Vad händer med renhetsgraden på rengjorda och desinfekterade instrument som omhändertas efter 39 timmar?

Transkript

1 Vad händer med renhetsgraden på rengjorda och desinfekterade instrument som omhändertas efter 39 timmar? Instrument och steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2012 Författare: Lena Nilsson och Katharina Johansson Handledare: Maria Hansby

2 Sammanfattning Projektarbete i Instrument- och steriltekniker, 300 YH poäng vid Sollefteå Lärcenter, Författare: Lena Nilsson Antal sidor : 16 Katharina Johansson Titel: Vad händer med renhetsgraden på rengjorda och desinfekterade instrument som omhändertas efter 39 timmar? Handledare: Maria Hansby Datum: Inledning: Sterilcentralen i Karlskrona är stängd från fredag kl till söndag kl Denna studie görs för att se om instrumenten har bibehållen renhetsgrad efter 39 timmar. Under 2 studietillfällen observerades personalens aktivitet i instrumentcentralen där instrumenten är placerade under plastemballage. Det noterades bland annat hur många gånger man gått till och från instrumentcentralen, och personalens kontakt med instrumenten det vill säga plockning bland instrument/gods. Efter 39 timmar togs odling med TGEA-plattor på 5 instrument bland olika galler och 2 styckpackade instrument/gods. Syfte Att säkerställa arbetsrutin för hantering av instrument/gods som efter rengöring och desinfektionsprocess blir omhändertagen först efter 39 timmar. Mål Ta reda på bioburden på instrumenten efter 39 timmar under plastemballage och på så sätt klargöra om instrumenten fortfarande har bibehållen renhetsgrad. Utifrån detta ämnar man skapa underlag som kan ligga till grund för arbetsrutin för hantering av instrument/gods som efter rengöring och desinfektion får stå under plastemballage upp till 39 timmar innan omhändertagandet. Metod Litteraturstudier, observation för att fastställa personalens rörelse, kontroll av luftfuktighet samt odling med TGEA-plattor för att se om det finns några mikroorganismer med tillväxt på instrumentytan. 2

3 Innehållsförteckning Sida Inledning 2 Bakgrund 4 Syfte och Mål 6 Metod 7 Resultat 9 Diskussion 13 Källförteckning 16 3

4 Bakgrund På operationsavdelningen vid Blekinge-sjukhuset i Karlskrona bedrivs akut kirurgi dygnet runt. Sterilcentralen har öppet måndag-torsdag 7-19 och fredag 7-16 samt söndag Lördag stängt. Sterilcentralen ligger i anslutning till operationsavdelningen. Instrumenten rengörs och desinfekteras på operationsavdelningen och därefter sker transport med hiss till sterilcentralen. Där sker okulärbesiktning av instrument. Instrumenten smörjs, funktionstestas och kontrolleras att de inte är skadade eller missfärgade. Skadade eller missfärgade instrument byts ut mot nya instrument. Därefter förpackas och steriliseras instrumenten. Instrument, från operationsavdelningen, som inte har blivit omhändertagna till fredag eftermiddag får stå till söndag morgon, övertäckta med plastemballage, i instrumentcentralen. En förutsättning för att godset ska bli sterilt i steriliseringsprocess är att det genomgått en validerad rengörings och desinfektionsprocess, enligt standard SS EN ISO för diskdesinfektor. Därefter processas godset i en validerad steriliseringsprocess i ångautoklav, enligt standarderna SS EN ISO för ångautoklaver. För värmekänsligt gods används lågtemperatur-sterilisator till exempel Sterrad. I dessa processer sker avdödning av mikroorganismer och sporer. Definitioner på renhetsnivå Rent: För ögat synligt rent. Föremål kan användas på hel hud. Höggradigt rent: Föremålet är fritt från sjukdomsalstrande mikroorganismer. Föremål som är höggradigt rena används på skadad hud eller intakta slemhinnor. Sterilt: Föremålet är fritt från levande mikroorganismer. Sterila produkter används när hud eller slemhinna penetreras. Definitioner på processer Rengöring: Process som avlägsnar främmande material t ex smuts, organiskt material och mikroorganismer från föremål eller hud. Desinfektion: Process som minskar antalet patogena mikroorganismer, däremot inte sporer, vissa endotoxiner och prioner, till en nivå som inte är skadlig för hälsan. Desinfektionsprocessen skall avlägsna allt biologiskt material upp till en nivå av 99,9%. Sterilisation: Process som avdödar alla mikroorganismer, även sporer 1, dock inte prioner. 1 Godkänd rengöring Sterilisationsprocessens 4 steg Maria Hansby 4

5 Eftersom det bedrivs jourverksamhet och akut kirurgi vid Blekingesjukhuset, förekommer aktivitet av personal hela dygnet. På operationsavdelningen finns ett avsett rum där man hanterar instrument på jourtid.(fig. 1). I instrumentcentralen finns även en autoklav och förpackningsmaterial. Här ställs instrument på vagnar efter rengöring och desinfektionsprocessen. Personalen plockar bland dessa instrument för att kunna iordningställa, packa och sterilisera instrument. Denna studie görs för att undersöka om den aktivitet som utförs på/kring instrument/gods påverkar renhetsgraden på instrument/gods som är rengjorda och desinfekterade och står under plastemballage upp till 39 timmar innan omhändertagandet. Frågeställning för denna studie är därmed: Påverkas renhetsgraden på instrument/gods som står under plastemballage upp till 39 timmar innan omhändertagandet? Fig 1. Instrumentcentral på Central-operation i Karlskrona 5

6 Syfte Att säkerställa arbetsrutin för hantering instrument/gods som efter rengöring och desinfektionsprocess blir omhändertagen först efter 39 timmar. Mål Ta reda på bioburden på instrument/gods efter 39 timmar under plastemballage, och på så sätt klargöra om instrument/gods fortfarande har bibehållen renhetsgrad. Utifrån detta är målsättningen att skapa underlag som kan ligga till grund för arbetsrutin för hantering av instrument/gods som efter rengöring och desinfektion får stå under plastemballage upp till 39 timmar innan omhändertagandet. 6

7 Metod Odling med TGEA-platta (tripton, glucos, extract agar) 60 mm i diameter, på instrument i galler som genomgått en godkänd rengörings och desinfektionsprocess. Instrument/gods som ingått i studien har varit övertäckta med plastemballage i instrumentcentralen på operationsavdelningen upp till 39 timmar efter rengöring och desinfektion. Eftersom det bedrivs jourverksamhet dygnet runt kommer instrument/gods att stå olika länge på instrumentcentralen. Under studietillfället observerades personalens aktivitet i instrumentcentralen. Följande aktiviteter observerades: gått till och från instrumentcentralen Plockat bland galler/sätter dit nya galler Avsynar och packar galler Plockat upp varor (plattor och skruvar) Startar autoklavprocess Detta gjordes för att se hur mycket aktivitet det är i instrumentcentralen, under tiden som instrument/gods står där. Vid provtagningstillfällena spritavtorkades bordet där instrumentgallret/godset ställdes för odling. Före det att odlingen utfördes, desinfekterades händerna med handsprit. Odlingarna utfördes på 5 st galler, i vart och ett av dessa användes 5 st TGEA-plattor = 25st TGEA-plattor 5st olika TGEA-plattor trycktes mot instrumentet i 10sec på 5st olika ställen i gallret. En i varje hörn och en i mitten.(fig 2) Dessutom togs prov med 2st TGEA-plattor på 2 olika styckinstrument/gods. Här användes 1st TGEA-platta på varje instrument/gods. Totalt användes 27st TGEA-plattor vid varje odlingstillfälle. Fig 2. Illustrerar exempel på vilka delar av instrumentgallren där prov togs för vidare odling på TGEA-plattor. 7

8 Odlingen utfördes vid 2 olika tillfällen. 1:a odlingstillfället utfördes den :a odlingstillfället utfördes den Odlingarna placerades i ett stängt mörkt rum, där ingen personal befann sig under veckan. Vid första studietillfället var luftfuktigheten relativt låg (ca 50% ) 18 grader och mulet. Vid andra studietillfället var luftfuktigheten hög (ca 80%) 26 grader och sol. Luftfuktigheten avlästes på en hygrometer vid odlingstillfällena. Normal luftfuktighet ute är ca 60%. 2 Efter en vecka avlästes TGEA-plattorna tillsammans med hygiensjuksköterskan på sjukhuset. Vid avläsningen mäts i antal CFU (colony forming units) och storlek på kolonierna. Fig 3 Bild på TGEA-platta 2 SMHI (statens metrologiska hydrologiska institut) 8

9 Resultat Vid första odlingstillfället visade det bakterietillväxt i 3 utav gallren. För att säkert veta vilken typ/typer av bakteriekolonier det rörde sig om krävs dock vidare studier. Galler 1: Spolsystem. Visade 1 rund vit koloni 0,5 cm (diameter). Gallret sattes i instrumentcentralen fredag kl Galler 2: Ortopediskt grundgaller. Visade 1 rund gul koloni 0,5 cm (diameter). Gallret sattes i instrumentcentralen, utan övertäckande plast lördag kl Galler 3: MS 30. Visade 1 rund orange koloni 0,2 cm (diameter). Gallret sattes i instrumentcentralen lördag kl Galler 4: Rektoskopigaller. Visade ingen bakterieväxt, i detta galler har personalen plockat i efter rengöring och desinfektionsprocessen, eftersom det var ett instrument i gallret som inte fungerade. Gallret sattes i instrumentcentralen lördag kl Galler 5: Borr power drive. Visade ingen bakterieväxt. Gallret sattes i instrumentcentralen fredag kl Styckinstrumenten som odling togs på: Lamphandtag och cementspruta. Visade ingen bakterieväxt. Styckinstrumenten sattes i instrumentcentralen fredag kl

10 Galler 1. Spolsystem. 1 rund vit koloni 0,5 cm i diameter. Galler 2. Ortopediskt grundgaller.1 rund gul koloni 0,5 cm i diameter. Galler 3. MS 30 Ortopediska instrument. 1 rund orange koloni 0,2 cm i diameter. Fig 4. Odling från galler Under studietillfället: Gick personalen till och från instrumentcentralen 21 gånger. Plockade i galler 1 gång Kör autoklav 3 gånger Avsynar och packar galler 0 gånger Plockat upp varor (plattor och skruvar) 1gång 10

11 Vid andra odlingstillfället visade det bakterietillväxt på ett av styckinstrument/gods, däremot ingen bakterieväxt i gallren. Galler 1: Ventrikelgaller. Visade ingen bakterieväxt. Sattes i instrumentcentralen fredag kl Galler 2: Borr. Visade ingen bakterieväxt. Sattes i instrumentcentralen fredag kl Galler 3: Instrumentlåda Twin Hook. Visade ingen bakterieväxt. Sattes i instrumentcentralen fredag kl Galler 4: Handkirurgigaller. Visade ingen bakterieväxt. Sattes i instrumentcentralen lördag kl Galler 5: Sectio. Visade ingen bakterieväxt. Sattes i instrumentcentralen lördag kl Styckinstrument/gods som användes: Magnetmatta. Visade ingen växt. Sattes i instrumentcentralen fredag kl Handfat, (fig 5) visade bakterietillväxt av 1 stor koloni, som täcker ¼ av odlingsplattan. Sattes i instrumentcentralen lördag kl (fig 6) 11

12 Figur 5. Odlingen togs inuti handfatet. Fig 6. Odling från handfat 1 koloni som täcker ¼ av odlingsplattan. Under studietillfället: Gick personal till och från instrumentcentralen 15 gånger Plockade i galler 0 gånger Kör autoklav 3 gånger Avsynar och packar galler 0 gånger. Plockat upp varor (plattor och skruvar) 1 gång 12

13 Diskussion Vi noterade att det fanns skillnader vid de två studietillfällena, t ex hur många gånger personalen gick till och från instrumentcentralen. Vid första studietillfället befann man sig 21 gånger i instrumentcentralen, vid andra studietillfället befann sig 15 gånger i instrumentcentralen. Vid första studietillfället var luftfuktigheten relativt låg (ca 50% ) 18 grader och mulet. Vid andra studietillfället var luftfuktigheten hög (ca 80%) 26 grader och sol. Luftfuktigheten avlästes på en hygrometer vid odlingstillfällena. Normal luftfuktighet ute är ca 60%. 3 Enligt FYFFE (dokumentet lagerhållning och transport av medicintekniska produkter med specificerad renhetsgrad till och inom hälso- sjuk- och tandvård) bör luftfuktigheten ligga mellan 30-70%. 4 Tabell.1 Relativ fuktighet risk för mögel Under 75% ingen risk Mellan 75-85% liten risk Mellan 85-95% medel risk Över 95% hög risk 5 3 SMHI (statens metrologiska hydrologiska institut) 4 FYFFE

14 Första studietillfället Vid första studietillfället visade det växt av bakterier på 3 galler utav 5. Troligtvis våra vanligaste hudbakterier, för att säkert veta vilken typ/typer av bakteriekolonier det rörde sig om krävs dock vidare studier. Noteras bör att man plockade runt bland instrumenten på ett av gallren, på detta galler fanns ingen bakterieväxt. Rutinerna för basal handhygien har vid detta tillfälle troligtvis följts. På 3 av gallren fanns däremot växt av bakterie. En av anledningarna kan vara att man troligtvis inte följt rutinerna för den basala handhygienen. Spritade man händerna när man plockade ut instrument/godset ur diskdesinfektorn? Eller kom det från de aktiviteter, som enligt våra noteringar, var fler vid första studietillfället. Dessutom var personalen och plockade i ett av gallren, kan det ha ramlat ner bakterier från t ex armarna? Normalflora innehåller vissa hudbakterier som är bra för vår hud till exempel grampositiva bakterier, streptokocker, staffylokocker och entorokocker. 6 Dessa gör ingen skada om de inte hamnar på fel ställe t ex vid en protesinsättning 7. För att erhålla optimala förutsättningar för steriliseringsprocessen så ska godset var höggradigt rent, vilket det inte var vid det första tillfället i 3 av gallren och därför skulle dessa ha genomgått en rengöring och desinfektionsprocess igen. Andra studietillfället Vid andra studietillfället visade det ingen bakterie växt på något av gallren, men vid detta tillfälle förekom det troligtvis mögelbakterier på ett styckpackat gods (handfat). För att säkert veta vilken typ/typer av bakteriekolonier det rörde sig om krävs dock vidare studier. Varifrån bakterierna kom, kan man bara spekulera i. Kom detta från personalen som inte följt de basala hygienrutinerna? Eller kan det bero på den höga luftfuktigheten? Kan det bero på att handfatet var blött när det plockades ut ur diskdesinfektorn? Är det blött kan det växa mögelbakterier. Har instrumenten svalnat av innan plast läggs på? Det bildas kondens under plasten om inte instrumenten är avsvalnade. Ytterligare frågor som man kan ställa är om föroreningen kom från personal som plockat bland bruna kartonger? De bruna kartongerna används som transportförpackning till fabrikssterila varor. Eftersom man ibland måste fylla på artiklar som tar slut, är personalen och plockar upp ur dessa, då används kanske inte plastförkläde och handskar. Den basala handhygienen måste följas före och efter hantering av bruna kartonger. ALLA bruna kartonger bär mögelsporer. De ska inte finnas på en operationsavdelning 8. 6 www. vardhandboken.se 7 Staffylokocker.se 8 Projekt engagemang Anders ahlgren 14

15 Utifrån vår studie: Föreslår vi att skapa arbetsrutin för att säkerställa hantering av instrument/gods som får stå upp till 39 timmar innan omhändertagandet. Följande ska ligga till grund för detta: Följ basala hygienrutiner Sprita händerna innan man tar ut godset ur diskdesinfektorn. Se till att godset är torrt. Enligt standard EN ISO (återanvändning av medicintekniska produkter) måste instrument/gods genomgått en validerad rengöring och desinfektionsprocess. Trots att detta följts så fann vi att gallren var kontaminerade. Med detta som grund föreslår vi: Är godset inte torrt efter processen, förläng torktiden i diskdesinfektorn! Godset ska vara avsvalnat innan man täcker det med plast, annars finns risk för kondensbildning. Tar man ut godset ur diskdesinfektorn, innan det är avsvalnat kan man lägga ett rent packskynke runt instrumentgallret, så det inte bildas kondens. Ersätt flergångshandfat med engångshandfat, så slipper man problemet med hantering av handfat, som lätt samlar på sig vatten. Ta odlingar med jämna mellanrum för att säkerställa att renhetsgraden av instrument/gods bibehålls upp till 39 timmar. Vi anser även att vid hantering av bruna kartonger ska dessa hanteras som smutsigt. Använd skyddsförkläde och gärna handskar, tänk på handhygienen, detta på grund av risken med mögelsporer. Dessa växer till sig när de kommer i gynnsam miljö till exempel hög luftfuktighet eller kondensbildning. Avslutningsvis: Kan man låta de desinfekterade instrumenten/godset stå 39 timmar utan att renhetsgraden påverkas? Både ja och nej. Renhetsgraden påverkas om man inte följer de basala hygienrutinerna. Under gynnsamma förhållanden kan bakterierna växa till sig. För att instrument/gods fortfarande ska vara höggradigt rent, ska det rengöras och desinfekteras om. Ta odlingar med jämna mellanrum för att säkerställa att renhetsgraden av instrument/gods bibehålls upp till 39 timmar. 15

16 Källförteckning: 1. Hansby, Maria Godkänd rengöring, sterilisationsprocessen 4 steg Föreläsning i Södertälje ( ) 2. ( ) 3. ( ) 4. Ahlgren, Anders Projekt engagemang Föreläsning i Malmö ( ) 5. ( ) 6. ( ) 7. ( ) 8.SS EN ISO Standard för ångautoklav 9.SS EN ISO/TS Vägledning Standard för ångautoklav 10.SS EN ISO Standard för diskdesinfektor 11.SS EN ISO Standard för återanvändande av medicintekniska produkter Muntliga källor: 12. Karlsson, Therese, hygiensjuksköterska på Blekingesjukhuset. Träffat Therese vid 4 olika tillfällen. 2 träffar för planering av projektarbete och träffar vid avläsning av odlingsplattor och Wallgren, Anna-Karin mikrobiolog/substrat. Träffat Anna-Karin vid 2 tillfällen och Pettersson, Bo, ingenjör/substrat. Träffat Bo vid 1 tillfälle Dahlberg, Pia, avdelningschef Växjö Steriltekniska enhet. Träffat Pia under v under praktik. Tack Maria Hansby för handledning och ett stort tack till alla andra som hjälpt oss med projektarbetet! Vid kontakt med författarna, katha.johansson@hotmail.com lena.nilsson@hotmail.com 16

17 17