Resultat Länet. Svarsfrekvens* % Länet 85
|
|
- Lisa Håkansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Resultat 2014 Länet Svarsfrekvens* % Länet 85 * Här ingår även inkomna tomma enkäter samt helt eller delvis oseriösa vilket för hela länet utgörs av 2,8 respektive 3,5 procent. Undersökningen genomfördes på skoltid under januari och februari månad Av drygt 7700 utskickade enkäter blev 6330 enkäter besvarade.
2 Bakgrund Liv och Hälsa Ung Västmanland är en undersökning som omfattar så gott som samtliga skolelever i läsår 7 och 9 i grundskolan samt år 2 på gymnasiet. Årets undersökning är den nionde sedan Syftet är främst att beskriva skolungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa samt att följa utvecklingen över tid. Därtill görs analyser av resultaten för att utvinna ny kunskap om ungdomars hälsa som senare används i folkhälsoarbetet. Resultatet från undersökningen kan användas av beslutsfattare som underlag till styrning på såväl regional som lokal nivå. Att tolka resultaten På följande sidor redovisas resultaten av 2014 års undersökning. Tänk på att se mönster i resultaten istället för att i första hand dra slutsatser baserat på enskilda frågor. På länsnivå ger resultaten en bra generell bild av hälsa, livsvillkor och levnadsvanor hos Västmanlands ungdomar. Skolan som hälsofrämjande arena Skolan är för de unga idag en av de viktigaste hälsofrämjande arenorna. Mycket av värderingar, beteenden och kunskaper grundläggs under uppväxtåren. Med sitt uppdrag har skolan en betydelsefull roll när det gäller att kompensera för ojämlikheter i ungas uppväxtvillkor och därmed möjligheter att påverka deras utveckling. En skola som ger alla elever stöd och motivation i skolarbetet så att de går ut skolan med godkända betyg är sannolikt en av de bästa investeringar som samhället kan göra för att skapa en gynnsam hälsoutveckling, både nu och senare i vuxenlivet. Här har kommunerna ett stort ansvar att möta upp dessa behov.
3 Sammanfattning av länets resultat Årets undersökning visar mest positiva resultat kopplat till skolan men även sånt som oroar. För länet ser vi att en övervägande majoritet av de unga mår bra eller mycket bra och trivs i skolan. Jämfört med 2012 är det dock färre flickor som mår bra. Elevernas intryck av klassrumsmiljön följer en positiv trend sedan 2004 och skolket forsätter att minska. Bland de faktorer som bäst förklarar variationen i elevernas mående finns stress, vardagssömn, framtidssyn, familjerelationer och kön. Som framgår av trender i det här materialet har det inte skett någon försämring på länsnivå för vare sig stress eller vardagssömn sedan undersökningen Det vi däremot kan se är att det sociala klimatet har hårdnat, både inom familjen och mellan eleverna. En högre andel elever rapporterar uppslitande gräl mellan sina föräldrar. Dessutom har mobbning av olika slag blivit vanligare, särskilt bland flickor i läsår 9.
4 Sociodemografiska faktorer Siffror för länet Båda föräldrar arbetar Lever i kärnfamilj Skandinaviskt födda med Skandinaviska föräldrar Siffrorna grundar sig på vad ungdomarna själva svarat när det gäller deras föräldrars arbetsmarknadssituation. Frågan om föräldrarna arbetar är inte kopplad till frågan om familjeform. Man kan alltså ha två föräldrar som arbetar utan att de båda delar ekonomi. Att man lever i kärnfamilj innebär att man på frågan Med vem bor du? har svarat att man bor med både mamma och pappa tillsammans. Resultaten som berör etnicitet innebär att man själv är född i Sverige eller i övriga Norden samt har föräldrar med samma ursprung.
5 Gäller elever i läsår 7 och 9 Kommunvis 2014 Sociodemografiska faktorer Båda föräldrarna arbetar Kärnfamilj Skandinaviskt födda med Skandinaviska föräldrar
6 Andel elever i skolår Mår bra eller mycket bra % 87% 79% 82% 69% 69% Frågan Hur mår du? har funnits med sedan starten av Liv och Hälsa Ung Utformning och antal svarsalternativ har dock ändrats en del vilket gör att de första mätningarna är svåra att jämföra med de senare. Frågans nuvarande utformning har funnits med sedan Svarsalternativen är: Mycket bra, Bra, Varken bra eller dåligt, Dåligt, Mycket dåligt. Som framgår av årets undersökning har andelen flickor som mår bra eller mycket bra i läsår 9 i länet minskat med 7,5 procentenheter jämfört med 2012, en relativt stor försämring. Det är främst andelen elever som varken mår bra eller dåligt som har ökat men som framgår av nästa bild har även de som mår dåligt eller mycket dåligt ökat markant. Detta för länet. 3
7 2 Mår dåligt eller mycket dåligt läsår 7 läsår 9 läsår 2 gymn läsår 7 läsår 9 läsår 2 gymn 2 8% 9% 2% 3% 4%
8 Andel elever i läsår Ser ganska eller mycket ljust på framtiden På liknande sätt som för frågan Hur mår du? har vi delat upp hur eleverna ser på framtiden och slagit ihop de två mest positiva svarsalternativen. Även här ser vi en skillnad mellan pojkar och flickor med en negativ trend för flickor medan den för pojkar ser mer positiv. Frågan har visat sig ha ett starkt samband med hur man svarar på Hur mår du-frågan % 8 78% 81%
9 Andel elever i skolår Ofta eller alltid stressad % 41% 22% 14% 19% Stress och vardagssömn är de två frågor som bäst förklarar variationen i hur eleverna mår, det vill säga om de har svarat att de mår bra/mycket bra eller något av de andra tre alternativen. Som framgår av figuren har andel elever som uppger att de besvärats av stress Ofta eller Alltid de senaste 3 månaderna faktiskt minskat sedan föregående undersökning.
10 Siffror för länet 2014 läsår 7 läsår 9 läsår 2 gymn läsår 7 läsår 9 läsår 2 gymn Vardagssömn Sover för lite (< 7 h) Låg sömnkvalitet 11% 24% 22% 34% 31% 13% 33% 26% 3 43% 49% 58% Vardagssömnen är mycket viktig inte bara för måendet utan också för hur eleverna presterar i skolan. En nyligen publicerad studie visar att bland svenska flickor som sover mindre än 7 timmar och har en störd nattsömn är det fem gånger vanligare med underkända betyg än bland flickor som har en god nattsömn. Eleverna i årets undersökning rapporterar inte mindre vardagssömn än vad eleverna gjorde Sömnkvalitet är nytt för i år och har mätts med ett validerat frågeinstrument, Pittsburgh Sleep Quality Index. Detta resultat kan alltså inte jämföras med tidigare resultat när det gäller sömnstörningar. Resultaten visar att pojkar sover mer och bättre än flickor. Särskilt stor är skillnaden i sömnkvalitet.
11 Andelen elever i läsår 9 Hög förekomst av psykosomatiska symtom Psykosomatiska symtom utgörs här av huvudvärk, ont i magen, nervös, irriterad, svårt att sova. Dessa symtom är starkt korrelerade med stress och för lite sömn och påverkar mående i relativt hög grad. Som figuren visar så minskar andelen pojkar och flickor som har en hög besvärsförekomst. Skillnaderna mellan könen har dock växt ytterligare. Besvären rör de senaste tre månaderna % 37% 24% 8% 8% 12%
12 Andel elever i läsår Äter frukost dagligen Frågan lyder Hur ofta äter du frukost en vanlig vecka? och har fyra svarsalternativ: - Varje dag dagar dagar - Sällan/aldrig. Elever med föräldrar som grälar ofta, äter frukost mera sällan än andra elever % % 62% 56% 5 58% 5 4 3
13 Siffror för länet % Trivs ganska eller mycket bra i skolan 83% 83% 79% 78% 8 Årets undersökning visar mest positiva resultat kopplat till skolan men även sånt som oroar. Vi börjar med det positiva. För länet ser vi att en övervägande majoritet trivs ganska eller mycket bra i skolan. De övriga svarsalternativen lyder Sådär, Ganska dåligt, Mycket dåligt. 4 3
14 Andel elever i skolår Skolkar minst 2-3 gånger i månaden Skolk fortsätter att minska generellt i länet % 6% 4% 2% 3%
15 Andel elever i läsår 9 I klassrummet är det lugnt, man har arbetsro Andel elever som anser att påståendet I klassrummet är det lugnt, man har arbetsro stämmer precis eller ganska bra följer en positiv trend sedan De övriga svarsalternativen lyder: Stämmer till viss del, Stämmer ganska dåligt, Stämmer inte alls % 31% 49% 52% 42% 42%
16 Siffror för länet Lärarna är bra på att planera undervisningen så att tentor inte sammanfaller 83% 68% 61% 58% Andel elever som anser att påståendet Lärarna är bra på att planera undervisningen så att tentor inte sammanfaller stämmer på mer än hälften eller nästan samtliga lärare skiljer sig åt markant mellan könen % 41% 3
17 Siffror för länet 2014 Tycker det är svårt att få nya vänner Andelen elever som anser att påståendet är Ganska sant eller Mycket sant % 7% 7% 7% 12% Åk 7 Åk 9 År 2 gymn
18 Andel elever i läsår 9 5 Allvarligt retad senaste läsåret % 29% 21% 23% 12% 11%
19 Andel elever i läsår 9 Utsatt för fysisk mobbning senaste läsåret Notera att med fysisk mobbning avses slag, sparkar eller annat våld som har inträffat vid minst ett tillfälle det senaste läsåret. Detta behöver inte nödvändigtvis vara kopplat till skolan. Som framgår av figuren för länet ses en markant ökning i andelen flickor som blivit utsatta för fysisk mobbning, 9%, vilket är den högsta siffran sedan mätningarnas början % 11% 9% 8% 2%
20 Andel elever i läsår 9 Utsatt för indirekt mobbning senaste läsåret Med indirekt mobbning menas att eleven har upplevt att skolkamraterna har ljugit, pratat skit om eller frusit ut denne från gruppen vid minst ett tillfälle det senaste läsåret. Även indirekt mobbning blir vanligare bland länets ungdomar. Den här formen är dock betydligt vanligare bland flickor än pojkar % 52% 31% %
21 Föräldrar som grälar allvarligt minst en gång i månaden Uppslitande gräl mellan föräldrar utgör en viktig förklaringsvariabel för ungdomarnas mående och är sannolikt en av flera avgörande förklaringar till det försämrade måendet vi ser i årets undersökning % 18% 14% 21% 11% 18%
22 Andel av samtliga elever Ungdomar som aldrig blivit utsatta för våld av någon av sina föräldrar Svaret på frågan inkluderar även om det i familjen finns syskon som blivit utsatt för våld % 9 92% %
23 Andel elever i läsår Dricker alkohol minst en gång i månaden Trenden är att alkoholkonsumtionen bland ungdomar minskar. Det är fler som väljer att inte dricka alls och bland dem som dricker dricks det mindre. Det är också färre som berusar sig jämfört med tidigare år % 44% 4 3 3% 3%
24 Andel elever i läsår Röker dagligen % 8% 4% 0,3% 1%
25 Andelen elever i skolår 9 Tränar mindre än en gång i veckan Med träning menas fysisk aktivitet i minst 30 minuter med en intensitet som får en att bli andfådd % 17% 19% 21% 24% 24%
26 Siffror för länet Rör sig (går eller cyklar) minst en timme dagligen Frågan Hur ofta går eller cyklar du mer än en timme per dag? (tiden behöver inte vara sammanhängande) avser spegla vardagsmotion. Alltså fysisk aktivitet som inte görs i rent träningssyfte. Resultaten är visar att endast omkring 20 procent av de unga rör sig mer än en timme på detta vis % 22% 23% 17%
27 Siffror för länet En total skärmtid på 6,5 timmar eller mer 61% 63% 54% 48% 4 37% Total skärmtid omfattar den tid eleven ägnar framför både datorskärmen och TV-skärmen i såväl skolan som på fritiden. Tiden grundar sig på vad ungdomarna rapporterat på tre frågor: dataanvändning i skolan, dataanvändning på fritiden och tid framför en vanlig TV-skärm. Att en uppdelning har gjorts på 6,5 timmar har att göra med materialets fördelning; det är 50 procent av ungdomarna totalt som har en skärmtid på 6,5 eller mer utifrån deras egna skattningar.
28 Andel elever i läsår 9 Överviktiga eller feta Gränserna för olika viktgrupper under 18 år baseras på indelningar av ISO-BMI (enligt Cole et al 2012). BMI räknas fram utifrån den av eleven skattade längden och vikten. Sedan 1998 har två valideringsstudier genomförts för att undersöka elevernas förmåga att skatta sin längd och vikt. Resultatet av båda dessa visar att skattningarna är goda men att framräknat BMI tenderar att bli något underskattat % 12% 11% 2
29 Fortsatt rapportering Den här presentationen har berört de första från Liv och Hälsa Ung Fortsatt rapportering (i form av länsrapport och nyhetsbrev) kring sådant som utgör nya teman i undersökningen kommer senare i höst och under nästa år. Först ska vi titta närmare på ungdomarnas hälsorelaterade livskvalitet. Därefter kommer vi att fokusera på ungdomars psykiska hälsa. Och då menar vi verkligen psykisk hälsa och inte psykisk ohälsa. Vad är kännetecknande för dem som har en god [spirande] psykisk hälsa? Slutligen kommer vi även att beröra det vi kallar för existentiell hälsa. Det är ett ämne som inbegriper de lite större frågorna i livet och som påverkar hur vi upplever vår tillvaro i stort. Hälsorelaterad livskvalitet Psykisk hälsa Existentiell hälsa
30 Vad som händer i höst/vinter Mer information hittar du på Har du frågor kring materialet, kontakta Fredrik Söderqvist, Epidemiolog Tel: E-post: fredrik.soderqvist@ltv.se
Resultat för KAK Stadskällaren, 2 oktober
Resultat för KAK Stadskällaren, 2 oktober Fredrik Söderqvist Epidemiolog Tel: 021-174670 E-post: fredrik.soderqvist@ltv.se Andel elever i skolår 9 10 9 8 7 6 5 4 Mår bra eller mycket bra 1995 1998 2001
Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl.
Återkoppling 2014 Råby m.fl. Undersökningen genomfördes på skoltid under januari och februari månad 2014. Av drygt 7700 utskickade enkäter blev 6330 enkäter besvarade. Bakgrund Liv och Hälsa Ung Västmanland
Liv och hälsa ung Västmanland 2017
Liv och hälsa ung Västmanland 2017 - De första resultaten Maj 2017 Sammanfattning av länets resultat Årets undersökning visar att andelen killar och tjejer som mår bra eller mycket bra har minskat jämfört
Kommunåterkoppling 2017
Kommunåterkoppling 2017 Fagersta Antal utskickade enkäter Antal besvarade enkäter Svarsfrekvens % Fagersta 394 335 85% Länet 8002 6400 8 Undersökningen genomfördes på skoltid under januari och februari
Hälsan i Sala kommun 2014
Bilaga RS 2014/247/1 l (7) 20 14-11-14 INFORMATION KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Perskog Kommunstyrelsen Ink. 2014-12- O B Hälsan i kommun 2014 Kompetenscentrum för Hälsa drivs av Landstinget med uppdrag
Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012
Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett
ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28
LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs
Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet
Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet
Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet
Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet
Kommunåterkoppling 2017 Vingåker. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan
Kommunåterkoppling 2017 Vingåker Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet är en förbättrad folkhälsa
Liv och hälsa ung Särskolan 2017
Liv och hälsa ung Särskolan 2017 Att vara i särklass En undersökning om ungas hälsa, livsvillkor och levnadsvanor Kortversion 1 Innehåll Inledning 2 Om Liv och hälsa ung 3 Förklaring till vanliga ord i
Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin
Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 22% Ju fler skyddsfaktorer desto bättre hälsa 32% 33% 35% 48% 59% Andel (%) med god hälsa fördelat på antal skyddsfaktorer
Region Västmanland genomför regelbundet befolkningsundersökningar, det är en del av Regionens hälsofrämjande arbete.
1 Resultatet från Liv och hälsa ung särskolan baseras huvudsakligen på jämförelser mellan kön. Detta beror på att urvalet är litet och att det är första gången undersökningen genomförts i Västmanland.
Folkhälsoenkät Ung Länsrapport
Folkhälsoenkät Ung 2017 Länsrapport Om Folkhälsoenkät Ung Åk 9 och gymnasiets år 2 Hälsa, levnadsvanor och drogvanor Genomförd 2011, 2013, 2015 & 2017 (i nuvarande tappning) Genomförande Varför? Ge en
Kommunprofil. Katrineholms Kommun. Katrineholm. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår
2011 Kommunprofil s Kommun Resultat från 2004-2011 Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår Röst från Liv & Hälsa ung Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland
Kommunprofil. Gnesta. Gnesta Kommun. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår
2011 Kommunprofil Kommun Resultat från 2004-2011 Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår Röst från Liv & Hälsa ung Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten
NLL-2013-10 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2012/2013 Folkhälsocentrum Författare: Åsa Rosendahl Förteckning över tabeller i Hälsosamtal Norrbottens
BARNS OCH UNGDOMARS HÄLSA OCH LEVNADSVANOR
BARNS OCH UNGDOMARS HÄLSA OCH LEVNADSVANOR 2018 KORTVERSION MÖRKRETS HJÄRTA AV ERIK JANSSON Ett stort tack till alla som besvarade enkäten! Med er hjälp har vi fått värdefull kunskap om hur barn och ungdomar
Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015
Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015 Tabellbilagan innehåller resultaten för Folkhälsoenkät Ung 2015 på kommunnivå för årskurs nio (åk 9) och år två på gymnasiet (gy 2), uppdelat på kön. Där det är få
Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5
Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,
Förhandspresentation. Folkhälsoenkät Ung 2013 - Årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet Jönköpings län 2014-03-18
Förhandspresentation Folkhälsoenkät Ung 13 - Årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet Jönköpings län 14-3-18 Länsrapport med fokus på årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 Vidareutveckling av en ANDT-enkät, genomfördes
Liv & hälsa ung Liv & hälsa ung 2011
Liv & hälsa ung 2011 Knivsta kommun Liv & hälsa ung 2011 Knivsta kommun 2011-07-18 Liv & hälsa ung 2011 Knivsta kommun Syfte Syftet med Liv och Hälsa ung är att kartlägga hälsa, levnadsvanor och livsvillkor
Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs
Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 2018 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna
Innehållsförteckning
1 Innehållsförteckning 1. Inledning och syfte Sid 3 2. Deltagande i Elevhälsosamtal Sid 4 3. Sammanfattning Sid 5 4. Resultat 4.1 Arbetsmiljö Sid 7 4.2 Hälsovanor Sid 11 4.3 Alkohol, narkotika och tobak
Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)
Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen
Folkhälsoenkät Ung Ungdomars hälsa, levnads- och drogvanor i Jönköpings län
Folkhälsoenkät Ung 2015 Ungdomars hälsa, levnads- och drogvanor i Jönköpings län Innehåll Om Folkhälosenkät Ung...4 Sammanfattning...4 Bakgrund och genomförande...5 Metod...5 Demografisk beskrivning...6
ELSA i Örebro län läsåret 2015/2016
ELSA i Örebro län läsåret / Kort beskrivning av ELSA samt resultat från länets hälsosamtal bland elever i förskoleklass, skolår, skolår samt år på gymnasiet Vad är ELSA? Elevhälsosamtal Sammanställt och
Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström
UNGA 16 Folkhälsoråd 27 maj 2016 Peter Thuresson Ebba Sundström Upplägg presentation Syftet med Unga-undersökningen Umeå kommuns folkhälsomål Bakgrund till undersökningen Förändringar i enkäten? Resultat
Liv & Hälsa ung för alla
Liv & Hälsa ung för alla Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos elever i särskolan Metod- och resultatrapport från länsövergripande pilotstudie våren 2014. Kort version med diskussionsfrågor Inledning
Om mig. Länsrapport
Om mig Länsrapport www.regionostergotland.se Om mig är Östergötlands länsgemensamma webbenkät om ungdomars hälsa och livsstil som har genomförts årligen sedan hösten. Enkäten är ett samarbete mellan länets
Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012
Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets
Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.
Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung bakgrund och syfte Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Alla elever i
Innehållsförteckning
1 Innehållsförteckning 1. Inledning och syfte Sid 3 2. Deltagande i Elevhälsosamtal Sid 4 3. Sammanfattning Sid 5 4. Resultat 4.1 Arbetsmiljö Sid 7 4.2 Hälsovanor Sid 11 4.3 Alkohol, narkotika och tobak
Stockholmsenkäten avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet
Stockholmsenkäten 16 - avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet Klara Abrahamsson Projektledare Preventionsprojektet Syfte och bakgrund Stockholmsenkäten Kartlägga drogvanor,
Hur mår unga i Gävleborg?
Hur mår unga i Gävleborg? Konferens Sociala risker och krisberedskap, Högbo 2010-06-15 Johanna Alfredsson Samhällsmedicin Gävleborg Dagens presentation Psykisk hälsa Hälsoundersökningar 1996 och 2002 Nationell
Hälsofrågor i Gymnasiet
Elevhälsoenkät Norrbotten Läsår 2018/2019 Hälsofrågor i Gymnasiet Namn: Personnummer: Mobilnummer: Längd: Skola: Klass: Vikt: Frågorna i den här enkäten handlar om din hälsa och dina levnadsvanor. Det
LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20
Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare
Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007
Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007 Tabell: -9 UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenheten vid Socialtjänst 2008-01-08 Tabell: -9 I följande tabell presenteras resultatet från Leva, levnadsvaneundersökningen.
Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län
Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför
LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora
LIV & HÄLSA UNG 2014 Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora SYFTE MED DAGEN Ge kunskap om hur barn och unga i länsdelen och kommunerna beskriver sina livsvillkor, levnadsvanor och
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2008/2009 Annika Nordstrand Sekretariatet wwwnll.se/folkhalsa Tabellförteckning sidan Vi som var med 4 1-4. Antal elever
Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007
Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007 Tabell: Finnbacksskolan UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenheten vid Socialtjänst 2008-01-08 Tabell: Finnbacksskolan I följande tabell presenteras resultatet
REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29
REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN Liv & Hälsa Ung År 2013 Kristina Neskovic 2014-01-29 I rapporten redovisas tabeller i ett urval frågor från enkätundersökningen Liv & Hälsa Ung 2013. Jämförelser görs mellan
(O)Hälsan bland unga
(O)Hälsan bland unga Missar vi något fundamentalt? Fredrik Söderqvist Med dr, Epidemiolog / Centrum för klinisk forskning Hur kommer det sig att så många går ut skolan med ofullständiga betyg neuropsykiatriska
Fysisk och psykosocial miljö
17 JULI 27 Fysisk och psykosocial miljö Resultaten i detta avsnitt härrör från hälsosamtalsundersökningen i Norrbotten, läsåret 26/27 1. Av länets 14 omfattar undersökningen, i årskurs fyra, na Älvsbyn,
HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander
HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14
Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004
Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004 Tabellbilaga: Umeåregionen, Grundskolan åk 7-9 Karina Nygren UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenhet vid Umeå Socialtjänst Umeå 2005-02-01 2 Tabellbilaga:
Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007
Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007 Tabell: Liljaskolan UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenheten vid Umeå Socialtjänst Umeå 2008-01-08 Tabell: Liljaskolan I följande tabell presenteras resultatet
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2011/2012 Folkhälsocentrum Författare: Farhad Ali Khan Tabellförteckning sidan Vi som var med 3 1-4. Antal elever 3-5
Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8
Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,
Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund
Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland
Hur mår barn och unga i Skåne?
Hur mår barn och unga i Skåne? Resultat från Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne 2016 Birgit Modén: Samhällsanalys, Region Skåne Folkhälsorapportering i Region Skåne Folkhälsorapport Barn och Föräldrar
HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander
HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 212/213 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander procent Hälsoläget i grundskolan i Kramfors läsåret 212-213 Skolsköterskan
Stockholmsenkäten 2012
Stockholmsenkäten 2012 Stadsövergripande tidsserier ANDT Presentation styrgrupp september 2012 81% av Stockholms unga tycker att Sverige ska göra mer för att minska användandet av alkohol och droger bland
Livsstilsstudien rapport
Livsstilsstudien 14 - rapport Undersökningen Livsstilsstudien har genomförts i Danderyds kommun vartannat sedan 4. Enkäten har genomförts även i andra kommuner i Stockholms län, då under namnet Stockholmsenkäten.
Redovisning av Stockholmsenkäten 2018
Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Avdelning stadsdelsutveckling Prevention och trygghet ] Sida 1 (8) 2019-01-15 Handläggare Annelie Hemström Telefon: 08-508 03 453 Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Redovisning
Hälsofrågor i årskurs 7
Elevhälsoenkät Norrbotten Läsår 2018/2019 Hälsofrågor i årskurs 7 Namn: Personnummer: Mobilnummer: Längd: Skola: Klass: Vikt: Frågorna i den här enkäten handlar om din hälsa och dina levnadsvanor. Det
Hur mår barn och unga i HELSINGBORG?
Hur mår barn och unga i HELSINGBORG? Resultat från Folkhälsoenkät Barn och Unga i 16 Maria Fridh och Mathias Grahn, Samhällsanalys, Region Folkhälsorapportering i Region Folkhälsorapport Barn och Föräldrar
Hälsoenkät för ungdomar i gymnasiet, Norrbotten
Hälsoenkät för ungdomar i gymnasiet, Norrbotten Namn och personnummer: Detta fyller skolsköterskan i: Datum för hälsosamtalet: Skola: Längd:...cm Vikt:...kg BMI: Kön: ARBETSMILJÖ Sätt ett kryss i rutan
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2009/2010 Annika Nordstrand Sekretariatet www.nll.se/folkhalsa Tabellförteckning sidan Vi som var med 4 1-4. Antal elever
Stockholmsenkäten 2014
Stockholmsenkäten 14 Elevundersökning i årskurs 9 och årskurs 2 gymnasiet Elevundersökningens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer Ge en uppfattning om
Regional konferens för lanseringen av regeringens samlade ANDT-strategi 14 juni Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland
Regional konferens för lanseringen av regeringens samlade ANDT-strategi 14 juni 2011 Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland Upplägg Liv & Hälsa ung - vad och varför Hur mår unga i Sörmland
Hur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten
Jämställdhetsgal(n)a 2010-12-08 Hur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten Carina Cannertoft, Innehåll Vad är Stockholmsenkäten? Psykisk och psykosomatisk hälsa Mobbning ANT Kill- och tjejrapporter Hur genomförs
Norra Real enhet 3 Gymnasiet åk 2
Stockholmsenkäten 12 Skolrapport Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer Ge en uppfattning
F-klass/1, 4:an, 7/8:an, gymnasium årskurs 1. 4:an, 7/8:an, gymnasium årskurs 1. Varken bra eller dåligt. Dåligt Mycket dåligt
Svart text avser EMQs nationella frågor Grön text är Norrbottens motsvarighet idag Frågeområden Svarsalternativ Årskurs 1. Frågeområde: Sömn Jag har de senaste 7 dagarna sovit Mycket bra Varken bra eller
Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten
Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Resultat från pilotprojektet med en gemensam elevhälsoenkät i nio kommuner under läsåret 2009/10 www.fhi.se A 2011:14
Stockholmsenkäten Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2
Stockholmsenkäten 16 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Elevundersökningens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer Ge en uppfattning
UNG 2008. Liv & hälsa Ung 2008. Västerås. Resultat från en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor bland skolelever
UNG 8 Liv & hälsa Ung 8 Resultat från en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor bland skolelever Västerås I rapporten redovisas resultat utifrån Västerås stads områdesindelning. Här ser du
Att tänka på innan du börjar:
Årskurs 7 2014 Hej! Det här är ett häfte med frågor om hur du mår och hur du har det i skolan, hemma och på fritiden. Undersökningen genomförs av Landstinget Sörmland och resultaten används för att förbättra
En undersökning av samiska ungdomars hälsa och levnadsvillkor.
UMEÅ UNIVERSITET Inst för Klinisk Vetenskap 901 85 Umeå En undersökning av samiska ungdomars hälsa och levnadsvillkor. Detta är undersökning som vänder sig till samiska ungdomar från åk 6 till gymnasiet.
Hej! Att tänka på innan du börjar:
Årskurs 5 2014 Hej! Det här är ett häfte med frågor om hur du mår och hur du har det i skolan, hemma och på fritiden. Undersökningen genomförs av Landstinget Sörmland och resultaten används för att förbättra
Hälsofrågor i årskurs 4
Elevhälsoenkät Norrbotten Läsår 2018/2019 Hälsofrågor i årskurs 4 Namn: Personnummer: Mobilnummer: Längd: Skola: Klass: Vikt: Frågorna i den här enkäten handlar om din hälsa och dina levnadsvanor. Det
Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige
Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland
Hälsoenkäter bland elever årskurs 7, Norrbotten år 2002
Hälsoenkäter bland elever årskurs 7, Norrbotten år 2002 Tabellbilaga med presentation för olika länsdelar. Ansvarig för inhämtning av data, databearbetning och redovisning: Kerstin Sandberg, Sekretariatet,
Innehållsförteckning
1 Innehållsförteckning 1. Inledning och syfte Sid 3 2. Deltagande i Elevhälsosamtal Sid 4 3. Sammanfattning Sid 5 4. Resultat 4.1 Arbetsmiljö Sid 7 4.2 Hälsovanor Sid 10 4.3 Alkohol, narkotika och tobak
Elevhälsoenkät. Hälsofrågor till dig som går i årskurs 7
Elevhälsoenkät Hälsofrågor till dig som går i årskurs 7 Hej! I det här häftet finns frågor som rör din hälsa, hem- och lärmiljö och dina levnadsvanor. Några av frågorna kommer att vara underlag för statistik
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 7/8 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning Bästa möjliga hälsa En god utbildning 7
Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?
Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Nätverksmöte för föräldrastödjande aktörer den 4 mars 215 Maria Fridh Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Region Skånes epidemiologiska
Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006
Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN Läsåret 5-6 Innehåll sidan Inledning 3 Sammanfattning 4 Vi som var med 6 Kost, fysisk aktivitet och BMI 7 Matvanor 8 Fysisk aktivitet i skolan och
Folkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22
Folkhälsoenkät Ung 11 Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 12-2-22 1 Innehållsförteckning Resultat... 5 Hälsa och läkemedel... 5 Tobak... 12 Alkohol... 19 Narkotika... 27 Dopning och sniffning... 29
Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 7, Norrbotten
Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 7, Norrbotten Namn och personnummer: Detta fyller skolsköterskan i: Datum för hälsosamtalet: Skola: Längd:...cm Vikt:...kg BMI: Kön: ARBETSMILJÖ Sätt ett kryss i rutan
Liv och hälsa Ung 2004
Årskurs 7 Liv och hälsa Ung 2004 Vad är Liv och hälsa Ung 2004? Landstinget Sörmland gör i samarbete med länets kommuner undersökningen Liv och hälsa Ung 2004. Vi ställer i denna enkät frågor om hur du
ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga. 10 december Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson,
ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga 10 december 2014 Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson, Landstingets ledningskontor HEJ! En enkätundersökning bland högstadie- och gymnasieelever
Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar
Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell
Kost och Fysisk Aktivitet
7 APRIL 21 Kost och Fysisk Aktivitet Frukost Frukosten räknas som den viktigaste måltiden eftersom den har betydelse för hur mycket man orkar prestera under dagen. På nationell nivå minskar andelen som
SAMMANFATTNING AV Elevhälsosamtal i Norrbotten
SAMMANFATTNING AV Elevhälsosamtal i Norrbotten 2016 2017 Elevhälsan i korthet läsåret 2016 2017 1 2 2005/06 startade Luleå kommun med elevhälsosamtalet som successivt spred sig till övriga kommuner i länet.
Resultat från drogvaneenkäten(can) i åk 9, 2016
Resultat från drogvaneenkäten(can) i åk 9, 2016 Först presenteras resultat som publicerades sommaren 2016. Kompletterande resultat på vissa hälsofrågor har lagts till sist i dokumentet, i december 2016.
Trender i relationen mellan barn och föräldrar. Om Skolbarns hälsovanor
Trender i relationen mellan barn och föräldrar Resultat från Skolbarns hälsovanor 13/14 Maria Corell, utredare Petra Löfstedt, utredare och projektledare för Skolbarns hälsovanor Om Skolbarns hälsovanor
HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET
HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör
Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 4, Norrbotten
Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 4, Norrbotten Namn och personnummer: Detta fyller skolsköterskan i: Datum för hälsosamtalet: Skola: Längd:...cm Vikt:...kg BMI: Kön: ARBETSMILJÖ Sätt ett kryss i rutan
Elevhälsoenkät. Hälsofrågor till dig som går i gymnasiet
Elevhälsoenkät Hälsofrågor till dig som går i gymnasiet Hej! I det här häftet finns frågor som rör din hälsa, hem- och lärmiljö och dina levnadsvanor. Några av frågorna kommer att vara underlag för statistik
Om mig. Metod och resultat
Om mig Metod och resultat 2014-2018 Program 13.15 Välkomna 13.20-13.55 Om mig-resultat 2014-2018 Emma Hjälte, Region Östergötland. 13.55-14.10 Värgårdsskolans arbete med resultat från Om mig Tobias Siverholm,
16 JANUARI 2008. Psykisk hälsa
JANUARI 8 Psykisk hälsa I hälsosamtalet ställs frågor om självupplevda symptom inom psykisk hälsa. Den ena dimensionen är mer somatisk och omfattar symptomen huvudvärk, magont och värk i rygg, nacke och
Fokus på utländsk bakgrund
Fokus på utländsk bakgrund Fokusrapport Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Metod och genomförande... 2 Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa... 2 Livsvillkor... 3 Familjeförhållanden... 3 I hemmet... 5 I
Hälsa bland barn och unga med funktionsnedsättning
18 Hälsa bland barn och unga med funktionsnedsättning ett komplement till Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne 16 skolår 9 skolår 6 gymnasiet år 2 Denna rapport är utgiven av Region Skåne och sammanställd
DNR: KS2019/83/11. Redovisning av ELSA-statistik läsåret KS2019/83/ (2) Kommunstyrelsen
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Sida 19-1- 1 (2) Kommunstyrelsen Redovisning av ELSA-statistik läsåret 17-18 KS19/83/11 Förslag till beslut Redovisningen av ELSA-statistik för läsåret 17-18 godkänns. Sammanfattning
Om Barn och Ungdom (0-24 år)
Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)
Stockholmsenkäten 2016 vad har ungdomarna svarat? Marie Haesert
Stockholmsenkäten 16 vad har ungdomarna svarat? Marie Haesert 16-1-18 Syfte med enkäten Kartlägga drogvanor, brott, skolk och mobbning Hur förändras olika normbrytande beteenden över tid? Lokala data Mobilisera
Välkommen till enkäten här följer först frågor om din livskvalitet
Välkommen till enkäten här följer först frågor om din livskvalitet När du besvarar frågorna om livskvalitet och psykisk hälsa nedan är det du själv som bedömer dina egenskaper. Du kan alltså varken svara
Definition av svarsalternativ i Barn-ULF
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats