Enkla eller dubbla handskar
|
|
- Adam Vikström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Enkla eller dubbla handskar Steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2014 Författare: Ulrika Olsson och Sandra Leeman Handledare: Maria Hansby 1
2 Sammanfattning Projektarbete/ Studie Steriltekniker, 300 YH poäng vid Sollefteå Lärcenter, Författare: Ulrika Olsson och Sandra Leeman Antal sidor: 12 Titel: Enkla eller dubbla handskar Handledare Maria Hansby Datum: Bakgrund I samband med mottagande av kontaminerade instrument och gods på steriltekniska enheter förekommer det att personalen får stick och skärskador vid hanteringen. För att minimera riskerna vid eventuell stickskada i samband med hand havandet av de kontaminerade instrumenten skall arbetet visa att det finns fördelar med att använda sig av dubbla handskar i stället för enkla i samband med mottagande och hanterandet av den kontaminerade disken. Syftet Är att påvisa fördelar med att använda dubbla handskar i diskrummet på en steriltekniskenhet. Mål Kartlägga användandet av dubbla handskar på utvalda steriltekniska enheter. Metod Undersökning utfördes med hjälp av frågeformulär angående användandet av enkla eller dubbla handskar i det dagliga arbetet på steriltekniska enheter. Resultat Sammanställning av frågeformulär. Förslag på riktlinje för användandet av dubbla handskar i diskrummen på steriltekniska enheter. 2
3 Innehållsförteckning Sida Sammanfattning 2 Bakgrund 4 Syfte och Mål 5 Metod 5 Resultat 6 Riktlinje för användande av dubbla handskar 6 Sammanställning frågeformulär 7 Diskussion 10 Källförteckning 11 Bilaga 1: Frågeformulär 12 3
4 Bakgrund De vanligaste smittvägarna är via patient och personal eller via blod som smittor överförs. En vanlig blodburen smittväg för personal på en sterilteknisk enhet är stick eller skärskador i samband med hantering av instrumenten på den steriltekniska enheten. I detta arbete skall det lyftas fram skillnader mellan användandet av dubbla eller enkla handskar. På STE (Steriltekniska enheten) finns det personal som arbetar som inte har steriltekninsk utbildning. STE har varit ett lågprioriterat område inom sjukvården och därför har man inte satsat på utbildning och kompetenshöjning för medarbetare. I dag ställs det högre krav på en sterilteknisk utbildning vid nyanställningar. Man börjar nu se och förstå hur viktig denna enhet är på sjukhus inom tandvården och på djursjukhus. På sterilenheten föreligger de största riskerna för tillbud i samband med hanteringen av de kontaminerade instrumenten i disken då de skall granskas, rengöras och kopplas. I regel ligger saxar och peanger öppnade i gallren eller står på ett sax stöd. Vid stora galler där det kan förekomma många instrument ökar risken för stick och skärskador betydligt när det ligger oöppnade instrument emellan och under dessa som ska plockas upp för att öppnas. Vikten av att använda skyddsklädsel och övriga skydd för att förhindra att bli skadad i onödan och att skapa sig rutiner och tillvägagångs sätt för att minska riskerna är avgörande för att om möjligt förhindra att bli skadad och smittad. Det är arbetsgivarens ansvar att informera arbetstagarna om användandet av personlig skyddsutrustning och smittorisker med det arbete som ska utföras. Arbetsgivaren ska också se till att anställda har kunskaper om smittorisker på arbetsplatsen och god vårdhygienisk praxis enligt AFS 2005:1 (Mikrobiologiska arbetsmiljörisker smitta, toxinpåverkan, överkänslighet). Det finns krav på handskanvändning som skydd mot blodsmitta enligt AFS 1986:23 (Skydd mot blodsmitta). I de basala hygienrutinerna står det ingenting om användandet av dubbla handskar utan endast handskar, fördelarna med att använda dubbla handskar på en sterilenhet i samband med mottagandet av kontaminerat gods är det för att radikalt minimera riskerna för smitta. På operation är det självklart att man använder dubbla handskar för att minimera riskerna för skär och stick skador. När skyddshandskar används som skydd mot hudkontakt för smittämnen och kemikalier gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter om användning av personlig skyddsutrustning, AFS 2001:03 (Användning av personlig skyddsutrustning) 4
5 De vanligaste smittorna är blod smittorna Hepatit B och C samt HIV, Hepatit B och C dessa smittor smittar som regel via blod och i vissa fall med sekret och lite blod, de är överförbara via sexuella kontakter via blod och skadad hud eller slemhinnor som t ex ögat. Eller via mor och barn. Viruset har ett hölje och vid vissa fall kan man läka ut det i annat fall blir det kroniskt med leverskador som följd. HIV är ett retrovirus, detta lagras i kroppens arvsmassa och det innebär livslång smittsamhet. Det smittar inte via sociala kontakter utan endast via blod samt sexuella kontakter och mellan narkomaner som delar sprutor och genom annat sekret som kommer i kontakt med skadad hud och slemhinnor. Ann Folin Clinical Nurse Adisor Mölnlycke Health Care säger i sin presentation Handskar och barriär egenskaper i arbetssituationen juni För att stoppa blodkontaminering via händerna är det fösta skyddet att använda handskar, dubbla handskar ökar skyddet signifikant när ytter handsken punkteras förblir innerhandsken intakt upp till 98 % av gångerna. Detta grundar sig på operations personal. Sannolikheten att en olycka kan inträffa i diskrummet på Sterilcentralen är stor. Där man också bör använda dubbla handskar. Skyddsutrustningen skall finnas lätt tillgänglig och rutiner för hur man skall vara klädd i samband med omhändertagandet av instrumenten skall följa de riktlinjer som finns enligt AFS 2001:03 (Användning av personlig skyddsutrustning) SOSFS 2007:19 (socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien inom hälso- och sjukvården) Syftet Är att påvisa fördelar med använda dubbla handskar i diskrummet på en steriltekniskenhet för att minimera risker för stick och skärskador i samband med mottagande och hanterande av kontaminerade instrument och gods. Mål Kartlägga användandet av dubbla handskar på utvalda steriltekniska enheter. Metod Ett fråge formulär delades ut till de anställda på de berörda sterilenheterna Varberg, Skene, Kungälv och Mölndal. Undersökningen utfördes med hjälp av frågeformuläret angående användandet av enkla eller dubbla handskar i det dagliga arbetet på de steriltekniska enheterna. Information hämtades in från Ann Folin från Mölnlycke Health Care. Information hämtades in och granskades från källor på internet 5
6 Resultat Förslag på riktlinje för användandet av dubbla handskar i diskrummen på steriltekniska enheter. Alla som arbetar på steriltekniska enheter och utför arbetsuppgifter i diskrummet skall använda dubbla handskar när man utför arbetsuppgifter som innebär att man riskerar att komma i kontakt med kontaminerat gods t.ex. när: - Kontaminerat gods skall tas emot från operationsavdelningar och andra enheter. - Godset skall granskas så att alla instrument är öppnade inför rengöring. - Instrument skall plockas isär och kopplas för genomspolning. - Diskmaskinen skall packas. - Vid manuell rengöring av kontaminerad disk. Denna information bör finnas och vara väl synlig i varje diskrum. 6
7 Resultat från frågeformulär Undersökning har utförts på 4 stycken sterilenheter med hjälp av ett sammanställt frågeformulär. Totalt är det 21 personer som svarat på sterilenheterna i Varberg, Skene, Kungälv och Mölndal, fördelat enligt nedan. Varberg Skene Kungälv Mölndal 6 st. 4 st. 2 st. 9 st. De tillfrågades utbildningar Undersköterska Sterilteknisk utbildning Övrig utbildning 14 st 7 st 6 st Frågor: Spritar du händerna innan du tar på dig handskar Ja alltid Nej aldrig Oftast Inte alltid Antal Använder du dubbla eller enkla handskar Alltid Dubbla handskar Alltid Enkla handskar Ibland dubbla handskar Antal Har du fått bra information från din arbetsgivare om hur du skall skydda dig Ja Nej Info från annat håll Antal Har du fått information om vikten av att använda dubbla handskar Ja Nej Info från annat håll Antal
8 8
9 9
10 Diskussion I vårt arbete kan vi påvisa att på de enheter vi besökt ser det ut så här. 38 % använder alltid dubbla handskar, 43 % använder alltid enkla handskar och 19 % använder dubbla handskar ibland. Förmodligen är det så flertalet som jobbar i diskrummen på de steriltekniska enheterna runt om i landet endast använder sig av en handske då det i stället bör vara en självklarhet att använda sig av dubbla handskar för att skydda sig mot eventuella smittor om handsken går sönder. Vid diskussionerna som uppstod efter att alla svarat på enkäten på de olika enheterna som vi besökte framkom att merparten av de som idag endast använder sig av en handske skulle kunna tänka sig att börja använda dubbla handskar. Många hade inte tänkt på att det kunde vara bra sätt för att skydda sig dubbelt upp. Det kan vara okunskap hos personalen vid omplaceringar med annan utbildning och erfarenhet som kan vara en orsak till varför vissa inte ser de risker som föreligger med hanteringen av det kontaminerade godset som förekommer på STE, det kan vara att man inte är medveten om de risker som finns i samband med mottagandet och förbiser vikten av att klä sig och skydda sig korrekt. I de basala hygien rutinerna framkommer det inte att man skall använda sig av dubbla handskar, här borde det framkomma att det skall vara en självklarhet att använda dubbla handskar inom vissa områden där stick och skärskador förekommer. Det bör finnas bra och tydliga rutiner för hur skyddsutrustningen ska användas och att alla följer och jobbar efter dessa. Samt att man ökar förståelsen om varför det är så viktigt för personal som inte har utbildning. Vi anser att det åligger arbetsgivaren att informera berörd personal hur man skyddar sig på bästa sätt. På Mölndals steriltekniska enhet svarade alla att de använder dubbla handskar i disken. Där har de det som rutin att man alltid jobbar med dubbla handskar i samband med att man tar emot och diskar instrumenten. Varför det ser ut så här är för att de har det som rutin och så tycker vi att det skall vara på alla STE i landet. 10
11 Källförteckning: AFS 2005:01 - Mikrobiologiska arbetsmiljörisker - smitta, toxinpåverkan, överkänslighet AFS 1986:23, -Skydd mot blodsmitta AFS 2001:03 - Användning av personlig skyddsutrustning Ann Folin Clinical Nurse Advisor Mölnlycke Health Care. Föreläsning och presentation Handskar och barriär egenskaper i arbetssituationen. Juni 2014 SOSFS 2007:19 - Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien inom hälso- och sjukvården %20infomaterial/R%C3%A4tt%20anv%C3%A4ndning%20av%20skyddshandskar% pdf Rätt användning av skyddshandskar Kontakt Sandra Leeman lars.sandra@swipnet.se Ulrika Olsson bengt.ulrika@telia.com 11
12 Bilaga 1: Fråge formulär Varje år drabbas allt för många i vården av skär och stick skador. Man har kommit fram till att 80 % av de som jobbar i vården drabbas av en skär och stickskada under sitt yrkesverksamma liv. Många olyckor härrör till stress dåliga rutiner och annan ouppmärksamhet. Det egna skyddet är viktigare än något annat. Operations personal använder som regel alltid dubbla handskar i sitt arbete dels för att skydda sig och minimera att få en smitta i samband med en stickskada. På en sterilenhet är personalen minst lika utsatt som de som jobbar på operation och provtagning. Allt som anländer till sterilenheten skall betraktas som smittat och därefter är det viktigt att skydda sig efter bästa förmåga hur skyddar du dig? Vilken sterilenhet arbetar du på? Hur länge har du arbetat på en sterilenhet? Vad har du för utbildning? Har du fått bra kunskap och information från din arbetsgivare om hur du skall skydda dig? Spritar du dina händer innan du tar på dig skydds handskar? Om nej varför inte? Använder du enkla eller dubbla handskar? Om du inte använder dubbla handskar kan du motivera varför? Har du tidigare fått information om vikten av att använda dubbla handskar? : 12
HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET
HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET Sterilteknikerutbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2013 Författare: Cecilia Söderberg Handledare: Maria Hansby Sammanfattning
Läs merHygienrutiner i SÄBO. Monica Ling-Roos Hygiensjuksköterska Vårdhygien Stockholm
Hygienrutiner i SÄBO Monica Ling-Roos Hygiensjuksköterska Vårdhygien Stockholm Föreskrift SOSFS 2015:10» Föreskrift bindande regler» Hälso- och sjukvård samt omsorgspersonal ansvar att följa» Verksamhetschefen
Läs merMAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård
Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning Stickskada Dokumentansvarig Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument Lag/föreskrift/råd:
Läs merBioburden på dörröppnare
Bioburden på dörröppnare Operation Sterilteknikerutbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH-poäng, 2014 Författare: Jennie Austmo Handledare: Maria Hansby, Fredrik Törnlund Sammanfattning Projektarbete/ Studie
Läs merEn inblick i hur instrumenten upplevs av...
En inblick i hur instrumenten upplevs av... Sterilteknikerutbildningen 300 YH p, 2017 YrkesAkademin AB Författare: Carl Paulsson Handledare: Maria Hansby Examensarbete/ Steriltekniker, 300 YH poäng vid
Läs merASEPTISKT ARBETSSÄTT STERILTEKNISK ENHET ORENT OMRÅDE
ASEPTISKT ARBETSSÄTT STERILTEKNISK ENHET ORENT OMRÅDE Riktlinjer och rekommendationer för ett aseptiskt arbetssätt på Sterilteknisk enhet. Syftet är att höja kompetensen, öka medvetenheten samt säkerställa
Läs merArbetsmiljöverkets ändringsföreskrifter AFS 2012:7
Arbetsmiljöverkets nya j y ändringsföreskrifter AFS 2012:7 17 maj 2013 - Jenny Persson Blom 2013-05-17 1 En myndighet för arbetsmiljön Arbetsmiljöverket arbetar på uppdrag av regeringen och ska arbeta
Läs merInnan det händer. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län
Innan det händer Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen via blodkontakt som leder till infektion (med/utan symtom) Från patient till patient
Läs merOlika eller lika sätt att få sina instrument rena
Olika eller lika sätt att få sina instrument rena en jämförelse mellan human- och djursjukvården. Instrument och steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2011 Författare: Helen Andréasson
Läs merArbete på en Sterilteknisk Enhet - En jämförelse
Arbete på en Sterilteknisk Enhet - En jämförelse Steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2014 Författare: Thomas Olsson Handledare: Maria Hansby 1 Sammanfattning Projektarbete/ Studie
Läs merBlodburen smitta. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska
Blodburen smitta Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen genom kontakt med blod som leder till infektion (med/utan symtom) Aktuella smittämnen (virus)
Läs merArbetsmiljöverkets föreskrifter om smittrisker (AFS 2018:4)
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om smittrisker (AFS 2018:4) Helen Karlberg Ph.D. Mikrobiolog Enheten för kemiska och mikrobiologiska faktorer Avdelningen för Regler 2018-09-14 Syfte? Förtydliga reglerna
Läs merVisuellt rena femur raspar
Visuellt rena femur raspar Sterilteknikerutbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2013 Författare: Mattias Thollin & Ylva Thollin Handledare: Maria Hansby 1 Sammanfattning Projektarbete för Sterilteknikerutbildning,
Läs merArbetsmiljöverkets nya ändringsföreskrifter AFS 2012:7 Jenny Persson Blom
Arbetsmiljöverkets nya ändringsföreskrifter AFS 2012:7 Jenny Persson Blom 2013-03-20 1 En myndighet för arbetsmiljön Arbetsmiljöverket arbetar på uppdrag av regeringen och ska arbeta för att arbetsgivarna
Läs merHygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta
TJÄNSTESKRIVELSE 2013-07-01 11 Hygienrutiner samt Riskavfallshantering Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta Handhygien Grunden för att förebygga smittspridning är
Läs merATT VIKA ELLER INTE VIKA - DET ÄR FRÅGAN?
ATT VIKA ELLER INTE VIKA - DET ÄR FRÅGAN? Bild: Marianne Erander Sterilteknikerutbildningen 300 YH p, 2017 YrkesAkademin AB Författare: Marianne Erander Handledare: Maria Hansby Sammanfattning Examensarbete/
Läs merBlodsmitta. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013
Blodsmitta Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen via blodkontakt som leder till infektion (med/utan symtom). Vanligast
Läs merKavitationen den avgörande faktorn i ett Ultraljudsbad.
Kavitationen den avgörande faktorn i ett Ultraljudsbad. Steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2014 Författare: Anna Norlund Handledare: Maria Hansby 1 Sammanfattning Projektarbete/
Läs merLyft och Belastningsskador - förekomst, orsaker och hjälpmedel
Lyft och Belastningsskador - förekomst, orsaker och hjälpmedel Instrument och steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter, 300 YH p, 2011 Författare: Emmelie Bjurhede Handledare: Maria Hansby Sammanfattning
Läs merArbetsmiljöföreskrifter om smittrisker från och med den 19 november 2018, AFS 2018:4
PM 2018-06-29 1 (6) Avd för arbetsgivarpolitik Lina Cronebäck Gunnar Sundqvist Sophie Thörne Avd för ekonomi och styrning Per Sedigh Annika Wallenskog Avd för vård och omsorg Greger Bengtsson Hans Karlsson
Läs merBlodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. www.polisen.se. december 2008
Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Rikspolisstyrelsen december 2008 www.polisen.se Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Information om blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Polisiärt arbete
Läs merRätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning
Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus
Läs merHepatit C och överföring via stick/skärskador
UTREDNINGSTJÄNSTEN Maria Karlsson Tfn: 08-786 67 79 PM 2010-03-05 Dnr 2010:274 Hepatit C och överföring via stick/skärskador Uppdragsgivaren vill veta vad Arbetsmiljöverket, Socialstyrelsen och Sveriges
Läs merMargareta Edvall Hygiensjuksköterska BLODBUREN SMITTA
Margareta Edvall Hygiensjuksköterska BLODBUREN SMITTA Blodsmitta i vården Smitta via blod, blodprodukter eller blodtillblandade kroppsvätskor synligt blod Genom: Stick- eller skärskador. Rikliga mängder
Läs merMedicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner
Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Skellefteå 2012-02-03 Lena Skedebrant Smittskyddssköterska Västerbottens läns landsting lena.skedebrant@vll.se Exempel på medicinska
Läs merBlod och blodsmitta. Elisabeth Persson Flodman 2014
Blod och blodsmitta Elisabeth Persson Flodman 2014 Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen via blodkontakt som leder till infektion (med/utan symtom). Vanligast genom stick- eller skärskador.
Läs merRengöring och desinfektion på en operationsavdelning
Rengöring och desinfektion på en operationsavdelning Steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2014 Författare: Anna Steffenburg och Mathias Thelén Handledare: Maria Hansby Sammanfattning
Läs merARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET
ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET Utfärdad den 21 mars 1988 AFS 1988:1 2 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET Arbetarskyddsstyrelsens
Läs merSmittskydd och vårdhygien Introduktion för sommarvikarier Basala hygien- och klädregler
Smittskydd och vårdhygien 2018 Introduktion för sommarvikarier Basala hygien- och klädregler 2 Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Bakterier-
Läs merVem är du, Steriltekniker?
Vem är du, Steriltekniker? Steriltekniker utbildning, Sollefteå Lärcenter 300 YHp, 2014 Författare: Lana Nika Daragan Handledare: Maria Hansby 1 Sammanfattning Projektarbete/ Studie Steriltekniker, 300
Läs merSmittande arbetsmiljö! 20 april 2009
Smittande arbetsmiljö! 20 april 2009 Gudrun Skoglund Arbetsmiljöverket 112 79 Stockholm Tel. 08/730 95 40 E-post: gudrun.skoglund@av.se Arbetsmiljöverkets olika distrikt Luleå Umeå Härnösand Falun Stockholm
Läs merDokumentdatum Dokumentkategori Vårdrutin
0 Blodburen smitta hos barn och ungdom-riktlinjer för förskola och skola i Sörmlands län Inledning Det finns barn och ungdomar med blodburen smitta som inte är kända inom sjukvården. Därför ska all hantering
Läs merAtt förebygga blodburen smitta. Osk Atladottir Hygiensjuksköterska
Att förebygga blodburen smitta Osk Atladottir Hygiensjuksköterska 22/2 2017 Blodburen smitta-definition Mikroorganismer i blod eller kroppsvätskor som kan överföras från en individ till en annan och orsaka
Läs merGrafisk form: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, Maj 2008 Foto: Anders Alm, Bert-Ola Isaksson
Stopp för smitta och smittspridning Grafisk form: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, Maj 2008 Foto: Anders Alm, Bert-Ola Isaksson Förord Vårdrelaterade infektioner innebär stort lidande för patienter
Läs merRiktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner. Riktlinje Datum:
Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner Riktlinje Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum
Läs merProteinresttest på instrument från thoraxgaller
Proteinresttest på instrument från thoraxgaller Steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2014 Författare: Linda Fransson och Sara Johansson Handledare: Maria Hansby 1 Sammanfattning Projektarbete/
Läs merFörord. Kortärmat. Långt hår uppsatt. Fri från klockor och ringar. Inger Bergström Regiondirektör
Rätt klädd i vården Långt hår uppsatt Här arbetar vi Kortärmat Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett
Läs merRenhet i leden hos dubbelledade tänger efter diskprocess
Renhet i leden hos dubbelledade tänger efter diskprocess Steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2014 Författare: Christina Johansson Handledare: Maria Hansby 1 Sammanfattning Projektarbete/
Läs merManus bildspel handskar
Manus bildspel handskar Instruktion: Titta på bilderna tillsammans i arbetsgruppen (hoppa över om någon inte känns aktuell hos er). Tillsammans med manus är det tänkt att detta bildspel ska utgöra ett
Läs merManus till bildspelet Basala hygienrutiner och klädregler.
Manus till bildspelet Basala hygienrutiner och klädregler. Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler? På sjukhus vistas mycket människor med olika sjukdomar och behandlingar, text som bild... Kommentar:
Läs merVälkommen till Vårdhygien Hallands årsalmanacka!
Välkommen till Vårdhygien Hallands årsalmanacka! Tanken med almanackan är att du som hygienansvarig på enheten ska fördjupa dig i månadens tema och förmedla denna kunskap på t ex ett APT till dina arbetskamrater.
Läs meri Jönköpings län Malin Bengnér, hygienläkare, Smittskydd Vårdhygien Fastställd: Diarienr:
Smittskydd Vårdhygien Åtgärder vid skada med risk för blodburen smitta hos personal/studerande inom kommunal vård och omsorg i Jönköpings län Framtagen av: Gäller för: Godkänd av: Pernilla Johansson, Kommunal
Läs merEgenkontroll vid piercing och tatuering
Nationellt tillsynsprojekt om piercing och tatuering 2011 12 Vägledning till miljöförvaltningar Egenkontroll vid piercing och tatuering Som ett stöd till miljöförvaltningarna att bedöma egenkontrollen
Läs merJämförelse mellan steriltekniska enheten i Skövde, Sverige och Steriltekniska enheten i Belgrad, Serbien.
1 Jämförelse mellan steriltekniska enheten i Skövde, Sverige och Steriltekniska enheten i Belgrad, Serbien. Sterilteknikerutbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2013 Författare:Tanja Mladenovic Handledare:
Läs merEn rapport från Vårdförbundet och SLF: STICK- OCH SKÄRSKADOR. samt blodexponering i vården RAPPORT OM BLODRISKER I VÅRDEN 1
En rapport från Vårdförbundet och SLF: STICK- OCH SKÄRSKADOR samt blodexponering i vården RAPPORT OM BLODRISKER I VÅRDEN 1 RISKEN MED STICK- OCH SKÄRSKADOR I VÅRDEN Att hantera stickande- eller skärande
Läs merVad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården
Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården
Läs merBLODSMITTA -vad sjukvårdspersonal bör veta. Anders Johansson, hygienöverläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien Västerbotten 2013-02-27
BLODSMITTA -vad sjukvårdspersonal bör veta Anders Johansson, hygienöverläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien Västerbotten 2013-02-27 Vilka smittor talar vi om? De tre viktigaste Hepatit B HIV
Läs merAtt förebygga blodburen smitta. Osk Atladottir Roseli Sandbreck Hygiensjuksköterskor HT 2016
Att förebygga blodburen smitta Osk Atladottir Roseli Sandbreck Hygiensjuksköterskor HT 2016 Blodburen smitta-definition Mikroorganismer i blod/blodtillblandade kroppsvätskor som kan överföras från en individ
Läs merRätt klädd och rena händer
Rätt klädd och rena händer Här arbetar vi Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett problem i svensk hälso-
Läs merBasala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning
1 Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Smitta i vård och omsorg Normalflora Huvuddelen av vår bakteriella normalflora finns i mag- och tarmkanalen,
Läs merRegion Östergötland. Observationsstudier. Basala hygienrutiner och klädregler
Observationsstudier Basala hygienrutiner och klädregler Observationsstudier Vad är det? Observation av följsamhet till Basala hygienrutiner och Klädregler -En Egenkontroll Vad styr? SOSFS 2007:19 föreskrift
Läs merPublicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 7
Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 7 Innehållsansvarig: Els-Marie Rolén, Överläkare, Infektionsklinik läkare (elshe1) Giltig från: 2018-05-08 Godkänt av: Magnus Söderbergh, Chefläkare, Utvecklingsenhet
Läs merPersonalvaccination och stick-/skärtillbud. Malin Bengnér Smittskyddsläkare
Personalvaccination och stick-/skärtillbud Malin Bengnér Smittskyddsläkare Vilket vaccinationsskydd bör jag som vårdpersonal ha? Vem ombesörjer och betalar vaccinationen? Vad gör jag om ett tillbud med
Läs merRena händer och rätt klädd
Rena händer och rätt klädd inom Vård och omsorg Rena händer och rätt klädsel viktigt för att säkra vården Idag får var tionde patient i slutenvård en infektion som är så allvarlig att den kräver antibiotikabehandling.
Läs merVad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården
Läs merHygienregler. för Landstinget i Östergötland. www.lio.se. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland
Hygienregler för Landstinget i Östergötland Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland www.lio.se God vårdhygien allas ansvar Alla som arbetar i vården ska känna till och följa de basala
Läs merBasala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning
1 Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning 2 3 Svenska HALT Healthcare-Associated Infections and Antimicrobial use in Long-Term care facilities
Läs merIntroduktion för nya medarbetare Basala hygien- och klädregler
Introduktion för nya medarbetare Basala hygien- och klädregler Bildspel med tillhörande talmanus framarbetat av Smittskydd och vårdhygien 2019 2 Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt
Läs merInstrument och steriltekniker utbildningen. Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2011. Författare: Annette Börjesson. Handledare: Maria Hansby
Hur vi kan skapa bra rutiner och god kommunikation när det gäller T-DOC systemet och dess kodetiketter när de används till kunderna utanför den egna enheten. Instrument och steriltekniker utbildningen
Läs merVad händer med renhetsgraden på rengjorda och desinfekterade instrument som omhändertas efter 39 timmar?
Vad händer med renhetsgraden på rengjorda och desinfekterade instrument som omhändertas efter 39 timmar? Instrument och steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2012 Författare: Lena Nilsson
Läs merRena händer Rätt klädd
Rena händer Rätt klädd Bäste medarbetare Vår avancerade sjukvård är möjlig tack vare effektiva antibiotika. Den snabba resistensutveckling som vi ser är därför ett allvarligt hot. Vi kan kanske inte stoppa
Läs merNyfiken fråga? Hur gick det?
Nyfiken fråga? Hur gick det? HYGIENTRÄFF HT-2013 B L O D S M I T T A, H U R S E R D E T U T I S Ö R M L A N D? N Y A A F S, T I L L B U D, S T I C K S K Y D D A D E P R O D U K T E R BLODSMITTA HIV Hepatit
Läs merInterna telefoner på Sterilcentral
Interna telefoner på Sterilcentral Steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2015 Författare: Katharina Lindholm, Emma Söderström 1 Sammanfattning Projektarbete/ Studie Steriltekniker,
Läs merManus till bildspel, Basala hygienrutiner
Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler? Inom vård och omsorg kan det vistas mycket människor på en liten yta med olika sjukdomar och behandlingar, text som bild... Kommentar: Miljöer inom vård-
Läs merARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1986:23 Utkom från trycket den 16 februari 1987 SKYDD MOT BLODSMITTA
ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1986:23 Utkom från trycket den 16 februari 1987 SKYDD MOT BLODSMITTA Utfärdad den 20 november 1986 AFS 1986:23 2 SKYDD MOT BLODSMITTA Arbetarskyddsstyrelsens
Läs merKan Medicintekniska engångsprodukter resteriliseras?
Kan Medicintekniska engångsprodukter resteriliseras? Steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2014 Författare: Marie-Louise Hjalmarsson och Ia Mälman Handledare: Maria Hansby. 0 Författare:
Läs merSjälvklart! Läs det i alla fall
Självklart! Läs det i alla fall självklarheter Vi är alla beredda att göra allt vi kan för att de som behandlas, vårdas eller arbetar i vården inte ska smittas eller i onödan drabbas av en infektion. Därför
Läs merSvar på remiss från Arbetsmiljöverket med förslag till föreskrift om Smittrisker, 2014/
Svar på remiss från Arbetsmiljöverket med förslag till föreskrift om Smittrisker, 2014/100863. Svensk Förening för Vårdhygien (SFVH) tackar för möjligheten att lämna synpunkter på denna remiss. Förslaget
Läs merBasala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning
1 Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning 2 Vårdrelaterade infektioner, VRI En vårdrelaterad infektion (VRI) är en infektion som uppkommer till
Läs merHYGIEN OCH SMITTSKYDD Vad säger lagen?
HYGIEN OCH SMITTSKYDD Vad säger lagen? Smittskyddslagen fastslår att var och en genom uppmärksamhet och rimliga försiktighetsåtgärder ska medverka till att förhindra spridning av smittsamma sjukdomar SFS-nr:
Läs merLokal anvisning 2005-02-16
1 (5) Titel Skydd mot blodburen smitta samt vård av patient med misstänkt eller konstaterad smitta Dokumenttyp Datum Lokal anvisning 2005-02-16 Utfärdare Elsy Wiksten Anna-Karin Olsson Blodsmitterutiner
Läs merHITÅT* 2011-2015 *Hygien i Tandvården: Åtgärder och Tankar Arbetsgruppen: Inger Spencer Mikael Zimmerman Ann-Christine Larsson Bolle Daniel Rulli
HITÅT* 2011-2015 *Hygien i Tandvården: Åtgärder och Tankar Arbetsgruppen: Inger Spencer Mikael Zimmerman Ann-Christine Larsson Bolle Daniel Rulli Hans Sjöberg Peter Lundholm Kanylfrågan 2005-2015 Kanylhylshållare:
Läs merRena händer och rätt klädd i vården. Basala hygienrutiner
Rena händer och rätt klädd i vården Basala hygienrutiner 2 Rätt klädd och god hygien i vården Vårdpersonal kan via händer och kläder överföra smitta mellan patienter. Den viktigaste åtgärden för att minska
Läs merÅtgärder och kontroller av basala hygienrutiner. på särskilda boenden
Åtgärder och kontroller av basala hygienrutiner på särskilda boenden Bild: Webben Sterilteknikerutbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2014 Författare: Jessica Löfgren, Maria Kihl Handledare: Maria
Läs merVarför behövs basala hygienrutiner och klädregler?
Består av hygiensjuksköterskor och hygienläkare samt en smittskyddsläkare, en smittskyddssköterska och en sekreterare. Jobbar länsövergripande: alla tre sjukhusen, kommunen, primärvården, psykiatrin, habiliteringen.
Läs merRätt klädd och rena händer
Rätt klädd och rena händer Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett problem i svensk hälso- och sjukvård.
Läs merMaria Larsson. statsråd socialdepartementet
Förord Vårdrelaterade infektioner är ett problem inom kommunal vård och omsorg, liksom i övrig hälsooch sjukvård. Kontakterna mellan de olika vårdformerna är tät och risken för smittspridning är stor.
Läs merTalarmanus till utbildningsmaterial Smittvägar i vård och omsorg
Talarmanus till utbildningsmaterial Smittvägar i vård och omsorg Bild 1: Att förhindra vårdrelaterade infektioner är en viktig del i patientsäkerhetsarbetet. Vårdarbetet ska alltid bedrivas på ett sådant
Läs merBasala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier
Basala hygienrutiner Dygnet runt För alla personalkategorier Vårdhygien Direkt 018-611 3902 Kan vårdrelaterade infektioner förekomma hos oss? Urinvägsinfektioner Diarréer Lunginflammationer Infartsinfektioner
Läs merEgenkontroll - Enkät om hygien för sjuksköterska
Egenkontroll - Enkät om hygien för sjuksköterska Vårdgivare inom vård- och omsorg är skyldiga att ha ett systematiskt kvalitetsarbete för att åstadkomma en god kvalitet. Med kvalitet i detta sammanhang
Läs merRIKTLINJER FÖR HANTERING AV SMITTFÖRANDE AVFALL
RIKTLINJER FÖR HANTERING AV SMITTFÖRANDE AVFALL INOM SKOLHÄLSAN Hantering och märkning av smittförande avfall som uppkommer i den kommunala hälso- och sjukvården regleras i Socialstyrelsens föreskrifter
Läs merLathund Korrosionsskador och missfärgningar på kirurgiska instrument
Lathund Korrosionsskador och missfärgningar på kirurgiska instrument Instrument och steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2011 Författare: Catalina Melander Handledare: Maria Hansby
Läs merChecklista för egenkontroll av vårdhygienisk standard inom primärvårdsverksamheter i Västra Götaland Bakgrund Syfte Genomförande
1 (9) Checklista för egenkontroll av vårdhygienisk standard inom primärvårdsverksamheter i Västra Götaland (del i Ledningsverktyg för God vårdhygienisk standard ) Gäller för verksamhet inom vårdcentral,
Läs merLÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida
Enheten för vårdhygien Kia Karlman 1(6) Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner ska tillämpas överallt där vård och omsorg bedrivs (SOSFS 2007:19). Syftet är att förhindra smitta från patient till personal
Läs merObservationsstudier Basala hygienrutiner och Klädregler
Observationsstudier Basala hygienrutiner och Klädregler Vårdhygien Östergötland Observationsstudier Vad är det? Observation av följsamhet till Basala hygienrutiner och Klädregler Observationsstudier Vad
Läs merRisker för smitta och smittvägar i stickande/skärande verksamheter Tatuerare, fotvård och akupunktur mm.
Risker för smitta och smittvägar i stickande/skärande verksamheter Tatuerare, fotvård och akupunktur mm., Smittskyddssjuköterska Disposition Intro Risker Smittor och smittvägar Hur bryter vi smittvägar
Läs merHAR OPERERANDE SPECIALISTLÄKARE INSTRUMENTUTBILDNING?
HAR OPERERANDE SPECIALISTLÄKARE INSTRUMENTUTBILDNING? Instrument och steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2012 Författare: Maria Karlsson Handledare: Maria Hansby 1 Sammanfattning
Läs merPerspektiv på riskbedömning. Erik Sturegård Klinisk Mikrobiologi / Vårdhygien Region Skåne
Perspektiv på riskbedömning Erik Sturegård Klinisk Mikrobiologi / Vårdhygien Region Skåne Vad är en risk? Vad är en risk? risk risk, i allmän betydelse möjlighet att något oönskat skall inträffa. Nationalencyklopedin
Läs merVårdhygien i kommunal vård och omsorg. - Hur ser det ut och vad gör Vårdhygien?
Vårdhygien i kommunal vård och omsorg - Hur ser det ut och vad gör Vårdhygien? Vårdhygien en länsövergripande enhet förhindra smittspridning och förebygga vårdrelaterade infektioner fri nyttighet landstingspolitiskt
Läs merObservatörsutbildning
Observatörsutbildning Våren 2016 Smittskydd och vårdhygien Från 1/1-2016 Vårdhygien Är en länsövergripande enhet med målet att förhindra smittspridning inom vården/omsorg/tandvård så att infektionerna
Läs merEgenkontroll hygien för undersköterskor och vårdbiträden
Egenkontroll hygien för undersköterskor och vårdbiträden Vårdgivare inom vård- och omsorg är skyldiga att ha ett systematiskt kvalitetsarbete för att åstadkomma en god kvalitet. Med kvalitet i detta sammanhang
Läs merVård hemma vid influensa
2009-07-02 1(5) Vård hemma vid influensa De allra flesta som får influensa tillfrisknar på egen hand, utan behandling eller sjukhusvård. Men många får hjälp och omvårdnad i sina hem, av personal från kommuner
Läs merVårdrelaterade infektioner, en vårdskada
Basal hygien Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada Vårdrelaterade infektioner 1.Urinvägsinfektioner 2. Blodförgiftning på grund av centrala infarter 3.Postoperativa sårinfektioner 4. Lunginflammationer
Läs merSäker operationssjukvård SOFIA HEMLE JERNTORP, SPECIALISTSJUKSKÖTERSKA I OPERATIONSSJUKVÅRD
Säker operationssjukvård SOFIA HEMLE JERNTORP, SPECIALISTSJUKSKÖTERSKA I OPERATIONSSJUKVÅRD Innehåll Säkert handhavande av diatermi Kirurgisk rök Stick och skärskador Blodsmitta Rutiner och riktlinjer
Läs merUppföljning steriltekniker. Standardrapport
Uppföljning steriltekniker Standardrapport Ja 82,5% 47 Nej 17,5% 10 Svarande 57 Inget svar 0 Sterilteknisk enhet (landsting eller privat sjukvård) 80% 44 Privat industri 0% 0 Tandvård 1,8% 1 Övrig verksamhet
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR FRISLÄPPANDE AV GODS PÅ STERILENHETEN UTAN DIGITAL SPÅRBARHETSSYSTEM
HANDLINGSPLAN FÖR FRISLÄPPANDE AV GODS PÅ STERILENHETEN UTAN DIGITAL SPÅRBARHETSSYSTEM 1 Instrument och steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2011 Författare: Lotta Stojanovski Handledare:
Läs merRätt klädd på jobbet
Rätt klädd på jobbet Regler för arbetskläder Angereds Närsjukhus Capio Lundby Närsjukhus Frölunda Specialistsjukhus Kungälvs sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset Förord Vårdrelaterade infektioner
Läs merFungerar hygienrutinerna inom äldreomsorgen?
Fungerar hygienrutinerna inom äldreomsorgen? Instrument och steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2011 Författare: Christine Pålerud, Kerstin Sundblad Handledare: Maria Hansby 1 Sammanfattning
Läs merRevisionsnr: 2 Giltigt t.o.m.: 2017-01-08
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(10) Dokument ID: 09-178760 Fastställandedatum: 2016-01-08 Giltigt t.o.m.: 2017-01-08 Upprättare: Anette M Nygren Fastställare: Signar Mäkitalo Stick- och skärskador samt
Läs mer