Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013

Transkript

1 Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg susann.sward@ltkronoberg.se 1

2 1. Inledning Landstinget Kronoberg följer barn och ungas hälsa i Kronobergs län genom undersökningar vart tredje år. Den fjärde undersökningen kom Samtliga elever i årskurserna 5, 8 och gymnasiets åk 2 har blivit tillfrågade åren 2003, 2006, 2009 och Syftet med undersökningen är att följa hälsoutvecklingen över tid och öka kunskapen om hälsa och levnadsvanor bland ungdomar i vårt län. Resultatet av barn- och ungdomsundersökningen visar att i gymnasiet åk 2 uppger ungefär nio av tio sig ha en god eller mycket god hälsa. En tredjedel av pojkarna och mer än hälften av flickorna känner sig ganska eller mycket stressade av skolarbetet. Trots det säger en stor majoritet att de trivs i skolan och känner sig trygga där. Resultatet från ovanstående undersökningar pekar på att ungdomar på gymnasiet skolkar i allt högre omfattning än man uppgett i tidigare studier. Skolk har stor påverkan på ungdomars hälsa och kan ge långsiktiga konsekvenser för hur ungdomar mår psykiskt och fysiskt. Det går däremot inte att i dessa undersökningar utläsa exakt vad det är som gör att ungdomar skolkar. För att få en fingervisning kring hur ungdomar ser på skolk har en diskussion förts i två klasser på gymnasiet. Kontaktklasser i Kronobergs län Landstinget i Kronobergs län har bjudit in länets skolor till att bli kontaktklasser för hälso- och sjukvårdsfrågor. Sammanlagt deltar åtta skolor, fördelade på olika årsklasser och runt om i länet. Kontaktklasserna diskuterar hälso- och sjukvårdsfrågor med landstingets barnrättsstrateg en eller två gånger per termin. Både landstinget och skolorna kan initiera diskussionsämnen. Kontaktklasserna är enbart representativa för sig själva och ger Landstinget Kronoberg en möjlighet att höra hur barn tänker kring olika hälsofrågor. Under hösten 2013 träffade landstingets barnrättsstrateg sammanlagt 49 elever på gymnasiet fördelade på följande skolor: Haganässkolan, Älmhult, gymnasiet åk 1-3 (35 elever 16 tjejer och 18 killar, 1 könsöverskridande) Smålandsgymnasiet, Växjö, gymnasiet åk 3 (14 elever 8 tjejer och 6 killar) Eleverna diskuterade följande frågor: - Hur ser du på skolk? - Har du skolkat det senaste året? - Varför skolkade du? - Varför tror du andra elever skolkar? - Vad kan regelbundet skolkande få för konsekvenser? - Vad kan man göra för att elever ska sluta skolka? - Vilken hjälp behövs från skolan för att elever ska sluta skolka? - Andra tankar kring skolk. Eleverna fick använda mentometerröstning där allas svar var anonyma, men där hela klassens gemensamma svar diskuterades i helgrupp. Det fanns även en möjlighet att skriva ner kommentarer som man inte ville diskutera högt. Alla lappar samlades in oavsett om de var använda eller tomma för att se till att elever som valt att skriva ner sina kommentarer skulle vara anonyma. 2

3 2. Synen på skolk Eleverna besvarade följande fråga: Hur ser du på skolk? Har du skolkat det senaste året? Runt 2/5 av eleverna ansåg att skolk aldrig är OK. Samtidigt anser 3/5 att skolk kan vara OK någon gång per termin. Att notera är att nästan 1/5 av eleverna i Älmhult anser att det alltid är OK att skolka. 100% Det är alltid OK Det är OK någon gång per termin Det är aldrig OK 80% 60% 40% 20% 0% Växjö Älmhult Figur 1: Elevers syn på skolk, fördelat på andel (%) elever samt på elever i Växjö respektive Älmhult.[N = 49 elever, varav 14 elever i Växjö och 35 elever i Älmhult] Eleverna fick sedan svara på om de själva skolkat. En tredjedel av eleverna i Älmhult och hälften av eleverna i Växjö uppgav att de inte hade skolat det senaste året. Närmare hälften av eleverna i Älmhult hade skolkat ett par gånger per termin, medan motsvarande andel elever i Växjö var runt 1/5. Runt 1/5 av eleverna i Växjö uppgav att de hade skolkat 1-2 gånger i månaden det senaste året, jämfört med eleverna i Älmhult där nästan 1/5 hade skolkat 3 eller fler gånger per månad. 100% 80% 60% 40% 20% 0% 3 eller fler ggr/månad 1-2 ggr/månad Ett par gånger per termin Aldrig Eget skolkande Växjö Eget skolkande Älmhult Figur 2: Elevernas uppskattning av hur ofta de har skolkat under det senaste året, redovisade i procent. [N = 49 elever, varav 14 elever i Växjö och 35 elever i Älmhult] 3

4 3. Varför skolkar man? Eleverna besvarade följande fråga: Varför skolkade du? Varför tror du andra elever skolkar? När eleverna diskuterade varför de själva skolkade var den främsta orsaken i både Växjö och Älmhult att man inte mådde bra. Eleverna i Älmhult angav också att tråkiga lektioner, att det var för pressande att gå i skolan samt relationer med lärare och klasskamrater kunde vara anledningar till att man inte gått till skolan. Eleverna i Växjö uppgav i högre utsträckning annan orsak vilket i diskussionen definierades som att man behövde vara hemma för att plugga till prov eller inlämningsuppgifter och därför valde bort vissa andra lektioner för att hinna ifatt. Intressant att notera är att andelen som har angivit att de inte har skolkat i denna fråga är något färre än andelen som svarade på frågan i förra avsnittet ovan. Möjligen reflekterar elever som sagt att de inte skolkat det senaste året om skolk de gjort dessförinnan. Växjö Älmhult Trött eller Tråkig lektion För pressande mådde inte bra att gå i skolan På grund av läraren På grund av klasskamrater Annan orsak Jag har inte skolkat Figur 3: Andelen (%) elever som angav olika orsaker till varför de skolkade, fördelade på elever i Växjö och elever i Älmhult. [N = 49 elever, varav 14 elever i Växjö och 35 elever i Älmhult] En del elever skrev även ner kommentarer om varför de skolkade. De uppgav att de hade skolkat för att få tid att hinna i fatt i skolan, för att man inte mådde bra eller för att man hade relationsproblem. Kommentarer från eleverna inkluderar: Jag skolkade för att jag behövde plugga, hann inte med att gå till skolan p.g.a. många uppgifter/prov. Elev i Växjö Skoltrött. Elev i Älmhult Jag skolkade för att jag var jättetrött och hade jobbig natt. Elev i Växjö Jag har varit stressad över arbeten och varit tvungen att jobba hemma. Elev i Växjö För att mitt liv inte är bra! Elev i Älmhult Jag har inte mått bra, typ ledsen. Elev i Växjö På grund av att ibland har det varit mycket och jag känner mig stressad och sjukanmäler mig då för att vila ut och ta det lugnt för att må bättre. Elev i Växjö Problem med flickvän/ex och mår dåligt över det. Elev i Växjö 4

5 När eleverna skulle ange varför de trodde att andra elever skolkar så trodde majoriteten av eleverna att skolkande elever antingen skolade av ingen särskild orsak, eller för att de har problem med sig själva. Medan eleverna i Älmhult även uppgav att skolk kan bero på problem med andra, i hemmet, med inlärning eller alkohol/droger, svarade eleverna i Växjö att det kunde vara andra orsaker. I diskussionen uppgav man t.ex. att man skolkade för att hinna ikapp i skolan. Växjö Älmhult Ingen särskild orsak Problem med sig själv Problem med andra Problem hemma Problem med alkohol och droger Svårt att lära sig Annan orsak Figur 4: Andelen (%) elever som angav olika orsaker till varför de tror andra elever skolkar, fördelade på elever i Växjö och elever i Älmhult. [N = 49 elever, varav 14 elever i Växjö och 35 elever i Älmhult] Eleverna i Växjö lyfte fram att de tror att andra elever skolkar dels för att de har problem med sig själva eller är lata, dels för att de har personliga problem. Skolk lyfts även fram som ett rop på hjälp eller något som man tvingas till på grund av grupptryck från andra. Kommentarer från eleverna inkluderar: De är lata och tycker det är tråkigt i skolan. Elev i Växjö Många är nog bara lata Elev i Växjö Vissa kanske gör det pga. grupptryck (man är osäker på sig själv och faller för det). Elev i Växjö Pressade, stress, räcker inte till varken i skolan eller med betyg, tar därför avstånd. Elev i Växjö Jag tror att anledningen till att personer skolkar är att dom har problem med sig själv. Genom att skolka så är det ett rop på hjälp. Ibland tror jag det är omedvetet, men jag tror anledningen till skolk är detta. Elev i Växjö Skulle möjligtvis kunna vara på grund utav att personen helt enkelt bara inte vill/känner för att gå till skolan. (Brist på ork, engagemang eller i vissa fall kompetensen). Elev i Växjö 5

6 4. Synen på effekter av skolka Eleverna fick besvara följande fråga: Vad kan regelbundet skolkande få för konsekvenser? Det eleverna först lyfter fram är att regelbundet skolkande innebär att studiebidraget från CSN dras in och att man kommer efter i skolan. Att komma efter i skolan, resonerar man, kan leda till dåliga betyg och dåliga betyg innebär i sin tur att man får svårare att skapa sig en bra framtid. Några elever i Växjö lyfter även fram att det är för lätt att skolka. Det är t.ex. svårt att kolla upp om det handlar om skolk när en elev ringer in och sjukanmäler sig. Det är först när en elev ofta sjukanmäler sig som lärarna blir misstänksamma. Kommentarer från eleverna inkluderar: CSN, studiebidrag dras in. Elev i Växjö Lär sig inget, dåliga betyg. Elev i Älmhult Man kommer efter i skolan. Elev i Växjö Betyg, pengar. Frånvaro. Elev i Älmhult Ingen utbildning, svår framtid. Elev i Älmhult Enkelt att göra, det är bara ringa in och sjukanmäla sig. Elev i Växjö Ingen vet om man sjukanmäler sig (att man skolkar). Elev i Växjö 5. Åtgärder för att få slut på skolkandet Eleverna fick besvara följande fråga: Vad kan man göra för att elever ska sluta skolka? Vilken hjälp behövs från skolan för att elever ska sluta skolka? Eleverna diskuterade och skrev ner förslag på vad man kan göra för att elever ska sluta skolka och vilken hjälp de kan behöva från skolan. Förslagen inkluderade att anpassa lektionerna så att elever orkar med skolan, bl.a. genom bättre innehåll, kortare lektionspass och kreativ schemaläggning: Ha roliga lektioner, kortare lektioner, bättre schema. Elev i Älmhult Fler sovmorgnar. Elev i Älmhult Andra kommentarer handlar om att uppmärksamma den elev som skolkar för att se vad det är som inte fungerar i skolan eller i elevens liv: Finna elevens motivation. Elev i Älmhult Lägga märkte till det, uppmärksamma det. Inte strunta i det. Då känner eleven att det spelar ingen roll, ingen bryr sig. Elev i Växjö Kolla hur dom har det hemma! Elev i Älmhult Skolan kan prata med eleven och gå i botten med eleven varför hon/han skolkar. Elev i Älmhult Beror på orsaken. Om det är svårt eller inte passar inte. Ta hjälp av kompisar. Prata med föräldrarna. Elev i Växjö Prata med dom, pusha dom, vara positiva mot dom. Elev i Älmhult Mentors hjälp. Elev i Älmhult Det finns även elever som anser att skolan måste ta till hårdare tag och inte låta elever skolka utan att det blir konsekvenser: Säg till eleven att dom ska ta ett snack med rektorn och föräldrarna. Elev i Älmhult Uppmuntra och hårda tag. Vissa går det inte att ha för mjukt prat, ställa krav. Elev i Växjö Höja studiebidraget. Berätta tydliga konsekvenser. Ta tag i det. Elev i Älmhult 6

7 6. Sammanfattande diskussion Resultatet i denna rapport är endast representativt för de elever som diskuterat skolk i de två gymnasieskolorna. Det ger däremot en fingervisning om hur ungdomar kan resonera kring skolk och vad man kan göra för att minska skolkandet. Det är fler elever som anser att det är okej att skolka någon gång än de som anser att det aldrig är okej. Det finns även ett samband mellan att själva ha skolkat och att anse att skolk kan vara okej. Bland de anledningar eleverna angav som skäl för att de själv skolkat finner man hälsan som ett centralt tema. Det handlar dock inte om vanlig sjukdom, då sjukanmäler man sig. Det handlar t.ex. istället om att man inte sovit tillräckligt och behövde stanna hemma för att vila upp sig. Eleverna lyfter dessutom olika former av psykisk ohälsa som hälsoskäl till skolk, dvs. depressioner, stress och negativa känslor som kan komma på grund av problem i relationer. Det vore intressant att följa upp elevers och lärares syn på hur accepterat det är att sjukanmäla sig på grund av att man inte mår bra psykiskt som en del i att belysa olika aspekter av skolk. I Växjö skolkade eleverna även för att få mer tid för de inlämningsuppgifter eller prov som man värderade högre än de ämnen man skolkade från. Det tyder på en bedömning av var eleverna anser att de måste prioritera för att klara vissa mål, samt att man anser att de negativa effekterna av skolk övervägs av de positiva effekterna av fokus på studier inom prioriterade ämnen. Möjligen antyder man i diskussionen även att det är så lätt att skolka genom att sjukanmäla sig, att man inte räknar med att få några negativa effekter eftersom skolkandet inte upptäcks. Det är först när skolkningen blir omfattande som eleverna anger att de kan komma att uppleva negativa effekter som indraget studiemedel eller dåliga betyg. Synen på varför andra skolkar skiljer sig inte nämnvärt från orsakerna man själva anger för sitt eget skolkande, bortsett från att man nämner sociala relationer med andra som en orsak till varför andra elever kan tänkas skolka. Samtidigt som det finns en viss förståelse och acceptans av att man kan skolka lite då och då, är eleverna tydliga med att återkommande skolk kan få negativa konsekvenser på betyg och innebära att man kommer in i en ond cirkel där man skapar dåliga förutsättningar för sin framtid. Utifrån detta resonerar eleverna att man därför verkligen måste ta tag i de som regelbundet skolkar så att de förstår de långsiktiga konsekvenserna av skolkandet. Man anser att skolan måste agera på regelbundet skolkande eftersom det möjligen kan vara ett rop på hjälp. Skolan måste därefter bättre svara upp mot elevens behov av stöd i skolan eller stöd i allmänhet. Bland de mer generella förslagen på hur man minskar skolk återfinns förslag på en förbättrad undervisning samt bättre schemalagda lektioner som t.ex. anpassas efter elevernas önskemål om sovmorgnar. Avslutningsvis skulle det vara intressant att även ta del av erfarenheter från elever som regelbundet skolkar på gymnasiet för att höra deras egna åsikter om vad som skulle behövas för att få dem att öka sin närvaro i skolan. 7