Bioburden på dörröppnare

Transkript

1 Bioburden på dörröppnare Operation Sterilteknikerutbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH-poäng, 2014 Författare: Jennie Austmo Handledare: Maria Hansby, Fredrik Törnlund

2 Sammanfattning Projektarbete/ Studie Steriltekniker, 300 YH-poäng vid Sollefteå Lärcenter, Författare: Jennie Austmo Antal sidor: 11 Titel: Bioburden på dörröppnare, operation Handledare: Maria Hansby, Fredrik Törnlund Datum: Bakgrund Vårdrelaterade infektioner är ett stort problem inom sjukvården och är en av de vanligaste orsakerna till vårdskador. Kontaktsmitta är den vanligaste smittvägen inom vården och socialstyrelsens föreskrifter gällande basala hygienrutiner är den mest grundläggande åtgärden för att förebygga smittspridning och därmed vårdrelaterade infektioner. Föremål och ytor som används inom vården blir ständigt förorenade när de används. De rep som hänger från taket och som man drar i för att öppna dörrar är en av alla dessa föremål som alla på avdelningen tar på. Syfte och mål Målet med studien är att ta reda på om det finns mikroorganismer på repen. Och om ja, hur mycket. Syftet med undersökningen är att se om det finns ett större behov av rengöring av dessa rep. Metod Mätningar har gjorts med fyra blodagarplattor av storleken 9 cm i diameter. Prover har tagits före och efter när de två repen som ingår i studien har rengjorts med ytdesinfektionsmedel. Resultat Det fanns spår av Stafylokocker och omgivningsbakterier som normalt förekommer i damm och i människans normalflora. Det fanns spår av 18 kolonier på båda agarplattorna där proverna togs före rengöring. På de agarplattor där prover togs efter att repen rengjorts visades inga spår alls av några bakterier.

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Syfte och mål Metod Utrustning vid provtagning Provtagning Resultat Diskussion Referenser Bilagor... 7

4 1. Inledning 1.1 Bakgrund Direkt kontaktsmitta innebär att smitta överförs mellan smittkällan en infekterad patient eller en koloniserad frisk person och den mottagliga individen (t.ex. sexuella överförbara sjukdomar, hudinfektioner) utan mellanled. Indirekt kontaktsmitta innebär att smitta överförs från en person till en annan via händer, kläder eller föremål (utrustning, dörrhandtag etc.) som är förorenade med smittämnen från t.ex. sår, luftvägar, urin, avföring, kräkning, blod (Smittvägar, 2015). För att bryta smittkedjan är det viktigt att all vårdpersonal tillämpar basala hygienrutiner. Den viktigaste åtgärden för att förhindra smittspridning inom vården är basala hygienrutiner. Detta är rutiner gällande handhygien samt skyddsutrustning i vårdarbetet (Att förebygga vårdrelaterade infektioner, 2006). Socialstyrelsens föreskrifter gällande basala hygienrutiner innebär bland annat handdesinfektion ska göras före och efter alla vårdmoment, efter handtvätt och när handskar har använts (SOSFS 2015:10). Under den första LIA-perioden på Sundsvalls sjukhus hösten 2014 uppmärksammades de rep som hängde ner från taket och som används för att öppna dörrar. Dessa rep vidrörs i stort sätt av alla i vårdpersonalen då man behöver dra i dem för att öppna dörrarna till bland annat förrådet. Repen har under arbetets gång bytts ut mot rep med ett plasthölje. Något som förenklar rengöringen. Då kontaktsmitta via händer är den vanligaste smittvägen inom all vård så kan det vara nyttigt att upplysas om hur förorenat saker man vidrör faktiskt kan vara. Mikroorganismer är i stort sett alltid osynliga för blotta ögat. Dessa rep finns lite varstans på sjukhuset. Det var då repen observerades på operationsavdelningen som funderingarna väcktes. Hur mycket mikroorganismer finns det på dessa rep? 1

5 1.2 Syfte och mål Syftet med undersökningen är att se om det finns ett större behov av rengöring av dessa rep. Målet är att undersöka om det finns mikroorganismer på repen. Om så är fallet räkna antal kolonier på repen. CFU, Colony Forming Units. 2. Metod För att få vägledning och support angående kommande provtagningar kontaktades Fred Frölander på Sundsvalls sjukhus. Fred arbetar som mikrobiolog på laboratoriemedicin. Efter ett samtal med vederbörande så togs beslut om att blodagarplattor (se figur 1) skulle användas för att mäta mängden CFU på repen. Figur 1 Blodagarplattor Med CFU menas en koloni där varje koloni från början har utgjorts från en enda bakterie. De plattor (blodagarplattor) som användes för detta ändamål innehåller bland annat blod och andra näringsrika ämnen som bakterier trivs i. På operationsavdelningens korridor hänger två rep. Den ena öppnar dörren till ett förråd (rep A) och det andra repet öppnar dörren till dagvården (rep B). Innan provtagningen med plattorna påbörjades observerades det var på repen personalen satte sina händer. Det varierade beroende på deras kroppslängd. Området för provtagningen valdes där de flesta placerade sina händer. En provtagningsvagn desinfekterades innan materiel dukades upp (se figur 2). 2

6 Figur 2 - Provtagningsvagn 2.1 Utrustning vid provtagning Blodagarplattor Sterilförpackade bomullspinnar Sterilt vatten Hand- och ytdesinfektionsmedel Pappersdukar 2.2 Provtagning Provtagningen (se bilaga 1) var uppdelat i två olika moment på respektive rep: Moment 1: Provtagning på icke rengjort rep visar verklig bakteriemängd. Moment 2: Provtagning på desinfekterat rep visar desinfektionsmedlets verkan. Efter provtagningen inkuberades plattorna 24h i +37 C. Efter inkuberingstiden analyserades proven. 3

7 3. Resultat På de icke desinfekterade repen visade analysen vardera 18 CFU (se figur 3 och 4). Kolonierna bestod av den patogena hudbakterien stafylokocken. Det fanns även spår av en icke-patogen bakterie som återfinns i omgivningen. T.ex. från damm och smuts Figur 3 - Prov A innan d esinfektion Figur 4 - Prov B innan desinfektion På de desinfekterade repen återfanns inga mikroorganismer alls (se figur 5 och 6) Figur 5 - Prov A efter desinfektion Figur 6 - Prov B efter desinfektion 4

8 4. Diskussion Resultatet av proverna visade inget som överraskade. Man får ha i åtanke att endast ett prov gjordes på vardera rep. Fler upprepade provtillfällen skulle vara nödvändigt för att få en mer vetenskaplig utvärdering. Inför den här studien har efterforskningar gjorts för att ta reda på om det finns några exakta gränsvärden för vad som är okej när det gäller antal bakteriekoloniserade ytor på en operationsavdelning. Det finns rekommendationer för hur luften i en operationssal ska vara och att antalet luftburna bakterier bör ligga under 100 cfu/m3 under pågående operation (Operationsavadelningar, 2013). Några gränsvärden för den typen av provtagning som gjorts i denna studie hittades inte. Fred Frölander på Laboratoriemedicin menade att resultatet var fullt godkänt och att det visar att rengöring av repen förmodligen görs kontinuerligt. Resultatet hade troligtvis annars varit något helt annat. 5

9 5. Referenser Muntlig källa Fred Frölander, Mikrobiolog, Sundsvalls sjukhus, september 2015 Trycka källor Socialstyrelsen. (2015). SOSFS 2015:10 Basal hygien i vård och omsorg. Socialstyrelsen. (2006). Att förebygga vårdrelaterade infektioner. Ett kunskapsunderlag. Lindesberg: Bergslagens Grafiska Digitala Källor Vårdhandboken. (2015). Operationsavdelning. Hämtat från: den 21 september 2015 Vårdhandboken. (2015). Smittvägar. Hämtat från: den 21 september

10 6. Bilagor Bilaga 1 Provtagning 7

11 Bilaga 1 Provtagning Rep A Prov 1: 1. Doppa bomullspinnen i sterilt vatten. 2. Stryk pinnen över det förutbestämda området på repet. 3. Stryk pinnen över hela blodagarplattan. Prov 2: 1. Desinfektera det förutbestämda området på repet 2. Doppa bomullspinnen i sterilt vatten. 3. Stryk pinnen över det förutbestämda området på repet. 4. Stryk pinnen över hela blodagarplattan. Rep B Prov 1: 1. Doppa bomullspinnen i sterilt vatten. 2. Stryk pinnen över det förutbestämda området på repet. 3. Stryk pinnen över blodagarplattan. Prov 2: 1. Desinfektera det förutbestämda området på repet 2. Doppa bomullspinnen i sterilt vatten. 3. Stryk pinnen över det förutbestämda området på repet. 4. Stryk pinnen över hela blodagarplattan. Bilaga 1 Provtagning 1