Information: hiv och STI

Transkript

1 Information: hiv och STI Smittskyddslagen För att förhindra spridningen av infektioner som är farliga för allmänheten finns i Sverige en speciell lag för vissa smittsamma infektioner. Den heter smittskyddslagen och omfattar t.ex. några av de infektioner som kan överföras vid sexuell kontakt, gonorré, hepatit, hiv, klamydia och syfilis. Om man misstänker att man har blivit smittad med någon av dessa infektioner säger smittskyddslagen att man måste uppsöka sjukvården för att lämna prover. Undersökning och behandling av alla infektioner som ryms under smittskyddslagen är kostnadsfria. Det finns även andra sexuellt överförda infektioner, som exempelvis herpes och kondylom. Dessa omfattas inte av smittskyddslagens infektioner vilket gör att undersökning och eventuell behandling bekostas på egen hand. I samband med information kring sexuellt överförda infektioner används ibland också ordet könssjukdomar och förkortningen STI, som på engelska står för sexually transmitted infections. Kondom och slicklapp som skydd Det finns många sätt att minska risken för överföring av sexuellt överförda infektioner. Kondom och slicklapp är ett barriärskydd som gör att risken för överföring av infektioner minskar. Kondomer kan även användas på sexleksaker. En förutsättning för att få ett bra skydd av kondom och slicklapp är att dessa används konsekvent och under hela den sexuella aktiviteten. Kondomer och slicklappar utgörs av slitstark plast eller latex som bakterier och virus inte kan tränga igenom. 1

2 Hiv och aids Hivinfektion och aids orsakas av humant immunbristvirus. Hivvirus lagras i kroppens arvsmassa och läker inte ut av sig själv. Eftersom infektionen inte kan botas innebär det åtminstone i nuläget att man bär på viruset resten av livet. Hiv kan överföras vid orala, vaginala och anala samlag samt från en infekterad kvinna till hennes barn i samband med graviditet eller amning. Du kan också få hiv genom blod eller annan vävnad från en smittad person, till exempel om du delar spruta med någon annan. Hiv överförs inte av myggor, genom sociala kontakter, kyssar, kramar eller annat vardagsumgänge. Ingen person har fått hiv genom blodtransfusion i Sverige sedan allt donerat blod började testas för hiv under 1980-talet. De vanligaste överföringsvägarna är sex mellan man och kvinna samt sex mellan män. Hiv ger sällan några besvär alls förrän efter flera år. Ungefär hälften får däremot efter en till fyra veckor efter smittotillfället, influensaliknande symtom med hög feber, halsont, svullna lymfkörtlar och ibland även hudutslag. Detta brukar kallas för akut hivinfektion eller primärinfektion. Besvären försvinner efter någon till några veckor och sedan förekommer oftast inga symtom alls under flera år. Även om man inte har några sjukdomssymtom fortsätter hivviruset under tiden att bryta ner kroppens immunförsvar och de flesta får efter hand tecken på ett försvagat immunförsvar. Om man inte får behandling mot hiv minskar kroppens förmåga att försvara sig mot vissa infektioner och tumörsjukdomar. Då kan man hamna i det tillstånd som kallas för aids vilket på svenska översätts till förvärvat immunbristsyndrom. Tecken på ett kraftigt försvagat immunförsvar kan exempelvis vara: svampinfektioner i matstrupen och luftvägarna särskilda former av lunginflammation kraftig viktminskning olika virusorsakade tumörsjukdomar Immunförsvaret hos de flesta av de personer som utvecklar aids återhämtar sig om man får tillgång till vård och behandling. Hivinfektion kan konstateras genom ett blodprov. Infektionen kan oftast upptäckas efter fyra till åtta veckor men inte helt uteslutas förrän efter tre månader från smittotillfället. Det finns ännu inget botemedel eller vaccin mot hiv. Man kan alltså inte bli av med viruset men det finns idag många olika läkemedel som håller virusmängderna nere på nivåer som gör att immunförsvaret inte blir försvagat. En fungerande behandling hjälper alltså personer som lever med hiv från att utveckla aids. mot hiv minskar också smittsamheten kraftigt. Alla som kan ha smittats behöver undersökas enligt smittskyddslagen. Om du har fått hiv får du därför lämna uppgifter om dina partners till den person som sköter den så kallade smittspårningen eller partneruppföljningen. I en sådan smittspårning uppges aldrig ditt namn till de som blir kontaktade. Kondom är bästa skyddet mot hiv vid sexuella kontakter. Slicklapp kan eventuellt också användas för att minska risken. 2

3 Hepatit Hepatit betyder leverinflammation och kan orsakas av olika virus. Hepatit B är den vanligaste infektionen som överförs sexuellt men även hepatit A och C kan överföras på detta sätt. Hepatit A smittar vanligen via mat, hepatit B och C kan överföras genom sexuell kontakt samt om man delar orena injektionsverktyg vid användning av exempelvis droger. Det är vanligare att hepatit B smittar sexuellt än att hepatit C gör det. Gravida kvinnor kan också överföra smittan till sitt barn i samband med förlossningen. Hepatit ger inte alltid symtom men om man får symtom kan det exempelvis vara: Hud och ögonvitor färgas gula ("gulsot") Klåda över hela kroppen Illamående och minskad aptit Onormal trötthet Om man får märkbara symtom kommer de från någon vecka till månader efter det att du blivit smittad. Ett blodprov visar om du bär på infektionen eller inte. Olika former av hepatit kan upptäckas efter cirka 2 månader från smittotillfället men i vissa fall kan det dröja upp till 6 månader innan proverna visar tecken på infektion. Hepatit A läker alltid ut av sig självt men man kan få en extrem trötthet i många månader efter infektionen. Hepatit B och C kan ibland behandlas men kan också övergå i kroniska former. Kroniska infektioner av hepatit B och C ökar risken för skrumplever och levercancer. Idag kan du vaccinera dig mot hepatit A och B för att förebygga att du blir smittad. Mot hepatit C finns inget vaccin. Alla hepatiter som orsakas av virus faller under smittskyddslagen så alla som kan ha smittats behöver undersökas. Vaccin är bästa skyddet mot hepatit A och B. Kondom ger också ett bra skydd mot sexuellt överförd smitta. Undvik alla former av orena injektionsverktyg. 3

4 Syfilis Syfilis orsakas av en spiralformad bakterie, en s.k. spiroket, Treponema pallidum. Smittspridningen sker sexuellt. En syfilisinfekterad gravid kvinna kan också smitta sitt foster via moderkakan. Blodsmitta kan förekomma, varför alla blodgivare testas. Sjukdomen indelas i tre stadier: primär, sekundär och tertiär syfilis. De två första kallas gemensamt för tidig syfilis och omfattar de två första åren av infektionen, det sista sen syfilis. Tidig syfilis anses som smittsam, sen syfilis har ingen eller låg smittsamhet. Vid primär syfilis uppstår ett oömt sår vanligen på könsorganen eller runt munnen cirka tre veckor efter smittotillfället och ofta en svullnad i motsvarande lymfkörtelområde, oftast ljumsken. Såret kan vara så litet att det inte märks. Även utan behandling läker såret på fyra till åtta veckor. Sekundärstadiet börjar sju till tio veckor efter smittillfället. Ofta ses feber, svullna lymfkörtlar och ett utslag på kroppen, och symtom kan uppträda från i stort sett alla organ i kroppen. Sjukdomsbilden är ofta mycket okaraktäristisk och kan "imitera" en mängd olika sjukdomar. En del människor får inga symtom alls eller så lindriga att de inte lägger märke till dem. Om du har syfilis under lång tid utan att få behandling finns risk för allvarliga skador på t.ex. hjärta och hjärna, det så kallade tertiära stadiet. Syfilisinfektion upptäcks med blodprov. Det tar cirka tre månader innan en infektion kan uteslutas. Prov kan också tas från ett misstänkt syfilissår och en läkare ställer diagnosen genom att undersöka detta i mikroskop. Syfilis behandlas med antibiotika. Efter behandlingen får du gå på upprepade kontroller under cirka ett till två års tid. Syfilis faller under smittskyddslagen så alla som kan ha smittats behöver undersökas. Om du har syfilis får du därför lämna uppgifter om dina sexpartners till den person som sköter den så kallade smittspårningen eller partneruppföljningen. Kondom och/eller slicklapp är det bästa skyddet mot syfilis. 4

5 Gonorré Gonorré orsakas av bakterien Neisseria gonorrhoea och sprids i samband med sexuella kontakter. Gonorré smittar vanligen till urinröret, slidan, ändtarmen och/eller halsen så symtom kan förekomma på alla fyra platserna och ge: Sveda när du kissar Flytningar från urinröret, slidan eller ändtarmen Ont i halsen Om du får symtom kommer de oftast efter cirka två till tio dagar från smittotillfället. Ungefär 10 % av alla smittade män och så många som % av smittade kvinnor får inga märkbara symtom av sjukdomen. En sjuksköterska, barnmorska eller läkare tar prov med en tunn bomullspinne från urinröret, livmodertappen, svalget och/eller ändtarmen. Gonorré behandlas med antibiotika. Då infektionen blir allt mer svårbehandlad på grund av resistensutveckling får man alltid hjälp med sin behandling på en specialistmottagning. Gonorré faller under smittskyddslagen så alla som kan ha smittats behöver undersökas. Om du har gonorré får du därför lämna uppgifter om dina sexpartners till den person som sköter den så kallade smittspårningen eller partneruppföljningen. Följdsjukdomar Hos män kan sjukdomen ge bitestikelsinflammation med risk för sterilitet och prostatainflammation. Hos kvinnan kan en obehandlad gonorré orsaka äggledarinflammation, som i sin tur kan leda till kroniska buksmärtor, sterilitet och utomkvedshavandeskap. Hos både män och kvinnor kan gonorré orsaka ledbesvär och blodförgiftning. Kondom och/eller slicklapp är det bästa skyddet mot gonorré. 5

6 Klamydia Sjukdomen orsakas av en bakterie, Chlamydia trachomatis. Om man får en klamydiainfektion infekterar den urinröret och ibland i ändtarm och/eller svalg. Kvinnor kan också få en infektion i slidan eller kring livmoderhalsen. Klamydia kan smitta vid orala, vaginala och anala samlag. Det är mycket vanligt att klamydia inte ger några besvär alls och du kan därmed riskera att smitta andra om du själv inte är medveten om att du har infektionen. Om du får symtom består de oftast av: Sveda när du kissar Flytningar från urinröret, slidan eller ändtarmen Om du får några symtom kommer de oftast en till två veckor efter smittotillfället men de kan vara lindriga. Om man vill testa för klamydia i underlivet räcker ofta med att lämna ett urinprov. Har du haft mottagande analt samlag bör även prov tas från ändtarmsöppningen. Ibland lämnas också prov från svalget. Prover från ändtarm och svalg tas med en tunn bomullspinne. Om man inte har symtom bör det ha gått minst en vecka efter misstänkt smittotillfälle för att provresultatet ska vara tillförlitligt. Klamydia behandlas med antibiotika. Klamydia faller under smittskyddslagen så alla som kan ha smittats behöver undersökas. Om du har klamydia får du därför lämna uppgifter om dina sexpartners till den person som sköter den så kallade smittspårningen eller partneruppföljningen. Följdsjukdomar Obehandlad klamydia hos kvinnor kan orsaka äggledarinflammation som ökar risken för sterilitet och utomkvedshavandeskap. Hos män kan obehandlad klamydia leda till bitestikelinflammation med risk för sterilitet och prostatainflammation. Klamydiainfektion kan orsaka ögoninflammation och ledbesvär hos både män och kvinnor. Kondom och/eller slicklapp är bästa skyddet mot klamydia. 6