Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex

Transkript

1 Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex Enkätundersökning om studenters kunskaper och attityder Jan Johansson, Högskolan Jönköping Therese Rostedt, Landstinget i Jönköpings län

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Syfte... 4 Metod... 4 Definition risktagande... 5 Resultat... 5 Antal svarande och könstillhörighet... 5 Tabell 1. Antal svarande fördelat på studieform... 5 Diagram 1. Könstillhörighet fördelat på man, kvinna, annan könstillhörighet, vill ej definiera... 5 Alkohol, cannabis, annat berusningsmedel och dopingpreparat... 6 Diagram 2. Andel studenter som använder alkohol... 6 Tabell 2. Andel studenter som använder alkohol fördelat på programstudenter och utbytesstudenter... 6 Diagram 3. Andel studenter som använder cannabis (hasch, marijuana)... 7 Annat berusningsmedel... 7 Dopingpreparat... 7 Diagram 3. Andel som uppger att alkohol, narkotika, annat berusningsmedel eller doping har påverkat dem att ta sexuella risker Diagram 4. Andel studenter som bedömer hur stor risk de har att smittas av sexuellt överförbara infektioner, STI... 8 Diagram 5. Andel studenter som bedömer hur stor risk de har att smittas av hiv Testning av könssjukdomar... 9 Tabell 3. Andel och antal studenter som vet vart de skall vända sig för att testa sig för hiv och STI, fördelat på programstudenter och utbytesstudenter Tabell 4. Andel och antal studenter som testat sig för hiv och STI Kunskap och tillgång Tabell 5. Antal studenter som tycker de behöver mer kunskap om sexuell hälsa fördelat på olika frågor samt svenska och internationella studenter Tabell 6. Antal studenter som önskar tillgång till olika saker fördelat på svenska och internationella studenter Kommentarer Ökad kunskap Samtal och stöd Grupptryck och självbild Tillgänglighet Konkreta förslag Reflektioner Bilaga 1 Enkätfrågor

3 Sammanfattning Bakgrunden till projektet Studenter emellan var att sjuksköterskan slutade på skolan och att vi var flera parter som såg studenterna som en viktig målgrupp att nå när det gäller risktagande av AND och sexuell hälsa. För att veta vilka insatser som projektet ska fokusera på och om insatserna har någon effekt gjordes en baslinjemätning i form av en webbenkät till studenterna hösten Undersökningen Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex fick bra gensvar, drygt 1500 studenter svarade. Resultatet visar att av de som svarat har 15 procent uppgett att de dricker alkohol minst två gånger i veckan, sex procent använder cannabis minst en gång per månad, 16 personer använder annat berusningsmedel och tre personer dopingpreparat. Det är 44 procent som uppger att de tagit sexuella risker i samband med alkohol. Det är 18 procent som uppger att det finns stor eller mycket stor risk att de smittas av sexuellt överförbara infektioner. Motsvarande siffra när det gäller hur de bedömer risken att smittas av hiv är sex procent. Det är 29 procent som uppger att de inte vet vart de kan testa sig för sexuellt överförbara infektioner och hiv. Andelen som inte vet är betydligt högre hos utländska studenter jämfört med svenska studenter. Studenterna önskade mer kunskap om hur man får en relation att fungera bra, hur det är att leva med hiv och hur andra sexuellt överförbara infektioner smittar. De önskade också att det fanns en lättillgänglig mottagning för sexuell hälsa, gratis kondomutdelning på platser där man träffa samt på internet om hiv, andra könssjukdomar och säkrare sex. De finns behov hos studenterna av ökad kunskap inom olika områden kring AND och sexuell hälsa samt att de önskar stöd och samtal individuellt och i grupp om detta. Tillgänglighet till testning, information, stöd och rådgivning är viktigt. Att känna sig trygg i sig själv var en annan viktig del. Detta samverkansprojekt Studenter emellan har varit mycket värdefullt och det är en styrka att vi samverkan. 2

4 Inledning Hösten 2012 fick studenthälsan vid högskolan i Jönköping besked att de från och med årsskiftet 2012/2013 inte längre har någon egen sjuksköterskekompetens. Detta skapade oro utifrån perspektivet sexuell hälsa, eftersom sjuksköterskan arbetade mycket med förebyggande insatser på högskolan. Det går ca studenter vid högskolan i Jönköping, varav ca är internationella studenter. Det fanns en oro att de internationella studenterna skulle drabbas extra hårt av denna förändring eftersom de inte kan beställa klamydiatest via webben och debiteras för behandling och besök vid vårdcentralen. Samtidigt med denna förändring vid högskolan sänkte ungdomsmottagningen i Jönköping sin åldersgräns från 25 år till 22 år. Detta gjorde att många studenter som tidigare kunnat besöka mottagningen nu måste söka hjälp på annat sätt. Denna oro resulterade i att en samverkansgrupp 1 tillsattes för att finna andra vägar att arbeta förebyggande med sexuell hälsa. Samverkansgruppen kom i ett tidigt skede överens om att arbeta utifrån peer-to-peer metoden och med inriktning på frågor som rör både sexuell hälsa, alkohol, narkotika och doping. Peer-to-peer innebär att studenter lär studenter och det finns på olika högskolor och universitet i Sverige där det oftast heter P6. Dessa föreningar har endast fokus på den sexuella hälsan medan vi har valt ett bredare angreppssätt som även innefattar, framförallt, alkohol men även narkotika och doping. Syftet med samverkansprojektet var att tillsätta en studentgrupp som arbetar förebyggande vid Högskolan i Jönköping med frågor som rör sexuell hälsa, alkohol, narkotika och doping samt kopplingen däremellan. Långsiktigt mål är minskat risktagande vad gäller AND och sexuell hälsa. Målen med samverkansprojektet är: bättre samverkan mellan Folkhälsosektionen, STI 2 -mottagningen, Länsstyrelsen och högskolan utbilda en studentgrupp i förebyggande arbete med alkohol, narkotika, doping (AND) och sexuell hälsa studenterna ska kunna vända sig till studentgruppen med frågor som rör AND och sexuell hälsa och studentgruppen ska i sin tur veta vart studenten kan vända sig för att få hjälp Landstinget och Länsstyrelsen ska kunna nå fram med sina budskap till studenterna genom studentgruppen. Riskbeteende kan betraktas som ett beteende som ökar risken för sjukdom, ohälsa eller skada. 3 Begreppet riskbeteende kan här likställas med risktagande. Sexuellt risktagande kan t 1 Samverkansgruppen består av representanter från Studenthälsa, Studentkåren, Landstingets folkhälsosektion och STI-mottagning samt Länsstyrelsen. 2 STI står för sexually transmitted infections (sexuellt överförbara infektioner) 3

5 ex vara oregelbunden eller ingen kondomanvändning, oregelbunden eller ingen preventivmedelsanvändning, flera sexuella partners samt användande av alkohol eller droger innan eller under sexuell aktivitet. 4 Den allmängiltiga definitionen av riskbruk av alkohol innebär att en kvinna dricker mer än 9 standardglas per vecka (standardglas 12 gram alkohol) och en man dricker mer än 14 standardglas per vecka. Riskbruk föreligger även vid intensivkonsumtion när en kvinna dricker mer än 3 standardglas vid ett och samma tillfälle och en man dricker mer än 4 standardglas vid ett och samma tillfälle. 5 Projektet har haft två studenter anställda som projektledare under ett läsår som byggt upp verksamheten. De har bland annat rekryterat studenter, riggat för en fortsättning av projektet, tagit fram logotype samt projektet namngett projektet till Studenter emellan. Samverkangruppens första uppdrag var att ta fram en nulägesbild av studenternas kunskaper och attityder kring sexuell hälsa, alkohol, narkotika och doping. Detta gjordes genom att ställa frågor till studenterna i en enkät som gick ut via mail hösten 2013 Denna rapport innehåller syfte, metod, resultat, reflektion och sammanfattning. Syfte Syftet med denna enkät var att göra en baslinjemätning som innehöll tio frågor om sex, alkohol, narkotika och doping. Resultaten av enkäten ska finnas som grund till vilka insatser som ska prioriteras av studentgruppen Studenter emellan. Enkäten kommer också användas för att följa upp arbetet om ett år. Metod Undersökningen genomfördes som en enkätstudie med tio frågor (se bilaga 1) med möjlighet att välja språk mellan svenska och engelska. Det gjordes 6107 stycken utskick via mail till samtliga program- och utbytesstudenter som var registrerade höstterminen 2013 vid Högskolan i Jönköping. De studenter som läser enskilda kurser är exkluderade i denna undersökning. Två påminnelser skickades ut. Undersökningen genomfördes under oktober Flertalet av frågorna hade alternativ att kryssa i, några hade alternativet annat med fritext och de sista två frågorna var det enbart möjligt med fritextsvar. Endast en sammanfattning av svaren från fritextfälten redovisas i denna rapport. 3 Janlert U. Folkhälsovetenskapligt lexikon Natur och kultur i samarbete med Folkhälsoinstitutet, Stockholm 4 Forsberg M. Ungdomar och sexualitet en forskningsöversikt år Statens folkhälsoinstitut R2006:18. 5 Espman E, Allebeck P. Riskbruk av alkohol begrepp, gränsvärden och mätmetoder. Karolinska institutet; 2011:2 4

6 Definition risktagande I den här undersökningen har inga definitioner gjorts i enkäten kring alkohol, narkotika och doping samt sexuellt risktagande. Det är varje enskild individ som har svarat utifrån sin egen uppfattning av sitt eget risktagande och hur de bedömer sitt risktagande när det gäller alkohol, narkotika, annat berusningsmedel, doping, sex, hiv och STI. Resultat Nedan följer de resultat som framkom i undersökningen. Antal svarande och könstillhörighet Undersökningen skickades ut till 6107 mailadresser och av dessa öppnades 3106 stycken mail. Bland de som öppnat sitt mail svarade 1507 stycken på enkäten. Detta anses vara bra och ger ett underlag stort nog att kunna dra generella slutsatser, även om detta ska göras med en viss försiktighet. Det var både svenska och internationella programstudenter som besvarade frågorna samt utbytesstudenter. Tabell 1. Antal svarande fördelat på studieform Antal svar Antal Andel Svenska programstudenter % Internationella programstudenter % Utbytesstudenter 40 3% s:a 1507 På frågan om könstillhörighet fanns det fyra alternativ att fylla i kvinna, man, annan könstillhörighet och vill ej definiera. Bland de svarande svenska programstudenterna var det fler kvinnor än män som svarade medan det bland de internationella programstudenterna och utbytesstudenterna var det relativt jämnt fördelat. Totalt uppgav 0,3 procent annan könstillhörighet och 1,3 procent ville inte definiera sin könstillhörighet. Diagram 1. Könstillhörighet fördelat på man, kvinna, annan könstillhörighet, vill ej definiera KÖN 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Kvinna 68,1% Man 30,3 Annan könstillhörighet 0,3% Vill ej definiera 1,3% 5

7 Alkohol, cannabis, annat berusningsmedel och dopingpreparat I undersökningen ställdes frågor kring hur ofta personen använder alkohol, cannabis, annat berusningsmedel och dopingpreparat. Bland studenterna är det 15 procent som använder alkohol minst 2 gånger i veckan. Andelen är betydligt högre bland internationella programstudenter och utbytesstudenter. Högst andel har de studenter som använder alkohol 2-4 gånger per månad. Diagram 2. Andel studenter som använder alkohol Hur ofta använder du alkohol 50% 45% 46% 40% 35% 30% 25% 23% 20% 15% 15% 14% 10% 5% 0% Aldrig 1 gång i månaden 2-4 gånger i månaden 2-3 gånger per vecka 1% 4-7 gånger per vecka Tabell 2. Andel studenter som använder alkohol fördelat på programstudenter och utbytesstudenter Hur ofta använder du alkohol Aldrig 1 gång per månad 2-4 gånger per månad 2-3 gånger per vecka 4-7 gånger per vecka Antal svar Svenska programstudenter 16% 24% 46% 13% 1% 1296 Internationella programstudenter 8% 15% 50% 23% 3% 132 Utbytesstudenter 3% 10% 41% 38% 8% 39 15% 23% 46% 14% 1% 1467 Bland studenterna är det 6 procent som uppger att de använder cannabis (hasch och marijuana) minst en gång per månad. 6

8 Diagram 3. Andel studenter som använder cannabis (hasch, marijuana) CANNABIS (HASCH, MARIJUANA) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Använder 6 % Använder inte Annat berusningsmedel Det är 16 personer som uppger att de använder sig av annat berusningsmedel till exempel Amfetamin, GHB, Ecstasy, Kokain eller annat. Dopingpreparat Det är tre studenter som uppger att de använder sig av dopingpreparat minst en gång i månaden. Diagram 3. Andel som uppger att alkohol, narkotika, annat berusningsmedel eller doping har påverkat dem att ta sexuella risker. Har något av följande påverka dig att ta sexuella risker 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 44% 1% 1% Alkohol Cannabis Annat berusningsmedel Det är 44 procent som uppger att de tagit sexuella risker i samband med att de använt alkohol. Motsvarande siffra för dopingpreparat är noll. 7

9 Diagram 4. Andel studenter som bedömer hur stor risk de har att smittas av sexuellt överförbara infektioner, STI. Hur stor bedömer du risken vara att smittas av Sexuellt överförbara infektioner, STI 60% 50% 51% 40% 30% 20% 10% 16% 15% 13% 5% 0% 1=ingen risk =mycket stor risk Diagram 5. Andel studenter som bedömer hur stor risk de har att smittas av hiv. Hur stor bedömer du risken vara att smittas av HIV 70% 60% 62% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 16% 8% 4% 2% 1=ingen risk =mycket stor risk Det är 18 procent som uppger att det finns stor eller mycket stor risk att de smittas av sexuellt överförbara infektioner. Medan hälften uppger att det inte finns någon risk. Motsvarande siffror när det gäller hur de bedömer risken att smittas av hiv är sex procent för mycket stor och stor risk samt 62 procent ingen risk. 8

10 Testning av könssjukdomar Ett led i det förebyggande arbetet med hiv/sti är att studenterna vet vart de kan vända sig för att testa sig för olika könssjukdomar. Därför ställdes frågor om de vet vart de kan vända sig och om de någon gång testat sig för några könssjukdomar. Tabell 3. Andel och antal studenter som vet vart de skall vända sig för att testa sig för hiv och STI, fördelat på programstudenter och utbytesstudenter. Vet du vart du skall vända dig om du skulle vilja testa dig för sexuellt överförbara infektioner (STI) och hiv? Ja Nej Antal svar Svenska programstudenter 75% 25% 1291 Internationella programstudenter 42% 58% 142 Utbytesstudenter 51% 49% 39 71% 29% 1472 Det är 29 procent som uppger att de inte vet vart de kan testa sig för sexuellt överförbara infektioner och hiv. Andelen som inte vet är betydligt högre hos utländska studenter jämfört med svenska studenter. Det är 68 procent som testat sig för STI och 22 procent har testat sig för hiv. Tabell 4. Andel och antal studenter som testat sig för hiv och STI. Har du någon gång testat dig för någon/några av följande könssjukdomar? Antal Andel STI % hiv %

11 Kunskap och tillgång För att veta vad studenterna vill ha mer kunskap om när det gäller sexuell hälsa och vad de önskar var mer tillgängligt ställdes ett par frågor. Topp tre när det gäller kunskap; var mer kunskap om hur man får en relation att fungera bra, hur det är att leva med hiv och hur andra sexuellt överförbara infektioner smittar. Tabell 5. Antal studenter som tycker de behöver mer kunskap om sexuell hälsa fördelat på olika frågor samt svenska och internationella studenter. Vad tycker du att du behöver mer kunskap om? Antal SV Antal INT Antal Hur man får en relation att fungera bra Hur det är att leva med hiv Hur andra sexuell överförbara infektioner (STI) smittar Hur man talar om risker för könssjukdomar med en sexpartner Hur man hittar någon att inleda en relation med Hur hiv smittar Hur man undviker att kondomen går sönder Hur man flirtar/raggar Säkrare sex Hur man undviker oönskade graviditeter En tredjedel av studenterna önskade att det fanns en lättillgänglig mottagning för sexuell hälsa. Kondomutdelning på platser där man träffas var också många som ansåg att de ville ha tillgång till. På tredje plats kom information på internet om hiv, andra könssjukdomar och säkrare sex. 10

12 Tabell 6. Antal studenter som önskar tillgång till olika saker fördelat på svenska och internationella studenter. Vad av följande vill du ha tillgång till? Antal SV Antal INT Antal Lättillgänglig mottagning för sexuell hälsa Kondomutdelning på platser där man träffas (t. ex. på festivaler) Information på internet om hiv, andra könssjukdomar och säkrare sex Samtalskontakt med någon professionell om sexualitet och hälsa Undervisning om hiv, andra könssjukdomar och säkrare sex Chatta med en rådgivare på internet om hiv, andra könssjukdomar och säkrare sex Broschyrer om hiv, andra könssjukdomar och säkrare sex Samtala med andra om frågor/problem kring sexualitet och hälsa Tala med rådgivare om hiv, andra könssjukdomar och säkrare sex Kommentarer De sista frågorna i enkäten var öppna frågor med möjlighet att ge fria kommentarer. Det kom in rikligt med olika kommentarer. Vi har valt att dela in dem i åtta olika områden: alkohol och droger, graviditet, information STI, kondomer, provtagning, relationer, studenthälsan samt övrigt. Utifrån dessa områden kunde vi sedan se gemensamma nämnare som återkom i flera av svaren och dela in det i olika kategorier. Dessa var ökad kunskap, samtal och stöd, tillgänglighet, grupptryck och självbild samt konkreta exempel. Här följer en sammanfattning och några exempel från kommentarerna utifrån de olika kategorierna. 11

13 Ökad kunskap Det var många som uppgav att de behövde ökad kunskap om olika saker även i kommentarsfälten. De lyfte fram bättre kunskap om vilka fysiska och psykiska konsekvenser som finns vid riskbruk av alkohol och droger. Hur de vet att de har ett riskbruk samt hur kopplingen mellan alkohol, droger och stress ser ut samt alkohol och sexuellt risktagande. Det är viktigt att information angående missbruk kommer ut då det är vanligt att ta droger då man är under press ex. uppgifter/tentor i skolan. Respondenterna önskar att en positiv bild av sex skulle förmedlas tydligare eftersom det är för mycket negativt fokus. Flera lyfter fram sexlivet med långvarig partner och vikten av hur de på bästa sätt ska vårda relationer. De vill också veta hur statistiken ser ut kring olika STI och hiv och om säker sex. Mer kunskap om hiv efterfrågas. Samtal och stöd Studenterna lyfter fram vikten av att kunna få stöd vid behov både vad gäller alkohol, droger och sexuell hälsa. De vill ha möjlighet att samtala med någon enskilt och i grupp. Många ser att studenthälsans uppdrag bör vara att ge detta stöd, ge information och att ge råd. De ska också vara länken till andra organisationer om studenten behöver annan form av hjälp och stöd. En annan viktig aspekt som kommer fram är att studenthälsan har en viktig roll när det gäller att verka för en drogfri miljö på högskolan. Studenthälsan bör erbjuda avvänjning, graviditetstest, hiv/sti test, preventivmedelsinformation samt vara ett bra stöd vid oplanerade graviditeter. Studenterna efterfrågar också mer stöd i hur de själva kan hjälpa sina vänner som till exempel har problem med alkohol. De önskar också gruppsamtal inom olika områden. studenthälsan ska finnas där för alla och alla olika sorters problem då man måste se hälsan i ett helhetsperspektiv för att en människa skall kunna fungera och må bra! stöttning och rådgivning Grupptryck och självbild Flera lyfter fram vikten av att kunna umgås och festa utan alkohol. Några menar att det handlar mycket om grupptrycket och självförtroende samt självbild. Det mesta handlar om självförtroende, de flesta blir berusade för att våga mer, detta leder ofta till "ohälsosamt sex" - väljer fel partner, kondom sitter inte fast osv.--så mycket mer om självförtroende skulle jag säga ;) Det är extremt mycket alkohol runt insparken. Men blev extremt taggad utav faddrana att köpa alkohol och man hade mötesplatser med klockslag för det Det framkommer också att trygghet är viktigt, att studenter känna sig trygga i sig själva. Sexuell läggning. Hjälpa studenter att känna sig trygga i sig själva, och inte fokusera på heteronormen. 12

14 Tillgänglighet I kommentarerna framkommer att studenterna önskar lättillgänglig information, att det ska vara lätt att testa sig, gratis kondomer, gratis preventivmedel upp till 25 år samt en mottagning för sex och samlevnad för de som inte får gå till ungdomsmottagningen. Behövs mer mottagningar som rör sex och kroppen förutom ung-mott och inte bara i storstäderna. Mycket av tillgängligheten handlar också om att många inte vet om vart de kan testa sig för hiv/sti och att det är gratis. De behöver information om det. Studenterna vill också kunna göra drogtester. Information om vad studenthälsan erbjuder samt tillgängliga öppettider efterfrågas också. Att enkelt kunna testa sig, både när det gäller könssjukdomar eller om man har någon sorts drog i kroppen. Det cirkulerar mycket droger på uteställen och det placeras ibland i drinkar. Om man misstänker att man blivit drogad kvällen innan kunde det vara bra om man kunde gå och ta ett test. En annan del är att flera önskar att det skapas en öppen atmosfär på högskolan kring att våga prata om och söka hjälp vid behov när det gäller sex, alkohol och narkotika. Konkreta förslag I svaren kom det in några konkreta förslag som högskolan kan arbeta vidare med och som är värda att lyfta upp lite särskilt. Drop-in på studenthälsan Föreläsningar inom flera områden Obligatorisk undervisning under kick-of veckan Studenthälsan skulle komma ut i klasserna och informera om AND och sexuell hälsa Riktade insatser till utbytesstudenter Lättillgänglig information om AND och sexuell hälsa på hemsidan (t ex var de kan få stöd, testning) Samtalsgrupper STI-ambassadörer Olika kurser Marknadsföra studenthälsan mer Spridning av gratis kondomer Aktivt och målinriktat arbete från hela högskolan för att minska alkoholkonsumtionen Jag skulle önska att Högskolan, inte bara genom studenthälsan skulle arbeta mer aktivt och målinriktat för att se alkoholkonsumtionen minska bland studenterna. 13

15 Reflektioner Sammantaget har den här undersökningen gett oss information om hur studenterna själva bedömer sitt eget risktagande när det gäller AND och sexuell hälsa. Vi har också ett bra underlag att utgå ifrån för att planera insatser som studenterna efterfrågar. Flera av de saker som efterfrågas ligger i linje med det uppdrag som studenthälsan och föreningen Studenter emellan har. Vissa saker går att utveckla och det finns också en utmaning till hela högskolan att ta ett mer samlat grepp kring AND och sexuell hälsa. De uppgifter som framkommit i våra resultat är i sig inte unika om vi jämför med andra nationella och regionala studier. Värdet är dock att vi har fått det bekräftat att vi inte avviker på Högskolan i Jönköping. Det framkom dessutom mycket intressant information i de fria kommentarerna som direkt går att omsätta och verkställa framöver. Några delar att lyfta fram är att alkoholkonsumtionen är hög bland studenter. Alltför många vet inte vart de kan testa sig gratis för hiv/sti. Det behövs riktade insatser till våra internationella programstudenter och utbytesstudenter. Flera konkreta exempel på insatser kom fram så som föreläsningar, gratis kondomer, vikten av en välfungerande och välkänd studenthälsa samt lättillgänglig information. För att kunna uppfylla många av de insatser som efterfrågan behövs det medicinskt kompetens i form av en sjuksköterska som finns lättillgänglig. Studenterna lever sitt liv på högskolan under flera år och då är hälsan en viktig del. Därför är det viktigt att jobba vidare med de resultat som framkommit i denna undersökningen. En stor styrka i hela projektet Studenter emellan är den goda samverkan och samarbetet som byggts upp mellan studenthälsan, studentkåren, projektledare, länsstyrelsen och landstinget. 14

16 Bilaga 1 Enkätfrågor 10 frågor om alkohol, droger, doping och sex 1. Bakgrundsfrågor Födelseår: Kön: Kvinna Man Vill ej definiera Annan könsidentitet 2. Hur ofta använder du? Alkohol Aldrig 1 gång i månaden 2-4 gånger i månaden 2-3 gånger per vecka 4-7 gånger per vecka Cannabis (Hasch, Marijuana) Aldrig 1 gång i månaden 2-4 gånger i månaden 2-3 gånger per vecka 4-7 gånger per vecka Annat berusningsmedel (t.ex. Amfetamin, GHB, Ecstasy, Kokain eller annat) Aldrig 1 gång i månaden 2-4 gånger i månaden 2-3 gånger per vecka 15

17 4-7 gånger per vecka Dopingpreparat Aldrig 1 gång i månaden 2-4 gånger i månaden 2-3 gånger per vecka 4-7 gånger per vecka 3. Har något av följande påverkat dig att ta sexuella risker? Alkohol Cannabis (hasch, marijuana) Annat berusningsmedel (t.ex. Amfetamin, GHB, Ecstasy, Kokain eller annat) Dopingpreparat 4. Hur stor bedömer du risken vara att smittas av något följande? Ange ditt svar med hjälp ett kryss (X) i lämplig ruta Sexuellt överförbara infektioner (STI) (klamydia, syfilis och gonorré) 1=ingen risk, 5=mycket stor risk Vet inte Jag har det Hiv 1=ingen risk, 5=mycket stor risk Vet inte Jag har det [Till dem som svarat ingen eller liten risk när det gäller STI.] Du har svarat att risken är liten eller ingen att du smittas av klamydia, syfilis och gonorré, beror det på att du: 16

18 Du kan välja flera alternativ. Aldrig har sex Har en fast partner Litar på att partnern berättar om ev. smitta Tycker dig kunna bedöma din partner Du och din partner har testat er och vet att ni inte har klamydia Alltid använder kondom Alltid använder slickskydd STI verkar inte särskilt vanligt Det har gått bra hittills Annat [Till dem som svarat ingen eller liten risk när det gäller hiv.] Du har svarat att risken är ingen eller liten att du smittas av hiv, beror det på att du: Du kan välja flera alternativ. Aldrig har sex Har en fast partner Litar på att partnern berättar om ev. smitta Tycker dig kunna bedöma din partner Du och din partner har testat er och vet att ni inte har hiv Alltid använder kondom Alltid använder slickskydd Hiv verkar inte särskilt vanligt Det har gått bra hittills Annat 5. Vet du vart du skall vända dig om du skulle vilja testa dig för sexuellt överförbara infektioner (STI) och hiv? Ja Om ja: Vart då? 17

19 Nej 6. Har du någon gång testat dig för någon/några av följande könssjukdomar: Här kan du markera flera svarsalternativ. Sexuellt överförbara infektioner STI (klamydia, gonorré, syfilis) Ja, under senaste 12 månaderna Ja, för mer än ett år sedan Nej aldrig Var testade du dig? Ungdomsmottagning Studenthälsan Vårdcentral STD-mottagning Annan mottagning, vilken På klamydiatest via webben Om via webben: Hur fick du reda på att du kunde beställa test via webben Skulle du vilja kunna beställa test för gonorré via webben? Ja nej hiv Ja, under senaste 12 månaderna Ja, för mer än ett år sedan Nej aldrig Var testade du dig? På en ungdomsmottagning På en vårdcentral På en STD-mottagning På annan mottagning, vilken 18

20 7. Vad tycker du att du behöver mer kunskap om? Här kan du markera flera svarsalternativ. Säkrare sex Hur hiv smittar Hur andra sexuell överförbara infektioner (STI) smittar Hur det är att leva med hiv Hur man talar om risker för könssjukdomar med en sexpartner Hur man undviker att kondomen går sönder Hur man undviker oönskade graviditeter Hur man hittar någon att inleda en relation med Hur man får en relation att fungera bra Hur man flirtar/raggar Riskfylld alkoholkonsumtion Risker med användning av narkotika Risker med användning av dopingpreparat Annat 8. Vad av följande vill du ha tillgång till? Här kan du markera flera svarsalternativ. Broschyrer om hiv, andra könssjukdomar och säkrare sex Information på internet om hiv, andra könssjukdomar och säkrare sex Chatta med en rådgivare på internet om hiv, andra könssjukdomar och säkrare sex Tala med rådgivare om hiv, andra könssjukdomar och säkrare sex Undervisning om hiv, andra könssjukdomar och säkrare sex Samtalskontakt med någon professionell om sexualitet och hälsa Samtala med andra om frågor/problem kring sexualitet och hälsa Kondomutdelning på platser där man träffas (t. ex. på festivaler) Lättillgänglig mottagning för sexuell hälsa 19

21 Annat 9. Vad tycker du studenthälsan ska hjälpa till med när det gäller frågor som rör sexuell hälsa, alkohol, narkotika och doping? 10. Övriga kommentarer: 20