KONDOM. Kondom är det enda preventivmedel som skyddar både mot könssjukdomar och oönskade graviditeter.

Transkript

1 PREVENTIVMEDEL 866

2 KONDOM Kondom är det enda preventivmedel som skyddar både mot könssjukdomar och oönskade graviditeter.

3 Kondomfabriken

4 P-PILLER KVINNLIGA KÖNSHORMONER Hormoner får kvinnans kropp tro att den är gravid. Det gör att ägglossningarna upphör. Slemproppen i livmoderhalsen blir seg och tjock och svårgenomtränglig för spermierna. Det är viktigt att ta tabletterna vid ungefär samma tidpunkt varje dag.

5 MINIPILLER Innehåller bara en sorts hormon som förstärker slemproppen i ingången till livmodern. Minipiller måste tas samma tid varje dag. Helst på timmen. Man får inte missa mer än tre timmar, då verkar de inte som de ska. Minipiller tar man varje dag till skillnad från p-piller, som man tar i tre veckor och sedan gör uppehåll i en vecka.

6 AKUT-P-PILLER (DAGEN EFTER-PILLER) är inte ett preventivmedel då det inte skyddar preventivt (förebyggande)mot graviditet utan används endast efter samlag innehåller ett hormon som hindrar ägglossning eller att ett befruktat ägg fäster sig i livmoderns slemhinna tas inom tre dagar efter samlaget, men helst så fort som möjligt

7 HORMONSPIRAL & KOPPARSPIRAL Placeras i livmodern Hormonspiralen innehåller hormon som gör att sekretet (slemmet) i livmoderhalsen blir tjockt och livmoderns slemhinna tunn. Kopparspiralen avger kopparjoner som stör miljön i livmodern så att spermierna inte fungerar som de ska (de blir mindre rörliga). Den gör också att det blir svårt för ett befruktat ägg att fastna i livmodern. Kopparspiralen är gjord av plast med en koppartråd som är snurrad runt den.

8 HORMON- OCH KOPPARSPIRAL Hormonspiral Kopparspiral

9 P-RING P-ring är ett preventivmedel som man själv sätter in i slidan. Innehåller samma hormon som finns i p-piller. P-ringen avger hela tiden hormoner som går direkt ut i kroppen. Det gör att kroppen får ett jämnare upptag av hormonerna än med p-piller. Den sätts in som en tampong och sitter inne i tre veckor. Efter tre veckor tas den ut och efter en veckas uppehåll kan en ny sättas in.

10 P-STAV Sätts in av gynekolog på insidan av underarmen. Fungerar i 3 år. Innehåller ett hormon som skyddar mot ägglossning, gör sekretet i livmoderhalsen tjockare samt gör slemhinnan i livmodern så tunn att ett ägg inte kan fästa.

11 ÖVRIGA Pessar - sätts in i slidan innan sex. P-plåster-byts en gång i veckan och innehåller två hormoner som påverkar slemhinnan i livmodern och sekretet i livmoderhalsen så att man inte blir gravid. P-spruta innehåller samma typ av hormon som minipiller och p-stav, tas i skinkan var tredje månad.

12 STERILISERING När passar sterilisering? Om man vet säkert att man aldrig vill ha barn eller att man inte vill ha fler barn.

13 MANLIG STERILISERING VASEKTOMI Utförs på ungefär 3600 män varje år i Sverige

14 VASEKTOMI Sädesledarna klipps och ändarna bränns därefter ihop. Detta förhindrar spermierna att ta sig ut. Efter ingreppet blir man inte steril på en gång eftersom det fortfarande finns spermier i systemet. Efter några utlösningar försvinner de kvarvarande spermierna.

15 Spermier och hormoner fortsätter att produceras som vanligt, skillnaden är att spermierna inte kan komma med ut i sädesvätskan. Man får fortfarande utlösning eftersom både prostatan och sädesblåsorna fortsätter att producera vätska. Kroppen bryter ner spermierna som bildas i testiklarna. Att som man sterilisera sig är inte samma sak som att bli kastrerad, vilket betyder att testiklarna opereras bort.

16 STERILISERING Kvinnlig sterilisering

17 KVINNLIG STERILISERING Man klipper av äggledarna eller stoppar in en mjuk spiral i äggledaren som efter en tid växer ihop med vävnaden. Detta förhindrar att spermier kan ta sig in i äggledaren och där befrukta ett ägg. Kroppen fortsätter att producera ägg och hormoner som vanligt även efter en sterilisering. Kvinna får mens som tidigare. Skillnaden är att ägg och spermier inte längre kan mötas i äggledaren och då kan det inte heller ske någon befruktning.

18 ÅNGRA SIN STERILISERING? En kvinnlig sterilisering går inte på något sätt att göra ogjord, däremot kan du bli gravid med hjälp av provrörsbefruktning. Vid en manlig sterilisering kan man i vissa fall sy ihop sädesledarna igen. Men detta är i sällsynta fall.

19 Könssjukdomar som orsakas av bakterier: gonorré, syfilis, klamydia behandlas med antibiotika.

20 KLAMYDIA Kvinnor kan få: sveda när man kissar flytningar som kan lukta illa mellanblödningar eller samlagsblödningar Män kan få: sveda när man kissar flytningar från urinröret svullnad och värk i pungen ont nertill i magen

21 GONORRÉ det svider när man kissar man har variga gulgröna flytningar från urinröret man har flytningar från ändtarmen. Om klamydia och gonorré inte behandlas kan man bli steril ( man kan inte få barn).

22 SYFILIS Man får plötsligt flera hårda, ömma vätskande sår på olika ställen på kroppen, kallad schanker, men mest runt munnen och könsorganet. Efter några veckor försvinner såren men någon månad senare kommer det utslag på huden. feber, illamående, trötthet. ont i lederna, håravfall Obehandlad syfilis kan efter flera år ge allvarliga hjärnskador.

23 KONDYLOM man blir ofta kissnödig, får klåda och sveda i underlivet en del (inte alla) kan få långsamt växande, hårda vita knottror på könsorganen eller vid analöppningen. Hos de flesta försvinner vårtorna av sig själv efter ett tag. De går inte att behandla bort kondylomviruset, men det går att få bort vårtorna.

24 KÖNSHERPES svullnad eller klåda i underlivet, små vätskefyllda blåsor och sår, rodnad hud,ont när man kissar. man kan få lite feber och bli lite öm i lymfkörtlarna det påverkar inte förmågan att bli gravid, men i samband med en förlossning finns en risk att herpes överförs till det nyfödda barnet som kan bli mycket sjukt. mediciner botar inte sjukdomen, men kan lindra symtomen.

25 HIV Smittämnet är ett virus som kallas för HIV, Humant ImmunbristVirus. HIV bryter ner kroppens immunförsvar.

26 HIV ÖVERFÖRS VIA BLOD, SPERMA OCH HIV kan överföras: genom oskyddade samlag genom att drogmissbrukare använder samma sprutor från en gravid kvinna till hennes barn under graviditet, förlossning eller, senare, under amning, via blodöverföring, organ- och spermadonationer.

27 HIV Två till tre veckor efter att man smittats brukar man få ett eller flera symtom som feber, ont i halsen, svullna och ömma lymfkörtlar diarré, muskelvärk, huvudvärk ljusröda oregelbundna utslag på ryggen, bröstkorgen och ibland i ansiktet och på armar och ben. Dessa symtom försvinner av sig själv efter en eller två veckor.

28 Utan behandling kan det ta från tre till tio år från smittotillfället tills den smittade utvecklar AIDS. Då är så många vita blodkroppar förstörda av hivviruset att immunförsvaret inte länge kan reagera tillräckligt mot små eller stora infektioner.när man säger att någon dör av AIDS betyder det att personen dör av någon följdsjukdom. Vanligast är lunginflammation och tuberkulos.

29 Cirka 33 miljoner människor världen över beräknas vara HIV-smittade. Två miljoner människor dör i aids varje år. I Sverige har det till och med 2009 rapporterats fall av HIV-infektion.

30 SMITTSKYDDSLAGEN Vissa könssjukdomar som gonorré, klamydia, syfilis och HIV/AIDS, finns med i smittskyddslagen, däremot inte herpes. Smittskyddslagen är en lag som ska hindra att smittsamma sjukdomar sprids.

31 SMITTSKYDDSLAGEN Alla sjukdomar som omfattas av smittskyddslagen ska den behandlande läkaren anmäla till en särskild så kallad smittskyddsläkare. Enligt smittskyddslagen är man skyldig att låta sig undersökas och lämna prover. Man är däremot inte skyldig att ta emot en behandling för sjukdomen.

32 SMITTSKYDDSLAGEN Enligt smittskyddslagen är man skyldig att tala om för sin sexpartner att man är smittad och att använda kondom. Om man medvetet smittar sin partner med till exempel HIV, hepatit B eller syfilis kan man dömas för misshandel och få fängelsestraff. För att spåra smittan måste man berätta för sin läkare om sina tidigare sexuella partners. Det är också viktigt att veta till vem eller vilka den kan ha förts vidare. Dessa personer måste sedan informeras. Det kallas för smittspårningsplikt.