(O)Hälsan bland unga
|
|
- Simon Hedlund
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 (O)Hälsan bland unga Missar vi något fundamentalt? Fredrik Söderqvist Med dr, Epidemiolog / Centrum för klinisk forskning
2 Hur kommer det sig att så många går ut skolan med ofullständiga betyg neuropsykiatriska diagnoser ökar mer än hälften av länets 15 och 17-åriga flickor är kroniskt stressade en femtedel av pojkarna och en tredjedel av flickorna i gymnasiet har sömnstörningar över 30 procent av flickorna i 9an har haft depressionssymtoms de senaste 2 veckorna Så här såg det inte ut för år sedan.
3 Troliga förklaringar Nedskärningar i skolan med mindre inlärningsstöd Ökade krav på prestation, utbildning och osäker arbetsmarknad etc. Antalet skilsmässor har ökat Andel barn med grälande föräldrar har ökat Samtidigt som många fått det bättre materiellt sett lever dagens unga i en tuff vardag
4 Moderna definitioner av hälsa Hälsa inte bara ett tillstånd utan något som måste erövras. Mer som en resurs än som ett mål i sig. Ett begrepp som betonar sociala och personliga förutsättningar (WHO, 1986). Hälsa att må bra samt att ha tillräckligt med resurser för att klara vardagens krav och för att förverkliga sina personliga mål (Nordenfelt, 1991). Hälsa ett dynamiskt tillstånd av välbefinnande vilket kännetecknas av en fysisk och mental potential som svarar upp mot de krav livet innebär sett utifrån ålder, kultur och personliga ansvar (Bircher, 2005).
5 World value map
6 Hälsoutveckling i länet Hälsoinriktat arbete inom landstinget Hälsocenter Tobaksenheten Självhjälpscentrum Länsövergripande kunskapsstöd FoU och Metodutveckling Genomför befolkningsundersökningar Ansvarar för kunskapsförmedling om hälsoläget Bidrar med kompetens och resurser internt och externt Verkar för en god hälsa hos befolkningen i länet tillsammans med bl. a kommunerna, VKL, Länsstyrelsen och samordningsförbunden
7 Hälsan bland unga Befolkningsundersökningar (LH-U) Eleverna experter på sin egen hälsa Utmaningen att hitta rätt frågor Viktigt med validerade frågeinstrument
8 Hälsan i fyra dimensioner Fysisk Social Psykisk Miljörelaterad
9 En existentiell dimensionen Sekulariseringen i Sverige De existentiella behoven de samma Hur påverkas unga av den här utvecklingen? Vilka verktyg har unga för att brottas med livets stora frågor? Forskning visar samband mellan ohälsa och det faktum att allt fler människor saknar en existentiell grund att förhålla sig till när det gäller livets mening, tro och hopp
10 Hälsan i fem dimensioner Miljörelaterad Fysisk Social Psykisk Existentiell
11 Hälsan i fem dimensioner Miljörelaterad Fysisk Social Psykisk Känsla av sammanhang
12 Hälsan i fem dimensioner Miljörelaterad Fysisk Social Psykisk Andlighet? Religiositet? Personlig tro?
13 Existentiell hälsa viktig på vilket sätt? Hypotes: Ungas uppfattningar om andlig, religiös och personlig tro har betydelse för deras livskvalitet och i förlängningen även deras hälsa och välbefinnande Varför? Eftersom dessa uppfattningar ger mening åt hur man lever och hur man förhåller sig till tillvaron och sånt man är med om det är inte hur man har det utan hur man tar det Hur? Hur kan man tänka sig att detta tar sig uttryck i en skolkontext?
14 Hälsans betydelse för skolresultaten Krav Resurser Miljön Skolprestation Bättre mentalt välbefinnande Sämre mental välbefinnande Mål & önskningar Självbild idealbild Levnadsvanor Livsvillkor Begåvning Lusten att lära Existentiella aspekter av hälsa så som personlig tro blir en copingstrategi Hälsa att må bra samt att ha tillräckligt med resurser för att klara vardagens krav och för att förverkliga sina personliga mål (Nordenfelt, 1991).
15 Andel elever Liv och Hälsa Ung 2012 Vanligaste hälsobesvären bland unga Kronisk stress och sömnsvårigheter vanliga 70% 60% 50% Ofta eller alltid stressade 40% 30% P2012 F % 10% 0% Åk 7 Åk 9 Åk 2 gymn
16 Liv och Hälsa Ung 2014 Hälsorelaterad livskvalitet Sambandet mellan individens hälsa och välmående och förmågan att fungera med avseende på fysiska, psykiska och sociala aspekter av livet (Taylor et al 2008; J Clin Nurs 2008;17(14): ) Existentiell hälsa De sammantagna processerna av [ ] tankar, handlingar och känslor när människan förhåller sig till livets olika situationer i relation till sig själv och sin omgivning [ ] utifrån grundläggande uppfattningar i fråga om religion, andlighet och personlig tro. (Söderqvist, F efter Kostenius, C. & Melder, C. 2013)
17 WHOQOL-SRPB (kortversionen) Tro som resurs Kontakt m andlig existens Meningen i/med livet WHOQOL SRPB Existentiella behov Förundran inför omgivning Helhet m kropp, psyke o själ Fysisk Smärta, Energi, Sömn, Psykisk Positiv känsla, Kognition, Självförtroende, Fysiskt utseende, Negativ känsla Autonomi Fysisk rörlighet, Förmåga till dagliga aktiviteter, Beroende av medicinsk behandling, arbetsförmåga Social Relation, Stöd, Sex, Arbete Hoppfullhet o optimism Harmoni o inrefrid Existentiell styrka Livsmiljö Trygghet, Hem, Ekonomi, Vård, Information, Fritid, Fysisk miljö, Transport
18 Valideringsstudie bland unga Kvantitativ del Test retest Kvalitativ del Fokusgrupper: åk 7-8 WHOQOL-SRPB (kort, 26+9 frågor) Känsla av sammanhang (13 frågor) Frågornas innehåll Frågornas utformning Helheten Fokusgrupper: gymnasiet år 1 och 3 Frågornas innehåll Frågornas utformning Helheten
19 Preliminära resultat Kvantitativ del Test retest Kvalitativ del Fokusgrupper: gymnasiet år 1 och 3 Preliminärt positiva resultat: God till mycket god överensstämmelse mellan svaren från första och andra tillfället Vissa begrepp och ord upplevdes lite främmande men andemening med frågorna var klar för de allra flesta ändå En del synpunkter som lett till modifiering av frågornas utformning i Liv och hälsa Ung Fokusgrupper: åk 7-8 Inga data än
20 Liv och Hälsa Ung 2014, 9:an och 2:an gym Enkätens innehåll: 226 itemer (frågor och delfrågor) Hälsorelaterad livskvalitet Psykisk hälsa Sömnkvalitet Ohälsa Levnadsvanor 7 skalor Mäter hur man fungerar: - Fysiskt - Kognitivt - Psykologiskt - Socialt - Vad man har för kroppsuppfattning - Om man har lätt för intima relationer - Hur man ser på livet i stort 3 skalor Emotionellt välbefinnande Socialt välbefinnande Psykologiskt välbefinnande Existentiell hälsa 9 komponeter Livet meningsfullt Livet har ett syfte Tro som ger tröst Andlig kontakt Förundran Hoppfull Inre frid Helhet Andlig styrka 17 itemer 3 om sömnvanor 13 om problem 1 om generell sömnkvalitet Sociodemografi SES Regler hemma Våld i nära relation Mående, längd och vikt Sjukdomar besvär mediciner Funktionsnedsättningar Depression Stress Ångest Levnadsvanor Alkoholvanor Tobak & droger Kärlek, sex och samlevnad Mat & motion IKT- användning Skolfrågor Trivsel, status, skolk, betyg, obehag, mobbning, illa behandlad, kränkt etc. Lusten att lära, föräldrastöd, lärarstöd, klassrumsmiljön Idrott- & föreningsliv Social tillit Framtidstro
21 Liv & Hälsa Existentiell hälsa bland och 17-åringar i höst Tack för uppmärksamheten!
Existentiell hälsa i vården
Existentiell hälsa i vården Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS), temadag 2016-11-29 Regeringens propposition 2007/08:10 En förnyad folkhälsopolitik Skälen för regeringens bedömning: Människan har
Resultat för KAK Stadskällaren, 2 oktober
Resultat för KAK Stadskällaren, 2 oktober Fredrik Söderqvist Epidemiolog Tel: 021-174670 E-post: fredrik.soderqvist@ltv.se Andel elever i skolår 9 10 9 8 7 6 5 4 Mår bra eller mycket bra 1995 1998 2001
en resurs i vård och omsorg
EXISTENTIELL HÄLSA Cecilia.Melder@teol.uu.se en resurs i vård och omsorg Religion / andlighet artiklar per 5-årsperiod (icke-kumulativ) (Koenig 2011) (andlighet-hälsa ökat med 688% på 30 år, Meezenbroek,
Existentiell hälsa. en outnyttjad resurs i hälso- och sjukvård. Regeringens propposition 2007/08:10 En förnyad folkhälsopolitik
Existentiell hälsa en outnyttjad resurs i hälso- och sjukvård Regeringens propposition 2007/08:10 En förnyad folkhälsopolitik Skälen för regeringens bedömning: Människan har såväl kroppsliga som själsliga
Resultat Länet. Svarsfrekvens* % Länet 85
Resultat 2014 Länet Svarsfrekvens* % Länet 85 * Här ingår även inkomna tomma enkäter samt helt eller delvis oseriösa vilket för hela länet utgörs av 2,8 respektive 3,5 procent. Undersökningen genomfördes
Existentiell hälsa. Hälsa genom livet! Hälsans bestämningsfaktor. Miljö Samhällsekonomiska strategier Jordbr. & livs- ning Sex & Narkotika.
Existentiell hälsa Hälsa genom livet! Hälsans bestämningsfaktor Boende Arbets-? löshet Alkohol Arbetsmiljö Tobak Trafik Miljö Samhällsekonomiska strategier Jordbr. & livs- Utbild- medel ning Sex & Narkotika
Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet
Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet
Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet
Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet
Kommunåterkoppling 2017 Vingåker. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan
Kommunåterkoppling 2017 Vingåker Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet är en förbättrad folkhälsa
Välfärds- och folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande
Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.
Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung bakgrund och syfte Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Alla elever i
4. Behov av hälso- och sjukvård
4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om
Existentiell hälsa. Foto: Johan Werner Avby en outnyttjad resurs i hälso- & sjukvård?
Existentiell hälsa Foto: Johan Werner Avby en outnyttjad resurs i hälso- & sjukvård? Tänk om vi inte stressar ihjäl oss utan att det är värre än så Stress Utanförskap Prestation Ideal Informationsflöde
Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län.
För att beskriva hur barn och unga i Västernorrland mår har vi som arbetar med folkhälsa i länets 7 kommuner, i landstinget och på länsstyrelsen, sammanställt data från olika statistiska källor och undersökningar.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28
LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs
Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län
Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför
I en multikulturell och multireligiös kontext!
Existentiell hälsa I en multikulturell och multireligiös kontext! Francis Galton, 1822 1922, antropologi och psykologi. 1 Religion / andlighet artiklar per 5-årsperiod (icke-kumulativ) (Koenig 2011) (andlighet-hälsa
Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund
Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland
Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012
Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett
LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora
LIV & HÄLSA UNG 2014 Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora SYFTE MED DAGEN Ge kunskap om hur barn och unga i länsdelen och kommunerna beskriver sina livsvillkor, levnadsvanor och
Existentiell hälsa. en outnyttjad resurs i hälso- och sjukvård
Existentiell hälsa en outnyttjad resurs i hälso- och sjukvård Regeringens propposition 2007/08:10 En förnyad folkhälsopolitik Skälen för regeringens bedömning: Människan har såväl kroppsliga som själsliga
Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning
Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa
Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar
Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell
Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014
2010-04-15 Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Västmanland Kommunerna Landstinget Länsstyrelsen VKL Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och
BARNS OCH UNGDOMARS HÄLSA OCH LEVNADSVANOR
BARNS OCH UNGDOMARS HÄLSA OCH LEVNADSVANOR 2018 KORTVERSION MÖRKRETS HJÄRTA AV ERIK JANSSON Ett stort tack till alla som besvarade enkäten! Med er hjälp har vi fått värdefull kunskap om hur barn och ungdomar
Hur är läget? Sydnärkes folkhälsa i siffror. Åbytorp Kumla,
Hur är läget? Sydnärkes folkhälsa i siffror Åbytorp Kumla, 17-1-13 Folkhälsan i korthet 17 Befolkningsutveckling 22 21 334 (+ 12 %) 18 16 14 12 1 8 6 4 18 985 16 278 12 65 7 55 6 964 15 649 (- 4 %) 11
Existentiell (folk)hälsa HFS - Liljeholmen
Existentiell (folk)hälsa HFS - Liljeholmen Lena Bergquist Studieförbundet Vuxenskolan lena.bergquist@sv.se Samtalskort om existentiell hälsa Livsmod, livsglädje, livsmening och Frön till livsmod och livsglädje
Tillsammans för en god och jämlik hälsa
Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband
Region Västmanland genomför regelbundet befolkningsundersökningar, det är en del av Regionens hälsofrämjande arbete.
1 Resultatet från Liv och hälsa ung särskolan baseras huvudsakligen på jämförelser mellan kön. Detta beror på att urvalet är litet och att det är första gången undersökningen genomförts i Västmanland.
LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20
Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare
Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa
Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor
ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011
Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 IUP Åt vilket håll? ANDT Jämställdhet Måluppfyllelse Kunskapskrav Hälsa Föräldrar Sex-och samlevnad. Inlärning Meritvärde Mobbning Skolreform
ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga. 10 december Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson,
ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga 10 december 2014 Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson, Landstingets ledningskontor HEJ! En enkätundersökning bland högstadie- och gymnasieelever
Hälsofrämjande lärande för ett hållbart samhälle
Hälsofrämjande lärande för ett hållbart samhälle - med sikte på sju landmärken Gittan Matsson Miljöpedagog Falun Hälsofrämjande den process som ger människor möjligheter att öka kontrollen över sin hälsa
Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)
Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska
Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl.
Återkoppling 2014 Råby m.fl. Undersökningen genomfördes på skoltid under januari och februari månad 2014. Av drygt 7700 utskickade enkäter blev 6330 enkäter besvarade. Bakgrund Liv och Hälsa Ung Västmanland
Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet
Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden
Liv och hälsa ung Särskolan 2017
Liv och hälsa ung Särskolan 2017 Att vara i särklass En undersökning om ungas hälsa, livsvillkor och levnadsvanor Kortversion 1 Innehåll Inledning 2 Om Liv och hälsa ung 3 Förklaring till vanliga ord i
Existentiell hälsa Jönköping
Existentiell hälsa Jönköping Lena Bergquist Metodutvecklare, utbildare och samtalsgruppsledare Folkhälsa Studieförbundet Vuxenskolan lena.bergquist@sv.se Arvfondsprojektet Tillsammans för god psykisk hälsa,
Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017
Folkhälsoplan för Laxå kommun 214 21 1 Kommunen och Länet Befolkning i Laxå kommun Laxå kommun har 5562 invånare 213-5 varav 21 kvinnor och 2845 män. I åldern -19 år finns 124 personer. Från 65 år och
Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund
Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa
Regional konferens för lanseringen av regeringens samlade ANDT-strategi 14 juni Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland
Regional konferens för lanseringen av regeringens samlade ANDT-strategi 14 juni 2011 Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland Upplägg Liv & Hälsa ung - vad och varför Hur mår unga i Sörmland
Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun
1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,
Strategi för hälsa. Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård Varför en gemensam nationell strategi? Det finns behov av en gemensam strategisk inriktning och gemensamma mål att arbeta mot.
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan
Hur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten
Jämställdhetsgal(n)a 2010-12-08 Hur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten Carina Cannertoft, Innehåll Vad är Stockholmsenkäten? Psykisk och psykosomatisk hälsa Mobbning ANT Kill- och tjejrapporter Hur genomförs
Det gäller vår framtid!
Det gäller vår framtid! Ungdomars hälsa med fokus på självkänsla, kroppsattityd, stress och livsstil Populärversion av Charlotte Post Senneheds magisteruppsats Studien Syftet med studien var att få en
BRIS 2007 BRIS hade 21 401 kontakter med barn och unga under 2007. Så här var rangordningen på orsak till kontakten.
BRIS 2007 BRIS hade 21 401 kontakter med barn och unga under 2007. Så här var rangordningen på orsak till kontakten. 1. Familjekonflikter, med underteman missbruk och skilsmässa 2. Emotionell omsorgssvikt
Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program
Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013
Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg 0709-844
Aktivitet Relation - Identitet
Aktivitet Relation - Identitet perspektiv på fritidens betydelse för unga med funktionsnedsättningar Jens Ineland Umeå universitet Innehåll Perspektiv på hälsa och funktionsnedsättningar Fritidens roll
Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin
Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 22% Ju fler skyddsfaktorer desto bättre hälsa 32% 33% 35% 48% 59% Andel (%) med god hälsa fördelat på antal skyddsfaktorer
HandlingsKRAFT! för barn av vår tid
HandlingsKRAFT! för barn av vår tid Det är dags att skapa handlingskraft för barn av vår tid det är vårat gemensamma uppdrag! FN:s konvention om barnets rättigheter, (barnkonventionen) antogs av FN:s generalförsamling
Om mig. Länsrapport
Om mig Länsrapport www.regionostergotland.se Om mig är Östergötlands länsgemensamma webbenkät om ungdomars hälsa och livsstil som har genomförts årligen sedan hösten. Enkäten är ett samarbete mellan länets
Kommunprofil. Gnesta. Gnesta Kommun. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår
2011 Kommunprofil Kommun Resultat från 2004-2011 Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår Röst från Liv & Hälsa ung Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland
Trender i relationen mellan barn och föräldrar. Om Skolbarns hälsovanor
Trender i relationen mellan barn och föräldrar Resultat från Skolbarns hälsovanor 13/14 Maria Corell, utredare Petra Löfstedt, utredare och projektledare för Skolbarns hälsovanor Om Skolbarns hälsovanor
SV:s Arvfondsprojekt
SV:s Arvfondsprojekt Existentiell hälsa Livsmod, livsglädje och livsmening Lena Bergquist Arvfondsprojektet Tillsammans för psykisk hälsa Studieförbundet Vuxenskolan lena.bergquist@sv.se Min bakgrund:
Barn och ungas utsatthet för våld
Barn och ungas utsatthet för våld Disposition för dagen Presentation av oss och VKV Regionala medicinska riktlinjer Vad är våld? Statistik Projekt UM Våldets konsekvenser Bemötande Hur kan frågor om våld
Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige
FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN
Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.
Folkhälsoenkät barn och unga 2012
2013-01-14 Tomelilla kommun Folkhälsoenkät barn och unga 2012 Innehåll Från vaggan till graven... 2 Folkhälsoenkät barn och unga... 2 Hälsa och välbefinnande... 3 Övervikt och fetma... 3 Kroppsuppfattning...
Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och
Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad
Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014
Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa
Vägledning för Elevhälsan
Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,
Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21
Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och
Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral
Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Bengt Brülde Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Göteborgs Universitet Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur
Folkhälsoprogram 2014-2017
Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens
Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige
Folkhälsostrategi 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktige 140224 Inledning En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande
Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se
1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra
INFORMATION FRÅN TRESTADSSTUDIEN UNGDOMAR OCH SÖMN
INFORMATION FRÅN TRESTADSSTUDIEN UNGDOMAR OCH SÖMN OM UNGDOMAR OCH SÖMN Syftet med Trestadsstudien är att nå en fördjupad förståelse för varför vissa ungdomar på kort tid utvecklar flera olika problem
Om mig. Metod och resultat
Om mig Metod och resultat 2014-2018 Program 13.15 Välkomna 13.20-13.55 Om mig-resultat 2014-2018 Emma Hjälte, Region Östergötland. 13.55-14.10 Värgårdsskolans arbete med resultat från Om mig Tobias Siverholm,
Föräldraskapets nya utmaningar
Föräldraskapets nya utmaningar Philip Hwang Psykologiska institutionen Göteborg universitet philip.hwang@psy.gu.se Vad är stress? Ett tillstånd hos barn eller vuxna då jämvikten är rubbad, på grund av
POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.
Ohälsa vad är påverkbart?
Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning
Hälsan i Sala kommun 2014
Bilaga RS 2014/247/1 l (7) 20 14-11-14 INFORMATION KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Perskog Kommunstyrelsen Ink. 2014-12- O B Hälsan i kommun 2014 Kompetenscentrum för Hälsa drivs av Landstinget med uppdrag
SF 36 Dimensionerna och tolkning
SF 36 Dimensionerna och tolkning 2013.08.26 Lotti Orwelius Svenska Intensivvårdsregistret 1 Vilka frågor ingår i respektive dimension? Vad krävs för att generera skalpoäng? Vad står dimensionerna för?
Genetik och miljö bakom ätstörningar inte kraven i skolan
Viktig forskning 2015 Genetik och miljö bakom ätstörningar inte kraven i skolan (Kristina Sundquist) En ny, omfattande studie om sambandet mellan skolprestationer och ätstörningar visar att det snarare
Leg psykolog Lotta Omma
Samer ett folk i fyra länder Syfte Undersöka hur samiska skolbarn 13-18 år och unga vuxna 18-28 år upplever sin livssituation och hälsa. Göra jämförelser inom den samiska gruppen och mellan den samiska
Folkhälsopolitiskt program
1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull
Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa
Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa Planeringskommitté Arbetsgrupp för systematisk litteraturöversikt Konferensprogram och frågeställningar Konferenspanel Arbetsgrupp för systematisk litteraturöversikt
Ett socialt hållbart Vaxholm
2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande
Kommunprofil. Katrineholms Kommun. Katrineholm. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår
2011 Kommunprofil s Kommun Resultat från 2004-2011 Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår Röst från Liv & Hälsa ung Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland
Skillnader i hälsa. Botkyrka kommun Folkhälsorapportering Avdelning hållbar samhällsutveckling Kommunledningsförvaltningen Botkyrka kommun
Skillnader i hälsa Botkyrka kommun 2019 Folkhälsorapportering Avdelning hållbar samhällsutveckling Kommunledningsförvaltningen Botkyrka kommun Sociala klyftor och skillnaderna i hälsa Denna rapport presenterar
Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting
Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra
Sämre hälsa och levnadsvillkor
Sämre hälsa och levnadsvillkor bland barn med funktionsnedsättning Rapporten Hälsa och välfärd bland barn och ungdomar med funktionsnedsättning (utgiven 2012) Maria Corell, avdelningen för uppföljning
Folkhälsoprofil 2015. Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring.
Folkhälsoprofil 2015 Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring. Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1. Sammanfattning... 3 2. Folkhälsoprofil
More to life-caféer. Projekt Unga vuxna år
More to life-caféer Projekt Unga vuxna 20-29 år More to life Utgångspunkter Nedsatt psykiskt välbefinnande Sjukskrivningar ökar Hur hänger allt ihop?!; psykisk, fysisk, social och existentiell hälsa Prestation
De flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.
Övningsmaterial 1. Samsyn I arbete med en elevhälsobaseradmodell för tidiga insatser ska olika professioner från olika verksamheter arbeta tillsammans. Det finnas olika sätt att se på begrepp, målgrupper
Hur mår unga i Gävleborg?
Hur mår unga i Gävleborg? Konferens Sociala risker och krisberedskap, Högbo 2010-06-15 Johanna Alfredsson Samhällsmedicin Gävleborg Dagens presentation Psykisk hälsa Hälsoundersökningar 1996 och 2002 Nationell
2 Tankens makt. Centralt innehåll. Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. 1. Inledning 2. Vem är jag?
2 Tankens makt Centralt innehåll Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. Inledning Vem är jag? Självuppfattning Johari fönster Kontroll lokus Self eficacy Självkänsla och självförtroende Det salutogena
En god hälsa på lika villkor
En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa
Stockholmsenkäten 2012
Stockholmsenkäten 2012 Stadsövergripande tidsserier ANDT Presentation styrgrupp september 2012 81% av Stockholms unga tycker att Sverige ska göra mer för att minska användandet av alkohol och droger bland
Liv & Hälsa ung för alla
Liv & Hälsa ung för alla Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos elever i särskolan Metod- och resultatrapport från länsövergripande pilotstudie våren 2014. Kort version med diskussionsfrågor Inledning
Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige
Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland
Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen
Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen Ett urval ur ämnesplaner för grundskolans tidigare år NO åk 1-3: Människans kroppsdelar, deras namn och funktion
Studie- och yrkesvägledning har effekter!
Studie- och yrkesvägledning har effekter! Storbritannien forskning kring insatser f ökad vägledning Resultat: I kombination med andra elevvårdande insatser mycket effektivt för elever som riskerar att
MOTTAGANDE AV NYANLÄNDA SKOLBARN I ELEVHÄLSAN
MOTTAGANDE AV NYANLÄNDA SKOLBARN I ELEVHÄLSAN Ylva Karlsson och Anna Cederlund, skolläkare i Järfälla kommun Therese Magnusson, skolsköterska på Järfälla Språkcentrum 2016-12-05 DAGENS UPPLÄGG Vad är och
Folkhälsoplan Åstorps kommun
Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid
Liv & Hälsa ung 2011
2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &
På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård
På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara