Lathund Korrosionsskador och missfärgningar på kirurgiska instrument

Transkript

1 Lathund Korrosionsskador och missfärgningar på kirurgiska instrument Instrument och steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2011 Författare: Catalina Melander Handledare: Maria Hansby 1

2 Sammanfattning Arbetets art: Projektarbete Instrument- och steriltekniker, 300 YH poäng vid Sollefteå Lärcenter, Författare: Catalina Melander Antal sidor: 9 Titel: Lathund - korrosionsskador och missfärgningar på kirurgiska instrument. Handledare: Maria Hansby Datum: Att ha kännedom om hur man hanterar instrumenten när jobbar på en sterilteknisk enhet är väldigt viktigt. Man ska ha kunskap om varför man gör vad man gör och hur man gör det. En del av hela processen är kontroll av instrumenten. Man ska veta vad man ska titta efter när man visuellt inspekterar, kontrollerar och varför man gör det. Detta är ett måste för att i slutet av processen uppnå sterilt gods. Därför har jag i mitt arbete tänkt ta upp om korrosions skador och missfärgningar som kan förekomma på instrumenten genom att utforma en lathund. Vilket kan vara användbart för både utbildad och outbildad personal. 2

3 Innehållsförteckning Sida Sammanfattning 2 Bakgrund 4-6 Syfte och Mål 7 Metod 7 Resultat 8 Källförteckning 9 Bilaga1 Lathund 3

4 Bakgrund På en sterilteknisk enhet arbetar man med att desinfektera och sterilisera återanvändbara kirurgiska instrument vilket är en medicinteknisk produkt. Tillverkaren har skyldighet att följa de lagar som finns vid framtagning av medicintekniska produkter. Lagen om medicintekniska produkter säger att; (1993:584) 2 Med en medicinteknisk produkt avses i lagen en produkt som enligt tillverkarens uppgift ska användas, separat eller i kombination med annat, för att hos människor 1. påvisa, förebygga, övervaka, behandla eller lindra en sjukdom, 2. påvisa, övervaka, behandla, lindra eller kompensera en skada eller en funktionsnedsättning, 3. undersöka, ändra eller ersätta anatomin eller en fysiologisk process, eller 4. kontrollera befruktning. När man jobbar inom sjukvården har man alltid patienten i fokus, det är viktigt att man arbetar på ett aseptiskt sätt som innebär att man behåller det rena rent. Alltså alla som jobbar inom sjukvården ska jobba efter denna metod för att undvika smittspridning. I patientsäkerhetslagen står det att vårdgivare har ett stort ansvar vad det gäller att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och arbeta förebyggande för att förhindra vårdskador. När det gäller att omhänderta instrument på en sterilteknisk enhet är det viktigt att det finns kunskap om bakgrunden till arbetet som utförs där. På grund av att all personal inte är utbildad är det svårt för dem att veta precis vad det är de ska titta efter när de visuellt inspekterar/kontrollerar instrumenten om de inte fått någon sorts utbildning eller kurs. Det är viktigt att ha i åtanke vad som kan hända om produkterna inte är sterila efter avslutad process, att man vet varför man visuellt inspekterar och funktionskontrollerar instrumenten efter desinfektering. Vet man inte detta kan det vara svårt att säkerhetsställa att produkterna verkligen är sterila i slutändan. Följderna av osterilt gods kan orsaka vårdrelaterade infektioner. För att uppnå sterilt gods krävs det att föremålet innan sterilisering är höggradigt rent, fritt från luft och förpackade. Ett moment som är viktigt är kontroll av instrumenten, där man undersöker om de är för ögat synligt rena och funktionsdugliga, att de är fria från korrosionsskador och missfärgningar. Hur vet man då om det är en korrosionsskada eller en missfärgning? Det finns olika korrosionsskador som t.ex. stress -, friktion -, spring - och pinnhålskorrosion. Det finns också olika missfärgningar, de kan vara matta eller skinande svart gråa, gul brunaktiga, violetta eller regnbågsfärgade. 4

5 Vad ska man då göra om man får instrument som har någon av de skador/missfärgningar som jag tagit upp? Jag tänkte att en lathund om detta kan vara en bra handledning för att vara säker på att instrumenten är funktionsdugliga och inte innebär någon hygienisk risk. Med hygienisk risk menas det att patienter inte ska behöva drabbas av någon vårdrelaterad infektion efter att instrumenten blivit desinfekterade och steriliserade. En vårdrelaterad infektion är något man får under vistelse på sjukhus eller generellt inom vården. Ur socialstyrelsens Vårdrelaterade infektioner. Definition: Med vårdrelaterad infektion menas en infektion som uppkommer hos person under sluten vård eller till följd av åtgärd i form av diagnostik, behandling eller omvårdnad inom övrig vård och omsorg, eller som personal som arbetar inom vård och omsorg ådrar sig till följd av sin yrkesutövning. Med funktionsdugliga instrument menas det att de har blivit testade så att de fungerar som de ska och inte är trasiga på något vis och att de inte påvisar någon korrosion. Vilka delar av instrumenten är viktigast att kontrollera? De kritiska punkterna på instrumenten är boxlås, käftar, spärrlås, leder, lumen etc. Instrumenttillverkaren ska lämna med manualer om hur deras produkter ska funktionstestas och med vilka material. I standarden SS-EN 1041 kan man läsa allmänna riktlinjer som instrumenttillverkaren ska förse kunden med. Det finns en standard SS-EN ISO som specificerar vad tillverkaren ska lämna ut för information om instrumenthantering. De olika korrosionsskadorna som finns orsakas av olika anledningar som t.ex. att man använder instrumentet till annat än vad de är avsedda för, att man smörjer instrumentet för sällan. För lång intorkningstid av t.ex. blod eller kemiska medel. När det gäller olika korrosionsskador bör man veta vad man ska göra med instrumenten. Instrument med stresskorrosion ska kasseras för de går inte att reparera, pinnhålskorrosion och friktionskorrosion kan skickas iväg till reparation. De olika missfärgningar som finns, beror på för höga halter av kiselsyra och silikater, rester av syror leder till ytreaktioner, överdosering av medel eller fuktig värme. Det kan även bli kalkfläckar på instrumenten som orsakas av för mycket kalk i vattnet eller i sterilångan i autoklaven. De flesta missfärgningar är helt ofarliga och går oftast att torka av med ett surt medel om inte tjockleken på missfärgningen är allt för stor. Den matta grå-svarta missfärgningen kan leda till ytkorrosion och bör därför kasseras men den skinande grå-svarta har bildat en kromoxid beläggning som är ett starkare skydd mot korrosion. Man vill alltid undvika att instrumenten blir missfärgade så när man upptäcker missfärgning bör man ta reda på vad det är som orsakar det och i så fall åtgärda detta. Åtgärder man kan göra är t.ex. sista sköljningen i demineraliserat vatten, att aldrig överdosera sura medel, kontrollera mängden silikater i medlet. 5

6 Har man inte så mycket kunskap om ämnet är det inte så lätt att veta om man släpper förbi ett instrument med en viss skada. Men vad man heller inte vet är att dessa instrument inte blir sterila efter autoklavering. Anledningen till att de inte blir sterila är för att korrosionen på föremålet samlar på sig mikroorganismer som man inte kan ta död på via ångsterilisering, därför är det viktigt att föremålet plockas bort. För att mikroorganismerna kan orsaka en vårdrelaterad infektion. Det är viktigt att man följer tillverkarens anvisningar om hur man underhåller instrumenten, för att förlänga deras livslängd. 6

7 Syfte Mitt syfte är hjälpa okunnig/outbildad personal med vad de ska observera när de visuellt inspekterar/kontrollerar instrumenten. Och för de som är kunniga/utbildade är det inte alltid lätt att komma ihåg vad det är för missfärgningar eller korrosionsskador. Underlätta och bidra till ett effektivare arbete. Mål Mitt mål är att göra en lathund som är lätt att ha till hands, där det är lätt att urskilja olika skador. Där man får svar på vad man ska göra med instrumentet om man är osäker. Så att man enkelt kan åskådligöra skador och underlätta kontroller. Arbetet blir utfört snabbare om man kan ha en lathund till hands istället för att fråga runt eller börja leta svar på annat sätt. Det kanske skapar en trygghet. Metod Fotografera instrument med olika skador för att arbeta fram en lättförstålig lathund. Lathunden kommer jag att göra med hjälp av PowerPoint. 7

8 Resultat Det som leder till korrosion är fukt o salter, alltså det vi utsätter våra instrument allra mest för. Vi kan göra en del för att korrosionen inte ska få fäste, och i grunden är det två väldigt enkla saker; Rent o Torrt. Se till att få instrumenten rena från blod/vävnad/kroppsvätskor så fort som möjligt och att få dem torra. Utifrån mitt arbete och tidigare utbildning så har jag verkligen förstått hur viktigt det är med underhåll av instrument. Man kan inte bara gissa sig fram till vad det kan vara eller chansa på att instrumentet håller en gång till under t.ex. en operation. Vad som helst kan hända, instrumentet kan gå i sönder under en operation, delar från det kan då hamna i patienten. Instrumenten kanske inte blivit tillräckligt rengjorda och är därför inte sterila, det kan ge följder som t.ex. en vårdrelaterad infektion. Vikten av noggrant rengjorda och ordentligt kontrollerade instrument är väldigt viktig så man vet vad man ska göra med instrumenten om de på något sätt är defekta. Kirurgiska instrument är väldigt dyra men är a och o på ett sjukhus, därför måste man ta hänsyn och utföra sitt arbete på rätt sätt framförallt använda instrumenten rätt. Bara genom att skölja av restprodukter direkt efter användning och smörja instrumenten regelbundet så kan man förlänga livslängden på instrumenten. 8

9 Källförteckning: Presentation: Ytförändringar på instrument av Karin Åberg och Ursel Oelrich Lotta på Sundtorp Innovation Bilder: Helsingborgs Steril enhet Pontus Lomvall Lotta, Sundtorp Innovation Bilaga 1: Lathund Korrosionsskador och missfärgningar på kirurgiska instrument. 9