ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET
|
|
- Sara Persson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET Utfärdad den 21 mars 1988
2 AFS 1988:1 2 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd om HlV-testning i arbetslivet Utfärdad den 21 mars 1988
3 AFS 1988:1 3 Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd om HlV-testning i arbetslivet Utfärdad den 21 mars 1988 Arbetarskyddsstyrelsen meddelar följande allmänna råd om tillämpningen av arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160). Bakgrund Förkortningen HIV står för Humant Immunbrist Virus. Detta virus infekterar och dödar nyckelceller i kroppens immunförsvar vilket slutligen kan leda till utveckling av AIDS (Acquired Immune Deficiency Syndrome), förvärvat immunbristtillstånd. Med HlV-testning avses i dessa allmänna råd undersökningar som syftar till att utreda om en person är smittad med HIV. I praktiken handlar det för närvarande om att bestämma om en person har antikroppar mot HIV eller inte. Råden gäller inte de nyligen utvecklade metoderna för direkt påvisande av HIV i blodet (antigentest). Råden gäller endast HIV-testning i syfte att skydda arbetstagare i arbete där det finns risk för HIV-smitta. Användning av HlV-test i andra fall, t ex för att undersöka patienters immunförsvar inför vissa behandlingar, berörs inte. HIV kan överföras sexuellt och via blod men smittar inte vid vanliga sociala kontakter. Eftersom HIV sprids med blod kan arbetstagare, som i sitt arbete kan komma i oskyddad kontakt (via slemhinnor eller skadad hud) med annan persons blod, utsättas för en viss risk att smittas med HIV. Regler för hur man skyddar sig mot blodsmitta finns i arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om skydd mot blodsmitta (AFS 1986:23). Något om HlV-testning Bestämning av HlV-antikroppar sker med två olika undersökningar, ett första screening- eller sållningstest samt, om detta är positivt (dvs anger att antikroppar kan finnas i provet), ett andra s k bekräftande/konfirmerande test. Som screeningtest används test med hög känslighet. Risken att antikroppar inte upptäcks i ett prov (=falskt negativt prov) bedöms som mycket liten. En viss risk finns däremot att testresultatet felaktigt anger att antikroppar finns i provet (falskt positivt prov). Ett positivt prov kan medföra svåra konsekvenser för den testade personen. Om ett prov bedöms som positivt eller osäkert i screeningtestet upprepas därför detta test med nytt blod från samma blodprov. För att ytterligare minska risken för falskt positiva resultat analyseras de prov som blivit positiva i det upprepade screeningtestet med ett bekräftande test. Även vid denna undersökning kommer en viss andel av proven att bedömas som osäkra, men avsevärt mycket
4 AFS 1988:1 4 färre än vid första undersökningen. Ytterligare metoder finns då att tillgå, varför risken är mycket liten att det slutliga resultatet blir falskt positivt. Med hänsyn bl a till förväxlingsrisken tas vid positivt utfall också ett nytt blodprov som får genomgå samma testprocedur som det första provet. Infektion och smittsamhet De beskrivna testmetoderna visar om det finns antikroppar mot HIV i blodet, vilket anses liktydigt med att personen är infekterad med HIV. En HIV-infekterad persons smittsamhet varierar dock kraftigt under infektionsförloppet. Hur stor smittsamheten är vid olika tidpunkter ger HlV-testen ingen information om. Dessutom är testresultatet i början av infektionen alltid negativt, trots att personen har virus i blodet och därmed är smittsam, beroende på att antikroppar ännu inte hunnit bildas. Antikroppar bildas i allmänhet inom 2-3 månader efter smittillfället, men det kan ibland dröja sex månader eller i undantagsfall mer, innan de kan påvisas. Allmänna problem i samband med användning av HIV-testning för att bedöma risk för smitta Mycket talar för att det aldrig kommer att bli möjligt att identifiera alla som är HIV-smittade. Om HIV-testning t ex skulle införas som rutin för alla patienter inom sjukvården kommer det ändå ofta bli så att testet inte hinner eller inte kan utföras. Detta gäller främst inom den akuta sjukvården men även inom räddningstjänst och vid sådana första hjälpeninsatser som förekommer på arbetsplatser. Det kan även gälla inom tandvården. Dessutom kommer enstaka smittade och därmed smittsamma att sakna antikroppar och därför ha negativa testresultat. Därutöver är det viktigt att komma ihåg att även om HIV-testning av blod utförts med negativt resultat kan blodet innehålla andra smittämnen och därmed utgöra en smittrisk för arbetstagarna. Behovet av skyddsåtgärder inom t ex sjukvården bör därför framför allt baseras på arbetets art, dvs om det verkligen innebär risk för blodkontakt, samt sannolikheten för att det blod som hanteras är smittförande. HlV-testning av patienter, klienter eller motsvarande Eftersom HIV inte smittar vid vanliga sociala kontakter och det finns beprövade metoder att skydda sig mot blodsmitta, finns det ytterst sällan någon anledning att erbjuda HIV-testning av patienter m fl för att skydda arbetstagarna. Enligt svensk grundlag är varje medborgare skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp. Därför krävs medgivande av personen ifråga vid alla slags kroppsliga ingrepp, t ex blodprovstagning i samband med HIV-testning. Det är inte heller tillåtet att utan medgivande utföra HIV-testning av blodprov som tagits av annan anledning. Undantag från dessa bestämmelser finns i smittskyddslagen och i rättegångsbalken. I arbetsmiljöarbete kan det sålunda endast bli fråga om att erbjuda testning. Om en arbetstagare kommit i kontakt med blod från en patient eller motsvarande på ett sådant sätt att smitta skulle ha kunnat överföras är det värdefullt om patienten, klienten eller motsvarande motiveras till att samtycka till provtagning och testning. Om detta prov är negativt, dvs visar att personen med största sannolikhet inte är smittad, kan arbetstagarens oro avsevärt minskas under den tid som måste förflyta innan denne genom att låta HIV-testa sitt eget blod kan få besked om han blivit smittad eller inte.
5 AFS 1988:1 5 För att bedöma graden av risk i vissa arbetsmiljöer inom sjukvård och laboratorier där blod hanteras kan HIV-testning på avidentifierade prov vara befogad. Endast inom vissa arbetsmiljöer, t ex narkomanvård eller sådan kriminalvård, där förekomsten av smittade patienter, klienter eller motsvarande bedöms vara relativt stor och där sannolikheten för att arbetstagare råkar ut för blodkontakt med dessa är stor, kan det vara motiverat att generellt erbjuda patienterna m fl att genomgå HIV-testning. I de fall då ett sådant erbjudande avböjs torde vederbörande få behandlas som HIV-smittsam. Det finns inget hinder mot att HIV-testa en avliden person. I de fall resultatet kan erhållas före en eventuell obduktion kan det ofta med tanke på obduktionsarbetets art vara lämpligt att HIV-testning utförs. I de fall där HIV-testning utförs bör som regel också testning för hepatit-b övervägas. Hepatit-B-virus har samma smittvägar som HIV och är betydligt smittsammare. Hepatit-B-smitta är dessutom vanligare än HIV-smitta. Enligt socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 1985:20) skall läkare informera en smittad person om att denne vid besök inom hälso- och sjukvården inklusive tandvården bör upplysa den som behandlar honom om att risk för blodsmitta kan finnas i samband med behandling. Uppmaningen kanske inte alltid följs och alla smittbärare känner inte heller själva till att de är smittsamma. En allmän höjning av hygiennivån inom de berörda verksamheterna i syfte att minska risken för kontakt med blod generellt bör därför innebära ett mer effektivt personalskydd än utbredd HlV-testning. HIV-testning av arbetstagare Eftersom en HIV-smittad arbetstagare normalt inte utgör någon smittrisk i sin arbetssituation är generell HIV-testning av arbetstagare inte motiverad från smittskyddssynpunkt. I vissa fall ger HIV-infektionen en psykisk påverkan. Vad man hittills vet finns inte anledning att särbehandla HIV-smittade jämfört med andra arbetstagare med liknande funktionsnedsättningar. Om en arbetstagare i sitt arbete kommit i kontakt med blod på ett sätt som gör HIV-smitta möjlig, t ex genom stick av kanyl som använts på person med HIV-smitta, bör vederbörande erbjudas HIV-testning i en första omgång så snart som möjligt och därefter upprepat med lämpliga intervall. Det kan finnas anledning att erbjuda vissa arbetstagare HlV-testning före en utlandstjänstgöring. Dels kan möjligen förloppet av en HIV-infektion förvärras om andra infektioner som t ex malaria tillstöter eller om vederbörande behöver vaccineras med ett levande vaccin, dels kan risken för olika infektions- eller andra sjukdomar vara större vid nedsatt immunförsvar. Sådana sjukdomar kan också få ett svårare förlopp om immunförsvaret är nedsatt. Vissa länder kräver dessutom negativt resultat av en HIV-testning för inresetillstånd till landet. HIV-smitta kan i vissa fall komma att bedömas som arbetsskada enligt lagen (SFS 1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller lagen (SFS 1977:265) om statligt personskadeskydd. Försäkringsmyndigheterna ansvarar för tolkningen av dessa bestämmelser. Riksförsäkringsverket har angett att en sådan bedömning inte förutsätter ett negativt HlV-prov före smittillfället i arbetet. Med utgångspunkt från detta uttalande finns det inte någon anledning
6 AFS 1988:1 6 att rekommendera riskutsatta yrkesgrupper HIV-testning av försäkringsmedicinska skäl.
Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. www.polisen.se. december 2008
Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Rikspolisstyrelsen december 2008 www.polisen.se Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Information om blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Polisiärt arbete
Läs merARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1986:23 Utkom från trycket den 16 februari 1987 SKYDD MOT BLODSMITTA
ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1986:23 Utkom från trycket den 16 februari 1987 SKYDD MOT BLODSMITTA Utfärdad den 20 november 1986 AFS 1986:23 2 SKYDD MOT BLODSMITTA Arbetarskyddsstyrelsens
Läs merHiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika
Hiv och Hepatit Information till dig som injicerar narkotika 1 Informationsmaterialet är framtaget av och kan beställas från Smittskydd Stockholm Stockholms Läns Landsting. 08-737 39 09 registrator@smittskyddstockholm.se
Läs merSyfte. Pedagogiskt Centrum. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Spelmiljö. Layout och bearbetning
HIV-spridning 1 Pedagogiskt Centrum GR Utbildning - Pedagogiskt Centrum syftar till att utveckla, utbilda och genomföra verksamhet med den upplevelsebaserade pedagogiken som verktyg och förhållningssätt.
Läs merGrundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV. Per Hagstam Smittskydd Skåne
Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV Per Hagstam Smittskydd Skåne Vad är HIV (humant immunbrist virus)? Retrovirus Lagras i kroppens arvsmassa Läker inte ut spontant Relativt låg smittsamhet Sjukdom
Läs merMedicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner
Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Skellefteå 2012-02-03 Lena Skedebrant Smittskyddssköterska Västerbottens läns landsting lena.skedebrant@vll.se Exempel på medicinska
Läs merHiv Mödrahälsovården 2018
Hiv Mödrahälsovården 2018 Jenny Stenkvist MD, PhD Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Hiv take home message Erbjud hiv-testning generöst Tidig hiv diagnos räddar liv och förhindrar smittspridning
Läs merHIV/AIDS - ett globalt perspektiv
HIV/AIDS - ett globalt perspektiv Begrepp och förkortningar HIV AIDS GRID HTLV3 Humant (mänskligt) Immunbrist Virus Human Immunodeficiency Virus En bakterie kan leva utanför kroppen. Ett virus är en parasit
Läs merBlodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola
NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING Dokument PM Upprättat av Ann-Marie Cylvén Godkänt av Anders Österlund Giltigt från 2013-11-12 Revideras senast 2014-11-12 Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer
Läs merHiv och hepatit. Information till dig som injicerar narkotika
Hiv och hepatit Information till dig som injicerar narkotika 1 Informationsmaterialet är framtaget av och kan beställas från Smittskydd Stockholm Stockholms Läns Landsting. 08-123 143 00, registrator@smittskyddstockholm.se
Läs merVad är hiv? Hur märks hiv? Testa dig här! Tystnadsplikt. Anonymitet
Vad är hiv? Hiv är ett virus som förstör kroppens immunförsvar. Immunförsvaret skyddar mot infektioner, förstörs det blir man sjuk. Hivinfektionen är en långsam sjukdomsprocess. Man kan känna sig frisk
Läs merRiktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar
Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län Blodburen smitta bland barn och ungdomar Blodburen smitta bland barn och ungdomar Denna broschyr är framtagen augusti 2013 av Nationellt kunskaps- och
Läs merRiktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar
Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län Blodburen smitta bland barn och ungdomar Denna broschyr är framtagen augusti 2013 av Nationellt kunskaps- och resurscentrum för barn och unga med hivinfektion,
Läs merPedagogiskt Centrum. Syfte. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Material. Spelmiljö. Texter och material. Layout och bearbetning
HIV-viruset 1 Pedagogiskt Centrum GR Utbildning - Pedagogiskt Centrum syftar till att utveckla, utbilda och genomföra verksamhet med den upplevelsebaserade pedagogiken som verktyg och förhållningssätt.
Läs merSmittsamhet vid behandlad och obehandlad hivinfektion. en sammanfattning och praktiska råd
Smittsamhet vid behandlad och obehandlad hivinfektion en sammanfattning och praktiska råd Denna titel kan beställas från: Folkhälsomyndighetens publikationsservice, e-post: publikationsservice@folkhalsomyndigheten.se.
Läs merSmittsamhet vid behandlad och obehandlad hivinfektion. en sammanfattning och praktiska råd
Smittsamhet vid behandlad och obehandlad hivinfektion en sammanfattning och praktiska råd Folkhälsomyndigheten, 2014 Smittsamhet vid behandlad och obehandlad hivinfektion Denna titel kan beställas från:
Läs merDokumentdatum Dokumentkategori Vårdrutin
0 Blodburen smitta hos barn och ungdom-riktlinjer för förskola och skola i Sörmlands län Inledning Det finns barn och ungdomar med blodburen smitta som inte är kända inom sjukvården. Därför ska all hantering
Läs merAnvändning av hiv snabbsvarstester; När? Var? Hur? Varför?
Användning av hiv snabbsvarstester; När? Var? Hur? Varför? Kontaktdagarna 15-16 april 2013 Maria Axelsson Mikrobiolog, Smittskyddsinstitutet Hivinfektion Smittskyddslagen: Hivinfektion är en allmänfarlig
Läs merInformation om hiv. och var du kan testa dig i Värmland
Information om hiv och var du kan testa dig i Värmland Allmänt Om man smittas med hiv, humant immunbristvirus, börjar en särskild sorts vita blodkroppar som man har i blodet att förstöras. Dessa vita blodkroppar
Läs merBlodsmitta. FME-dag 16 december 2013 Ann-Louise Svedberg Lindqvist
Blodsmitta FME-dag 16 december 2013 Ann-Louise Svedberg Lindqvist ann-louise.svedberg@nll.se Hepatit B Av vuxna som smittas utvecklar < 5% kronisk hepatit. Störst risk att utveckla kronisk hepatit är det
Läs mer15. Hiv och hepatiter
Kapitel 15 1 15. Hiv och hepatiter Hiv-infektion och aids orsakas av humant immunbristvirus, ett så kallat retrovirus. En Hiv infektion kan förlöpa asymtomatisk under många år. En del nysmittade får en
Läs merRiktlinjer för skola och barnomsorg angående barn och ungdomar med blodburen smitta (hepatit B, hepatit C och hiv)
Dnr: 10267.13.G2 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Smittskydd Värmland 4 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Smittskydd Värmland Smittskydd Värmland 2013-08-26
Läs merBLODSMITTA -vad sjukvårdspersonal bör veta. Anders Johansson, hygienöverläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien Västerbotten 2013-02-27
BLODSMITTA -vad sjukvårdspersonal bör veta Anders Johansson, hygienöverläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien Västerbotten 2013-02-27 Vilka smittor talar vi om? De tre viktigaste Hepatit B HIV
Läs merBlod och blodsmitta. Ingrid Isaksson Hösten 2016
Blod och blodsmitta Ingrid Isaksson Hösten 2016 Blodsmitta - smittväg Blod blod Via sexuell kontakt Mor-barn Inkubationstid Hepatit B Hepatit C Hiv 2-6 månader 2 veckor 3 (6) månader Infektionstillfället
Läs merHepatit C Statistik
Hepatit C 2014 Statistik Smittskyddsenheten, 2015-03-03, Eva Lundmark Hepatit C-fallen (69) minskade i antal 2014 jämfört med åren innan och incidensen låg lägre än totalt i Sverige (15,8/100 000 invånare).
Läs merVid vilka sexuella praktiker kan en överföring av hiv ske och vid vilka sexuella praktiker kan det inte ske?
Vid vilka sexuella praktiker kan en överföring av hiv ske och vid vilka sexuella praktiker kan det inte ske? Ingen sannolikhet för överföring. Ingen sannolikhet för överföring. Ingen sannolikhet för överföring.
Läs merBarn med hivinfektion
Personen på bilden har inget samband med texten i broschyren. Barn med hivinfektion Information till vårdnadshavare och anhöriga Den här broschyren är riktad till vårdnadshavare och anhöriga till barn
Läs merEnkla eller dubbla handskar
Enkla eller dubbla handskar Steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2014 Författare: Ulrika Olsson och Sandra Leeman Handledare: Maria Hansby 1 Sammanfattning Projektarbete/ Studie Steriltekniker,
Läs merHepatit grundkurs nov 2017
Hepatit grundkurs nov 2017 MD, PhD bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Hepatit: Provta flera, vaccinera, remittera! A: vaccinera barn inför resa till föräldrars ursprungsländer A+B: vaccinera MSM
Läs merDet bästa sättet att skydda sig mot infektion av hepatit A och B är genom vaccination. Det finns också flera saker du kan tänka på avseende sexuellt ö
Det bästa sättet att skydda sig mot infektion av hepatit A och B är genom vaccination. Det finns också flera saker du kan tänka på avseende sexuellt överförd infektion av hepatit C. Hepatit A är en leverinflammation
Läs merAllt du behöver veta om hiv - på en halvtimme. Texter till PowerPoint-presentation.
Allt du behöver veta om hiv - på en halvtimme. Texter till PowerPoint-presentation. Folkhälsomyndighetens kampanj om hiv har som motto Hiv idag är inte som hiv igår. Syftet med kampanjen är att öka kunskapen
Läs merSamverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län
Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län 29 november 2012 Birgitta Hall Kurator Sunderby Sjukhus Ann-Louise Svedberg Lindqvist Sjuksköterska Smittskydd
Läs merHur ser det ut i Sverige? HIV. Nära 7 000 personer lever med hiv idag, 60% män 40% kvinnor, hälften i Stockholms län.
HIV Grundutbildning för lokalt smittskydd och strama ansvariga sjuksköterskor och läkare 14 april 2016 Inger Zedenius sjuksköterska Global estimates for adults and children 2014 People living with HIV
Läs merBlodburen smitta bland barn och ungdomar
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-100327 Fastställandedatum: 2015-02-05 Giltigt t.o.m.: 2016-02-05 Upprättare: Signar K Mäkitalo Fastställare: Signar Mäkitalo Blodburen smitta bland
Läs merSticktillbud Höstmötet 2016
Sticktillbud Höstmötet 2016 MD, PhD bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Upplägg Kort om blodsmittor: hiv, hepatit C och hepatit B Rekommenderade åtgärder vid tillbud Att ta med hem Första frågan:
Läs meri Jönköpings län Malin Bengnér, hygienläkare, Smittskydd Vårdhygien Fastställd: Diarienr:
Smittskydd Vårdhygien Åtgärder vid skada med risk för blodburen smitta hos personal/studerande inom kommunal vård och omsorg i Jönköpings län Framtagen av: Gäller för: Godkänd av: Pernilla Johansson, Kommunal
Läs merBlodburen smitta hos barn och ungdomar. Yonas Berhan Barnläkare, Sunderby Sjukhus
Blodburen smitta hos barn och ungdomar Yonas Berhan Barnläkare, Sunderby Sjukhus Blodsmitta Blodburen smitta hos barn och ungdomar smittan sker via kontakt med blod från mor till barn vid förlossningen
Läs merHEPATIT. Behöver du testa dig? Det finns behandling!
C HEPATIT Behöver du testa dig? Det finns behandling! Denna broschyr är framtagen av Smittskydd Stockholm i Stockholms läns landsting 2017 Tryckt på tryckeriet Landstingsstyrelsens förvaltning C HEPATIT
Läs merscreening inom mödrahälsovården och barnmorskemottagningarna
screening inom mödrahälsovården och barnmorskemottagningarna Ingela Berggren Bitr smittskyddsläkare Stockholms läns landsting Sidan 1 En allmänfarlig smittsam sjukdom som kan behandlas men inte botas.
Läs merPublicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 7
Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 7 Innehållsansvarig: Els-Marie Rolén, Överläkare, Infektionsklinik läkare (elshe1) Giltig från: 2018-05-08 Godkänt av: Magnus Söderbergh, Chefläkare, Utvecklingsenhet
Läs merFrågor och svar om hiv och aids
Frågor och svar om hiv och aids I början av 1980-talet upptäckte man en sjukdom i USA som fick namnet AIDS Acquired Immune Deficiency Syndrome. Viruset som orsakar sjukdomen upptäcktes 1983 och kallas
Läs merTuberkulos. Information till patienter och närstående
Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade
Läs merHepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare
Hepatit A - E Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatiter Infektion i levern = Hepatit Kan ge gulsot (Gul hud, gula ögonvitor, mörk urin) Fem hepatitvirus hittade: Hepatitvirus A-E Smittvägar Hepatit
Läs merInledande bestämmelse
Smittskyddsförordning (2004:255) Ändrad: t.o.m. SFS 2013:900 Inledande bestämmelse 1 I denna förordning ges kompletterande föreskrifter till smittskyddslagen (2004:168). De uttryck och benämningar som
Läs merTUBERKULOS. Information till patienter och närstående
TUBERKULOS Information till patienter och närstående Grafisk form och illustrationer: Ord & Bildmakarna AB. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, 2006 VAD ÄR TUBERKULOS? Tuberkulos är en smittsam men botbar
Läs mer2015-05-29 Jenny Stenkvist www.smittskyddstockholm.se. Varmt välkomna!
Varmt välkomna! Smittskydd Sthlm/Smittskyddsläkaren både en person och en myndighet Medarbetare (ca 30 st) - läkare - sköterskor - epidemiologer - jurist - psykolog - socionom - smittspårningsassistenter
Läs merNYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN
Nr: 2/2007 Sid:1 NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN 1. FÖRESKRIFTER OM VACCINATION AV BARN Nyheter: Åldern för difteri- stelkramp- och kikhostevaccindos 4 sänks från 10 år till 5-6 år och ges då tillsammans
Läs merHiv, läkarinformation
Sida 1 (4) Hiv, läkarinformation Allmänfarlig sjukdom och därmed smittspårningspliktig sjukdom Smittskyddsläkarnas smittskyddsblad Det är viktigt att diagnostisera en hivinfektion så tidigt som möjligt!
Läs merSocialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna (SOSFS 2009:30) om donation och tillvaratagande av vävnader och celler;
Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord 2014:XX (M) Utkom från trycket Fylls i av tryckeriet Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna
Läs merBlodsmitta stick- och skärskador
Blodsmitta stick- och skärskador Blodsmitta Hiv Hepatit B Hepatit C Hiv 30-35 miljoner människor lever med hiv idag 7 000 i Sverige 400-500 nya fall per år majoriteten smittade utomlands Hiv i världen
Läs merRekommendationer för profylax mot hepatit B. Profylax med vaccin och immunoglobulin före och efter exposition
Rekommendationer för profylax mot hepatit B Profylax med vaccin och immunoglobulin före och efter exposition Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Rekommendationer
Läs merArbetsmiljöverkets ändringsföreskrifter AFS 2012:7
Arbetsmiljöverkets nya j y ändringsföreskrifter AFS 2012:7 17 maj 2013 - Jenny Persson Blom 2013-05-17 1 En myndighet för arbetsmiljön Arbetsmiljöverket arbetar på uppdrag av regeringen och ska arbeta
Läs merSäkerhetsaspekter på praktiskt arbete med biologi i skolan
Säkerhetsaspekter på praktiskt arbete med biologi i skolan 1. Introduktion Följande anvisningar har utarbetats av Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik. Resurscentrum ansvarar för innehållet.
Läs merHEPATIT. Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd
HEPATIT Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd HEPATIT = INFLAMMATION AV LEVERN Inflammation är kroppens reaktion på skada Typiska symtom vid inflammation Rodnad Svullnad Ont Typiska inflammationer
Läs merBarn och ungdomar med hiv
Smittskyddsläkaren Barn och ungdomar med hiv Riktlinjer för barnomsorg och skola Förlagan till detta dokument kommer från Smittskyddsenheten i Stockholms läns landsting 2 (5) Barn och ungdomar med hiv
Läs mer3. Vad för slags utbildning 1 Grundskola har du? 2 Gymnasieskola 3 Universitets- eller högskoleutbildning 4 Annat
Din bakgrund 1. Hur gammal är du? år 2. Är du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 3. Vad för slags utbildning 1 Grundskola har du? 2 Gymnasieskola 3 Universitets- eller högskoleutbildning 4 Annat 4. Vilken
Läs merBlodsmitta. Helena Palmgren Smittskyddsläkare Landstinget i Uppsala län. Smittskyddsenheten
Blodsmitta Helena Palmgren Smittskyddsläkare Landstinget i Uppsala län Smittväg Bra att veta om alla infektioner För att kunna leta smittkälla Inkubationstid Reservoir För att veta hur lång tid man har
Läs merAtt samtala om Risker att smittas av allvarliga infektioner vid injektion av droger
NLL-2013-12 Att samtala om Risker att smittas av allvarliga infektioner vid injektion av droger Inledning Denna handledning riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer som riskerar att hamna i eller
Läs merSmittsamhet och hiv-behandling idag
Smittsamhet och hiv-behandling idag Anna Mia Ekström Professor, specialistläkare Karolinska Institutet Global Health, HIV/AIDS & SRHR research group & Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset
Läs merRIKTLINJER FÖR HANTERING AV SMITTFÖRANDE AVFALL
RIKTLINJER FÖR HANTERING AV SMITTFÖRANDE AVFALL INOM SKOLHÄLSAN Hantering och märkning av smittförande avfall som uppkommer i den kommunala hälso- och sjukvården regleras i Socialstyrelsens föreskrifter
Läs merArbetsmiljöverkets föreskrifter om smittrisker (AFS 2018:4)
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om smittrisker (AFS 2018:4) Helen Karlberg Ph.D. Mikrobiolog Enheten för kemiska och mikrobiologiska faktorer Avdelningen för Regler 2018-09-14 Syfte? Förtydliga reglerna
Läs merRevisionsnr: 2 Giltigt t.o.m.: 2017-01-08
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(10) Dokument ID: 09-178760 Fastställandedatum: 2016-01-08 Giltigt t.o.m.: 2017-01-08 Upprättare: Anette M Nygren Fastställare: Signar Mäkitalo Stick- och skärskador samt
Läs merSmittskyddsläkaren. lunchföreläsning om hepatit C
s lunchföreläsning om hepatit C Lisa Labbé Sandelin smittskyddsläkare Hepatit C RNA-virus Akut Hepatit C många asymptomatiska Ca 60-70% blir kroniska bärare (resten läker ut sin infektion) Upp emot 30%
Läs merMän som har sex med män
Smittskydd Västra Götaland 2016-11-10 Män som har sex med män En stor del av den inhemska överföringen av hiv, gonorré och syfilis sker via sex mellan män. Män som har sex med män (MSM) är därför en prioriterad
Läs merPersonalvaccination och stick-/skärtillbud. Malin Bengnér Smittskyddsläkare
Personalvaccination och stick-/skärtillbud Malin Bengnér Smittskyddsläkare Vilket vaccinationsskydd bör jag som vårdpersonal ha? Vem ombesörjer och betalar vaccinationen? Vad gör jag om ett tillbud med
Läs merHepatiter och blodsmitta
Hepatiter och blodsmitta Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatiter A-E Smittar via infekterat livsmedel (inkl. dricksvatten) Hepatit A Hepatit E Smittar via blod, sexuella kontakter eller mor-barnsmitta
Läs merÄndring i föreskrifterna (SOSFS 2009:30) om donation och tillvaratagande av vävnader och celler
(M) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna ( 2009:30) om donation och tillvaratagande av vävnader och celler Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens
Läs merOm hepatit C-behandling Välkomna + Grundfakta hepatit C
Om hepatit C-behandling Välkomna + Grundfakta hepatit C MD, Ph.D Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Välkomna dagens program Aktörer i smittskydd Lokalt Sjukhus/ kommun Primärvård Vårdhygien Infektion
Läs merMargareta Edvall Hygiensjuksköterska BLODBUREN SMITTA
Margareta Edvall Hygiensjuksköterska BLODBUREN SMITTA Blodsmitta i vården Smitta via blod, blodprodukter eller blodtillblandade kroppsvätskor synligt blod Genom: Stick- eller skärskador. Rikliga mängder
Läs merRutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett. Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27
Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27 Bakgrund Stick- och skärskador utgör den största risken för överföring av blodburen smitta i sjukvården.
Läs merHur vet man då om min hund har herpesvirus? Och har det någon betydelse att jag vet om det?
Herpesvirus Det har en negativ klang för de flesta av oss! Herpesvirus tillhör familjen Herpesviridae, en stor familj DNA-virus som orsakar sjukdom hos såväl djur som människor. Namnet herpes har grekiskt
Läs merVADVARJE KILLE BÖR VETA
Box 350 10126 Stockholm 08 7360211 hivkansli@rfsl.se www.rfsl.se produktionsdatum: september 2000 VADVARJE KILLE BÖR VETA Säkrare sex för män som har sex med män VAD ÄR OSÄKER SEX? Osäker sex är analsex
Läs merMål med smittskydd. Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom. Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling
Mål med smittskydd Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling Sidan 1 Smittskyddslagen I varje landsting ska det finnas en smittskyddsläkare. 1:9 SmL
Läs merVaccinera (och testa) mera! Om hepatit A, B, C och hiv
Vaccinera (och testa) mera! Om hepatit A, B, C och hiv MD, Ph.D Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Att ta med sig Testa regelbundet för blodsmittor få till en rutin, där personen är! Vaccinera
Läs merInformation: hiv och STI
Information: hiv och STI Smittskyddslagen För att förhindra spridningen av infektioner som är farliga för allmänheten finns i Sverige en speciell lag för vissa smittsamma infektioner. Den heter smittskyddslagen
Läs merBARA FÖR ATT DET FINNS MEDICINER BEHÖVER MAN INTE CHANSA. RFSL om hiv, behandlingar och smittsamhet
BARA FÖR ATT DET FINNS MEDICINER BEHÖVER MAN INTE CHANSA RFSL om hiv, behandlingar och smittsamhet HUR HAR HIVMEDICINERNA FÖRÄNDRAT VÅRA ATTITYDER TILL SÄKRARE SEX? När det ständigt kommer nya hoppfulla
Läs merHygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta
TJÄNSTESKRIVELSE 2013-07-01 11 Hygienrutiner samt Riskavfallshantering Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta Handhygien Grunden för att förebygga smittspridning är
Läs merSTI Sexuellt överförbarbar infektion (eng. sexually transmitted infection)
STI Sexuellt överförbarbar infektion (eng. sexually transmitted infection) Klamydia Gonorré Syfilis HIV Klamydia Anmälningspliktig, smittspårningspliktig och allmänfarlig med förhållningsregler Anmäls
Läs merHiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination?
Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination? Piperska muren 4 mars 2015 Smittskyddssjuksköterska Vaccination Vilka ska vaccineras? Vem får ordinera vaccin?? Provtagning inför vaccination?
Läs merEtt liv med hiv. Vård och behandling av hiv och aids. Kontroll på hivinfektionen VAD VI VET IDAG OM HIV OCH AIDS 2010
Ett liv med hiv 2 VAD VI VET IDAG OM HIV OCH AIDS 2010 Vård och behandling av hiv och aids Texten om basfakta om hiv och aids är utarbetad i samarbete med doktor Anders Blaxhult, Venhälsan, Södersjukhuset,
Läs merEn rapport från Vårdförbundet och SLF: STICK- OCH SKÄRSKADOR. samt blodexponering i vården RAPPORT OM BLODRISKER I VÅRDEN 1
En rapport från Vårdförbundet och SLF: STICK- OCH SKÄRSKADOR samt blodexponering i vården RAPPORT OM BLODRISKER I VÅRDEN 1 RISKEN MED STICK- OCH SKÄRSKADOR I VÅRDEN Att hantera stickande- eller skärande
Läs merHandläggning av stick- och skärskador. Rutiner i Umeå, NUS
Handläggning av stick- och skärskador Rutiner i Umeå, NUS Bakgrund Stick- och skärskador utgör den största risken för överföring av blodburen smitta i sjukvården. Risk för överföring av blodsmitta uppstår
Läs merPersonalinfektioner Rekommendationer för vård- och omsorgspersonal i Region Uppsala
Personalinfektioner Rekommendationer för vård- och omsorgspersonal i Region Uppsala Personalskydd Det bästa skydd mot nedsmittning av personalen är kunskap om riskerna och om sjukdomens smittvägar. Personalen
Läs merPerspektiv på riskbedömning. Erik Sturegård Klinisk Mikrobiologi / Vårdhygien Region Skåne
Perspektiv på riskbedömning Erik Sturegård Klinisk Mikrobiologi / Vårdhygien Region Skåne Vad är en risk? Vad är en risk? risk risk, i allmän betydelse möjlighet att något oönskat skall inträffa. Nationalencyklopedin
Läs merPARTNER-studien. Du har bjudits in för att delta i den här studien eftersom du är den HIV-negativa partnern i förhållandet.
Deltagarinformation och informerat samtycke för den HIV-negativa partnern PARTNER-studien PARTNER-studien är en studie som riktar sig till par där: (i) den ena partnern är HIV-positiv och den andra är
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i smittskyddslagen (2004:168); SFS 2004:877 Utkom från trycket den 16 november 2004 utfärdad den 4 november 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga
Läs merDeltagarinformation och informerat samtycke för den HIV-positiva partnern. PARTNER-studien
Deltagarinformation och informerat samtycke för den HIV-positiva partnern PARTNER-studien PARTNER-studien är en studie som riktar sig till par där: (i) den ena partnern är HIV-positiv och den andra är
Läs merSmittskyddslagstiftningen - inte bara en lag
Smittskyddslagstiftningen - inte bara en lag Hans Fredlund Docent, smittskyddsläkare Smittskyddsenheten Laboratoriemedicinska länskliniken Universitetssjukhuset Örebro, Region Örebro län 1914 Tuberkulosförordningen
Läs merHar du koll. på sexuellt överförbara sjukdomar?
Har du koll på sexuellt överförbara sjukdomar? Broschyren ges ut av smittskyddsenheten i Landstinget i Uppsala län som information för ungdomar och vuxna. Fler broschyrer kan beställas från uppsala.smittskyddslakaren@lul.se.
Läs merBlodsmitta. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013
Blodsmitta Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen via blodkontakt som leder till infektion (med/utan symtom). Vanligast
Läs merSOSFS 2007:2 (M och S) Föreskrifter. Utbyte av sprutor och kanyler till personer som missbrukar narkotika. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2007:2 (M och S) Föreskrifter Utbyte av sprutor och kanyler till personer som missbrukar narkotika Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets
Läs merBlodlaborationer. Säkerhetsaspekter på praktiskt arbete med biologi i skolan
Säkerhetsaspekter på praktiskt arbete med biologi i skolan Blodlaborationer 1. Introduktion Följande anvisningar har utarbetats av Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik och granskats av Arbetsmiljöverket.
Läs merHiv och Hepatit. Information till dig som injicerar droger
Hiv och Hepatit Information till dig som injicerar droger 1 Broschyren finns också på Smittskydd Västra Götalands hemsida för utskrift. Broschyren finns också på Smittskydd Västra Götalands hemsida för
Läs merPatientinformation. Kondylom. Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik
Patientinformation Kondylom Södra Älvsborgs Sjukhus Hud- och STD-klinik Kondylom en vanlig könssjukdom Kondylom är könsvårtor som orsakas av vårt-virus. Det kan ta från två till sex månader, eller upp
Läs merSmittande arbetsmiljö! 20 april 2009
Smittande arbetsmiljö! 20 april 2009 Gudrun Skoglund Arbetsmiljöverket 112 79 Stockholm Tel. 08/730 95 40 E-post: gudrun.skoglund@av.se Arbetsmiljöverkets olika distrikt Luleå Umeå Härnösand Falun Stockholm
Läs merBlodburen smitta inom barnomsorg och skola
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Smittskydd Värmland 5 10 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Anna Skogstam Ingemar Hallén 2016-10-04 2019-10-03 Blodburen
Läs merFakta om tuberkulos. Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling
Fakta om tuberkulos Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling Vad är tuberkulos? Tuberkulos (tbc) är en infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Den ger oftast lunginflammation
Läs merRiktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor)
Kommunkontoret Personalavdelningen Riktlinjer 1( ) Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor) Ska göras innan arbetet påbörjas Riktlinjerna är
Läs merBlodsmitta. Basutbildning riskbruk, missbruk, beroende Gunilla Persson infektionsläkare, bitr. smittskyddsläkare
Blodsmitta Basutbildning riskbruk, missbruk, beroende 2018-10-25 Gunilla Persson infektionsläkare, bitr. smittskyddsläkare Hepatit B Epidemiology and public health burden 1 Worldwide 250 million chronic
Läs merPlacering av barn med blodburen smitta i förskola och skola
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Rutin Smittskydd Värmland 1 8 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Anna Skogstam Bitr. smittskyddsläkare Ingemar Hallén Smittskyddsläkare
Läs mer