Innehållsförteckning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehållsförteckning"

Transkript

1 1

2 Innehållsförteckning 1. Inledning och syfte Sid 3 2. Deltagande i Elevhälsosamtal Sid 4 3. Sammanfattning Sid 5 4. Resultat 4.1 Arbetsmiljö Sid Hälsovanor Sid Alkohol, narkotika och tobak Sid Fysisk, psykisk och social hälsa Sid 17 2

3 1. Inledning och syfte I Sverige får alla elever i grundskolans förskoleklass, år 4 och 7 samt gymnasieskolans år 1, erbjudande om individuella hälsosamtal tillsammans med skolsköterskan. I Norrbotten är en enkät kopplad till samtalet. Modellen med enkät och samtal benämns fortsatt Elevhälsosamtal*. I Norrbottens Elevhälsosamtal deltar kommunala, enskilda och statliga skolhuvudmän. Syftet med Elevhälsosamtal är att prata med barnen och ungdomarna om hur de mår och hur hälsan påverkas av hur vi lever (att mat, motion och sömn har stor betydelse för hur vi mår). Inför samtalet får eleven ett formulär med frågor om hälsa och levnadsvanor samt hur eleven trivs i skolan. Hälsosamtalet utgår från frågorna och barnets/ungdomens svar dokumenteras i elevens skolhälsovårdsjournal. Svaren från frågeformuläret rapporteras in i en databas (efter samtycke från vårdnadshavare eller elev 15 år) som hanteras av Region Norrbotten, vilka årligen sammanfattar resultaten i en rapport. Rapporterna syftar till att få en överblick över hälsoläget i länet som helhet och ger en möjlighet att se förändringar över tid och att jämföra olika kommuners resultat. Den ger kommunerna information om vilka insatser som behöver göras och är viktig när beslut om åtgärder ska fattas. För Region Norrbotten är syftet dessutom att följa barn och ungas hälsa och levnadsvanor, se långsiktiga följder av att arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande och ta initiativ till förbättringsåtgärder. Denna rapport, redovisar resultat från läsåret 2017/18 men inkluderar även resultat från läsåren 2016/17 och 2015/16 för att beskriva utvecklingen under denna tidsperiod. Rapporten redovisar data på länsnivå, och ibland uppdelat per kommun och på kön. En del frågor i enkäten har tillkommit, tagits bort eller omformulerats under tidsperioden vilket gör att alla frågor inte kan redovisas alla tre läsår. Andelar för läsåren 2015/16 och 2016/17 är hämtade från tidigare rapporter som återfinns på Rapporten presenterar resultaten indelat i frågeformulärets olika områden under rubrikerna; Arbetsmiljö, Hälsovanor, Alkohol, narkotika och tobak, Fysisk, psykisk och social hälsa. *Läsåret 2005/2006 startade några kommuner med modellen Elevhälsosamtal, som successivt spred sig till övriga kommuner i länet. Från och med läsåret 2010/2011 har länets alla kommuner varit med. Även flera enskilda och statliga skolhuvudmän ingår. Elever med utländsk bakgrund som går svensk introduktionsklass i gymnasiet deltar inte i detta elevhälsosamtal utan får i vissa fall en annan variant 3

4 2. Deltagande i Elevhälsosamtal i Norrbottens gymnasieskola, år 1 läsåren 2015/ / /18 Andelen elever som ingår i resultatet för Elevhälsosamtal har varit relativt stabilt de senaste tre läsåren. Deltagarfrekvensen var från 56 % läsåret 2015/16, 57 % läsåret 2016/17 och 48 % läsåret 2017/18. Läsåret 2017/18 deltog inte Piteå kommun, vilka har ett stort antal elever. Detta bortfall påverkar årets deltagarfrekvens. Varje år finns det ett bortfall av elever som inte deltagit i Elevhälsosamtalet. Bortfallet kan bero på olika saker, t.ex. personalbrist för att bjuda in och genomföra samtalet men det kan även bero på att elever uteblir trots flera ombokningar. Läsåret 2015/16 deltog inte Arvidsjaur, Överkalix, Övertorneå kommun. Läsåret 2016/17 deltog inte Pajala, Älvsbyn, Överkalix, Övertorneå kommun. Läsåret 2017/18 deltog inte Jokkmokk, Piteå och Överkalix kommun. Inga enskilda eller statliga skolhuvudmän har deltagit dessa läsår. Vissa kommuner har ett litet antal elever som besvarat frågorna vilket innebär att resultat presenteras på länsnivå, uppdelat på flickor och pojkar. I de fall resultat presenteras på kommunnivå får de tolkas med försiktighet. Antalet elever som besvarat frågeformuläret läsåret 2017/18 och samtyckt till att deras data matas in i databasen, uppdelat per kommun och kön, och andel deltagande elever jämfört med antal inskrivna elever läsåret 2017/18 enligt skolverket visas i Tabell 1. För motsvarande uppgifter läsåren 2015/16 och 2016/17 se rapporterna som återfinns på Tabell1. Antal flickor och pojkar som samtyckt till registrering av hälsofrågor i gymnasieskolan år 1, läsåret 2017/18, uppdelat per kommun. Andel deltagande elever jämfört med antal inskrivna elever enligt skolverket läsåret 2017/18 Kommun Flickor, antal Pojkar, antal Andel deltagande elever, % Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk us us us Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå us us us Älvsbyn Överkalix us us us Övertorneå Total us) inga uppgifter finns registrerade för kommunen 4

5 3. Sammanfattning ARBETSMILJÖ Arbetsmiljön och trivseln i gymnasieskolan är generellt bra. Nio av tio flickor och pojkar i länet tycker att de valt rätt gymnasieprogram och det är lika vanligt att eleverna trivs bra i skolan. Ungefär åtta av tio elever upplever att de ofta eller alltid har arbetsro på lektionerna. Pojkar rapporterar något oftare bra arbetsro, känner sig tryggare, upplever bättre stämning i klassen, och anser skolarbetet fungerar bättre än flickor. Betydligt större andel flickor än pojkar upplever sig ofta/alltid stressade över skolarbetet, 37% jämfört med 17% bland pojkarna. HÄLSOVANOR Sex av tio elever äter frukost varje skoldag. Fler pojkar än flickor äter lunch, middag varje skoldag Gymnasieelevers frukt och grönsakskonsumtion har inte förändrats märkbart de senaste två läsåren. Andelen flickor som äter frukt och grönsaker 1 gång per dag eller oftare är högre än andelen pojkar. Däremot är det vanligare bland pojkar att ofta äta fisk/skaldjur än bland flickor. Jämfört läsåren 2016/17 och 2017/18 äter gymnasieelever lite oftare fisk/skaldjur De senaste två läsåren har andelen elever som dricker sötade drycker så som saft, läsk, energidryck, sötat te minst 1 gång per dag, varit oförändrad, med 16% av flickorna och 24% av pojkarna. Mer än sex av tio elever anger läsåret 2017/18 att de äter godis, choklad, chips, bullar, kakor minst några gånger i veckan. Av dessa äter en lite större andel pojkar än flickor godis etc varje dag. En vanlig dag, på fritiden sitter 84% av flickorna och 73% av pojkarna minst 3 timmar framför dator, tv, ipad, mobil. Andelen elever som sitter så mycket som 5 timmar eller mer per dag är bland flickorna 38% och bland pojkarna 32 %. Stillasittandet framför skärm, mätt på detta sätt, har varit relativt oförändrat över de senaste läsåren, med en antydan till minskat stillasittande bland pojkarna Många elever vill inte uppge längd och vikt. Det är fler flickor än pojkar som inte vill ange längd och vikt. Bland de flickor som uppger längd och vikt ökar andelen med övervikt/fetma, från 18% läsåret 2015/16, till 25% läsåret 2017/18. Bland pojkar var motsvarande andel 29%, oförändrat jämfört med samma tidsperiod. ALKOHOL, NARKOTIKA OCH TOBAK Andelen elever som aldrig provat att röka varierar, läsåret 2015/16 67 %, 62 % läsåret 2016/17 och 74 % läsåret 2017/18 Ungefär en av tio pojkar snusar varje dag, medan 2 av 100 flickor snusar varje dag Andelen elever som aldrig provat alkohol var 50.6% läsåret 2015/16, 47.7 % läsåret 2016/17 och 62.4 % läsåret 2017/18. 5

6 FYSISK, PSYKISK OCH SOCIAL HÄLSA De flesta gymnasieeleverna trivs med sig själva och mår bra eller mycket bra, men andelen flickor är lägre än andelen pojkar och andelen har sjunkit de senaste läsåren för både flickor och pojkar. Flickor rapporterar betydligt oftare huvudvärk, ont i magen, värk i rygg, nacke, axlar jämfört med pojkar. Likaså rapporterar flickor betydligt oftare att de känner sig ledsen/nedstämd, orolig/rädd och irriterad/på dåligt humör än pojkar. Andelen elever som ofta eller alltid känt sig ledsna eller nedstämda har varit relativt oförändrad över läsåren, med ca 20% av flickorna och 5% bland pojkarna över mätperioden. Skillnaden mellan könen har därmed också varit oförändrad avseende den här typen av psykiska besvär. 64% av eleverna i årskurs ett på gymnasiet tycker att de sover bra/mycket bra läsåret 2017/18 (68% läsåret innan). Andelen som rapporterar att de sover bra/mycket bra skiljer sig marginellt mellan flickor och pojkar (63 % flickor jämfört med 65% pojkar). Två av tre elever (66 %) uppger att de sover 7-8 timmar per natt läsåret 2017/18, jämfört med 70 % läsåret innan. Läsåret 2017/18 inkluderades frågan Alla har rätt att få tycka om vem den vill, känner du att du får göra det? 87 % svarade ja, 11 % svarade delvis Nio av tio elever (93-94 %) anger att de har en vuxen respektive har en kompis att prata med om det som är viktigt. Andelen har legat stabilt de tre senaste läsåren % har inte frågor gällande sin kropp, preventivmedel, sex och samlevnad Ca 90 % är nöjda eller mycket nöjda med sitt förhållande till sin familj/föräldrar/vårdnadshavare Läsåret 2016/17 inkluderades en fråga om eleven har blivit utsatt för våld/blivit sexuellt ofredad i skolan eller på fritiden och 8 % svarade ja på frågan vilket motsvarade 13 % av flickorna och 3 % av pojkarna. Läsåret 2017/18 var frågan formulerad enligt följande Har du blivit utsatt för våld/sexuellt ofredande någon gång? 14% av flickorna och 2 % av pojkarna svarade ja. Andelen som inte kunde eller ville svara på frågan var 4 % och av dem var 77 % flickor. 6

7 4. Resultat 4.1 Arbetsmiljö Arbetsmiljön och trivseln i gymnasieskolan är generellt bra. Majoriteten av flickor och pojkar i länet tycker att de valt rätt gymnasieprogram (94 % läsåret 2015/16, 93 % läsåret 2016/17 och 88 % läsåret 2017/18). De flesta anger att de trivs bra eller mycket bra i skolan (92 % läsåret 2015/16, 92 % läsåret 2016/17 och 91 % läsåret 2017/18). Ungefär åtta av tio elever upplever att de ofta eller alltid har arbetsro på lektionerna (85 % läsåret 2015/16, 79 % läsåret 2016/17 och 80 % läsåret 2017/18). Pojkar anger att de har bättre arbetsro än flickor; läsåret 2015/16 pojkar 86 % och flickor 85 %, läsåret 2016/17 pojkar 80 % och flickor 78 % och läsåret 2017/18 pojkar 82 % och flickor 77 %. Ungefär en fjärdedel av alla elever känner sig ofta/alltid stressad över skolarbetet (24 % läsåret 2015/16, 28 % läsåret 2016/17 och 26 % läsåret 2017/18). Betydligt större andel flickor än pojkar upplever sig ofta/alltid stressade (läsåret 2015/16 35 % vs 14 %, läsåret 2016/17 39 % vs 18 % och läsåret 2017/18 37 % vs 17 %). Tabell 2 beskriver hur eleverna upplever sin skolmiljö, exempelvis hur de tycker skolarbetet fungerar, om de känner sig trygga i skolan, hur de upplever stämningen i klassen. Flickor anger generellt inte lika positiva svar som pojkarna. Andelen som stannar hemma från skolan utan att vara sjuk minskar de tre senaste läsåren, både bland flickor och pojkar. En liten andel elever (3 %), fler flickor än pojkar, har blivit utsatt för mobbning eller känner sig utanför läsåret 2017/18, se tabell 2. Läsåret 2016/17 var frågan ställd annorlunda, Blir du utsatt för mobbning eller utfrysning? Med svaralternativen ja och nej, och 2 % svarade ja (2 % av flickorna och 1% av pojkarna). Läsåret 2015/16 var frågan ställd på ytterligare ett annat sätt, Har du själv blivit retad, utstött eller på annat sätt illa behandlad de tre senaste månaderna? Med svarsalternativen ja och nej, och uppdelat på alternativen; av andra elever i skolan och av vuxna i skolan. Totalt 4% svarade ja på denna fråga (6% av flickorna och 3 % av pojkarna). Andelen elever som upplever att någon skolkompis blir utsatt för mobbning eller är utanför var 4 % läsåret 2016/17 och 6 % läsåret 2017/18. En procent av eleverna kunde eller ville inte svara på den frågan läsåret 2016/17, jämfört med var tionde elev läsåret 2017/18 (ungefär lika vanligt att flickor inte kunde eller ville besvara frågan som pojkar). 7

8 Tabell 2. Beskrivning över gymnasieelevers upplevelse av sin skolmiljö läsåret 2017/18, och i de fall frågorna ingår läsåren 2015/16, 2016/17, och uppdelat på flickor och pojkar Flickor och pojkar, % Flickor, % Pojkar, % Läsår 2015/ / / / / / / / /18 Jag tycker skolarbetet fungerar mycket bra eller bra för mig Jag kommer alltid eller ofta bra överens med mina lärare Jag känner mig alltid eller ofta trygg i skolan Jag tycker stämningen i min klass är mycket bra eller bra Jag stannar någon gång hemma från skolan utan att vara sjuk Jag har blivit utsatt för mobbing/ känt mig utanför de senaste tre månaderna Jag anser att någon av mina skolkamrater utsätts för mobbning eller är utanför*** * ** 80.9 * ** 78.0 * ** 83.6 * ** 95.1 * ** 95.1 * ** 95.2 * * * * * * ** ** 3.0 ** ** 4.4 ** ** 1.7 * * * * Frågan saknas ** Frågan formulerad annorlunda ***På frågan om man upplever att någon skolkompis blir utsatt för mobbning eller är utanför var det 10 % som inte kunde eller inte ville svara läsåret 2017/18 jämfört 1.2 % läsåret 2016/17 Andelar för läsåren 2015/16 och 2016/17 är hämtade från tidigare rapporter som återfinns på Frågorna om man upplever sig mobbad är inte identiskt formulerade läsåren 2016/17 och 2017/18. Men om man jämför läsåren anger fler elever, i de flesta kommunerna, att de själva utsätts för mobbning eller känner sig utanför läsåret 2017/18. Likaså anger fler elever att skolkamrater utsätts för mobbning/är utanför i de flesta kommunerna, läsåret 207/18 jämfört året innan. Tabell 3. Andel gymnasieelever läsåret 2016/17 och 2017/18 som anger att de själva blivit utsatt för mobbning/känt sig utanför och som anger att skolkamrater utsätts för mobbning eller är utanför, uppdelat per kommun 8

9 Jag blir utsatt för mobbning eller utfrysning, % Jag har blivit utsatt för mobbing/ känt mig utanför de senaste tre månaderna, % Jag anser att någon av mina skolkamrater blir utsatt för mobbning eller utfrysning, % Jag anser att någon av mina skolkamrater utsätts för mobbning eller är utanför, % Läsår 2016/ / / /18 Arjeplog * * * * Arvidsjaur 0.0 * * * Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk * us * us Kalix Kiruna Luleå Pajala us * us * Piteå 1.0 us 2.8 us Älvsbyn us * us * Överkalix us us us us Övertorneå us * us * *) kommunen har för få registrerade svar för att redovisa, < 50 elever us) inga uppgifter finns registrerade för kommunen Andelar för läsåret 2016/17 är hämtade från tidigare rapport som återfinns på 9

10 4.2 Hälsovanor Tabell 4 beskriver andelen flickor och pojkar som varje skoldag äter frukost, lunch och middag. Drygt hälften av alla elever anger att de äter frukost varje skoldag (59 % läsåret 2015/16, 55 % läsåret 2016/17 och 58 % läsåret 2017/18). Andelen som äter skollunch varje dag var 59 % läsåret 2015/16, 76 % läsåret 2016/17 och 71 % läsåret 2017/18. Nio av tio elever äter middag varje skoldag (94 % läsåren 2015/16 och 2016/17, 92 % läsåret 2017/18). Andelen pojkar som äter lunch och middag varje skoldag är större än andelen flickor. Tabell 4. Beskrivning av andelen gymnasieelever läsåren 2015/16, 2016/17, 2017/18, och som äter frukost, lunch, middag varje skoldag, uppdelat på flickor och pojkar Flickor, % Pojkar, % Läsår 2015/ / / / / /18 Jag äter frukost varje skoldag Jag äter lunch varje skoldag Jag äter middag varje skoldag Andelar för läsåren 2015/16 och 2016/17 är hämtade från tidigare rapporter som återfinns på Gymnasieelevers frukt och grönsakskonsumtion skiljer sig inte märkbart de senaste två läsåren. Andelen flickor som äter frukt och grönsaker 1 gång per dag eller oftare är högre än andelen pojkar, 62% av flickorna jämfört med 44% av pojkarna vad gäller grönsaker/rotfrukter och 51% av flickorna jämfört med 35% bland pojkarna vad gäller frukt/bär, läsåret 2017/18, se tabell 5. Jämfört läsåren 2016/17 och 2017/18 äter gymnasieelever lite oftare fisk/skaldjur. Det är vanligare bland pojkar att äta fisk/skaldjur minst några gånger i veckan än bland flickor. Tabell 5. Beskrivning av hur ofta gymnasieelever läsåren 2016/17 och 2017/18 äter frukt, grönsaker och fisk, uppdelat på flickor och pojkar. Frågan saknas 2015/16 Flickor, % Pojkar, % Läsår 2016/ / / /18 Jag äter frukt/bär 1 gång /dag gånger/dag eller oftare Jag äter grönsaker/rotfrukter 1 gång /dag gånger/dag eller oftare Jag äter fisk/skaldjur Minst några gånger i veckan 42,2 48,9 44,5 58,1 Andelar för läsåret 2016/17 är hämtade från tidigare rapport som återfinns på Mer än sex av tio elever anger läsåret 2017/18 att de äter godis, choklad, chips, bullar, kakor minst några gånger i veckan: 64% av pojkarna och 69 % av flickorna. Av dessa äter en lite större andel pojkar än flickor godis etc varje dag (15 % vs 10 %). Tabell 6 visar hur ofta eleverna äter sötsaker per vecka. 10

11 Tabell 6. Beskrivning av hur ofta gymnasieelever läsåren 2016/17 och 2017/18 äter sötsaker, uppdelat på flickor och pojkar. Frågan saknas 2015/16 Flickor, % Pojkar, % Läsår 2016/ / / /18 Jag äter godis, choklad, chips, bullar, kakor 1 gång/vecka eller mer sällan Några gånger/veckan gång/dag gånger/dag eller oftare Andelar för läsåret 2016/17 är hämtade från tidigare rapport som återfinns på De senaste två läsåren har andelen elever som dricker sötade drycker så som saft, läsk, energidryck, sötat te minst 1 gång per dag, varit oförändrad, 16% av flickorna och 24% av pojkarna. Tabell 7 beskriver hur ofta flickor och pojkar anger att de dricker sötade drycker per vecka. Tabell 7. Beskrivning av hur ofta gymnasieelever läsåren 2017/18 och 2016/17 dricker sötade drycker, uppdelat på flickor och pojkar. Frågan annorlunda formulerad 2015/16 Flickor, % Pojkar, % Läsår 2016/ / / /18 Jag dricker sötade drycker; saft, läsk, energidryck, sötat te 1 gång/vecka eller mer sällan Några gånger/vecka gång/dag gånger/dag eller oftare Andelar för läsåret 2016/17 är hämtade från tidigare rapport som återfinns på Majoriteten av flickor och pojkar deltar alltid/ofta på lektionerna i idrott och hälsa, och andelen har ökat sista tre läsåren (87 % - 91 % - 93 %). En vanlig dag, på fritiden, satt läsåret 2015/16 84 % av flickorna och 77% av pojkarna minst 3 timmar framför dator, tv, ipad, mobil. Motsvarande för läsåret 2017/18 är 84% av flickorna och 73% av pojkarna. Se tabell 8 för beskrivning av stillasittande tid. Andelen elever som sitter så mycket som 5 timmar eller mer per dag framför dator, tv, ipad, mobil är relativt oförändrad över de senaste läsåren, bland flickorna 38% 2017/18 såväl som 2015/16, och bland pojkarna 32 % jämfört med 34% läsåret 2015/16. Stillasittandet framför skärm, mätt på detta sätt, har därmed varit relativt oförändrat över de senaste läsåren, med en antydan till minskat stillasittande bland pojkarna. Tabell 8. Beskrivning av gymnasieelevers stillasittande tid, på fritiden, framför dator, tv, ipad, mobil läsåren 2015/16, 2016/17 och 2017/18, uppdelat på flickor och pojkar Flickor, % Pojkar, % Läsår 2015/ / / / / /18 Tid framför tv, dator, ipad, mobil 0-2 timmar timmar timmar Mer än 6 timmar Andelar för läsåren 2015/16 och 2016/17 är hämtade från tidigare rapporter som återfinns på 11

12 När eleverna ombes räkna ihop sin dagliga fysiska aktivitet, skoltid och fritid sammanslaget, anger 80 % att de idrottar/motionerar/rör på sig sammanlagt 60 minuter per dag mer än 3 dagar i veckan. Frågan var formulerad annorlunda läsåren 2015/16 och 2016/17. En tredjedel av eleverna går eller cyklar till skolan, men andelen skiljer sig mycket mellan kommunerna, se tabell 9. Tabell 9. Andel gymnasieelever läsåren 2016/17 och 2017/18 som anger att de går eller cyklar till skolan, uppdelat per kommun. Frågan saknas läsåret 2015/16. Kommuner med färre än 50 elever redovisas ej. Jag går/cyklar oftast till och från skolan, % Flickor och pojkar Läsår 2016/ /18 Boden Gällivare Haparanda Kalix Kiruna Luleå Andelar för läsåret 2016/17 är hämtade från tidigare rapport som återfinns på Många elever vill inte ange sin längd och vikt och andelen har ökat de senaste tre läsåren, 16 % -15 % - 28 %. Av dem som angav längd och vikt läsåret 2017/18 var 71 % normalviktiga (73 % av flickorna och 70 % av pojkarna). Även om det stora bortfallet gör att både andelar och utveckling bör tolkas försiktigt, indikerar siffrorna en ökande andel flickor i länet med övervikt/fetma över läsåren, då andelen var 18% läsår 2015/16, 19% läsåret därefter och 25% läsåret 2017/18. Bland pojkar var motsvarande andelar 29%, 27%, respektive 29%, dvs relativt oförändrad andel över tid. Tabell 10a visar body mass index (BMI) klassificering läsåret 2017/18, uppdelat per kommun. Redovisning av BMI uppdelat per kommun läsåren 2015/16 och 2016/17 hittas i tidigare rapporter på 12

13 Tabell 10a. Body mass index (BMI) klassificering för gymnasieelever år 1, läsåret 2017/18, uppdelat per kommun. BMI-klass Normalvikt, % Övervikt, % Fetma, % Undervikt, % Ej svarat, % Kommun Arjeplog * * * * * Arvidsjaur * * * * * Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk us us us us us Kalix Kiruna Luleå Pajala * * * * * Piteå us us us us us Älvsbyn* * * * * * Överkalix us us us us us Övertorneå* * * * * * Andel totalt, (%) *) kommunen har för få elever för att redovisa (< 50elever) us) inga uppgifter finns registrerade för kommunen 13

14 Tabell 10b visar andelen elever med övervikt/fetma läsåren 2015/16, 2016/17 och 2017/18 uppdelat per kommun. Tabell 10b. Andel gymnasieelever med övervikt/fetma läsåren 2015/16, 2016/17 och 2017/18, uppdelat per kommun BMI-klass Övervikt/fetma, % Övervikt/fetma, % Övervikt/fetma, % Läsår 2015/ / /18 Kommun Arjeplog Arvidsjaur us Boden * Gällivare Haparanda * Jokkmokk * * us Kalix Kiruna Luleå Pajala *. Piteå us Älvsbyn 20.0 Överkalix us us Övertorneå us. Total (%) Andelarna avser andel av de svarande eleverna ) kommunen har för få elever för att redovisa (< 50elever) us) inga uppgifter finns registrerade för kommunen * har minst 50 % bortfall på uppgiften Andelar för läsåren 2015/16 och 2016/17 är hämtade från tidigare rapporter som återfinns på 14

15 Tabell 10c visar andelen flickor och pojkar med övervikt/fetma läsåren 2015/16, 2016/17 och 2017/18 uppdelat per kommun. Tabell 10c. Andel flickor och pojkar med övervikt/fetma läsåren 2015/16, 2016/17 och 2017/18, uppdelat per kommun BMI-klass Övervikt/fetma, % Övervikt/fetma, % Övervikt/fetma, % Läsår 2015/ / /18 flickor pojkar flickor pojkar flickor pojkar Kommun Arjeplog Arvidsjaur us. Boden * 37.5 Gällivare Haparanda * Jokkmokk us Kalix Kiruna Luleå Pajala. Piteå us Älvsbyn Överkalix us us Övertorneå us. Total (%) Andelarna avser andel av de svarande eleverna ) kommunen har för få elever för att redovisa (< 50elever) us) inga uppgifter finns registrerade för kommunen * har minst 50 % bortfall på uppgiften Andelar för läsåren 2015/16 och 2016/17 är hämtade från tidigare rapporter som återfinns på 15

16 4.3 Alkohol, narkotika och droger Läsåret 2015/16 angav 67 % att de aldrig provat röka, 62 % läsåret 2016/17 och 74 % läsåret 2017/18. Andelen som angav att de röker varje dag var 4.6 % läsåret 2015/16, 3.7 % läsåret 2016/17 och 4.1 % läsåret 2017/18. Läsåret 2017/18 svarade 86 % av flickorna och 71 % av pojkarna att de aldrig provat snusa (jmf läsåret 2016/17, 79 % av flickorna vs 56 % av pojkarna och läsåret 2015/16, 83 % av flickorna vs 63 % av pojkarna). Det är vanligare att pojkar snusar jämfört flickor, 10 % av pojkarna snusar varje dag jämfört med 2 % av flickorna. Andelen har varit stabil sista tre läsåren. Andelen elever som uppger att de aldrig provat alkohol var 50.6 % läsåret 2015/16, 47.7 % läsåret 2016/17 och 62.4 % läsåret 2017/18. Tabell 11 beskriver rök/snus/alkoholvanor hos gymnasielever de tre senaste läsåren. Tabell 11. Beskrivning av gymnasieelevers rök/snus/alkoholvanor läsåren 2015/16, 2016/17 och 2017/18, uppdelat på flickor och pojkar Flickor, % Pojkar, % Läsår 2015/ / / / / /18 Rökning Aldrig provat Varje dag Snusning Aldrig provat Varje dag Alkohol Aldrig provat Någon gång i månaden Andelar för läsåren 2015/16 och 2016/17 är hämtade från tidigare rapporter som återfinns på 98 % av gymnasieeleverna har aldrig provat droger/narkotika läsåret 2015/16, jämfört 96 % läsåret 2017/18 (frågan saknas 2016/17). 95 % skulle säga bestämt nej om de blev erbjudna droger/narkotika läsåret 2015/16 jämfört 92 % 2017/18 (frågan formulerad annorlunda 2016/17). Av eleverna är 5 % ganska mycket/väldigt oroad över någons alkohol-/tobaks eller drogkonsumtion läsåret 2017/18. Läsåret 2016/17 hade frågan svarsalternativen ja och nej, och då var andelen som svarade ja 11 %. 16

17 4.4 Fysisk, psykisk och social hälsa De flesta gymnasieeleverna anger att de trivs med sig själv och mår bra, men andelarna har sjunkit de senaste läsåren framförallt bland flickor, se tabell 12a. Andelen flickor som tycker att de mår bra och trivs med sig själva är lägre än andelen pojkar. Tabell 12a. Beskrivning av andel gymnasieelever som upplever att de mår bra/mycket bra och trivs bra/mycket bra med sig själv, läsåren 2015/16, 2016/17 och 2017/18, uppdelat på flickor och pojkar Flickor och pojkar, % Flickor, % Pojkar, % Läsår 2015/ / / / / / / / /18 Jag mår bra/ mycket bra Jag trivs bra/ mycket bra med sig själv Frågan saknas Frågan saknas Frågan saknas Andelar för läsåren 2015/16 och 2016/17 är hämtade från tidigare rapporter som återfinns på Läsåret 2017/18 anger dryga hälften av eleverna % att de sällan eller aldrig de senaste tre månaderna haft besvär med huvudvärk, ont i magen, värk i rygg/nacke/axlar. Andelen som uppger att de ofta/alltid haft ont i magen/värk i rygg nacke axlar har varit ungefär den samma de tre senaste läsåren. En något mindre andel uppger att de ofta/alltid haft besvärande huvudvärk läsåret 2017/2018 jämfört med 2016/2017, 13 % vs 15 %. Flickor rapporterar betydligt oftare huvudvärk, ont i magen, värk i rygg, nacke, axlar jämfört med pojkar, se tabell 12b. Läsåret 2017/18 uppger 63 % av eleverna att de tre senaste månaderna sällan/aldrig/känt sig ledsen/nedstämd, 81 % aldrig/sällan känt sig rädd/orolig och 42 % aldrig/sällan känt sig irriterad/på dåligt humör. Flickor rapporterar betydligt oftare än pojkar att de känt sig ledsen/nedstämd, rädd/orolig och irriterad/på dåligt humör, se tabell 12b. Andelen elever som ofta eller alltid känt sig ledsna eller nedstämda har varit relativt oförändrad över läsåren, med 20% av flickorna såväl läsår 2015/16 som 2017/18, och motsvarande andelar bland pojkarna var 5% båda läsåren. Skillnaden mellan könen har därmed också varit oförändrad. Tabell 12c redovisar elever som anger att de alltid/ofta känt sig ledsen/nedstämd läsåret 2017/18 uppdelat per kommun. Tabell 12b. Beskrivning av gymnasieelevers fysiska och psykiska hälsa läsåren 2015/16, 2016/17 och 2017/18, uppdelat på flickor och pojkar Flickor, % Pojkar, % Läsår 2015/ / / / / /18 Jag har de senaste tre månaderna; alltid/ofta haft besvärande alltid/ofta känt mig huvudvärk ont i magen värk i rygg, nacke, axlar ledsen/nedstämd orolig/rädd irriterad/på dåligt humör 25.3 Frågan saknas Frågan saknas Andelar för läsåren 2015/16 och 2016/17 är hämtade från tidigare rapporter som återfinns på

18 Tabell 12c. Andel flickor och pojkar läsåret 2017/18 som anger att de senaste tre månaderna alltid/ofta känt sig ledsen/nedstämd, uppdelat per kommun och flickor pojkar. Jag har de senaste tre månaderna alltid/ofta känt mig ledsen/nedstämd Flickor och pojkar, % Flickor, % Pojkar, % Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Kalix Kiruna Luleå Pajala. Älvsbyn. Övertorneå ) kommunen har för få elever för att redovisa (< 50elever) Andelen elever som tycker att de sover bra eller mycket bra låg läsåret 2017/18 på 64 % (63 % bland flickor vs 65% bland pojkar) jämfört med 68 % (67 % bland flickor vs 68 % bland pojkar) föregående läsår. Andelen som rapporterar att de sover bra/mycket bra skiljer sig marginellt mellan flickor och pojkar. Läsåret 2015/16 mättes sömn på annat sätt via frågan hur ofta man sover bra och då uppgav 74 % av gymnasieeleverna i årskurs 1 att man ofta eller alltid sover bra. Två av tre elever (66 %) uppger att de sover 7-8 timmar per natt läsåret 2017/18, jämfört med 70 % läsåret innan. En fjärdedel (25 %) av eleverna sover 6 timmar per natt, jämfört 24% föregående läsår. 18

19 Läsåret 2017/18 inkluderades frågan Alla har rätt att få tycka om vem den vill, känner du att du får göra det? Tabell 13 visar gymnasieelevernas svar uppdelat per kommun. Tabell 13. Beskrivning av gymnasieelevers svar på frågan Alla har rätt att få tycka om vem den vill, känner du att du får göra det? läsåret 2017/18 uppdelat per kommun. Alla har rätt att få tycka om vem den vill, känner du att du får göra det? Nej inte alls, % Delvis, % Ja helt, % Kan ej-vill inte svara, % Arjeplog Arvidsjaur. Boden Gällivare Haparanda Kalix Kiruna Luleå Pajala Älvsbyn Övertorneå, ) kommunen har för få elever för att redovisa (< 50elever) 93 % anger att de inte har några frågor gällande sin kropp, preventivmedel, sex och samlevnad läsåret 2017/18. Läsåret 2016/17 var frågan formulerad annorlunda, 94 % svarade då att de hade den kunskapen de behövde gällande preventivmedel, sex och samlevnad. Läsåret 2017/18 uppger de flesta eleverna (86 %) att de är nöjd eller mycket nöjd med sitt förhållande till sin familj. Andelen flickor som är nöjd/mycket nöjd är mindre än andelen pojkar, 85 % vs 90 %. Läsåret 2016/17 var frågan formulerad enligt följande Mitt förhållande till mina föräldrar/vårdnadshavare är, och där andelen som svarade bra/mycket bra på påståendet var 93 %, flickor 91 % och pojkar 95 %. Nio av tio elever (93-94 %) anger att de har en vuxen respektive har en kompis att pratat med om det som är viktigt. Andelen har legat stabilt de tre senaste läsåren. Läsåret 2016/17 inkluderades en fråga om eleven har blivit utsatt för våld/blivit sexuellt ofredad i skolan eller på fritiden och 8 % svarade ja på frågan vilket motsvarade 13 % av flickorna och 3 % av pojkarna. Läsåret 2017/18 var frågan formulerad enligt följande Har du blivit utsatt för våld/sexuellt ofredande någon gång? 14 % av flickorna och 2 % av pojkarna svarade ja. Andelen som inte kunde eller ville svara på frågan var 4 % och av dem var 77 % flickor. Se tabell

20 Tabell 14. Beskrivning av gymnasieelevers utsatthet för våld/sexuellt ofredande läsåret 2017/18, uppdelat på flickor och pojkar Flickor Har du blivit utsatt för våld/sexuellt ofredande någon gång Nej, % Ja, % Kan ej-vill inte svara, % Pojkar Sedan läsåret 2016/17 inkluderades även en fråga, Alla har rätt att bestämma över sin kropp. Har du varit med om att någon gjort något mot dig som inte kändes bra? 21 % av flickorna svarade ja på frågan, och för pojkarna var motsvarande andel 8 %. Läsåret 2017/18 svarade 20 % av flickorna ja på frågan och 7 % av pojkarna. Tabell 15. Beskrivning av gymnasieelevers svar på frågan om någon gjort något mot deras kropp som inte känts bra, läsåren 2016/17 och 2017/18, uppdelat på flickor och pojkar Flickor Pojkar Läsår 2016/ / / /18 Har någon gjort något mot din kropp som inte känts bra? Nej, % Ja, % Kan ej-vill inte svara, % Andelar för läsåret 2016/17 är hämtade från tidigare rapport som återfinns på 20

21 Tabell 16. Andel gymnasieelever läsåren 2016/17 och 2017/18 som anger att någon gjort något mot deras kropp som inte känts bra, uppdelat per kommun Någon har gjort något mot min kropp som inte kändes bra Flickor och pojkar, % Flickor och pojkar, % Läsår 2016/ /18 Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk us Kalix Kiruna Luleå Pajala 0.0 Piteå 15.1 us Älvsbyn Överkalix. us Övertorneå. ) kommunen har för få elever för att redovisa (< 50elever) us) inga uppgifter finns registrerade för kommunen Andelar för läsåren 2016/17 är hämtade från tidigare rapport som återfinns på 21

22 22

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning 1. Inledning och syfte Sid 3 2. Deltagande i Elevhälsosamtal Sid 4 3. Sammanfattning Sid 5 4. Resultat 4.1 Arbetsmiljö Sid 7 4.2 Hälsovanor Sid 11 4.3 Alkohol, narkotika och tobak

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning 1. Inledning och syfte Sid 3 2. Deltagande i Elevhälsosamtal Sid 4 3. Sammanfattning Sid 5 4. Resultat 4.1 Arbetsmiljö Sid 7 4.2 Hälsovanor Sid 11 4.3 Alkohol, narkotika och tobak

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Inledning och syfte Sid 3 2. Deltagande i Elevhälsosamtal Sid 4 3. Resultat Sid 5

Innehållsförteckning. 1. Inledning och syfte Sid 3 2. Deltagande i Elevhälsosamtal Sid 4 3. Resultat Sid 5 1 Innehållsförteckning 1. Inledning och syfte Sid 3 2. Deltagande i Elevhälsosamtal Sid 4 3. Resultat Sid 5 2 1. Inledning och syfte I Sverige får alla elever i grundskolans förskoleklass, år 4 och 7 samt

Läs mer

Hälsofrågor i Gymnasiet

Hälsofrågor i Gymnasiet Elevhälsoenkät Norrbotten Läsår 2018/2019 Hälsofrågor i Gymnasiet Namn: Personnummer: Mobilnummer: Längd: Skola: Klass: Vikt: Frågorna i den här enkäten handlar om din hälsa och dina levnadsvanor. Det

Läs mer

Hälsofrågor i årskurs 7

Hälsofrågor i årskurs 7 Elevhälsoenkät Norrbotten Läsår 2018/2019 Hälsofrågor i årskurs 7 Namn: Personnummer: Mobilnummer: Längd: Skola: Klass: Vikt: Frågorna i den här enkäten handlar om din hälsa och dina levnadsvanor. Det

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten NLL-2013-10 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2012/2013 Folkhälsocentrum Författare: Åsa Rosendahl Förteckning över tabeller i Hälsosamtal Norrbottens

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2011/2012 Folkhälsocentrum Författare: Farhad Ali Khan Tabellförteckning sidan Vi som var med 3 1-4. Antal elever 3-5

Läs mer

SAMMANFATTNING AV Elevhälsosamtal i Norrbotten

SAMMANFATTNING AV Elevhälsosamtal i Norrbotten SAMMANFATTNING AV Elevhälsosamtal i Norrbotten 2016 2017 Elevhälsan i korthet läsåret 2016 2017 1 2 2005/06 startade Luleå kommun med elevhälsosamtalet som successivt spred sig till övriga kommuner i länet.

Läs mer

Hälsoenkät för ungdomar i gymnasiet, Norrbotten

Hälsoenkät för ungdomar i gymnasiet, Norrbotten Hälsoenkät för ungdomar i gymnasiet, Norrbotten Namn och personnummer: Detta fyller skolsköterskan i: Datum för hälsosamtalet: Skola: Längd:...cm Vikt:...kg BMI: Kön: ARBETSMILJÖ Sätt ett kryss i rutan

Läs mer

Hälsofrågor i årskurs 4

Hälsofrågor i årskurs 4 Elevhälsoenkät Norrbotten Läsår 2018/2019 Hälsofrågor i årskurs 4 Namn: Personnummer: Mobilnummer: Längd: Skola: Klass: Vikt: Frågorna i den här enkäten handlar om din hälsa och dina levnadsvanor. Det

Läs mer

Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 7, Norrbotten

Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 7, Norrbotten Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 7, Norrbotten Namn och personnummer: Detta fyller skolsköterskan i: Datum för hälsosamtalet: Skola: Längd:...cm Vikt:...kg BMI: Kön: ARBETSMILJÖ Sätt ett kryss i rutan

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2009/2010 Annika Nordstrand Sekretariatet www.nll.se/folkhalsa Tabellförteckning sidan Vi som var med 4 1-4. Antal elever

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2008/2009 Annika Nordstrand Sekretariatet wwwnll.se/folkhalsa Tabellförteckning sidan Vi som var med 4 1-4. Antal elever

Läs mer

Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 4, Norrbotten

Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 4, Norrbotten Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 4, Norrbotten Namn och personnummer: Detta fyller skolsköterskan i: Datum för hälsosamtalet: Skola: Längd:...cm Vikt:...kg BMI: Kön: ARBETSMILJÖ Sätt ett kryss i rutan

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR I GYMNASIET ÅR 1

HÄLSOFRÅGOR I GYMNASIET ÅR 1 Elevhälsoenkät Västerbotten HÄLSOFRÅGOR I GYMNASIET ÅR 1 Namn: Personnummer: Detta fyller skolsköterskan i: Datum: Längd: (cm) Vikt: (kg) Svaren på hälsofrågorna används i hälsosamtalet med skolsköterskan.

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006 Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN Läsåret 5-6 Innehåll sidan Inledning 3 Sammanfattning 4 Vi som var med 6 Kost, fysisk aktivitet och BMI 7 Matvanor 8 Fysisk aktivitet i skolan och

Läs mer

Hälsofrågor gymnasiet

Hälsofrågor gymnasiet Hälsofrågor gymnasiet Namn och personnummer: Detta fyller skolsköterskan i: Datum för hälsosamtalet: Skola/klass: Längd:...cm Vikt:...kg ARBETSMILJÖ 1. Jag tycker att... Sätt ett kryss i rutan som passar

Läs mer

HÄLSOENKÄT ÅK 1-3 gymnasiet

HÄLSOENKÄT ÅK 1-3 gymnasiet HÄLSOENKÄT ÅK 1-3 gymnasiet Frågorna i den här enkäten handlar om din hälsa. Det är bara skolsköterskan och skolläkaren som kan ta del av dina svar när ni går igenom dem vid hälsosamtalet. Gör så här:

Läs mer

Hälsofrågor årskurs 7

Hälsofrågor årskurs 7 Hälsofrågor årskurs 7 Namn och personnummer: Denna ruta fyller skolsköterskan i: Datum för hälsosamtalet: Skola/klass: Längd:...cm Vikt:...kg Syn: Rygg: ARBETSMILJÖ 1. Jag tycker att... Sätt ett kryss

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 214-215 Författare: Sven-Arne Jansson Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 7 Bakgrund... 7 Syfte... 7 Rapporten... 8 Genomförande...

Läs mer

HÄLSOENKÄT ÅK 7-9. Gör så här:

HÄLSOENKÄT ÅK 7-9. Gör så här: HÄLSOENKÄT ÅK 7-9 Gör så här: Svara på frågorna i tur och ordning, fråga om du behöver hjälp. Det finns inga rätt eller fel svar! Svara det som stämmer bäst för dig. Vissa frågor handlar om hur det varit

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten NLL-2013-10 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2012/2013 Folkhälsocentrum Författare: Åsa Rosendahl 2 Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 7 Bakgrund... 7 Syfte... 7

Läs mer

varken bra mycket bra bra eller dålig/a dålig/a mycket dålig/a

varken bra mycket bra bra eller dålig/a dålig/a mycket dålig/a Hälsofrågor åk 4 Namn och personnummer: Detta fyller skolsköterskan i: Datum för hälsosamtalet: Skola/klass: Längd:...cm Vikt:...kg Syn: Rygg: ARBETSMILJÖ 1. Jag tycker att... Sätt ett kryss i rutan som

Läs mer

ELEVHÄLSOENKÄT ÅK 4. Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät

ELEVHÄLSOENKÄT ÅK 4. Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät ELEVHÄLSOENKÄT ÅK 4 Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät OBSERVERA!! Det här är första utkastet av Västra Götalands gemensamma elevhälsoenkäter för årskurs 4 och 8 i grundskolan samt 1:an på

Läs mer

HÄLSOENKÄT ÅK 4-6. Gör så här:

HÄLSOENKÄT ÅK 4-6. Gör så här: HÄLSOENKÄT ÅK 4-6 Gör så här: Svara på frågorna i tur och ordning, fråga om du behöver hjälp. Det finns inga rätt eller fel svar! Svara det som stämmer bäst för dig. Vissa frågor handlar om hur det varit

Läs mer

ELEVHÄLSOENKÄT ÅK 4. Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät

ELEVHÄLSOENKÄT ÅK 4. Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät ELEVHÄLSOENKÄT ÅK 4 Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät Frågorna i den här enkäten handlar om din hälsa, skolsituation, livsstil och hur du mår. Det finns inga rätt eller fel svar. Du svarar

Läs mer

HÄLSOENKÄT ÅK 4. Gör så här:

HÄLSOENKÄT ÅK 4. Gör så här: ,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,, HÄLSOENKÄT ÅK 4 Frågorna i den här enkäten handlar om din hälsa. Det är bara skolsköterskan och skolläkaren som kommer att ta del av dina svar när ni går igenom dem vid hälsosamtalet.

Läs mer

HÄLSOENKÄT ÅK 4-6. Gör så här:

HÄLSOENKÄT ÅK 4-6. Gör så här: HÄLSOENKÄT ÅK 4-6 Gör så här: Svara på frågorna i tur och ordning, fråga om du behöver hjälp. Det finns inga rätt eller fel svar! Svara det som stämmer bäst för dig. Vissa frågor handlar om hur det varit

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR I 8:AN Inför hälsobesöket hos skolsköterskan

HÄLSOFRÅGOR I 8:AN Inför hälsobesöket hos skolsköterskan HÄLSOFRÅGOR I 8:AN Inför hälsobesöket hos skolsköterskan Här nedan finns frågor att svara på som rör skolmiljö, din hälsa och din livsstil. Om det är någon fråga du inte förstår, kan du vänta med att besvara

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 7/8 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning Bästa möjliga hälsa En god utbildning 7

Läs mer

Hälsofrågor årskurs 7

Hälsofrågor årskurs 7 Hälsofrågor årskurs 7 Namn och personnummer: Denna ruta fyller skolsköterskan i: Datum för hälsosamtalet: Skola/klass: Längd:...cm Vikt:...kg Syn: Rygg: ARBETSMILJÖ 1. Jag tycker att... Sätt ett kryss

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2010/2011

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2010/2011 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Rapport för läsåret 21/211 Annika Nordstrand Sekretariatet www.nll.se/folkhalsa Innehåll sidan Sammanfattning 4 Bästa möjliga hälsa 4 En god utbildning 5 Delaktighet

Läs mer

HÄLSOENKÄT ÅK 4-6. Gör så här:

HÄLSOENKÄT ÅK 4-6. Gör så här: HÄLSOENKÄT ÅK 4-6 Gör så här: Svara på frågorna i tur och ordning, fråga om du behöver hjälp. Det finns inga rätt eller fel svar! Svara det som stämmer bäst för dig. Vissa frågor handlar om hur det varit

Läs mer

Kost och Fysisk Aktivitet

Kost och Fysisk Aktivitet 7 APRIL 21 Kost och Fysisk Aktivitet Frukost Frukosten räknas som den viktigaste måltiden eftersom den har betydelse för hur mycket man orkar prestera under dagen. På nationell nivå minskar andelen som

Läs mer

Fysisk och psykosocial miljö

Fysisk och psykosocial miljö 17 JULI 27 Fysisk och psykosocial miljö Resultaten i detta avsnitt härrör från hälsosamtalsundersökningen i Norrbotten, läsåret 26/27 1. Av länets 14 omfattar undersökningen, i årskurs fyra, na Älvsbyn,

Läs mer

Hälsoenkäter bland elever årskurs 7, Norrbotten år 2002

Hälsoenkäter bland elever årskurs 7, Norrbotten år 2002 Hälsoenkäter bland elever årskurs 7, Norrbotten år 2002 Tabellbilaga med presentation för olika länsdelar. Ansvarig för inhämtning av data, databearbetning och redovisning: Kerstin Sandberg, Sekretariatet,

Läs mer

Tabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018

Tabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018 Tabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018 Län Norrbotten År: 2018 Jämförelser mellan län och riket åldern 16-84 år samt mellan män och kvinnor Skillnader större eller lika med ca. +/-2 är "verkliga" (statistiskt

Läs mer

ELSA i Örebro län läsåret 2015/2016

ELSA i Örebro län läsåret 2015/2016 ELSA i Örebro län läsåret / Kort beskrivning av ELSA samt resultat från länets hälsosamtal bland elever i förskoleklass, skolår, skolår samt år på gymnasiet Vad är ELSA? Elevhälsosamtal Sammanställt och

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Rapport för läsåret 211/212 Folkhälsocentrum Författare: Farhad Ali Khan Innehåll sidan Sammanfattning Bästa möjliga hälsa 4 En god utbildning Delaktighet i samhället

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Rapport för läsåret 28/29 Annika Nordstrand Sekretariatet wwwnll.se/folkhalsa Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning Bästa möjliga hälsa En god utbildning 6 Delaktighet

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2006/2007

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2006/2007 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 6/7 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning 5 Bästa möjliga hälsa 5 En god utbildning

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2010/2011

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2010/2011 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Rapport för läsåret 21/211 Annika Nordstrand Sekretariatet www.nll.se/folkhalsa Innehåll sidan Sammanfattning 4 Bästa möjliga hälsa 4 En god utbildning 5 Delaktighet

Läs mer

Hälsofrågor årskurs 4

Hälsofrågor årskurs 4 Hälsofrågor årskurs 4 Namn och personnummer: Denna ruta fyller skolsköterskan i: Datum för hälsosamtalet: Skola/klass: Längd:...cm Vikt:...kg Syn: Rygg: ARBETSMILJÖ 1. Jag tycker att... Sätt ett kryss

Läs mer

Elevhälsoenkät. Hälsofrågor till dig som går i årskurs 7. Det finns inga svar som är rätt eller fel. Kryssa i det alternativ som stämmer bäst för dig.

Elevhälsoenkät. Hälsofrågor till dig som går i årskurs 7. Det finns inga svar som är rätt eller fel. Kryssa i det alternativ som stämmer bäst för dig. Elevhälsoenkät Hälsofrågor till dig som går i årskurs 7 Hej! I det här häftet finns frågor som rör din skolmiljö, hälsa och levnadsvanor. Några av frågorna kommer att vara underlag för statistik och de

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningarna

Hälso- och sjukvårdsberedningarna Hälso- och sjukvårdsberedningarna Syd, nord, öst och mitt Beredningarna består av fritidspolitiker från hela länet. Alla partier i landstingsfullmäktige är representerade (utom SD). Politikerna samlar

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 212/213 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander procent Hälsoläget i grundskolan i Kramfors läsåret 212-213 Skolsköterskan

Läs mer

Hälsofrågor förskoleklass

Hälsofrågor förskoleklass Hälsofrågor förskoleklass Namn och personnummer: Denna ruta fyller skolsköterskan i: Datum för hälsosamtalet: Skola/klass: Längd:...cm Vikt:...kg Syn: ARBETSMILJÖ 1. Jag tycker att... Sätt ett kryss i

Läs mer

Elevhälsoenkät. Hälsofrågor till dig som går i gymnasiet

Elevhälsoenkät. Hälsofrågor till dig som går i gymnasiet Elevhälsoenkät Hälsofrågor till dig som går i gymnasiet Hej! I det här häftet finns frågor som rör din hälsa, hem- och lärmiljö och dina levnadsvanor. Några av frågorna kommer att vara underlag för statistik

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 2018 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna

Läs mer

Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet

Läs mer

Elevhälsoenkät. Hälsofrågor till dig som går i årskurs 7

Elevhälsoenkät. Hälsofrågor till dig som går i årskurs 7 Elevhälsoenkät Hälsofrågor till dig som går i årskurs 7 Hej! I det här häftet finns frågor som rör din hälsa, hem- och lärmiljö och dina levnadsvanor. Några av frågorna kommer att vara underlag för statistik

Läs mer

Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I ÅRSKURS 7

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I ÅRSKURS 7 HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I ÅRSKURS 7 Alla elever i årskurs 7 bjuds in till ett hälsobesök hos skolsköterskan. I den här enkäten ställer vi frågor om din hälsa, levnadsvanor, trivsel och skolmiljö som

Läs mer

Folkhälsoenkät Ung Länsrapport

Folkhälsoenkät Ung Länsrapport Folkhälsoenkät Ung 2017 Länsrapport Om Folkhälsoenkät Ung Åk 9 och gymnasiets år 2 Hälsa, levnadsvanor och drogvanor Genomförd 2011, 2013, 2015 & 2017 (i nuvarande tappning) Genomförande Varför? Ge en

Läs mer

Hälsofrågor förskoleklass

Hälsofrågor förskoleklass Hälsofrågor förskoleklass Namn och personnummer: Denna ruta fyller skolsköterskan i: Datum för hälsosamtalet: Skola/klass: Längd:...cm Vikt:...kg Syn: ARBETSMILJÖ 1. Jag tycker att... Sätt ett kryss i

Läs mer

Liv och hälsa ung Särskolan 2017

Liv och hälsa ung Särskolan 2017 Liv och hälsa ung Särskolan 2017 Att vara i särklass En undersökning om ungas hälsa, livsvillkor och levnadsvanor Kortversion 1 Innehåll Inledning 2 Om Liv och hälsa ung 3 Förklaring till vanliga ord i

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Kommunåterkoppling 2017 Vingåker. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan

Kommunåterkoppling 2017 Vingåker. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan Kommunåterkoppling 2017 Vingåker Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet är en förbättrad folkhälsa

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Hälsosamtalet i Skolan - ett verktyg i kvalitetsarbetet

Hälsosamtalet i Skolan - ett verktyg i kvalitetsarbetet Hälsosamtalet i Skolan - ett verktyg i kvalitetsarbetet Våga följa upp! Den 16 september 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab Upplägg Detta är

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Sveriges bästa självskattade hälsa år 2020?

Sveriges bästa självskattade hälsa år 2020? Sveriges bästa självskattade hälsa år 2020? Andel med bra självskattad hälsotillstånd bland befolkningen i Norrbotten, 18 80 år män och kvinnor, 2006-2008. Jämförelse länets kommuner med alla andra kommuner;

Läs mer

PSYKISK HÄLSA I SIFFROR NORRBOTTEN

PSYKISK HÄLSA I SIFFROR NORRBOTTEN PSYKISK HÄLSA I SIFFROR NORRBOTTEN Nyckelindikatorer B&U kommundata 120,00 1. Behörighet till gymnasiet:andel elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram på gymnasiet, hemkommun. Procent. 100,00 80,00

Läs mer

7 APRIL Fysisk Hälsa. Övervikt och fetma

7 APRIL Fysisk Hälsa. Övervikt och fetma 7 APRIL 1 Fysisk Hälsa Övervikt och fetma Liksom föregående läsår är andelen överviktiga eller feta pojkar genomgående högre bland pojkar än flickor, utom i förskoleklass (Figur 2). Medan andelen minskar

Läs mer

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår 27-28 Flickor Pojkar Norrbotten Jämtland Västernorrland Norrbotten Jämtland Västernorrland

Läs mer

Liv & hälsa ung Liv & hälsa ung 2011

Liv & hälsa ung Liv & hälsa ung 2011 Liv & hälsa ung 2011 Knivsta kommun Liv & hälsa ung 2011 Knivsta kommun 2011-07-18 Liv & hälsa ung 2011 Knivsta kommun Syfte Syftet med Liv och Hälsa ung är att kartlägga hälsa, levnadsvanor och livsvillkor

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2015-2016 Författare: Åsa Rosendahl Innehåll Sammanfattning... 3 Elever i årskurs fyra... 3 Elever i årskurs sju... 4 Elever i år ett på

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör

Läs mer

ELEVHÄLSOENKÄT ÅK 8. Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät

ELEVHÄLSOENKÄT ÅK 8. Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät ELEVHÄLSOENKÄT ÅK 8 Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät Frågorna i den här enkäten handlar om din hälsa, skolsituation, livsstil och hur du mår. Det finns inga rätt eller fel svar. Du svarar

Läs mer

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta frågorna handlar

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015 Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015 Tabellbilagan innehåller resultaten för Folkhälsoenkät Ung 2015 på kommunnivå för årskurs nio (åk 9) och år två på gymnasiet (gy 2), uppdelat på kön. Där det är få

Läs mer

ELEVHÄLSOENKÄT ÅK 1 Gymnasiet Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät

ELEVHÄLSOENKÄT ÅK 1 Gymnasiet Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät ELEVHÄLSOENKÄT ÅK 1 Gymnasiet Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät OBSERVERA!! Det här är första utkastet av Västra Götalands gemensamma elevhälsoenkäter för årskurs 4 och 8 i grundskolan samt

Läs mer

Om mig. Länsrapport

Om mig. Länsrapport Om mig Länsrapport www.regionostergotland.se Om mig är Östergötlands länsgemensamma webbenkät om ungdomars hälsa och livsstil som har genomförts årligen sedan hösten. Enkäten är ett samarbete mellan länets

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

F-klass/1, 4:an, 7/8:an, gymnasium årskurs 1. 4:an, 7/8:an, gymnasium årskurs 1. Varken bra eller dåligt. Dåligt Mycket dåligt

F-klass/1, 4:an, 7/8:an, gymnasium årskurs 1. 4:an, 7/8:an, gymnasium årskurs 1. Varken bra eller dåligt. Dåligt Mycket dåligt Svart text avser EMQs nationella frågor Grön text är Norrbottens motsvarighet idag Frågeområden Svarsalternativ Årskurs 1. Frågeområde: Sömn Jag har de senaste 7 dagarna sovit Mycket bra Varken bra eller

Läs mer

Resultat från drogvaneenkäten(can) i åk 9, 2016

Resultat från drogvaneenkäten(can) i åk 9, 2016 Resultat från drogvaneenkäten(can) i åk 9, 2016 Först presenteras resultat som publicerades sommaren 2016. Kompletterande resultat på vissa hälsofrågor har lagts till sist i dokumentet, i december 2016.

Läs mer

DNR: KS2019/83/11. Redovisning av ELSA-statistik läsåret KS2019/83/ (2) Kommunstyrelsen

DNR: KS2019/83/11. Redovisning av ELSA-statistik läsåret KS2019/83/ (2) Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE Datum Sida 19-1- 1 (2) Kommunstyrelsen Redovisning av ELSA-statistik läsåret 17-18 KS19/83/11 Förslag till beslut Redovisningen av ELSA-statistik för läsåret 17-18 godkänns. Sammanfattning

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om din hälsa, levnadsvanor, trivsel, relationer och skolmiljö. Frågorna utgör grunden för ditt hälsosamtal. I samband med samtalet

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör

Läs mer

Hälsofrågor till elever i gymnasiet och information om samtycke för överföring av data till Region Dalarna

Hälsofrågor till elever i gymnasiet och information om samtycke för överföring av data till Region Dalarna Hälsofrågor till elever i gymnasiet och information om samtycke för överföring av data till Region Dalarna I den här enkäten ställer vi frågor om din hälsa, levnadsvanor, trivsel, relationer och skolmiljö.

Läs mer

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007 Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007 Tabell: -9 UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenheten vid Socialtjänst 2008-01-08 Tabell: -9 I följande tabell presenteras resultatet från Leva, levnadsvaneundersökningen.

Läs mer

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007 Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007 Tabell: Liljaskolan UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenheten vid Umeå Socialtjänst Umeå 2008-01-08 Tabell: Liljaskolan I följande tabell presenteras resultatet

Läs mer

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare.

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare. Aktuell rapport bygger på en utförligare rapport, Gymnasieelevers psykiska hälsa i Skövde år 2, skriven av A. Boij AB - Idé och produktutveckling, ISBN 978-91-977837-5-6, vilka genomförde undersökningen.

Läs mer

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Resultat från pilotprojektet med en gemensam elevhälsoenkät i nio kommuner under läsåret 2009/10 www.fhi.se A 2011:14

Läs mer

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007 Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007 Tabell: Finnbacksskolan UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenheten vid Socialtjänst 2008-01-08 Tabell: Finnbacksskolan I följande tabell presenteras resultatet

Läs mer

16 JANUARI 2008. Psykisk hälsa

16 JANUARI 2008. Psykisk hälsa JANUARI 8 Psykisk hälsa I hälsosamtalet ställs frågor om självupplevda symptom inom psykisk hälsa. Den ena dimensionen är mer somatisk och omfattar symptomen huvudvärk, magont och värk i rygg, nacke och

Läs mer

BARNS OCH UNGDOMARS HÄLSA OCH LEVNADSVANOR

BARNS OCH UNGDOMARS HÄLSA OCH LEVNADSVANOR BARNS OCH UNGDOMARS HÄLSA OCH LEVNADSVANOR 2018 KORTVERSION MÖRKRETS HJÄRTA AV ERIK JANSSON Ett stort tack till alla som besvarade enkäten! Med er hjälp har vi fått värdefull kunskap om hur barn och ungdomar

Läs mer

Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Frågor till dig som går i gymnasiet

Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Frågor till dig som går i gymnasiet Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i gymnasiet Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer

Folkhälsorapport Barn och unga 2016

Folkhälsorapport Barn och unga 2016 Folkhälsorapport Barn och unga 216 resultat från Trelleborg Innehåll 1. Hälsa, framtidstro mm.... 4 2. Fritidsvanor... 12 3. Levnadsvanor - matvanor, fysisk aktivitet och spel... 2 4. Levnadsvanor - alkohol,

Läs mer

Att tänka på innan du börjar:

Att tänka på innan du börjar: Årskurs 7 2014 Hej! Det här är ett häfte med frågor om hur du mår och hur du har det i skolan, hemma och på fritiden. Undersökningen genomförs av Landstinget Sörmland och resultaten används för att förbättra

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör

Läs mer

ELSA 2017/2018 Elevhälsodata Sammanställt och Analyserat

ELSA 2017/2018 Elevhälsodata Sammanställt och Analyserat ELSA Elevhälsodata Sammanställt och Analyserat Sammanställning av enkäter utifrån elevhälsosamtal med elever i förskoleklass, åk 4, åk 7 samt år 1 på gymnasiet som genomförts av skolsköterska. Hur läser

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

Hur mår barn och unga i Skåne?

Hur mår barn och unga i Skåne? Hur mår barn och unga i Skåne? Resultat från Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne 2016 Birgit Modén: Samhällsanalys, Region Skåne Folkhälsorapportering i Region Skåne Folkhälsorapport Barn och Föräldrar

Läs mer