Folkhälsoenkät barn och unga 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Folkhälsoenkät barn och unga 2012"

Transkript

1 Tomelilla kommun Folkhälsoenkät barn och unga 2012

2 Innehåll Från vaggan till graven... 2 Folkhälsoenkät barn och unga... 2 Hälsa och välbefinnande... 3 Övervikt och fetma... 3 Kroppsuppfattning... 3 Självskattad hälsa... 4 Psykiska besvär och somatiska besvär... 4 Stress och välbefinnande... 5 Sömn... 5 Funktionsnedsättning... 5 Olycksfall... 5 Astma och allergi... 6 Levnadsvanor... 6 Tobak... 6 Alkohol... 6 Alkohol... 7 Narkotika... 7 Matvanor... 7 Fysisk aktivitet... 7 Dator och TV användning... 8 Sociala relationer och trygghet... 8 Socialt stöd... 8 Tillit till andra människor... 8 Socialt deltagande... 8 Trygghet och brott... 8 Trygghet och brott... 9 Sex och samlevnad... 9 Skolan... 9 Trivsel i skolan... 9 Stress i skolarbetet...10 Studiesvårigheter...10 Lärarna...10 Behörighet till gymnasieskolan...11 Framtidstro...11 Resultattabell

3 Folkhälsoenkät barn och unga 2012 Resultatsammanställning Tomelilla kommun Folkhälsoenkät barn och unga är en levnadsvaneundersökning som har genomförts av Region Skåne i samarbete med Kommunförbundet i Skåne. Den erbjöds kostnadsfritt till de skånska kommunerna under förutsättning att varje kommun åtog sig att distribuera enkäterna samt att samla in dem. Syftet med undersökningen är att kunna följa utvecklingen inom folkhälsoområdet och ta fram underlag till Region Skånes och kommunernas förebyggande folkhälsoarbete. Denna kunskap är viktig för att få reda på det aktuella hälsoläget bland våra barn och unga för att kunna bedriva ett effektivt folkhälsoarbete. Från vaggan till graven Skåne är unikt på så sätt att det är den region i Sverige som täcker upp hela livsförloppet med undersökningar. I Folkhälsoenkät barn och föräldrar får samtliga föräldrar, med barn i åldern 8 månader och 4 år, svara på frågor om sina barn. Enkäten skickas ut första gången januari Folkhälsoenkät barn och unga undersöker elevernas levnadsvanor i årskurs 6, 9 och andra året på gymnasiet. Enkäten skickades ut i mars 2012 och det är första gången den genomförs. Denna enkät är på sidor beroende på årskurs. Enkäten Folkhälsa i Skåne skickades ut för fjärde gången (start 2000) i november 2012 och riktar sig till åldersgruppen år. I Skåne har personer fått hem en enkät samt har möjligheten att besvara den på webben. Denna enkät är på 30 sidor. Folkhälsoenkät barn och unga Enkäten berör områdena hälsa och välbefinnande, levnadsvanor, sociala faktorer och trygghet, skolan samt framtidstro och eleverna fick besvara frågeformuläret anonymt. Det var en väldigt bra svarsfrekvens för Tomelillas del. En hög svarsfrekvens ökar tillförlitligheten i resultaten. I årskurs sex låg svarsfrekvensen på 86 % i Tomelilla mot regionens 85 %. I årskurs nio låg svarsfrekvensen på 85 % mot regionens 83 %. Antal elever baseras på i vilken kommun skolan är lokaliserad i och inte i vilken kommun eleven uppgivit att den bor i. I Tomelillas resultat för gymnasiet år två är därför enbart Bollerups naturbruksgymnasium representerat. Bollerups naturbruksgymnasium är ett fristående gymnasium med nationellt intag och enbart 16 elever kommer ursprungligen från Tomelilla kommun. Kommunen har 86 elever som går andra året på gymnasiet och som läser i en annan kommun. Ystad med 66 elever, Lund med tre elever, Malmö med en elev, Simrishamn med två elever, Sjöbo med 9 elever och Skurup med två elever. Tomelilla kommer att få resultatet för 2

4 dessa 86 elever, men eftersom svarsgruppen då blir liten kommer flickor och pojkar redovisas ihop. Detta beror på att i de fall där färre än 50 elever ingår i en grupp, bör resultatet tolkas med en viss försiktighet. Detta är viktigt för Tomelillas, då varje årskurs uppdelat i flickor och pojkar ligger på 50 elever eller mindre. Hälsa och välbefinnande Under detta område ingår variabler som övervikt och fetma, självskattad hälsa, psykiska och somatiska besvär, stress och välbefinnande, sömn, astma och allergi, kroppsuppfattning, olycksfall och funktionsnedsättning. Övervikt och fetma Fetma påverkar hälsan såväl som livskvaliten. Fetma ökar risken för många olika sjukdomar, däribland hjärt-kärlsjukdom, diabetes, ortopediska problem och feta barn fortsätter ofta vara feta som vuxna. Tomelillas pojkar ligger en bit över regionen gällande övervikt. Pojkarna ligger på 31,3 % mot regionens 17,2 %. Flickorna ligger mer i nivå med regionen (se diagram). För årskurs nio ligger Tomelillas pojkar i nivå med regionen på ca 20 % avseende övervikt. För flickor i Tomelilla ligger siffran på 9,3 % motsvarande regionen på 9,6 %. (Se tabell för variabeln är överviktiga på sidan 12). Kroppsuppfattning Under ungdomstiden genomgår kroppen stora förändringar. Dessa förändringar gör att många börjar bli mer uppmärksamma på sin kropp och sitt utseende och kroppsuppfattningen ändras. Betydligt fler flickor än pojkar upplever att de väger för mycket. Var tionde normalviktig pojke och var tredje normalviktig flicka rapporterar att de vill gå ned i vikt eller att de bantar för närvarande i regionen. (Se tabell för variabeln är ofta nöjda med sig själv på sidan 12). 3

5 Självskattad hälsa För att besvara denna fick eleverna frågorna Hur mår du helt allmänt? Hur frisk tycker du att du är? De allra flesta elever i Skåne mår bra eller mycket bra, men denna andel minskar med stigande ålder. Elever i årskurs sex ligger på runt 70 % i att må bra eller mycket bra. Pojkarna i årskurs nio ligger i spannet 60 % och flickorna i årskurs 9 i spannet 50 % och detta gäller för både Tomelilla och Regionen (Se tabell för variabeln mår bra på sidan 12). Psykiska besvär och somatiska besvär Psykiska besvär kan vara nedstämdhet, irritation/dåligt humör, oro och sömnsvårigheter. Överlag ligger Tomelilla kommun under resultat för regionen när det gäller psykiska besvär i både årskurs sex och nio. Av de fyra mätvärdena på psykiska besvär redovisas variablerna känt mig nere och svårt att somna. På variabeln svårt att somna bland flickor i årskurs sex sticker Tomelilla kommun ut då 50,8 % har svårt att somna mer en gång i veckan, motsvarande regionen som ligger 31,9 % (se diagram). Till somatiska besvär räknas huvudvärk, ont i magen, ryggen och känsla av yrsel. Tomelilla ligger, i årskurs sex, under regionen på alla variabler. Medan Tomelilla ligger i nivå med regionen i årskurs nio. För flickorna blir det mellan % som har något somatiskt besvär och pojkarna ligger runt 10 % i både Tomelilla och regionen. Både psykiska och somatiska besvär ökar med åldern och de regionala resultaten på gymnasienivå visar att varannan flicka har minst två psykiska eller somatiska besvär per vecka. Pojkarna placerar sig på hälften av flickornas nivå, det vill säga på ca 25 %. 4

6 Stress och välbefinnande Stress kan beskrivas som ett resultat av en obalans mellan de krav som ställs på oss och vår förmåga att hantera dem. Andelen barn och ungdomar som upplever stress i vardagen ökar med åldern framförallt bland flickor. Stressvariabel finns presenterad i tabellen på sista sidan. Sömn Sömnen är viktig för vårt välbefinnande och för att kroppen ska kunna fungera normalt. I årskurs sex är det en lägre andel som rapporterar att de sover mindre än 7 timmar bland både pojkar och flickor i Tomelilla, medan en tredjedel av pojkarna och nästan hälften av flickorna i årskurs nio rapporterar att de får mindre än 7 timmars sömn på vardagar i Tomelilla. Funktionsnedsättning Läs- och skrivsvårigheter är den vanligaste formen av funktionsnedsättning bland elever i Skåne. Tomelilla kommun har en hög andel flickor, 18,6 %, med läs och skrivsvårigheter i årskurs sex och ligger på motsvarande regionen på 7,3 % (se diagram). Olycksfall Den vanligaste skadeplatsen bland barn och unga är bostadsmiljön och den vanligaste olyckstypen är fallolyckor. Med stigande ålder ökar andelen skador i idrottsmiljön och trafikmiljön. Tomelillas resultat i årskurs sex och nio där barnet har råkat ut för någon olycka där de behövt uppsöka sjukvården redovisas i resultattabellen på sista sidan. 5

7 Astma och allergi Astma och allergiska sjukdomar är de vanligaste kroniska sjukdomarna under uppväxtåren. På regional nivå visar resultatet att oavsett årskurs och kön är allergiska ögon- eller näsbesvär klart vanligast, där ungefär ett av fyra barn är drabbade. Tomelilla kommun har ett liknande resultat som regionen. Levnadsvanor Många levnadsvanor och riskbeteenden grundläggs redan under uppväxten. Socioekonomisk status spelar stor roll och många riskbeteenden är vanligare i utsatta grupper. Utbildningsnivå och ekonomi påverkar möjligheterna att göra bra val exempelvis när det gäller mat. Under levnadsvanor redovisas områdena tobak, alkohol, narkotika, matvanor, fysisk aktivitet samt dator och TV användning. Tobak Tobaksrökning är skadligt för hälsan eftersom risken att drabbas av bland annat hjärtkärlsjukdomar, kronisk obstruktiv lungsjukdom samt lungcancer är förhöjd hos rökare. I Sverige har tobaksrökningen minskat bland vuxna män och kvinnor sedan flera decennier. Rökning är vanligare bland flickor än bland pojkar i årskurs nio och i gymnasiet årskurs två. Att röka vattenpipa är ett nyare sätt att konsumera tobak (Se tabell för variabeln röker dagligen samt röka vattenpipa på sidan 12). Alkohol Alkoholkonsumtionen bland ungdomar har minskat under senare år. Svenska ungdomar som dricker alkohol väljer framförallt öl och sprit, i mindre utsträckning vin. Forskning visar att tidig debut av alkohol är associerad med en högre risk för missbruk av andra droger och problem i skolan. Risken för missbruk i vuxen ålder ökar också vid en tidig debut av alkohol. Forskning visar också att en stor majoritet av landets tonårsföräldrar, 90 %, tycker att det vore bra att enas med andra föräldrar om gemensamma regler kring alkohol. Med gemensamma regler blir det lättare att bemöta ett av tonåringarnas vanligaste argument, påståendet att alla andra får. Att prata med andra föräldrar kan göra det lättare att sätta tydliga gränser för sin egen tonåring. Intensivkonsumtionen 1 i Tomelilla årskurs nio ligger pojkarna på 21,2 % och flickorna på 25,5 %. Jämfört med drogvaneundersökningen 2009 har den sjunkit över tid då pojkar låg på 45,1 % och flickor på 31,6 %. (Se tabell för variabeln har varit berusade samt har råkat illa ut på grund av alkohol på sidan 12). 1 Med intensivkonsumtion menas att man minst en gång i månaden, vid ett och samma tillfälle, dricker alkohol motsvarande minst fyra burkar starköl/starkcider/alkoläsk eller sex burkar folköl eller en hel flaska vin eller 25 cl sprit (ca 6 shots eller drinkar). 6

8 Alkohol Bjudvanorna ligger högt i Tomelilla, 51 % för pojkarna och 44,7 % för flickorna. Det är dubbelt så vanligt att de elever som blir bjudna på alkohol av sina föräldrar dricker sig berusade varje eller nästan varje gång de dricker (se diagram). Narkotika Tomelilla ligger en bit under regionen i antal ungdomar som har haft möjlighet att prova narkotika. Totalt 16 ungdomar av 99 har haft möjlighet och totalt fyra personer har använt hasch/marijuana mer än en gång. (Se tabell för variabeln Har någon gång använt narkotika på sidan 12) Matvanor Människor påverkas såväl fysisk som psykiskt av det man äter. Att äta frukost och lunch har betydelse för att man ska orka prestera och koncentrera sig under dagen. I årskurs nio på regional nivå är konsumtionen av godis, chips, läsk som störst, då ungefär var femte pojke och en av sju flickor som konsumerar godis, chips, läsk nästan varje dag eller oftare. I både årskurs sex och årskurs nio i Tomelilla kommun är det en av sju pojkar och mindre än en av tio flickor som konsumerar godis, chips, läsk nästan varje dag eller oftare. (Se tabell för variabeln Regelbundna matvanor på sidan 12). Fysisk aktivitet Regelbunden fysisk aktivitet under barn- och ungdomsåren minskar risken för att utveckla övervikt både då och senare i vuxen ålder, förbättrar koncentrationsförmågan samt gynnar den motoriska utvecklingen. Andelen som alltid eller nästan alltid är med på idrotten i skolan är i majoritet i årskurs sex, men sedan minskar andelarna med åldern och detta gäller för både Tomelilla och regionen. (Se tabell för variabeln deltar nästan alltid på skolgympan samt tränar ofta på sidan 12). 7

9 Dator och TV användning Många barn och ungdomar tillbringar en stor del av dagen stillasittande i skolan och hemma framför datorn eller TV. Betydlig fler pojkar än flickor använder datorn för att spela spel, medan mönstret är det omvända när det gäller att blogga eller läsa bloggar i regionen. (Se tabell för variabeln sitter framför datorn mer än tre timmar per dygn på sidan 12). Sociala relationer och trygghet Under uppväxten betyder relationen till föräldrarna mest och en bra relation minskar risken för olika hälsoproblem och riskbeteenden hos barn och ungdomar. Under detta område redovisas socialt stöd, tillit till andra människor, socialt deltagande, trygghet och brott samt sex och samlevnad. Socialt stöd Socialt stöd kan ge trygghet både känslomässigt och praktiskt. Familjen och vännerna har en viktig betydelse i barns och ungdomars liv. I enkäten ställdes frågan om eleven har en nära vän att samtala med och i årskurs sex är det var tionde pojke i Tomelilla som upplever att de inte har det. Bland flickorna i årskurs sex och bland både pojkar och flickor i årskurs nio är det ytterst få procent som inte har en nära vän att samtala med och detta gäller även regionen. Tillit till andra människor Sociala relationer och tillit till andra människor påverkar våra levnadsvanor och vår hälsa. Nationella studier visar att tilliten till andra människor har minskat bland ungdomar i åldern år sedan mitten av 1990-talet och denna utveckling är oroväckande. Man tror att orsakerna till den minskade tilliten kan bero på en förändring i samhällsklimatet snarare än en åldersfråga. I Tomelilla kommun känner man en lägre tillit till andra människor i förhållande till regionen. (Se tabell för variabeln låg tillit till andra människor på sidan 12) Socialt deltagande Socialt deltagande innefattar en lång rad olika aktiviteter i samhället av både privat och offentlig natur. Vissa former av socialt deltagande och social interaktion som aktiviteter i sociala medier på internet och telefon har ökat dramatiskt under senare decennier, medan andra sociala aktiviteter som exempelvis ideellt arbete i politiska partier har minskat. Tomelilla ligger på 21,5 % i andel ungdomar i årskurs nio som anser att de har möjlighet att föra fram sina åsikter till de som bestämmer i kommunen. Motsvarande nivå i regionen ligger på 19 %. (Se tabell för variabeln är med i en förening på sidan 12) Trygghet och brott Känslan av otrygghet i olika situationer i livet hänger samman både med den verkliga risken samt de upplevda farhågorna för att utsättas för någon form av brott. Barn i årskurs sex i Tomelilla är tryggare på alla platser i kommunen än vad siffror visar för samma åldersgrupp i regionen. 8

10 Trygghet och brott Flickorna i årskurs nio ligger lågt i upplevd trygghet utomhus i bostadsområdet och även i klassrummet (se diagram). Sex och samlevnad Här ställdes frågor om eleverna i årskurs 9 och gymnasiet haft samlag, om de var påverkade av alkohol/narkotika vid första samlaget, om de använde preventivmedel, vilka frågor som har tagits upp i skolundervisningen och om de har någon att prata med. Sex av tio pojkar och sju av tio flickor i årskurs nio i Tomelilla kommun känner att de har någon att prata med om frågor kring sex- och samlevnad. (Se tabell för variabeln har sexdebuterat på sidan 12) Skolan Skolan är barnens arbetsplats och de tillbringar mer än timmar där under sin uppväxttid. Trivsel i skolan Andelen som uppger att de trivs bra eller mycket bra i skolan i Tomelilla kommun ligger i stort sett i nivå med regionen. Pojkar i årskurs sex ligger lite över 80 % medan pojkar i årskurs nio ligger lite under 90 %. Flickorna ligger mer i nivå med regionen på 85 % i årskurs sex respektive 77 % i årskurs nio (Se tabell för variabeln trivs bra i skolan på sidan 12). Ett annat sätt att mäta trivseln i skolan är skolk och där ligger Tomelilla kommun under regionen i årskurs sex och i Tomelilla finns nästan inget skolk alls i årskurs 6. I årskurs nio ligger pojkarna över regionen medan flickorna något under. (Se tabell för variabeln skolkar mer än en gång i månaden på sidan 12) 9

11 Stress i skolarbetet I årskurs 6 känner man sig enbart lite stressad av sitt skolarbete, men bland flickorna i årskurs nio ligger den största delen, över 50 %, inom spannet ganska mycket och mycket stressade av sitt skolarbete. Tomelilla ligger dock i nivå med regionen, fast pojkarna ligger lite under medan flickorna ligger en del över. Upplevelsen av stress är stigande med åldern. (Se tabell för variabeln upplever ganska mycket eller mycket stress i skolarbetet på sidan 12) Studiesvårigheter Att få hjälp med studier i årskurs sex i Tomelilla kommun ligger både pojkar och flickor lite över regionen i att få hjälp med studierna hemma, på runt 10 %. Bland flickorna i årskurs sex upplever 15,5 % att de inte får hjälp med studierna i skolan, motsvarande regionen på 9,4 %. Pojkarna i årskurs sex i Tomelilla ligger på 5,8 % av de som upplever att de inte får hjälp med studierna i skolan. I årskurs nio ligger Tomelilla kraftigt under regionen och i Tomelilla upplever enbart ca 10 % av pojkarna att de inte får hjälp med studierna i skolan motsvarande 18,3 i regionen. När det gäller hjälp hemma ligger pojkarna i Tomelilla lite över på ca 10 %. Flickorna ligger i nivå med regionens 15 % med att inte få hjälp med studierna i skolan. Tomelillas flickor ligger en liten bit över i att inte få hjälp hemma, på 21,3 %, mot regionens 15,8 %. Lärarna En viktig aspekt av barnens skolmiljö är lärarna samt deras undervisning och interaktion med eleverna. Eleverna i årskurs 6 är allmänt mer positiva till lärarens insatser än eleverna i årskurs nio och gymnasiet. Pojkar i kommunen ligger på ca 10 % under regionen när det gäller lärarnas förmåga att ge uppmärksamhet då jag gjort något bra, samt att skapa arbetsro under lektionerna. Flickorna i 10

12 Tomelilla sticker ut och ligger på 13 % under regionens resultat när det gäller lärarens förmåga att skapa arbetsro under lektionerna. Behörighet till gymnasieskolan Nationella siffror för behörighet till gymnasieskolan ligger på 87 % för pojkarna och 89 % för flickorna. Motsvarande siffror för skånska elever ligger något lägre med 86 procent för pojkarna och 88 % för flickorna. Tomelilla ligger under både de nationella och skånska nivåerna. Bland pojkarna ligger Tomelilla lägst i Skåne med 71 % och för flickorna är siffran 84 %. Framtidstro Att se möjligheter och inte hinder för sin framtid och sina val i livet är viktigt för alla människor. Yttre faktorer som påverkar en människas framtidstro kan till exempel vara möjligheten till utbildning och arbete. Inre faktorer som kan påverka kan vara att ha tilltro till sin egen förmåga, och att både vilja och våga göra val för att påverka sin framtid. De flesta barn ser ljust på sin framtid och Tomelilla ligger över resultatet för regionen i både årskurs 6 och 9. 11

13 Resultattabell Resultat Tomelilla och Region Skåne Ämne Årskurs Tomelilla Regionen Pojkar Flickor Pojkar Flickor Mår bra 6 94,4 89,8 93,1 89,1 9 88,7 78,7 90,3 82 Är ofta nöjda med sig själva 6 83,6 57,6 74,7 58,3 9 58,5 52,1 72,5 46,5 Är överviktiga 6 31,3 13,2 17,2 12,5 9 21,3 9,3 19,6 9,6 Röker dagligen 6 1,8 1,7 1,9 1,7 9 19,2 19,1 16,2 18,8 Har varit berusade 6 1,8 0,0 4,2 2,2 9 60,4 64,6 40,7 41,5 Rökt vattenpipa 6 5,5 8,6 13,1 8,5 9 38,5 21,3 39,9 35,3 Blir bjudna på alkohol av föräldrarna 9 51,0 44, ,6 Har råkat illa ut på grund av alkohol 9 15,4 21,3 11,1 13,2 Har någon gång använt narkotika 9 5,8 8,7 8,5 6,1 Har regelbundna 6 58,2 46,6 55,6 47,9 måltidsvanor 9 39,6 25,5 45,1 32,2 Deltar nästan alltid på 6 98,2 100,0 94,2 93,6 skoljympan 9 86,8 87,5 91,3 87,4 Tränar ofta 6 48,1 20,7 51,5 39,5 Upplever ganska mycket eller mycket stress i skolarbetet 9 24,5 17,0 46,8 33,6 6 5,5 8,6 12,2 13,9 9 21,7 53,2 30,2 50,3 Trivs bra i skolan 6 81,8 84,7 86, ,0 76,6 80,9 77,3 6 0,0 1,7 2,8 2,2 9 10,2 6,4 8,6 7,2 Skolkar mer än en gång i månaden Sitter framför datorn mer än 6 27,3 13,6 27,2 16,1 tre timmar per dygn 9 58,5 41,7 41,1 22,3 Är med i en förening 6 72,7 62,7 74,4 64,8 9 45,3 58,7 67,3 59 Har sexdebuterat 9 42,3 44,7 30,6 31,8 Låg tillit till andra människor 6 44,4 35,6 40,7 45,2 9 41,5 56,3 56,2 67,9 6 34, ,7 9 21,6 34,8 34,2 31,3 Råkat ut för olycka som fått de att uppsöka sjukvården Har en ljus framtidstro 6 92,6 93,1 92,1 88,6 9 86,7 83,7 86,2 82,7 Tomelilla på samma nivå eller bättre än regionens resultat 12 Tomelilla sämre än regionens resultat

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Nätverksmöte för föräldrastödjande aktörer den 4 mars 215 Maria Fridh Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Region Skånes epidemiologiska

Läs mer

Hur mår barn och unga i HELSINGBORG?

Hur mår barn och unga i HELSINGBORG? Hur mår barn och unga i HELSINGBORG? Resultat från Folkhälsoenkät Barn och Unga i 16 Maria Fridh och Mathias Grahn, Samhällsanalys, Region Folkhälsorapportering i Region Folkhälsorapport Barn och Föräldrar

Läs mer

Hur mår barn och unga i Skåne?

Hur mår barn och unga i Skåne? Hur mår barn och unga i Skåne? Resultat från Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne 2016 Birgit Modén: Samhällsanalys, Region Skåne Folkhälsorapportering i Region Skåne Folkhälsorapport Barn och Föräldrar

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Mår bra eller mycket bra

Mår bra eller mycket bra TRELLEBORG KOMMUN 1 Mår bra eller mycket bra 95 9 85 8 75 7 1 9 8 7 6 5 4 3 1 Är mycket frisk Trbg Riket Psykiska besvär mer än en gång i veckan Svårt att somna Ängslig/orolig Irriterad/dåligt humör Känt

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne och Helsingborg 2012. SLF Strategisk samhällsplanering

Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne och Helsingborg 2012. SLF Strategisk samhällsplanering Folkhälsoenkät Barn och Unga i och 212 Under våren 212 svarade alla elever i och i i åk 6, 9 och 2 i gymnasiet på frågor om hälsa T ex om hälsa, fritidsvanor, matvanor, alkohol, narkotika, spel, sex och

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015 Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015 Tabellbilagan innehåller resultaten för Folkhälsoenkät Ung 2015 på kommunnivå för årskurs nio (åk 9) och år två på gymnasiet (gy 2), uppdelat på kön. Där det är få

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006 Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN Läsåret 5-6 Innehåll sidan Inledning 3 Sammanfattning 4 Vi som var med 6 Kost, fysisk aktivitet och BMI 7 Matvanor 8 Fysisk aktivitet i skolan och

Läs mer

Hälsa bland barn och unga med funktionsnedsättning

Hälsa bland barn och unga med funktionsnedsättning 18 Hälsa bland barn och unga med funktionsnedsättning ett komplement till Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne 16 skolår 9 skolår 6 gymnasiet år 2 Denna rapport är utgiven av Region Skåne och sammanställd

Läs mer

Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet

Läs mer

Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Folkhälsorapport Barn och unga 2016

Folkhälsorapport Barn och unga 2016 Folkhälsorapport Barn och unga 216 resultat från Trelleborg Innehåll 1. Hälsa, framtidstro mm.... 4 2. Fritidsvanor... 12 3. Levnadsvanor - matvanor, fysisk aktivitet och spel... 2 4. Levnadsvanor - alkohol,

Läs mer

Kommunåterkoppling 2017 Vingåker. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan

Kommunåterkoppling 2017 Vingåker. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan Kommunåterkoppling 2017 Vingåker Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet är en förbättrad folkhälsa

Läs mer

Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne

Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne Omslagsbild: Maria Fridh Denna rapport är sammanställd av: Epidemiologisk bevakning och analys Enheten för Folkhälsa och social hållbarhet Clinical

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2008/2009 Annika Nordstrand Sekretariatet wwwnll.se/folkhalsa Tabellförteckning sidan Vi som var med 4 1-4. Antal elever

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 7/8 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning Bästa möjliga hälsa En god utbildning 7

Läs mer

Folkhälsoenkät Ung Länsrapport

Folkhälsoenkät Ung Länsrapport Folkhälsoenkät Ung 2017 Länsrapport Om Folkhälsoenkät Ung Åk 9 och gymnasiets år 2 Hälsa, levnadsvanor och drogvanor Genomförd 2011, 2013, 2015 & 2017 (i nuvarande tappning) Genomförande Varför? Ge en

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2009/2010 Annika Nordstrand Sekretariatet www.nll.se/folkhalsa Tabellförteckning sidan Vi som var med 4 1-4. Antal elever

Läs mer

Liv och hälsa ung Särskolan 2017

Liv och hälsa ung Särskolan 2017 Liv och hälsa ung Särskolan 2017 Att vara i särklass En undersökning om ungas hälsa, livsvillkor och levnadsvanor Kortversion 1 Innehåll Inledning 2 Om Liv och hälsa ung 3 Förklaring till vanliga ord i

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2011/2012 Folkhälsocentrum Författare: Farhad Ali Khan Tabellförteckning sidan Vi som var med 3 1-4. Antal elever 3-5

Läs mer

SAMMANFATTNING AV Elevhälsosamtal i Norrbotten

SAMMANFATTNING AV Elevhälsosamtal i Norrbotten SAMMANFATTNING AV Elevhälsosamtal i Norrbotten 2016 2017 Elevhälsan i korthet läsåret 2016 2017 1 2 2005/06 startade Luleå kommun med elevhälsosamtalet som successivt spred sig till övriga kommuner i länet.

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten NLL-2013-10 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2012/2013 Folkhälsocentrum Författare: Åsa Rosendahl Förteckning över tabeller i Hälsosamtal Norrbottens

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR I GYMNASIET ÅR 1

HÄLSOFRÅGOR I GYMNASIET ÅR 1 Elevhälsoenkät Västerbotten HÄLSOFRÅGOR I GYMNASIET ÅR 1 Namn: Personnummer: Detta fyller skolsköterskan i: Datum: Längd: (cm) Vikt: (kg) Svaren på hälsofrågorna används i hälsosamtalet med skolsköterskan.

Läs mer

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung bakgrund och syfte Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Alla elever i

Läs mer

UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 2009. Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9

UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 2009. Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9 UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 29 Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9 Inledning Denna rapport är en sammanställning av drogvaneundersökningen

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör

Läs mer

Förhandspresentation. Folkhälsoenkät Ung 2013 - Årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet Jönköpings län 2014-03-18

Förhandspresentation. Folkhälsoenkät Ung 2013 - Årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet Jönköpings län 2014-03-18 Förhandspresentation Folkhälsoenkät Ung 13 - Årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet Jönköpings län 14-3-18 Länsrapport med fokus på årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 Vidareutveckling av en ANDT-enkät, genomfördes

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning 1. Inledning och syfte Sid 3 2. Deltagande i Elevhälsosamtal Sid 4 3. Sammanfattning Sid 5 4. Resultat 4.1 Arbetsmiljö Sid 7 4.2 Hälsovanor Sid 11 4.3 Alkohol, narkotika och tobak

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning 1. Inledning och syfte Sid 3 2. Deltagande i Elevhälsosamtal Sid 4 3. Sammanfattning Sid 5 4. Resultat 4.1 Arbetsmiljö Sid 7 4.2 Hälsovanor Sid 11 4.3 Alkohol, narkotika och tobak

Läs mer

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL.

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL. 1 Töreboda kommun Töreboda kommun NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL. I år 9 hade ofta flickor och pojkar lika lätt att vända sig till olika personer. Det var bara fler flickor än pojkar i år 9 som ansåg att de

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora

LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora LIV & HÄLSA UNG 2014 Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora SYFTE MED DAGEN Ge kunskap om hur barn och unga i länsdelen och kommunerna beskriver sina livsvillkor, levnadsvanor och

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 212/213 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander procent Hälsoläget i grundskolan i Kramfors läsåret 212-213 Skolsköterskan

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

BARNS OCH UNGDOMARS HÄLSA OCH LEVNADSVANOR

BARNS OCH UNGDOMARS HÄLSA OCH LEVNADSVANOR BARNS OCH UNGDOMARS HÄLSA OCH LEVNADSVANOR 2018 KORTVERSION MÖRKRETS HJÄRTA AV ERIK JANSSON Ett stort tack till alla som besvarade enkäten! Med er hjälp har vi fått värdefull kunskap om hur barn och ungdomar

Läs mer

Malmöelevers levnadsvanor 2009 Hyllie, Malmö stad

Malmöelevers levnadsvanor 2009 Hyllie, Malmö stad Copyright GfK Sverige AB, Lund 2 Innehållet är skyddat enligt Lagen om upphovsrätt 196:729 och får inte utan GfK Sverige AB:s medgivande reproduceras eller spridas i någon form, lagras i elektroniska media,

Läs mer

Hälsofrågor i årskurs 7

Hälsofrågor i årskurs 7 Elevhälsoenkät Norrbotten Läsår 2018/2019 Hälsofrågor i årskurs 7 Namn: Personnummer: Mobilnummer: Längd: Skola: Klass: Vikt: Frågorna i den här enkäten handlar om din hälsa och dina levnadsvanor. Det

Läs mer

Hälsofrågor i Gymnasiet

Hälsofrågor i Gymnasiet Elevhälsoenkät Norrbotten Läsår 2018/2019 Hälsofrågor i Gymnasiet Namn: Personnummer: Mobilnummer: Längd: Skola: Klass: Vikt: Frågorna i den här enkäten handlar om din hälsa och dina levnadsvanor. Det

Läs mer

Om mig. Länsrapport

Om mig. Länsrapport Om mig Länsrapport www.regionostergotland.se Om mig är Östergötlands länsgemensamma webbenkät om ungdomars hälsa och livsstil som har genomförts årligen sedan hösten. Enkäten är ett samarbete mellan länets

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR I 8:AN Inför hälsobesöket hos skolsköterskan

HÄLSOFRÅGOR I 8:AN Inför hälsobesöket hos skolsköterskan HÄLSOFRÅGOR I 8:AN Inför hälsobesöket hos skolsköterskan Här nedan finns frågor att svara på som rör skolmiljö, din hälsa och din livsstil. Om det är någon fråga du inte förstår, kan du vänta med att besvara

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om din hälsa, levnadsvanor, trivsel, relationer och skolmiljö. Frågorna utgör grunden för ditt hälsosamtal. I samband med samtalet

Läs mer

Rapport om ungdomars alkohol, narkotika och tobaksvanor

Rapport om ungdomars alkohol, narkotika och tobaksvanor Rapport om ungdomars alkohol, narkotika och tobaksvanor Enkätundersökning i Landskrona år 2007 2014 Stefan Åberg, ANDT samordnaren (140630) Inledning Det övergripande målet för ANDT-politiken är ett samhälle

Läs mer

HÄLSOENKÄT ÅK 1-3 gymnasiet

HÄLSOENKÄT ÅK 1-3 gymnasiet HÄLSOENKÄT ÅK 1-3 gymnasiet Frågorna i den här enkäten handlar om din hälsa. Det är bara skolsköterskan och skolläkaren som kan ta del av dina svar när ni går igenom dem vid hälsosamtalet. Gör så här:

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning 1. Inledning och syfte Sid 3 2. Deltagande i Elevhälsosamtal Sid 4 3. Sammanfattning Sid 5 4. Resultat 4.1 Arbetsmiljö Sid 7 4.2 Hälsovanor Sid 10 4.3 Alkohol, narkotika och tobak

Läs mer

Att tänka på innan du börjar:

Att tänka på innan du börjar: Årskurs 7 2014 Hej! Det här är ett häfte med frågor om hur du mår och hur du har det i skolan, hemma och på fritiden. Undersökningen genomförs av Landstinget Sörmland och resultaten används för att förbättra

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2006/2007

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2006/2007 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 6/7 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning 5 Bästa möjliga hälsa 5 En god utbildning

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I ÅRSKURS 7

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I ÅRSKURS 7 HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I ÅRSKURS 7 Alla elever i årskurs 7 bjuds in till ett hälsobesök hos skolsköterskan. I den här enkäten ställer vi frågor om din hälsa, levnadsvanor, trivsel och skolmiljö som

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 2018 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna

Läs mer

Hälsoenkät för ungdomar i gymnasiet, Norrbotten

Hälsoenkät för ungdomar i gymnasiet, Norrbotten Hälsoenkät för ungdomar i gymnasiet, Norrbotten Namn och personnummer: Detta fyller skolsköterskan i: Datum för hälsosamtalet: Skola: Längd:...cm Vikt:...kg BMI: Kön: ARBETSMILJÖ Sätt ett kryss i rutan

Läs mer

Att vara ung i Hylte. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken sammanfattande version

Att vara ung i Hylte. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken sammanfattande version Att vara ung i Hylte Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2018 - sammanfattande version 1 Innehållsförteckning Vad är Lupp? 3 De flesta unga i Hylte kommun... 4 Fritid 6 Skola 9 Politik och samhälle 10

Läs mer

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Förord Att undersöka och presentera

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

HÄLSOENKÄT ÅK 7-9. Gör så här:

HÄLSOENKÄT ÅK 7-9. Gör så här: HÄLSOENKÄT ÅK 7-9 Gör så här: Svara på frågorna i tur och ordning, fråga om du behöver hjälp. Det finns inga rätt eller fel svar! Svara det som stämmer bäst för dig. Vissa frågor handlar om hur det varit

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin

Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 22% Ju fler skyddsfaktorer desto bättre hälsa 32% 33% 35% 48% 59% Andel (%) med god hälsa fördelat på antal skyddsfaktorer

Läs mer

Folkhälsoprofiler Barn och Unga i Skåne 2012

Folkhälsoprofiler Barn och Unga i Skåne 2012 Folkhälsoprofiler Skåne 2012 - en översikt av indikatorer relaterade till de nationella folkhälsomålen för Skånes kommuner Birgit Modén Maria Fridh Maria Rosvall Mathias Grahn Enheten för Folkhälsa och

Läs mer

Fokus på utländsk bakgrund

Fokus på utländsk bakgrund Fokus på utländsk bakgrund Fokusrapport Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Metod och genomförande... 2 Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa... 2 Livsvillkor... 3 Familjeförhållanden... 3 I hemmet... 5 I

Läs mer

Hälsofrågor till elever i gymnasiet och information om samtycke för överföring av data till Region Dalarna

Hälsofrågor till elever i gymnasiet och information om samtycke för överföring av data till Region Dalarna Hälsofrågor till elever i gymnasiet och information om samtycke för överföring av data till Region Dalarna I den här enkäten ställer vi frågor om din hälsa, levnadsvanor, trivsel, relationer och skolmiljö.

Läs mer

Liv & hälsa ung Liv & hälsa ung 2011

Liv & hälsa ung Liv & hälsa ung 2011 Liv & hälsa ung 2011 Knivsta kommun Liv & hälsa ung 2011 Knivsta kommun 2011-07-18 Liv & hälsa ung 2011 Knivsta kommun Syfte Syftet med Liv och Hälsa ung är att kartlägga hälsa, levnadsvanor och livsvillkor

Läs mer

Ungdomars drogvanor 2016

Ungdomars drogvanor 2016 Ungdomars drogvanor 2016 Undersökning bland årkurs 9 och gymnasiet år 2 i Falköping CAN Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Ungdomars drogvanor 2016 Undersökning bland årkurs 9 och gymnasiet

Läs mer

Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län.

Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län. För att beskriva hur barn och unga i Västernorrland mår har vi som arbetar med folkhälsa i länets 7 kommuner, i landstinget och på länsstyrelsen, sammanställt data från olika statistiska källor och undersökningar.

Läs mer

Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 7, Norrbotten

Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 7, Norrbotten Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 7, Norrbotten Namn och personnummer: Detta fyller skolsköterskan i: Datum för hälsosamtalet: Skola: Längd:...cm Vikt:...kg BMI: Kön: ARBETSMILJÖ Sätt ett kryss i rutan

Läs mer

Ungas hälsa utifrån könsidentitet

Ungas hälsa utifrån könsidentitet 18 Ungas hälsa utifrån könsidentitet - ett komplement till Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne 16 skolår 9 skolår 6 gymnasiet år 2 Denna rapport är utgiven av Region Skåne i samarbete med Kommunförbundet

Läs mer

Fig. 1 Bedömning av livet i allmänhet

Fig. 1 Bedömning av livet i allmänhet Fig. 1 Bedömning av livet i allmänhet 100 80 60 40 20 0 GOD LIVS- KVALITET (värde 6 eller högre på en skala 0-10) MINDRE GOD LIVSKVALITET (värde 5 eller lägre) Fig. 2 Andel som ej har möjlighet att framföra

Läs mer

Elevhälsoenkät. Hälsofrågor till dig som går i gymnasiet

Elevhälsoenkät. Hälsofrågor till dig som går i gymnasiet Elevhälsoenkät Hälsofrågor till dig som går i gymnasiet Hej! I det här häftet finns frågor som rör din hälsa, hem- och lärmiljö och dina levnadsvanor. Några av frågorna kommer att vara underlag för statistik

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2010/2011

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2010/2011 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Rapport för läsåret 21/211 Annika Nordstrand Sekretariatet www.nll.se/folkhalsa Innehåll sidan Sammanfattning 4 Bästa möjliga hälsa 4 En god utbildning 5 Delaktighet

Läs mer

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland

Läs mer

DNR: KS2019/83/11. Redovisning av ELSA-statistik läsåret KS2019/83/ (2) Kommunstyrelsen

DNR: KS2019/83/11. Redovisning av ELSA-statistik läsåret KS2019/83/ (2) Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE Datum Sida 19-1- 1 (2) Kommunstyrelsen Redovisning av ELSA-statistik läsåret 17-18 KS19/83/11 Förslag till beslut Redovisningen av ELSA-statistik för läsåret 17-18 godkänns. Sammanfattning

Läs mer

Elevhälsoenkät. Hälsofrågor till dig som går i årskurs 7

Elevhälsoenkät. Hälsofrågor till dig som går i årskurs 7 Elevhälsoenkät Hälsofrågor till dig som går i årskurs 7 Hej! I det här häftet finns frågor som rör din hälsa, hem- och lärmiljö och dina levnadsvanor. Några av frågorna kommer att vara underlag för statistik

Läs mer

Till lärarna! Uppföljning i klasserna 6 och 9

Till lärarna! Uppföljning i klasserna 6 och 9 en läsåret 2007-08 Ledningskontoret Folkhälsoenheten Uppföljning i klasserna 6 och 9 Till lärarna! Här kommer nu en rapportering av resultatet av barn- och ungdomshälsoenkäten, som gjordes månadsskiftet

Läs mer

Kost och Fysisk Aktivitet

Kost och Fysisk Aktivitet 7 APRIL 21 Kost och Fysisk Aktivitet Frukost Frukosten räknas som den viktigaste måltiden eftersom den har betydelse för hur mycket man orkar prestera under dagen. På nationell nivå minskar andelen som

Läs mer

Cannabis och unga i Göteborg Tidsserier mellan 2007 och 2016

Cannabis och unga i Göteborg Tidsserier mellan 2007 och 2016 Cannabis och unga i Göteborg Tidsserier mellan 7 och 16 Stadens barn och ungdomar I Göteborg bor cirka 1 barn och ungdomar mellan -19 år Cirka 5 av dem är -19 år Ytterligare 5 invånare är mellan 19-25

Läs mer

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström UNGA 16 Folkhälsoråd 27 maj 2016 Peter Thuresson Ebba Sundström Upplägg presentation Syftet med Unga-undersökningen Umeå kommuns folkhälsomål Bakgrund till undersökningen Förändringar i enkäten? Resultat

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007

Skolelevers drogvanor 2007 Skolelevers drogvanor 2007 - en enkätstudie i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 Hanna Mann och Maria Selway Alkohol- och drogförebyggande samordnare Ängelholms kommun DROGVANOR I ÅRSKURS 9 4 TOBAK 4 Rökning

Läs mer

Lupp 2010 LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN

Lupp 2010 LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN Lupp 1 LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN lupp-rapport 1 LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (11) Sammanfattning av Lupp- enkäten 1 Den sjätte luppundersökningen med nära frågor har besvarats

Läs mer

Folkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22

Folkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22 Folkhälsoenkät Ung 11 Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 12-2-22 1 Innehållsförteckning Resultat... 5 Hälsa och läkemedel... 5 Tobak... 12 Alkohol... 19 Narkotika... 27 Dopning och sniffning... 29

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun Skolelevers drogvanor 2007 Ansvarig uppgiftslämnare: Annika Persson, drogförebyggande samordnare Inledning Socialmedicinska enheten vid Lunds universitet genomförde under 2007 lokala drogvaneundersökningar

Läs mer

Kommunprofil. Katrineholms Kommun. Katrineholm. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår

Kommunprofil. Katrineholms Kommun. Katrineholm. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår 2011 Kommunprofil s Kommun Resultat från 2004-2011 Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår Röst från Liv & Hälsa ung Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland

Läs mer

Hälsofrågor gymnasiet

Hälsofrågor gymnasiet Hälsofrågor gymnasiet Namn och personnummer: Detta fyller skolsköterskan i: Datum för hälsosamtalet: Skola/klass: Längd:...cm Vikt:...kg ARBETSMILJÖ 1. Jag tycker att... Sätt ett kryss i rutan som passar

Läs mer

Föräldrarmöte Fältgruppen i Bromma

Föräldrarmöte Fältgruppen i Bromma SIDAN 1 Föräldrarmöte Fältgruppen i Bromma Vi som jobbar i Fältgruppen Sandra Stendahl Fältförlagd socialsekreterare 076-12 06 193 Emma Martin Fältförlagd socialsekreterare 076-12 06 197 Charlie Sanrell

Läs mer

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare.

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare. Aktuell rapport bygger på en utförligare rapport, Gymnasieelevers psykiska hälsa i Skövde år 2, skriven av A. Boij AB - Idé och produktutveckling, ISBN 978-91-977837-5-6, vilka genomförde undersökningen.

Läs mer

En samlad bild av barn och ungas hälsa. Piteå kommun 2009

En samlad bild av barn och ungas hälsa. Piteå kommun 2009 arn och ungas hälsa En samlad bild av barn och ungas hälsa Piteå kommun 2009 Piteå kommun Tel: 0911-69 60 00 Besöksadress: Svartuddsvägen 1 www.pitea.se En samlad bild av barn och ungas hälsa Piteå kommun

Läs mer

Folkhälsoenkät Ung Ungdomars hälsa, levnads- och drogvanor i Jönköpings län

Folkhälsoenkät Ung Ungdomars hälsa, levnads- och drogvanor i Jönköpings län Folkhälsoenkät Ung 2015 Ungdomars hälsa, levnads- och drogvanor i Jönköpings län Innehåll Om Folkhälosenkät Ung...4 Sammanfattning...4 Bakgrund och genomförande...5 Metod...5 Demografisk beskrivning...6

Läs mer

En samlad bild av barn och ungas hälsa. Piteå kommun 2009

En samlad bild av barn och ungas hälsa. Piteå kommun 2009 arn och ungas hälsa En samlad bild av barn och ungas hälsa Piteå kommun 2009 Piteå kommun Tel: 0911-69 60 00 Besöksadress: Svartuddsvägen 1 www.pitea.se En samlad bild av barn och ungas hälsa Piteå kommun

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Ungdomars droganvändning Helsingborg, Skåne, Sverige & Europa

Ungdomars droganvändning Helsingborg, Skåne, Sverige & Europa https://verktygsladanhbg.se Ungdomars droganvändning,, & Europa Innehåll: Statistik uppgifter Materialets källa: - Region /kommunförbundet folkhälsoenkät. Alla skånska kommuner i årskurs 6 och 9 samt årskurs

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2010/2011

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2010/2011 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Rapport för läsåret 21/211 Annika Nordstrand Sekretariatet www.nll.se/folkhalsa Innehåll sidan Sammanfattning 4 Bästa möjliga hälsa 4 En god utbildning 5 Delaktighet

Läs mer