HAR OPERERANDE SPECIALISTLÄKARE INSTRUMENTUTBILDNING?

Transkript

1 HAR OPERERANDE SPECIALISTLÄKARE INSTRUMENTUTBILDNING? Instrument och steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2012 Författare: Maria Karlsson Handledare: Maria Hansby 1

2 Sammanfattning Projektarbete i Instrument- och steriltekniker, 300 YH poäng vid Sollefteå Lärcenter, Författare: Maria Karlsson Antal sidor: 17 Titel: Handledare: Har opererande specialistläkare instrumentutbildning? Maria Hansby Datum: Inom hälso- och sjukvården arbetar man idag med patienten i fokus. Det pratas om säker och god vård [1] och även om att minska vårdskador och vårdrelaterade sjukdomar. Instrument är något som patienter ofta kommer i kontakt med när de besöker sjukvården. Allt ifrån en nålförare på en akutmottagning till mer komplexa instrument på en operationsavdelning. Det arbetas alltid med sterila instrument vid skadad/intakt hud. Många människor som arbetar inom hälso- och sjukvården kommer i kontakt med instrumenten, allt från läkare till steriltekniker. För att kunna sterilisera ett instrument måste det vara rengjort, desinfekterat och funktionskontrollerat, så att instrumentet fungerar som det ska och inte har någon korrosion eller skada. Man kontrollerar även renheten på instrumentet. För att slutligen paketera och sterilisera instrumentet. För att underlätta arbetet på en sterilcentral behöver alla som arbetar med instrumenten kunskap för att kunna bidra med ett sterilt instrument som är väl fungerande och icke skadat instrument. Skador orsakar dyra inköp eller reparationskostnader. Ibland kan man inte säkerhetsställa att instrumentet kommer att bli sterilt pga. skador och korrosion. I vissa fall får man lov att kassera instrument för att dessa inte går att reparera. En steriltekniker har den instrumentutbildning som krävs för att hantera ett instrument på en sterilcentral. Har opererande specialistläkare instrumentutbildning för att hantera ett instrument rätt på operationsalen? Efter att ha intervjuat flera utbildade opererande specialistläkare och utbildare av opererande specialistläkare visade det sig att de som i denna intervju inte hade någon utbildning i instrumentkunskap. 2

3 Innehållsförteckning Bakgrund.. 2 Syfte och mål... 7 Metod 8 Resultat. 8 Diskussion 9 Källförtekning Definitioner Bilaga Bilaga Bilaga

4 Bakgrund Är det verkligen så att det inte finns någon utbildning inom instrumenthantering för opererande specialistläkare? Med instrumenthantering menas att man har kunskap om instrumentet, dess uppbyggnad, användningsområde och funktion. För att säkerhetsställa att instrumenten används och underhålls på ett professionellt sätt, är det nödvändigt att ha god kännedom om använda material och deras egenskaper. Många operationsinstrument som kommer till en sterilteknisk enhet kan ha en skada, som upptäckts vid inspektion och funktionskontroll. Får opererande specialistläkare som går under utbildning information om hur instrumenten används först på operationssalen? Blir de lärda av handledare vad instrumenten heter och dess användningsområde? Får de ingen förkunskap? Om då handledaren inte har någon utbildning finns risk att utbilningens kvalitét blir lidande. Kvaliteten i hela instrumenthanteringen blir inte säkrat mellan alla leden. Hämtat från socialstyrelsen: Den hälso- och sjukvårdspersonal som ska använda och hantera medicintekniska produkter och, till dessa, anslutna informationssystem ska ha kunskap om 1. produkternas funktion, 2. riskerna vid användningen av produkterna på patienter, 3. hanteringen av produkterna, och 4. vilka åtgärder som behöver vidtas för att begränsa en vårdskadas omfattning, när en negativ händelse har inträffat. [2] Leden består av Sterilteknisk enhet, där instrumenten rengörs och desinfekteras, kontrolleras att de är rena för ögat, funktionskontrolleras och slutligen packas och steriliseras för att sen förvaras i förråd, tills de tas upp till operationssalen. Som steriltekniker har man instrumenthantering i utbildningen, det ingår 8 veckor teori och 9 veckor LIA (Lärande i Arbete). Sjuksköterskan är den person som instrumenterar under operationen. Som operationssjuksköterska har man ingen instrumentutbildning som liknar en Sterilteknikers utbildning som finns vid Sollefteå kommuns Yrkeshögskola [3]. På operationssalen packar/dukar operationssjuksköterskan upp de sterila instrumenten och inspekterar att de är hela och rena. Operationssjuksköterskan gör även en viss funktionskontroll på instrumenten. Operationssjuksköterskan är den person som ansvarar för hygienen och aseptik (att hindra spridning av smittoämnen) på operationssalen. Operationssjuksköterskan förbereder även patienten och all teknisk utrustning samt räknar allt sterilt material som används när man penetrerar slemhinnor och hel hud. Operationssjuksköterskan ser till att alla instrument kontrolleras före, under och efter operation. 4

5 När sen operationen är klar räknas antalet instrument ner, som används under operationen och ser till att det stämmer överens med antalet på instrumentlistan för att se till att inga instrument har kommit bort eller ligger kvar i patienten. Ser även till att inga instrument är trasiga. [4] Ett kirurgiskt instrument är oftast tillverkat av rostfritt stål. För att få ett skyddande lager mot korrosion och rost på instrumentets yta blandar man i krom vid tillverkningen. Ett s.k. passivt skikt bildas vid kontakt med syre. Vad är ett passivt skikt? Det är blandningen järn och krom som gör att det kallas rostfritt (rostrött). När denna legering kommer i kontakt med syre bildas kromoxid, det passiva skiktet, som skyddar mot korrosion. Det passiva skiktet är resistent mot många kemiska ämnen. På instrumentet finns det svaga punkter t.ex. boxlåset på en peang, som är extra känsligt för korrosivt angrepp, som kan ge upphov till rost. Helst när de utsätts för fuktig eller våt miljö och områden som kan vara lite svårare att få rent eller torrt. Bland de få ämnen som kan angripa detta skikt är klorider. Klorider finns mycket i kroppsvätskor som blod och urin. Men även i rengöringsmedel och vatten. Klorider tenderar att reagera med det passiva skiktet i en process som leder till grop korrosion. Beroende på koncentrationen av klorider och hur lång tid kloriderna är i kontakt med instrumentets yta är det som orsakar skadan. Det varierar ifrån några glesa angreppspunkter (syns som små svarta knappnålshål) på instrumentets yta till ett helt skadat instrument under ytan, täckt av stora djupa hål. [5] 5

6 I dessa korrosionsangrepp kan smuts fastna lätt och det kan bli svårare att få rent instrumentet. Även bakterier och virus har lättare att fästa i dessa hål. Bakterier och virus kan orsaka vårdrelaterade infektioner inom hälso- och sjukvården. I socialstyrelsens föreskrift om att förebygga vårdrelaterade infektioner skrivs det om att vårdrelaterade infektioner fördyrar vården. [6] Något som alla måste bidra med för att minska. Hälso- och sjukvården skall arbeta för att förebygga ohälsa och även vara av god kvalitet med god hygienisk standard. [7] Det passiva lagret tenderar att bli tjockare under sin livslängd. Mer kontakt med luft, ju tjockare lager. Detta gör att korrosivt angrepp minskar. Därför är nya instrument känsligare och man ska vara mycket varsam med dessa. Olämplig användning kan leda till mekanisk stress, (ses som sprickor i instrumentet) funktionsfel eller permanent instrumentskada om man inte vet hur viktigt det är att använda instrumenten rätt. Under ingreppet/operationen ska man t.ex. inte använda en benavbitare till att försöka bita av ståltråd med. Eller genom att använda en ståltrådsavbitare till en grövre ståltråd än vad ståltrådsavbitaren är avsedd för. Skadar man instrumentet, då kan det bli repor eller djupa hack pga. felhantering eller oförsiktighet av instrumentet. Förstörs det skyddande lagret kan blod och vätska (klorider) tränga ner i reporna och instrumentet kan börja rosta. [Bilaga 3] Allt detta kan leda till att instrument måste kasseras. Instrument kan kosta allt från några hundra kronor till flera tusentals kronor. Prisexempel från Stille: Nålförare Mayo 16 cm Benavbitare dubbelledad 27 cm [8] [9] Ca: 2300kr Ca: 7600 kr 6

7 Lagen om medicintekniska produkter säger att medicintekniska produkter skall vara lämplig för sin användning. Produkten är lämplig om den vid normal användning för sitt ändamål uppnår de prestanda som tillverkaren avsett och tillgodoser höga krav på skydd för liv, personlig säkerhet och hälsa hos patienter, användare och andra. [10] Tillverkaren anvisar vad produkten är avsedd att användas till och det är vårdgivarens ansvar att följa dessa anvisningar. Om inte dessa anvisningar följs, så tar vårdgivaren på sig en stor del av tillverkarens produktansvar. Med det menas att man kan bli egentillverkare av medicintekniska produkter när man hanterar en medicinteknisk produkt på en patient som hanteras på ett annat sätt än den ursprungliga tillverkaren avsett. [11] Enligt Socialstyrelsen i sin föreskrift om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården att det ska finnas 1. rutiner som tillgodoser att personalen har den kompetens som krävs för att utföra arbetsuppgifterna, 2. rutiner som anger personalens ansvar och befogenheter, och 3. planer för personalens kompentensutveckling utifrån verksamhetens behov. [12] Om ett instrument inte längre är funktionsdugligt under en operation kan det innebära ökad risk för patienten. Då ev. ett nytt instrument måste hämtas och packas upp. Det kan leda till längre operationstid, som i sin tur kan leda till högre infektionsrisk, nedkylning och nervskador, t.ex. under blodtomhet i en arm eller ett ben. Vilken utbildning behöver opererade specialistläkare ha för att undvika skador och felanvändning av instrument, som kan leda till flera komplikationer och längre vårdtider för patienten? Om alla som hanterar instrumenten bidrar till att de ska ha en hög kvalitet, förlänger det livsländen och det blir mer kostnadseffektivt. Syfte och Mål Målet är att ta reda på om opererade specialistläkare får instrumentutbildning och vad som ingår i den? Syftet är att skapa en diskussion om vilken nivå av utbildning opererande specialistläkare bör ha inom instrumenthantering. 7

8 Metod Intervjuerna gjordes via mail och personlig kontakt med opererande specialistläkare och utbildare av opererande specialisläkare. [bilaga 1+2] Resultat Efter att fått svar på frågorna som ställts till 4 olika opererande specialistläkare, visade det sig i detta fall att de inte har någon instrumentutbildning som ingår i kursplanen. De som intervjuades gick Läkarprogrammet i Odense, Danmark och på Karolinska Institutet. Men arbetar idag som ortopeder eller kirurger på kliniker i Sverige. Det de fokuserade mest på var användarsätt och funktion till viss del när de var ute på praktik. Men ingen utbildning i hur instrumenten är uppbyggda eller vilka olika material som används. Inte heller någon utbildning om vad korrosion är och hur de uppstår eller hur man undviker uppkomst. Hur mycket ett instrument kostar att köpa in eller kostader för reparation ingår inte heller. Vilka risker som finns med ett instrument som inte fungerar som det ska, har korrosion eller används på felaktigt sätt ingick inte heller. När ett nytt instrument ska introduceras på avdelningen, kommer en representant dit och visar på plats hur instrumentet ska användas. En av de opererande specialistläkarna tyckte att grundutbildningen i Läkarprogrammet var tillräckligt fullmatad med information som det är idag, men att under t.ex. AT eller i synnerlighet när man väljer en operativ specialitet (ST) tycktes det att man bör ha mer kunskap om instrumenten man använder. Utbildaren för opererande specialistläkare arbetar och utbildar i kirurgi på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Utbildaren har själv gått sin STutbildning i Tyskland. Där säger man att det inte ingår någon instrumentutbildning och att det heller inte krävs någon instrumentutbildning för att ta examen. Det står inget om instrumentutbildning i kursplanen. Det ingick ingen teoretisk eller praktisk utbildning i varken användningsätt, funktion, uppbyggnad eller risker; för att inte skada sig själv eller patienten pga. t.ex. felanvändning och inget om korrosion eller ekonomi; vad ett nyinköpt instrument kostar eller kostnad för reparation pga. t.ex. om ett instrument repas eller felhanteras. Det finns heller inga krav på vad handledaren ska ha för instrumentkunskap när man är ute på praktik. 8

9 Diskussion Det finns massor av föreskrifter från Socialstyrelsen och Läkemedelsverket som säger hur man ska hantera ett instrument som är nämnt ovan. Tillverkare har använt sig av olika tillverknings standarder och måste fr.o.m. 1998, då lagstiftningen trädde i kraft, vara CE-mäkta för att få släppas ut på marknaden eller tas i bruk av vården. Är kraven här så höga måste de väl vara lika hårda hela vägen? När en steriltekniker gör allt för att få ett instrument rengjort och desinfekterat enligt standard SS-EN ISO del 1-2 [14], funktionsdugligt genom olika funktionskontroller, kontrollerat renheten (synligt rent för ögat), steriliserat med mättad vattenånga enligt standard SS-EN ISO del 1-2 [14] och lagrat och transporterat på bästa möjliga sätt enligt FYFFE, för att behålla steriliteten på produkten. Då räcker det inte till, när brukare av instrumenten inte har full kunskap i alla led runt ett instrument. För hur mycket man än rengör eller funktionskontrollerar så är det också upp till alla användare att bevara instrumentets kvalitet. Det finns brister i arbetet runt instrumenten, men det finns ständiga förbättringar i jakt på perfektion. Varför ingår inte instrumentutbildning i kursplanen för opererande specialistläkare? Vad kan det bero på? Ett stort tack till: Maria Hansby Irene Runh Andreas Hartmann Alinde Gren Alla som på något sätt deltagit i mitt projektarbete! 9

10 Källförteckning 1. God vård om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården 2_ pdf (121021) 2. SOSFS 2008:1 Användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården 3 kap. 8 (121004) 3. Instrument och steriltekniker utbildningen, Sollefteå ola/steriltekniker.4.4b3004b913966f113f717a.html (121206) 4. Uppgiftslämnare om hur en operationssjuksköterska arbetar på en operationsavdelning: SSK: Irene Runh, Norrtälje Sjukhus Operation 5. Socialstyrelsen Att förebygga vårdrelaterade infektioner 12_ pdf (121205) 6. Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--och-sjukvardslag-1982_sfs / (121205) 7. Bild lånad från Stille 8. Bild lånad från Stille 9. Bild lånad från Stille Lag (1993:584) om medicintekniska produkter 5 Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag om-medicintekni_sfs / (121110) 11. SOSFS 2008:1 Användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården 5 kap. 3 (121110) 12. SOSFS 2005:12 Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården 4 kap 3 (121110) 13. Swedish Standards Institute (121205) 10

11 Definitioner AT Allmäntjänstgöring för läkare som är i slutfasen av sin utbildning även kallade ATläkare. CE-märkning innebär att tillverkaren garanterar att produkten är ändamålsenlig och säker att använda. Alla medicintekniska produkter som köps in eller tas i bruk skall idag vara CE-märkta. Desinfektion definieras som en reduktion av mikroorganismer till en nivå som inte innebär risk för smitta eller överföring av smitta. FYFFE Förrådshantering och transport av medicintekniska produkter med specificerad renhetsgrad till och inom hälso-, sjuk- och tandvård. Kirurgi betecknar en metod inom medicinen där man botar eller lindrar sjukdomar genom att manuellt öppna människokroppen och reparera eller ta bort insjuknade organ. En läkare som är utbildad inom kirurgi kallas kirurg. Korrosion kemisk reaktion mellan ett material och den omgivande miljön (korrosionsmediet, t.ex. klorider) med följd att materialet och/eller miljön påverkas. Termen korrosion används mest om metaller ett vanligt exempel är stålets rostning, som kan medföra att stålkonstruktionen försvagas och att omgivande ytor missfärgas. Mer om korrosion kan läsas på Red bronchure ST Specialisttjänstgöring är av Socialstyrelsen en reglerad utbildning som legitimerade läkare eller legitimerade tandläkare kan genomgå för att bli specialiserade inom ett visst medicinskt område. Sterilisering - att göra en produkt fri från levande mikroorganismer. 11

12 Bilaga 1: Frågor till opererade specialistläkare: Vad arbetar du som? Vart har du gått din utbildning? Ingick det någon instrumentutbildning? Fick du lära dig något teoretiskt och praktiskt om instrument och instrumenthantering? Som t.ex. materiallära? Funktion? Användningsätt? Ekonomi? Korrosion? Risker? Känner du att du saknar något i instrumentutbildningen? Finns det något du skulle vilja ha mer eller mindre av? 12

13 Bilaga 2: Frågor till utbildare av opererande specialistläkare: Vad utbildar du i? Vart går utbildningen? Ingår det någon instrumentutbildning? I sådana fall vad? Och hur många veckor omfattade den? Ingår det någon teoretisk/praktisk utbildning i: *funktion och uppbyggnad? (undvika felanvändning) *användningsätt? Risker? (hur man använder på rätt sätt för att inte skada sig själv, patienten eller instrumentet.) *om olika korrosion? T.ex. mekanisk stress korrosion. Eller om ett instrument repas eller kastas omkring. *ekonomi? (Vad instrumenten kostar? Vid nyinköp, reparation etc.) Vad står i kursplanen om instrumentkunskap? Vad krävs för instrumentutbildning för att få sin examen? Finns det några krav på vad handledaren ska ha för kunskaper om instrumenthantering ute på praktik? 13