Enkla eller dubbla handskar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Enkla eller dubbla handskar"

Transkript

1 Enkla eller dubbla handskar Steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2014 Författare: Ulrika Olsson och Sandra Leeman Handledare: Maria Hansby 1

2 Sammanfattning Projektarbete/ Studie Steriltekniker, 300 YH poäng vid Sollefteå Lärcenter, Författare: Ulrika Olsson och Sandra Leeman Antal sidor: 12 Titel: Enkla eller dubbla handskar Handledare Maria Hansby Datum: Bakgrund I samband med mottagande av kontaminerade instrument och gods på steriltekniska enheter förekommer det att personalen får stick och skärskador vid hanteringen. För att minimera riskerna vid eventuell stickskada i samband med hand havandet av de kontaminerade instrumenten skall arbetet visa att det finns fördelar med att använda sig av dubbla handskar i stället för enkla i samband med mottagande och hanterandet av den kontaminerade disken. Syftet Är att påvisa fördelar med att använda dubbla handskar i diskrummet på en steriltekniskenhet. Mål Kartlägga användandet av dubbla handskar på utvalda steriltekniska enheter. Metod Undersökning utfördes med hjälp av frågeformulär angående användandet av enkla eller dubbla handskar i det dagliga arbetet på steriltekniska enheter. Resultat Sammanställning av frågeformulär. Förslag på riktlinje för användandet av dubbla handskar i diskrummen på steriltekniska enheter. 2

3 Innehållsförteckning Sida Sammanfattning 2 Bakgrund 4 Syfte och Mål 5 Metod 5 Resultat 6 Riktlinje för användande av dubbla handskar 6 Sammanställning frågeformulär 7 Diskussion 10 Källförteckning 11 Bilaga 1: Frågeformulär 12 3

4 Bakgrund De vanligaste smittvägarna är via patient och personal eller via blod som smittor överförs. En vanlig blodburen smittväg för personal på en sterilteknisk enhet är stick eller skärskador i samband med hantering av instrumenten på den steriltekniska enheten. I detta arbete skall det lyftas fram skillnader mellan användandet av dubbla eller enkla handskar. På STE (Steriltekniska enheten) finns det personal som arbetar som inte har steriltekninsk utbildning. STE har varit ett lågprioriterat område inom sjukvården och därför har man inte satsat på utbildning och kompetenshöjning för medarbetare. I dag ställs det högre krav på en sterilteknisk utbildning vid nyanställningar. Man börjar nu se och förstå hur viktig denna enhet är på sjukhus inom tandvården och på djursjukhus. På sterilenheten föreligger de största riskerna för tillbud i samband med hanteringen av de kontaminerade instrumenten i disken då de skall granskas, rengöras och kopplas. I regel ligger saxar och peanger öppnade i gallren eller står på ett sax stöd. Vid stora galler där det kan förekomma många instrument ökar risken för stick och skärskador betydligt när det ligger oöppnade instrument emellan och under dessa som ska plockas upp för att öppnas. Vikten av att använda skyddsklädsel och övriga skydd för att förhindra att bli skadad i onödan och att skapa sig rutiner och tillvägagångs sätt för att minska riskerna är avgörande för att om möjligt förhindra att bli skadad och smittad. Det är arbetsgivarens ansvar att informera arbetstagarna om användandet av personlig skyddsutrustning och smittorisker med det arbete som ska utföras. Arbetsgivaren ska också se till att anställda har kunskaper om smittorisker på arbetsplatsen och god vårdhygienisk praxis enligt AFS 2005:1 (Mikrobiologiska arbetsmiljörisker smitta, toxinpåverkan, överkänslighet). Det finns krav på handskanvändning som skydd mot blodsmitta enligt AFS 1986:23 (Skydd mot blodsmitta). I de basala hygienrutinerna står det ingenting om användandet av dubbla handskar utan endast handskar, fördelarna med att använda dubbla handskar på en sterilenhet i samband med mottagandet av kontaminerat gods är det för att radikalt minimera riskerna för smitta. På operation är det självklart att man använder dubbla handskar för att minimera riskerna för skär och stick skador. När skyddshandskar används som skydd mot hudkontakt för smittämnen och kemikalier gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter om användning av personlig skyddsutrustning, AFS 2001:03 (Användning av personlig skyddsutrustning) 4

5 De vanligaste smittorna är blod smittorna Hepatit B och C samt HIV, Hepatit B och C dessa smittor smittar som regel via blod och i vissa fall med sekret och lite blod, de är överförbara via sexuella kontakter via blod och skadad hud eller slemhinnor som t ex ögat. Eller via mor och barn. Viruset har ett hölje och vid vissa fall kan man läka ut det i annat fall blir det kroniskt med leverskador som följd. HIV är ett retrovirus, detta lagras i kroppens arvsmassa och det innebär livslång smittsamhet. Det smittar inte via sociala kontakter utan endast via blod samt sexuella kontakter och mellan narkomaner som delar sprutor och genom annat sekret som kommer i kontakt med skadad hud och slemhinnor. Ann Folin Clinical Nurse Adisor Mölnlycke Health Care säger i sin presentation Handskar och barriär egenskaper i arbetssituationen juni För att stoppa blodkontaminering via händerna är det fösta skyddet att använda handskar, dubbla handskar ökar skyddet signifikant när ytter handsken punkteras förblir innerhandsken intakt upp till 98 % av gångerna. Detta grundar sig på operations personal. Sannolikheten att en olycka kan inträffa i diskrummet på Sterilcentralen är stor. Där man också bör använda dubbla handskar. Skyddsutrustningen skall finnas lätt tillgänglig och rutiner för hur man skall vara klädd i samband med omhändertagandet av instrumenten skall följa de riktlinjer som finns enligt AFS 2001:03 (Användning av personlig skyddsutrustning) SOSFS 2007:19 (socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien inom hälso- och sjukvården) Syftet Är att påvisa fördelar med använda dubbla handskar i diskrummet på en steriltekniskenhet för att minimera risker för stick och skärskador i samband med mottagande och hanterande av kontaminerade instrument och gods. Mål Kartlägga användandet av dubbla handskar på utvalda steriltekniska enheter. Metod Ett fråge formulär delades ut till de anställda på de berörda sterilenheterna Varberg, Skene, Kungälv och Mölndal. Undersökningen utfördes med hjälp av frågeformuläret angående användandet av enkla eller dubbla handskar i det dagliga arbetet på de steriltekniska enheterna. Information hämtades in från Ann Folin från Mölnlycke Health Care. Information hämtades in och granskades från källor på internet 5

6 Resultat Förslag på riktlinje för användandet av dubbla handskar i diskrummen på steriltekniska enheter. Alla som arbetar på steriltekniska enheter och utför arbetsuppgifter i diskrummet skall använda dubbla handskar när man utför arbetsuppgifter som innebär att man riskerar att komma i kontakt med kontaminerat gods t.ex. när: - Kontaminerat gods skall tas emot från operationsavdelningar och andra enheter. - Godset skall granskas så att alla instrument är öppnade inför rengöring. - Instrument skall plockas isär och kopplas för genomspolning. - Diskmaskinen skall packas. - Vid manuell rengöring av kontaminerad disk. Denna information bör finnas och vara väl synlig i varje diskrum. 6

7 Resultat från frågeformulär Undersökning har utförts på 4 stycken sterilenheter med hjälp av ett sammanställt frågeformulär. Totalt är det 21 personer som svarat på sterilenheterna i Varberg, Skene, Kungälv och Mölndal, fördelat enligt nedan. Varberg Skene Kungälv Mölndal 6 st. 4 st. 2 st. 9 st. De tillfrågades utbildningar Undersköterska Sterilteknisk utbildning Övrig utbildning 14 st 7 st 6 st Frågor: Spritar du händerna innan du tar på dig handskar Ja alltid Nej aldrig Oftast Inte alltid Antal Använder du dubbla eller enkla handskar Alltid Dubbla handskar Alltid Enkla handskar Ibland dubbla handskar Antal Har du fått bra information från din arbetsgivare om hur du skall skydda dig Ja Nej Info från annat håll Antal Har du fått information om vikten av att använda dubbla handskar Ja Nej Info från annat håll Antal

8 8

9 9

10 Diskussion I vårt arbete kan vi påvisa att på de enheter vi besökt ser det ut så här. 38 % använder alltid dubbla handskar, 43 % använder alltid enkla handskar och 19 % använder dubbla handskar ibland. Förmodligen är det så flertalet som jobbar i diskrummen på de steriltekniska enheterna runt om i landet endast använder sig av en handske då det i stället bör vara en självklarhet att använda sig av dubbla handskar för att skydda sig mot eventuella smittor om handsken går sönder. Vid diskussionerna som uppstod efter att alla svarat på enkäten på de olika enheterna som vi besökte framkom att merparten av de som idag endast använder sig av en handske skulle kunna tänka sig att börja använda dubbla handskar. Många hade inte tänkt på att det kunde vara bra sätt för att skydda sig dubbelt upp. Det kan vara okunskap hos personalen vid omplaceringar med annan utbildning och erfarenhet som kan vara en orsak till varför vissa inte ser de risker som föreligger med hanteringen av det kontaminerade godset som förekommer på STE, det kan vara att man inte är medveten om de risker som finns i samband med mottagandet och förbiser vikten av att klä sig och skydda sig korrekt. I de basala hygien rutinerna framkommer det inte att man skall använda sig av dubbla handskar, här borde det framkomma att det skall vara en självklarhet att använda dubbla handskar inom vissa områden där stick och skärskador förekommer. Det bör finnas bra och tydliga rutiner för hur skyddsutrustningen ska användas och att alla följer och jobbar efter dessa. Samt att man ökar förståelsen om varför det är så viktigt för personal som inte har utbildning. Vi anser att det åligger arbetsgivaren att informera berörd personal hur man skyddar sig på bästa sätt. På Mölndals steriltekniska enhet svarade alla att de använder dubbla handskar i disken. Där har de det som rutin att man alltid jobbar med dubbla handskar i samband med att man tar emot och diskar instrumenten. Varför det ser ut så här är för att de har det som rutin och så tycker vi att det skall vara på alla STE i landet. 10

11 Källförteckning: AFS 2005:01 - Mikrobiologiska arbetsmiljörisker - smitta, toxinpåverkan, överkänslighet AFS 1986:23, -Skydd mot blodsmitta AFS 2001:03 - Användning av personlig skyddsutrustning Ann Folin Clinical Nurse Advisor Mölnlycke Health Care. Föreläsning och presentation Handskar och barriär egenskaper i arbetssituationen. Juni 2014 SOSFS 2007:19 - Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien inom hälso- och sjukvården %20infomaterial/R%C3%A4tt%20anv%C3%A4ndning%20av%20skyddshandskar% pdf Rätt användning av skyddshandskar Kontakt Sandra Leeman lars.sandra@swipnet.se Ulrika Olsson bengt.ulrika@telia.com 11

12 Bilaga 1: Fråge formulär Varje år drabbas allt för många i vården av skär och stick skador. Man har kommit fram till att 80 % av de som jobbar i vården drabbas av en skär och stickskada under sitt yrkesverksamma liv. Många olyckor härrör till stress dåliga rutiner och annan ouppmärksamhet. Det egna skyddet är viktigare än något annat. Operations personal använder som regel alltid dubbla handskar i sitt arbete dels för att skydda sig och minimera att få en smitta i samband med en stickskada. På en sterilenhet är personalen minst lika utsatt som de som jobbar på operation och provtagning. Allt som anländer till sterilenheten skall betraktas som smittat och därefter är det viktigt att skydda sig efter bästa förmåga hur skyddar du dig? Vilken sterilenhet arbetar du på? Hur länge har du arbetat på en sterilenhet? Vad har du för utbildning? Har du fått bra kunskap och information från din arbetsgivare om hur du skall skydda dig? Spritar du dina händer innan du tar på dig skydds handskar? Om nej varför inte? Använder du enkla eller dubbla handskar? Om du inte använder dubbla handskar kan du motivera varför? Har du tidigare fått information om vikten av att använda dubbla handskar? : 12

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET Sterilteknikerutbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2013 Författare: Cecilia Söderberg Handledare: Maria Hansby Sammanfattning

Läs mer

Hygienrutiner i SÄBO. Monica Ling-Roos Hygiensjuksköterska Vårdhygien Stockholm

Hygienrutiner i SÄBO. Monica Ling-Roos Hygiensjuksköterska Vårdhygien Stockholm Hygienrutiner i SÄBO Monica Ling-Roos Hygiensjuksköterska Vårdhygien Stockholm Föreskrift SOSFS 2015:10» Föreskrift bindande regler» Hälso- och sjukvård samt omsorgspersonal ansvar att följa» Verksamhetschefen

Läs mer

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning Stickskada Dokumentansvarig Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument Lag/föreskrift/råd:

Läs mer

Bioburden på dörröppnare

Bioburden på dörröppnare Bioburden på dörröppnare Operation Sterilteknikerutbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH-poäng, 2014 Författare: Jennie Austmo Handledare: Maria Hansby, Fredrik Törnlund Sammanfattning Projektarbete/ Studie

Läs mer

En inblick i hur instrumenten upplevs av...

En inblick i hur instrumenten upplevs av... En inblick i hur instrumenten upplevs av... Sterilteknikerutbildningen 300 YH p, 2017 YrkesAkademin AB Författare: Carl Paulsson Handledare: Maria Hansby Examensarbete/ Steriltekniker, 300 YH poäng vid

Läs mer

ASEPTISKT ARBETSSÄTT STERILTEKNISK ENHET ORENT OMRÅDE

ASEPTISKT ARBETSSÄTT STERILTEKNISK ENHET ORENT OMRÅDE ASEPTISKT ARBETSSÄTT STERILTEKNISK ENHET ORENT OMRÅDE Riktlinjer och rekommendationer för ett aseptiskt arbetssätt på Sterilteknisk enhet. Syftet är att höja kompetensen, öka medvetenheten samt säkerställa

Läs mer

Arbetsmiljöverkets ändringsföreskrifter AFS 2012:7

Arbetsmiljöverkets ändringsföreskrifter AFS 2012:7 Arbetsmiljöverkets nya j y ändringsföreskrifter AFS 2012:7 17 maj 2013 - Jenny Persson Blom 2013-05-17 1 En myndighet för arbetsmiljön Arbetsmiljöverket arbetar på uppdrag av regeringen och ska arbeta

Läs mer

Innan det händer. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län

Innan det händer. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län Innan det händer Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen via blodkontakt som leder till infektion (med/utan symtom) Från patient till patient

Läs mer

Olika eller lika sätt att få sina instrument rena

Olika eller lika sätt att få sina instrument rena Olika eller lika sätt att få sina instrument rena en jämförelse mellan human- och djursjukvården. Instrument och steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2011 Författare: Helen Andréasson

Läs mer

Arbete på en Sterilteknisk Enhet - En jämförelse

Arbete på en Sterilteknisk Enhet - En jämförelse Arbete på en Sterilteknisk Enhet - En jämförelse Steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2014 Författare: Thomas Olsson Handledare: Maria Hansby 1 Sammanfattning Projektarbete/ Studie

Läs mer

Blodburen smitta. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Blodburen smitta. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Blodburen smitta Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen genom kontakt med blod som leder till infektion (med/utan symtom) Aktuella smittämnen (virus)

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om smittrisker (AFS 2018:4)

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om smittrisker (AFS 2018:4) Arbetsmiljöverkets föreskrifter om smittrisker (AFS 2018:4) Helen Karlberg Ph.D. Mikrobiolog Enheten för kemiska och mikrobiologiska faktorer Avdelningen för Regler 2018-09-14 Syfte? Förtydliga reglerna

Läs mer

Visuellt rena femur raspar

Visuellt rena femur raspar Visuellt rena femur raspar Sterilteknikerutbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2013 Författare: Mattias Thollin & Ylva Thollin Handledare: Maria Hansby 1 Sammanfattning Projektarbete för Sterilteknikerutbildning,

Läs mer

Arbetsmiljöverkets nya ändringsföreskrifter AFS 2012:7 Jenny Persson Blom

Arbetsmiljöverkets nya ändringsföreskrifter AFS 2012:7 Jenny Persson Blom Arbetsmiljöverkets nya ändringsföreskrifter AFS 2012:7 Jenny Persson Blom 2013-03-20 1 En myndighet för arbetsmiljön Arbetsmiljöverket arbetar på uppdrag av regeringen och ska arbeta för att arbetsgivarna

Läs mer

Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta

Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta TJÄNSTESKRIVELSE 2013-07-01 11 Hygienrutiner samt Riskavfallshantering Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta Handhygien Grunden för att förebygga smittspridning är

Läs mer

ATT VIKA ELLER INTE VIKA - DET ÄR FRÅGAN?

ATT VIKA ELLER INTE VIKA - DET ÄR FRÅGAN? ATT VIKA ELLER INTE VIKA - DET ÄR FRÅGAN? Bild: Marianne Erander Sterilteknikerutbildningen 300 YH p, 2017 YrkesAkademin AB Författare: Marianne Erander Handledare: Maria Hansby Sammanfattning Examensarbete/

Läs mer

Blodsmitta. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013

Blodsmitta. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Blodsmitta Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen via blodkontakt som leder till infektion (med/utan symtom). Vanligast

Läs mer

Kavitationen den avgörande faktorn i ett Ultraljudsbad.

Kavitationen den avgörande faktorn i ett Ultraljudsbad. Kavitationen den avgörande faktorn i ett Ultraljudsbad. Steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2014 Författare: Anna Norlund Handledare: Maria Hansby 1 Sammanfattning Projektarbete/

Läs mer

Lyft och Belastningsskador - förekomst, orsaker och hjälpmedel

Lyft och Belastningsskador - förekomst, orsaker och hjälpmedel Lyft och Belastningsskador - förekomst, orsaker och hjälpmedel Instrument och steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter, 300 YH p, 2011 Författare: Emmelie Bjurhede Handledare: Maria Hansby Sammanfattning

Läs mer

Arbetsmiljöföreskrifter om smittrisker från och med den 19 november 2018, AFS 2018:4

Arbetsmiljöföreskrifter om smittrisker från och med den 19 november 2018, AFS 2018:4 PM 2018-06-29 1 (6) Avd för arbetsgivarpolitik Lina Cronebäck Gunnar Sundqvist Sophie Thörne Avd för ekonomi och styrning Per Sedigh Annika Wallenskog Avd för vård och omsorg Greger Bengtsson Hans Karlsson

Läs mer

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. www.polisen.se. december 2008

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. www.polisen.se. december 2008 Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Rikspolisstyrelsen december 2008 www.polisen.se Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Information om blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Polisiärt arbete

Läs mer

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus

Läs mer

Hepatit C och överföring via stick/skärskador

Hepatit C och överföring via stick/skärskador UTREDNINGSTJÄNSTEN Maria Karlsson Tfn: 08-786 67 79 PM 2010-03-05 Dnr 2010:274 Hepatit C och överföring via stick/skärskador Uppdragsgivaren vill veta vad Arbetsmiljöverket, Socialstyrelsen och Sveriges

Läs mer

Margareta Edvall Hygiensjuksköterska BLODBUREN SMITTA

Margareta Edvall Hygiensjuksköterska BLODBUREN SMITTA Margareta Edvall Hygiensjuksköterska BLODBUREN SMITTA Blodsmitta i vården Smitta via blod, blodprodukter eller blodtillblandade kroppsvätskor synligt blod Genom: Stick- eller skärskador. Rikliga mängder

Läs mer

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Skellefteå 2012-02-03 Lena Skedebrant Smittskyddssköterska Västerbottens läns landsting lena.skedebrant@vll.se Exempel på medicinska

Läs mer

Blod och blodsmitta. Elisabeth Persson Flodman 2014

Blod och blodsmitta. Elisabeth Persson Flodman 2014 Blod och blodsmitta Elisabeth Persson Flodman 2014 Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen via blodkontakt som leder till infektion (med/utan symtom). Vanligast genom stick- eller skärskador.

Läs mer

Rengöring och desinfektion på en operationsavdelning

Rengöring och desinfektion på en operationsavdelning Rengöring och desinfektion på en operationsavdelning Steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2014 Författare: Anna Steffenburg och Mathias Thelén Handledare: Maria Hansby Sammanfattning

Läs mer

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET Utfärdad den 21 mars 1988 AFS 1988:1 2 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET Arbetarskyddsstyrelsens

Läs mer

Smittskydd och vårdhygien Introduktion för sommarvikarier Basala hygien- och klädregler

Smittskydd och vårdhygien Introduktion för sommarvikarier Basala hygien- och klädregler Smittskydd och vårdhygien 2018 Introduktion för sommarvikarier Basala hygien- och klädregler 2 Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Bakterier-

Läs mer

Vem är du, Steriltekniker?

Vem är du, Steriltekniker? Vem är du, Steriltekniker? Steriltekniker utbildning, Sollefteå Lärcenter 300 YHp, 2014 Författare: Lana Nika Daragan Handledare: Maria Hansby 1 Sammanfattning Projektarbete/ Studie Steriltekniker, 300

Läs mer

Smittande arbetsmiljö! 20 april 2009

Smittande arbetsmiljö! 20 april 2009 Smittande arbetsmiljö! 20 april 2009 Gudrun Skoglund Arbetsmiljöverket 112 79 Stockholm Tel. 08/730 95 40 E-post: gudrun.skoglund@av.se Arbetsmiljöverkets olika distrikt Luleå Umeå Härnösand Falun Stockholm

Läs mer

Dokumentdatum Dokumentkategori Vårdrutin

Dokumentdatum Dokumentkategori Vårdrutin 0 Blodburen smitta hos barn och ungdom-riktlinjer för förskola och skola i Sörmlands län Inledning Det finns barn och ungdomar med blodburen smitta som inte är kända inom sjukvården. Därför ska all hantering

Läs mer

Att förebygga blodburen smitta. Osk Atladottir Hygiensjuksköterska

Att förebygga blodburen smitta. Osk Atladottir Hygiensjuksköterska Att förebygga blodburen smitta Osk Atladottir Hygiensjuksköterska 22/2 2017 Blodburen smitta-definition Mikroorganismer i blod eller kroppsvätskor som kan överföras från en individ till en annan och orsaka

Läs mer

Grafisk form: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, Maj 2008 Foto: Anders Alm, Bert-Ola Isaksson

Grafisk form: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, Maj 2008 Foto: Anders Alm, Bert-Ola Isaksson Stopp för smitta och smittspridning Grafisk form: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, Maj 2008 Foto: Anders Alm, Bert-Ola Isaksson Förord Vårdrelaterade infektioner innebär stort lidande för patienter

Läs mer

Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner. Riktlinje Datum:

Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner. Riktlinje Datum: Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner Riktlinje Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum

Läs mer

Proteinresttest på instrument från thoraxgaller

Proteinresttest på instrument från thoraxgaller Proteinresttest på instrument från thoraxgaller Steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2014 Författare: Linda Fransson och Sara Johansson Handledare: Maria Hansby 1 Sammanfattning Projektarbete/

Läs mer

Förord. Kortärmat. Långt hår uppsatt. Fri från klockor och ringar. Inger Bergström Regiondirektör

Förord. Kortärmat. Långt hår uppsatt. Fri från klockor och ringar. Inger Bergström Regiondirektör Rätt klädd i vården Långt hår uppsatt Här arbetar vi Kortärmat Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett

Läs mer

Renhet i leden hos dubbelledade tänger efter diskprocess

Renhet i leden hos dubbelledade tänger efter diskprocess Renhet i leden hos dubbelledade tänger efter diskprocess Steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2014 Författare: Christina Johansson Handledare: Maria Hansby 1 Sammanfattning Projektarbete/

Läs mer

Manus bildspel handskar

Manus bildspel handskar Manus bildspel handskar Instruktion: Titta på bilderna tillsammans i arbetsgruppen (hoppa över om någon inte känns aktuell hos er). Tillsammans med manus är det tänkt att detta bildspel ska utgöra ett

Läs mer

Manus till bildspelet Basala hygienrutiner och klädregler.

Manus till bildspelet Basala hygienrutiner och klädregler. Manus till bildspelet Basala hygienrutiner och klädregler. Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler? På sjukhus vistas mycket människor med olika sjukdomar och behandlingar, text som bild... Kommentar:

Läs mer

Välkommen till Vårdhygien Hallands årsalmanacka!

Välkommen till Vårdhygien Hallands årsalmanacka! Välkommen till Vårdhygien Hallands årsalmanacka! Tanken med almanackan är att du som hygienansvarig på enheten ska fördjupa dig i månadens tema och förmedla denna kunskap på t ex ett APT till dina arbetskamrater.

Läs mer

i Jönköpings län Malin Bengnér, hygienläkare, Smittskydd Vårdhygien Fastställd: Diarienr:

i Jönköpings län Malin Bengnér, hygienläkare, Smittskydd Vårdhygien Fastställd: Diarienr: Smittskydd Vårdhygien Åtgärder vid skada med risk för blodburen smitta hos personal/studerande inom kommunal vård och omsorg i Jönköpings län Framtagen av: Gäller för: Godkänd av: Pernilla Johansson, Kommunal

Läs mer

Egenkontroll vid piercing och tatuering

Egenkontroll vid piercing och tatuering Nationellt tillsynsprojekt om piercing och tatuering 2011 12 Vägledning till miljöförvaltningar Egenkontroll vid piercing och tatuering Som ett stöd till miljöförvaltningarna att bedöma egenkontrollen

Läs mer

Jämförelse mellan steriltekniska enheten i Skövde, Sverige och Steriltekniska enheten i Belgrad, Serbien.

Jämförelse mellan steriltekniska enheten i Skövde, Sverige och Steriltekniska enheten i Belgrad, Serbien. 1 Jämförelse mellan steriltekniska enheten i Skövde, Sverige och Steriltekniska enheten i Belgrad, Serbien. Sterilteknikerutbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2013 Författare:Tanja Mladenovic Handledare:

Läs mer

En rapport från Vårdförbundet och SLF: STICK- OCH SKÄRSKADOR. samt blodexponering i vården RAPPORT OM BLODRISKER I VÅRDEN 1

En rapport från Vårdförbundet och SLF: STICK- OCH SKÄRSKADOR. samt blodexponering i vården RAPPORT OM BLODRISKER I VÅRDEN 1 En rapport från Vårdförbundet och SLF: STICK- OCH SKÄRSKADOR samt blodexponering i vården RAPPORT OM BLODRISKER I VÅRDEN 1 RISKEN MED STICK- OCH SKÄRSKADOR I VÅRDEN Att hantera stickande- eller skärande

Läs mer

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Läs mer

BLODSMITTA -vad sjukvårdspersonal bör veta. Anders Johansson, hygienöverläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien Västerbotten 2013-02-27

BLODSMITTA -vad sjukvårdspersonal bör veta. Anders Johansson, hygienöverläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien Västerbotten 2013-02-27 BLODSMITTA -vad sjukvårdspersonal bör veta Anders Johansson, hygienöverläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien Västerbotten 2013-02-27 Vilka smittor talar vi om? De tre viktigaste Hepatit B HIV

Läs mer

Att förebygga blodburen smitta. Osk Atladottir Roseli Sandbreck Hygiensjuksköterskor HT 2016

Att förebygga blodburen smitta. Osk Atladottir Roseli Sandbreck Hygiensjuksköterskor HT 2016 Att förebygga blodburen smitta Osk Atladottir Roseli Sandbreck Hygiensjuksköterskor HT 2016 Blodburen smitta-definition Mikroorganismer i blod/blodtillblandade kroppsvätskor som kan överföras från en individ

Läs mer

Rätt klädd och rena händer

Rätt klädd och rena händer Rätt klädd och rena händer Här arbetar vi Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett problem i svensk hälso-

Läs mer

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning 1 Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Smitta i vård och omsorg Normalflora Huvuddelen av vår bakteriella normalflora finns i mag- och tarmkanalen,

Läs mer

Region Östergötland. Observationsstudier. Basala hygienrutiner och klädregler

Region Östergötland. Observationsstudier. Basala hygienrutiner och klädregler Observationsstudier Basala hygienrutiner och klädregler Observationsstudier Vad är det? Observation av följsamhet till Basala hygienrutiner och Klädregler -En Egenkontroll Vad styr? SOSFS 2007:19 föreskrift

Läs mer

Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 7

Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 7 Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 7 Innehållsansvarig: Els-Marie Rolén, Överläkare, Infektionsklinik läkare (elshe1) Giltig från: 2018-05-08 Godkänt av: Magnus Söderbergh, Chefläkare, Utvecklingsenhet

Läs mer

Personalvaccination och stick-/skärtillbud. Malin Bengnér Smittskyddsläkare

Personalvaccination och stick-/skärtillbud. Malin Bengnér Smittskyddsläkare Personalvaccination och stick-/skärtillbud Malin Bengnér Smittskyddsläkare Vilket vaccinationsskydd bör jag som vårdpersonal ha? Vem ombesörjer och betalar vaccinationen? Vad gör jag om ett tillbud med

Läs mer

Rena händer och rätt klädd

Rena händer och rätt klädd Rena händer och rätt klädd inom Vård och omsorg Rena händer och rätt klädsel viktigt för att säkra vården Idag får var tionde patient i slutenvård en infektion som är så allvarlig att den kräver antibiotikabehandling.

Läs mer

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Läs mer

Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. www.lio.se. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland

Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. www.lio.se. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland Hygienregler för Landstinget i Östergötland Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland www.lio.se God vårdhygien allas ansvar Alla som arbetar i vården ska känna till och följa de basala

Läs mer

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning 1 Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning 2 3 Svenska HALT Healthcare-Associated Infections and Antimicrobial use in Long-Term care facilities

Läs mer

Introduktion för nya medarbetare Basala hygien- och klädregler

Introduktion för nya medarbetare Basala hygien- och klädregler Introduktion för nya medarbetare Basala hygien- och klädregler Bildspel med tillhörande talmanus framarbetat av Smittskydd och vårdhygien 2019 2 Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt

Läs mer

Instrument och steriltekniker utbildningen. Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2011. Författare: Annette Börjesson. Handledare: Maria Hansby

Instrument och steriltekniker utbildningen. Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2011. Författare: Annette Börjesson. Handledare: Maria Hansby Hur vi kan skapa bra rutiner och god kommunikation när det gäller T-DOC systemet och dess kodetiketter när de används till kunderna utanför den egna enheten. Instrument och steriltekniker utbildningen

Läs mer

Vad händer med renhetsgraden på rengjorda och desinfekterade instrument som omhändertas efter 39 timmar?

Vad händer med renhetsgraden på rengjorda och desinfekterade instrument som omhändertas efter 39 timmar? Vad händer med renhetsgraden på rengjorda och desinfekterade instrument som omhändertas efter 39 timmar? Instrument och steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2012 Författare: Lena Nilsson

Läs mer

Rena händer Rätt klädd

Rena händer Rätt klädd Rena händer Rätt klädd Bäste medarbetare Vår avancerade sjukvård är möjlig tack vare effektiva antibiotika. Den snabba resistensutveckling som vi ser är därför ett allvarligt hot. Vi kan kanske inte stoppa

Läs mer

Nyfiken fråga? Hur gick det?

Nyfiken fråga? Hur gick det? Nyfiken fråga? Hur gick det? HYGIENTRÄFF HT-2013 B L O D S M I T T A, H U R S E R D E T U T I S Ö R M L A N D? N Y A A F S, T I L L B U D, S T I C K S K Y D D A D E P R O D U K T E R BLODSMITTA HIV Hepatit

Läs mer

Interna telefoner på Sterilcentral

Interna telefoner på Sterilcentral Interna telefoner på Sterilcentral Steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2015 Författare: Katharina Lindholm, Emma Söderström 1 Sammanfattning Projektarbete/ Studie Steriltekniker,

Läs mer

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler? Inom vård och omsorg kan det vistas mycket människor på en liten yta med olika sjukdomar och behandlingar, text som bild... Kommentar: Miljöer inom vård-

Läs mer

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1986:23 Utkom från trycket den 16 februari 1987 SKYDD MOT BLODSMITTA

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1986:23 Utkom från trycket den 16 februari 1987 SKYDD MOT BLODSMITTA ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1986:23 Utkom från trycket den 16 februari 1987 SKYDD MOT BLODSMITTA Utfärdad den 20 november 1986 AFS 1986:23 2 SKYDD MOT BLODSMITTA Arbetarskyddsstyrelsens

Läs mer

Kan Medicintekniska engångsprodukter resteriliseras?

Kan Medicintekniska engångsprodukter resteriliseras? Kan Medicintekniska engångsprodukter resteriliseras? Steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2014 Författare: Marie-Louise Hjalmarsson och Ia Mälman Handledare: Maria Hansby. 0 Författare:

Läs mer

Självklart! Läs det i alla fall

Självklart! Läs det i alla fall Självklart! Läs det i alla fall självklarheter Vi är alla beredda att göra allt vi kan för att de som behandlas, vårdas eller arbetar i vården inte ska smittas eller i onödan drabbas av en infektion. Därför

Läs mer

Svar på remiss från Arbetsmiljöverket med förslag till föreskrift om Smittrisker, 2014/

Svar på remiss från Arbetsmiljöverket med förslag till föreskrift om Smittrisker, 2014/ Svar på remiss från Arbetsmiljöverket med förslag till föreskrift om Smittrisker, 2014/100863. Svensk Förening för Vårdhygien (SFVH) tackar för möjligheten att lämna synpunkter på denna remiss. Förslaget

Läs mer

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning 1 Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning 2 Vårdrelaterade infektioner, VRI En vårdrelaterad infektion (VRI) är en infektion som uppkommer till

Läs mer

HYGIEN OCH SMITTSKYDD Vad säger lagen?

HYGIEN OCH SMITTSKYDD Vad säger lagen? HYGIEN OCH SMITTSKYDD Vad säger lagen? Smittskyddslagen fastslår att var och en genom uppmärksamhet och rimliga försiktighetsåtgärder ska medverka till att förhindra spridning av smittsamma sjukdomar SFS-nr:

Läs mer

Lokal anvisning 2005-02-16

Lokal anvisning 2005-02-16 1 (5) Titel Skydd mot blodburen smitta samt vård av patient med misstänkt eller konstaterad smitta Dokumenttyp Datum Lokal anvisning 2005-02-16 Utfärdare Elsy Wiksten Anna-Karin Olsson Blodsmitterutiner

Läs mer

HITÅT* 2011-2015 *Hygien i Tandvården: Åtgärder och Tankar Arbetsgruppen: Inger Spencer Mikael Zimmerman Ann-Christine Larsson Bolle Daniel Rulli

HITÅT* 2011-2015 *Hygien i Tandvården: Åtgärder och Tankar Arbetsgruppen: Inger Spencer Mikael Zimmerman Ann-Christine Larsson Bolle Daniel Rulli HITÅT* 2011-2015 *Hygien i Tandvården: Åtgärder och Tankar Arbetsgruppen: Inger Spencer Mikael Zimmerman Ann-Christine Larsson Bolle Daniel Rulli Hans Sjöberg Peter Lundholm Kanylfrågan 2005-2015 Kanylhylshållare:

Läs mer

Rena händer och rätt klädd i vården. Basala hygienrutiner

Rena händer och rätt klädd i vården. Basala hygienrutiner Rena händer och rätt klädd i vården Basala hygienrutiner 2 Rätt klädd och god hygien i vården Vårdpersonal kan via händer och kläder överföra smitta mellan patienter. Den viktigaste åtgärden för att minska

Läs mer

Åtgärder och kontroller av basala hygienrutiner. på särskilda boenden

Åtgärder och kontroller av basala hygienrutiner. på särskilda boenden Åtgärder och kontroller av basala hygienrutiner på särskilda boenden Bild: Webben Sterilteknikerutbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2014 Författare: Jessica Löfgren, Maria Kihl Handledare: Maria

Läs mer

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler? Består av hygiensjuksköterskor och hygienläkare samt en smittskyddsläkare, en smittskyddssköterska och en sekreterare. Jobbar länsövergripande: alla tre sjukhusen, kommunen, primärvården, psykiatrin, habiliteringen.

Läs mer

Rätt klädd och rena händer

Rätt klädd och rena händer Rätt klädd och rena händer Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett problem i svensk hälso- och sjukvård.

Läs mer

Maria Larsson. statsråd socialdepartementet

Maria Larsson. statsråd socialdepartementet Förord Vårdrelaterade infektioner är ett problem inom kommunal vård och omsorg, liksom i övrig hälsooch sjukvård. Kontakterna mellan de olika vårdformerna är tät och risken för smittspridning är stor.

Läs mer

Talarmanus till utbildningsmaterial Smittvägar i vård och omsorg

Talarmanus till utbildningsmaterial Smittvägar i vård och omsorg Talarmanus till utbildningsmaterial Smittvägar i vård och omsorg Bild 1: Att förhindra vårdrelaterade infektioner är en viktig del i patientsäkerhetsarbetet. Vårdarbetet ska alltid bedrivas på ett sådant

Läs mer

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier Basala hygienrutiner Dygnet runt För alla personalkategorier Vårdhygien Direkt 018-611 3902 Kan vårdrelaterade infektioner förekomma hos oss? Urinvägsinfektioner Diarréer Lunginflammationer Infartsinfektioner

Läs mer

Egenkontroll - Enkät om hygien för sjuksköterska

Egenkontroll - Enkät om hygien för sjuksköterska Egenkontroll - Enkät om hygien för sjuksköterska Vårdgivare inom vård- och omsorg är skyldiga att ha ett systematiskt kvalitetsarbete för att åstadkomma en god kvalitet. Med kvalitet i detta sammanhang

Läs mer

RIKTLINJER FÖR HANTERING AV SMITTFÖRANDE AVFALL

RIKTLINJER FÖR HANTERING AV SMITTFÖRANDE AVFALL RIKTLINJER FÖR HANTERING AV SMITTFÖRANDE AVFALL INOM SKOLHÄLSAN Hantering och märkning av smittförande avfall som uppkommer i den kommunala hälso- och sjukvården regleras i Socialstyrelsens föreskrifter

Läs mer

Lathund Korrosionsskador och missfärgningar på kirurgiska instrument

Lathund Korrosionsskador och missfärgningar på kirurgiska instrument Lathund Korrosionsskador och missfärgningar på kirurgiska instrument Instrument och steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2011 Författare: Catalina Melander Handledare: Maria Hansby

Läs mer

Checklista för egenkontroll av vårdhygienisk standard inom primärvårdsverksamheter i Västra Götaland Bakgrund Syfte Genomförande

Checklista för egenkontroll av vårdhygienisk standard inom primärvårdsverksamheter i Västra Götaland Bakgrund Syfte Genomförande 1 (9) Checklista för egenkontroll av vårdhygienisk standard inom primärvårdsverksamheter i Västra Götaland (del i Ledningsverktyg för God vårdhygienisk standard ) Gäller för verksamhet inom vårdcentral,

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida Enheten för vårdhygien Kia Karlman 1(6) Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner ska tillämpas överallt där vård och omsorg bedrivs (SOSFS 2007:19). Syftet är att förhindra smitta från patient till personal

Läs mer

Observationsstudier Basala hygienrutiner och Klädregler

Observationsstudier Basala hygienrutiner och Klädregler Observationsstudier Basala hygienrutiner och Klädregler Vårdhygien Östergötland Observationsstudier Vad är det? Observation av följsamhet till Basala hygienrutiner och Klädregler Observationsstudier Vad

Läs mer

Risker för smitta och smittvägar i stickande/skärande verksamheter Tatuerare, fotvård och akupunktur mm.

Risker för smitta och smittvägar i stickande/skärande verksamheter Tatuerare, fotvård och akupunktur mm. Risker för smitta och smittvägar i stickande/skärande verksamheter Tatuerare, fotvård och akupunktur mm., Smittskyddssjuköterska Disposition Intro Risker Smittor och smittvägar Hur bryter vi smittvägar

Läs mer

HAR OPERERANDE SPECIALISTLÄKARE INSTRUMENTUTBILDNING?

HAR OPERERANDE SPECIALISTLÄKARE INSTRUMENTUTBILDNING? HAR OPERERANDE SPECIALISTLÄKARE INSTRUMENTUTBILDNING? Instrument och steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2012 Författare: Maria Karlsson Handledare: Maria Hansby 1 Sammanfattning

Läs mer

Perspektiv på riskbedömning. Erik Sturegård Klinisk Mikrobiologi / Vårdhygien Region Skåne

Perspektiv på riskbedömning. Erik Sturegård Klinisk Mikrobiologi / Vårdhygien Region Skåne Perspektiv på riskbedömning Erik Sturegård Klinisk Mikrobiologi / Vårdhygien Region Skåne Vad är en risk? Vad är en risk? risk risk, i allmän betydelse möjlighet att något oönskat skall inträffa. Nationalencyklopedin

Läs mer

Vårdhygien i kommunal vård och omsorg. - Hur ser det ut och vad gör Vårdhygien?

Vårdhygien i kommunal vård och omsorg. - Hur ser det ut och vad gör Vårdhygien? Vårdhygien i kommunal vård och omsorg - Hur ser det ut och vad gör Vårdhygien? Vårdhygien en länsövergripande enhet förhindra smittspridning och förebygga vårdrelaterade infektioner fri nyttighet landstingspolitiskt

Läs mer

Observatörsutbildning

Observatörsutbildning Observatörsutbildning Våren 2016 Smittskydd och vårdhygien Från 1/1-2016 Vårdhygien Är en länsövergripande enhet med målet att förhindra smittspridning inom vården/omsorg/tandvård så att infektionerna

Läs mer

Egenkontroll hygien för undersköterskor och vårdbiträden

Egenkontroll hygien för undersköterskor och vårdbiträden Egenkontroll hygien för undersköterskor och vårdbiträden Vårdgivare inom vård- och omsorg är skyldiga att ha ett systematiskt kvalitetsarbete för att åstadkomma en god kvalitet. Med kvalitet i detta sammanhang

Läs mer

Vård hemma vid influensa

Vård hemma vid influensa 2009-07-02 1(5) Vård hemma vid influensa De allra flesta som får influensa tillfrisknar på egen hand, utan behandling eller sjukhusvård. Men många får hjälp och omvårdnad i sina hem, av personal från kommuner

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada Basal hygien Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada Vårdrelaterade infektioner 1.Urinvägsinfektioner 2. Blodförgiftning på grund av centrala infarter 3.Postoperativa sårinfektioner 4. Lunginflammationer

Läs mer

Säker operationssjukvård SOFIA HEMLE JERNTORP, SPECIALISTSJUKSKÖTERSKA I OPERATIONSSJUKVÅRD

Säker operationssjukvård SOFIA HEMLE JERNTORP, SPECIALISTSJUKSKÖTERSKA I OPERATIONSSJUKVÅRD Säker operationssjukvård SOFIA HEMLE JERNTORP, SPECIALISTSJUKSKÖTERSKA I OPERATIONSSJUKVÅRD Innehåll Säkert handhavande av diatermi Kirurgisk rök Stick och skärskador Blodsmitta Rutiner och riktlinjer

Läs mer

Uppföljning steriltekniker. Standardrapport

Uppföljning steriltekniker. Standardrapport Uppföljning steriltekniker Standardrapport Ja 82,5% 47 Nej 17,5% 10 Svarande 57 Inget svar 0 Sterilteknisk enhet (landsting eller privat sjukvård) 80% 44 Privat industri 0% 0 Tandvård 1,8% 1 Övrig verksamhet

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR FRISLÄPPANDE AV GODS PÅ STERILENHETEN UTAN DIGITAL SPÅRBARHETSSYSTEM

HANDLINGSPLAN FÖR FRISLÄPPANDE AV GODS PÅ STERILENHETEN UTAN DIGITAL SPÅRBARHETSSYSTEM HANDLINGSPLAN FÖR FRISLÄPPANDE AV GODS PÅ STERILENHETEN UTAN DIGITAL SPÅRBARHETSSYSTEM 1 Instrument och steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2011 Författare: Lotta Stojanovski Handledare:

Läs mer

Rätt klädd på jobbet

Rätt klädd på jobbet Rätt klädd på jobbet Regler för arbetskläder Angereds Närsjukhus Capio Lundby Närsjukhus Frölunda Specialistsjukhus Kungälvs sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset Förord Vårdrelaterade infektioner

Läs mer

Fungerar hygienrutinerna inom äldreomsorgen?

Fungerar hygienrutinerna inom äldreomsorgen? Fungerar hygienrutinerna inom äldreomsorgen? Instrument och steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2011 Författare: Christine Pålerud, Kerstin Sundblad Handledare: Maria Hansby 1 Sammanfattning

Läs mer

Revisionsnr: 2 Giltigt t.o.m.: 2017-01-08

Revisionsnr: 2 Giltigt t.o.m.: 2017-01-08 Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(10) Dokument ID: 09-178760 Fastställandedatum: 2016-01-08 Giltigt t.o.m.: 2017-01-08 Upprättare: Anette M Nygren Fastställare: Signar Mäkitalo Stick- och skärskador samt

Läs mer