7 APRIL Fysisk Hälsa. Övervikt och fetma
|
|
- Alexander Sandström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 7 APRIL 1 Fysisk Hälsa Övervikt och fetma Liksom föregående läsår är andelen överviktiga eller feta pojkar genomgående högre bland pojkar än flickor, utom i förskoleklass (Figur 2). Medan andelen minskar med ökande ålder bland flickor, ökar den bland pojkarna. Det finns stora skillnader mellan kommunerna. I gymnasiet placerar sig, och över länsvärdet för både pojkar och flickor, likaså, för pojkarna (Figur, Tabell ). kommun ligger under länsvärdet för båda könen. Noterbart är att de mindre kommunerna, som slagits samman i Syd och Öst, har hög andel överviktiga eller feta barn, över länsvärdet i samtliga fall utom för flickor i årskurs sju. Även om kommunvisa skillnader finns vad gäller andel barn med övervikt eller fetma, ses i samtliga kommuner samma bild som i länet, med högre andel överviktiga eller feta pojkar än flickor i årskurs sju och gymnasiets första år Förskolekl Åk 4 Åk 7 Gy 1 Förskolekl Åk 4 Åk 7 Gy 1 Fetma Övervikt Figur 2. Andel elever med övervikt och fetma, läsår 8-9,. 1
2 åk 7 7 APRIL 1 åk Gy1 Gy Figur. Andel elever med övervikt eller fetma, årskurs sju och gymnasiets första år, läsår 8-9, kommuner i. : Arvidsjaur, Arjeplog, Älvsbyn; : Haparanda, Överkalix, Övertorneå. De senaste tre åren finns tecken på att andelen fyraåringar i länet med fetma minskar. Bland de äldre barnen, utifrån hälsosamtalet, syns dock inga tydliga tecken på att andelen överviktiga eller feta skulle vara på nedåtgående i länet, och inte heller när man ser på andelen med fetma, separat. Vid analys över de två senaste åren ses dock för flickorna tecken på avplaning av andelen överviktiga eller feta, i årskurs fyra, sju och gymnasiet. Däremot har andelen bland flickorna i förskoleklass ökat under samma tid (Figur 4). Även för pojkarna ses i de flesta fall en antydan till avplaning under samma tvårsperiod, och t. om en indikation på att andelen i gymnasiet kan vara på nedåtgående. Däremot har andelen överviktiga eller feta pojkar i årskurs sju ökat något under samma tid. Bilden är svårtydd när så få år har gått, men trots de försiktigt positiva tecknen på avplaning de två senaste läsåren kan man konstatera att andelen överviktiga eller feta ligger på betydligt högre nivåer än läsåret /7 2. 2
3 7 APRIL 1 (Obs skalan) /7 7/8 8/9 Försk Åk 4 Åk 7 Gy 1 Försk Åk 4 Åk 7 Gy 1 Figur 4. Utveckling av andelen elever med övervikt eller fetma över tre läsår i. Mätning i förskoleklass inleddes läsår 7/8. Stora skillnader ses mellan kommunerna, både bland äldre barn och fyraåringar. Små kommuner, sett sammantaget, hade lägre andel överviktiga eller feta fyraåringar jämfört med. För elever ligger däremot över länsvärdet endast bland flickor i förskoleklass, och i högre åldrar ligger värdet under eller nära länsvärdet (Figur, Tabell ). De kommuner som har flest överviktiga eller feta pojkar i årskurs sju är, de små kommunerna i Öst och Syd, samt och. Samma kommuner, och, har flest överviktiga eller feta pojkar även i gymnasiet (Figur, Tabell ). Bland flickorna är det i årskurs sju, och som har högst andel överviktiga eller feta. I gymnasiet ligger också högst för flickor, tillsammans med de andra, mindre, kommunerna i region Syd, och. Vissa tecken på förändringar över tid ses på kommunnivå (Figur -). Alla kommuner har inte deltagit från början, varför eventuella förändringar inte är kända för dem ännu. För finns en stadigt ökande andel överviktiga eller feta i årskurs sju, oavsett kön, sedan -7. Även i fanns en ökning mellan de första läsåren i årskurs sju, som nu visar försiktigt positiva tecken på att ha stannat av. har haft en oförändrad nivå för flickor, medan en ökning skett mellan läsår 7-8 och nuvarande läsår för pojkar. På länsnivå syns ingen ljus bild för pojkar i årskurs sju, vad gäller utvecklingen av övervikt. För flickor i gymnasiets första år syns en uppgång mellan de två senaste läsåren, i, medan positivt tecken på stadig nedgång finns i sedan -7. Andelen överviktiga eller feta pojkar ligger på samma nivå i detta och föregående läsår.
4 7 APRIL Årskurs sju / /7 7/8 8/9 Figur. Andel elever med övervikt eller fetma i årskurs sju. Utveckling över fyra läsår, kommuner i. : Arvidsjaur, Arjeplog, Älvsbyn; : Haparanda, Överkalix, Övertorneå. Länsdata för - redovisas ej då endast ett fåtal kommuner deltog. Där staplar saknas, saknas också data från kommunen för läsåret Gymnasiet år 1 / /7 7/8 8/9 Figur. Andel elever med övervikt eller fetma i årskurs gymnasiets första år. Utveckling över fyra läsår, kommuner i. : Arvidsjaur, Arjeplog, Älvsbyn; : Haparanda, Överkalix, Övertorneå. Länsdata för - redovisas ej då endast ett fåtal kommuner deltog. Där staplar saknas, saknas också data från kommunen för läsåret Allergi Bilden av allergi är nästan identisk den från föregående läsår. na i förskoleklass har något oftare än flickorna haft besvärande allergi, och med sti- 4
5 7 APRIL 1 gande ålder är bilden omvänd. I gymnasiet har flickor oftare besvär än pojkar (Figur 7). Mönstret ses i samtliga kommuner (Tabell 7). i har oftare än i andra kommuner haft allergiska besvär. Även föregående läsår hade högre andel av flickorna i gymnasiet i besvär jämfört med övriga kommuner och länet ibland eller sällan ofta eller alltid Förskolekl Åk 4 Åk 7 8 Gy 1 Förskolekl Åk 4 Åk 7 Gy 1 Figur 7. Andel elever i förskoleklass, årskurs 4, 7 och gymnasiets första år som haft besvärande allergi de senaste tre månaderna, läsår 8-9,.
Kost och Fysisk Aktivitet
7 APRIL 21 Kost och Fysisk Aktivitet Frukost Frukosten räknas som den viktigaste måltiden eftersom den har betydelse för hur mycket man orkar prestera under dagen. På nationell nivå minskar andelen som
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Rapport för läsåret 28/29 Annika Nordstrand Sekretariatet wwwnll.se/folkhalsa Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning Bästa möjliga hälsa En god utbildning 6 Delaktighet
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2010/2011
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Rapport för läsåret 21/211 Annika Nordstrand Sekretariatet www.nll.se/folkhalsa Innehåll sidan Sammanfattning 4 Bästa möjliga hälsa 4 En god utbildning 5 Delaktighet
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2010/2011
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Rapport för läsåret 21/211 Annika Nordstrand Sekretariatet www.nll.se/folkhalsa Innehåll sidan Sammanfattning 4 Bästa möjliga hälsa 4 En god utbildning 5 Delaktighet
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Rapport för läsåret 211/212 Folkhälsocentrum Författare: Farhad Ali Khan Innehåll sidan Sammanfattning Bästa möjliga hälsa 4 En god utbildning Delaktighet i samhället
Innehållsförteckning. 1. Inledning och syfte Sid 3 2. Deltagande i Elevhälsosamtal Sid 4 3. Resultat Sid 5
1 Innehållsförteckning 1. Inledning och syfte Sid 3 2. Deltagande i Elevhälsosamtal Sid 4 3. Resultat Sid 5 2 1. Inledning och syfte I Sverige får alla elever i grundskolans förskoleklass, år 4 och 7 samt
Hälso- och sjukvårdsberedningarna
Hälso- och sjukvårdsberedningarna Syd, nord, öst och mitt Beredningarna består av fritidspolitiker från hela länet. Alla partier i landstingsfullmäktige är representerade (utom SD). Politikerna samlar
Fysisk och psykosocial miljö
17 JULI 27 Fysisk och psykosocial miljö Resultaten i detta avsnitt härrör från hälsosamtalsundersökningen i Norrbotten, läsåret 26/27 1. Av länets 14 omfattar undersökningen, i årskurs fyra, na Älvsbyn,
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten
NLL-2013-10 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2012/2013 Folkhälsocentrum Författare: Åsa Rosendahl Förteckning över tabeller i Hälsosamtal Norrbottens
Sveriges bästa självskattade hälsa år 2020?
Sveriges bästa självskattade hälsa år 2020? Andel med bra självskattad hälsotillstånd bland befolkningen i Norrbotten, 18 80 år män och kvinnor, 2006-2008. Jämförelse länets kommuner med alla andra kommuner;
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten
NLL-2013-10 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2012/2013 Folkhälsocentrum Författare: Åsa Rosendahl 2 Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 7 Bakgrund... 7 Syfte... 7
Innehållsförteckning
1 Innehållsförteckning 1. Inledning och syfte Sid 3 2. Deltagande i Elevhälsosamtal Sid 4 3. Sammanfattning Sid 5 4. Resultat 4.1 Arbetsmiljö Sid 7 4.2 Hälsovanor Sid 11 4.3 Alkohol, narkotika och tobak
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 214-215 Författare: Sven-Arne Jansson Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 7 Bakgrund... 7 Syfte... 7 Rapporten... 8 Genomförande...
SAMMANFATTNING AV Elevhälsosamtal i Norrbotten
SAMMANFATTNING AV Elevhälsosamtal i Norrbotten 2016 2017 Elevhälsan i korthet läsåret 2016 2017 1 2 2005/06 startade Luleå kommun med elevhälsosamtalet som successivt spred sig till övriga kommuner i länet.
Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår
Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår 27-28 Flickor Pojkar Norrbotten Jämtland Västernorrland Norrbotten Jämtland Västernorrland
Hälsosamtalet i skolan - resultat
Hälsosamtalet i skolan - resultat Återföring till programberedningen, hälso- och sjukvårdsberedningarna, samt regionala beredningen den 27 april 11 Foto: Per Lantto Annika Nordstrand, folkhälsostrateg,
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2008/2009 Annika Nordstrand Sekretariatet wwwnll.se/folkhalsa Tabellförteckning sidan Vi som var med 4 1-4. Antal elever
Hälsosamtalet i Skolan - ett verktyg i kvalitetsarbetet
Hälsosamtalet i Skolan - ett verktyg i kvalitetsarbetet Våga följa upp! Den 16 september 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab Upplägg Detta är
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2009/2010 Annika Nordstrand Sekretariatet www.nll.se/folkhalsa Tabellförteckning sidan Vi som var med 4 1-4. Antal elever
Alkohol, tobak, narkotika och dopning
7 APRIL 21 Alkohol, tobak, narkotika och dopning Elever i årskurs sju och gymnasiets första år tillfrågades om alkohol- och tobaksbruk, liksom om inställning till narkotika, och om de använt narkotika
Innehållsförteckning
1 Innehållsförteckning 1. Inledning och syfte Sid 3 2. Deltagande i Elevhälsosamtal Sid 4 3. Sammanfattning Sid 5 4. Resultat 4.1 Arbetsmiljö Sid 7 4.2 Hälsovanor Sid 10 4.3 Alkohol, narkotika och tobak
Innehållsförteckning
1 Innehållsförteckning 1. Inledning och syfte Sid 3 2. Deltagande i Elevhälsosamtal Sid 4 3. Sammanfattning Sid 5 4. Resultat 4.1 Arbetsmiljö Sid 7 4.2 Hälsovanor Sid 11 4.3 Alkohol, narkotika och tobak
ELSA i Örebro län läsåret 2015/2016
ELSA i Örebro län läsåret / Kort beskrivning av ELSA samt resultat från länets hälsosamtal bland elever i förskoleklass, skolår, skolår samt år på gymnasiet Vad är ELSA? Elevhälsosamtal Sammanställt och
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2011/2012 Folkhälsocentrum Författare: Farhad Ali Khan Tabellförteckning sidan Vi som var med 3 1-4. Antal elever 3-5
PSYKISK HÄLSA I SIFFROR NORRBOTTEN
PSYKISK HÄLSA I SIFFROR NORRBOTTEN Nyckelindikatorer B&U kommundata 120,00 1. Behörighet till gymnasiet:andel elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram på gymnasiet, hemkommun. Procent. 100,00 80,00
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 7/8 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning Bästa möjliga hälsa En god utbildning 7
Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar
Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell
Uppföljning av Norrlandstingens folkhälsopolitiska program. Redovisning maj 2018
Uppföljning av Norrlandstingens folkhälsopolitiska program Redovisning maj 2018 Procent Andel barn (%) som gick ut grundskolan med godkända betyg (årskurs 9), termin 2016/2017 90 80 70 81 80,3 73 73,1
HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander
HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 212/213 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander procent Hälsoläget i grundskolan i Kramfors läsåret 212-213 Skolsköterskan
Norrbottningar är också människor, men inte lika länge
Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi
HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander
HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14
Företagsamhetsmätning - Norrbottens län. Johan Kreicbergs
Företagsamhetsmätning - Norrbottens län Johan Kreicbergs Hösten 2009 Norrbottens län Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2015-2016 Författare: Åsa Rosendahl Innehåll Sammanfattning... 3 Elever i årskurs fyra... 3 Elever i årskurs sju... 4 Elever i år ett på
Övervikt och fetma iso-bmi i Jönköpings län
Övervikt och fetma iso-bmi 4 -åringar samt Elever årsklasser; F-klass, år 4, år 7 alt.8 samt gymn. år 1 Läsåren 24/25, 25/26, 26/27 samt 27/28 Definition av Body Mass Index - BMI BMI beräknas som vikten
Hälsan i Sala kommun 2014
Bilaga RS 2014/247/1 l (7) 20 14-11-14 INFORMATION KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Perskog Kommunstyrelsen Ink. 2014-12- O B Hälsan i kommun 2014 Kompetenscentrum för Hälsa drivs av Landstinget med uppdrag
Tabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018
Tabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018 Län Norrbotten År: 2018 Jämförelser mellan län och riket åldern 16-84 år samt mellan män och kvinnor Skillnader större eller lika med ca. +/-2 är "verkliga" (statistiskt
Skolelevers drogvanor
2015 Almedalen 2 juli 2015 Anna Englund anna.englund@can.se www.can.se Riksrepresentativ urvalsundersökning av skolelever Genomförd i årskurs 9 årligen sedan 1971 världens längsta tidsserie på området
Företagsamheten 2018 Norrbottens län
Företagsamheten 2018 Norrbottens län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt
Företagsamheten 2018 Norrbottens län
Företagsamheten 2018 Norrbottens län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt
Företagsamhetsmätning Norrbottens län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010
Företagsamhetsmätning Norrbottens län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Norrbotten Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2018-10-01 PM Slutbetyg i grundskolans årskurs 9 2018 Följande redovisning avser slutbetyg i årskurs 9 vårterminen 2018. Uppgifterna har hämtats ur Skolverkets databas
Företagsamheten 2011 Norrbottens län
Företagsamheten 2011 Norrbottens län FEBRUARI 2011 Sammanfattning 2010 var ett mycket bra år för företagsamheten i Norrbotten. Under året ökade antalet företagsamma personer med 450 personer, det vill
Analys Likabehandlingsärenden och elevers upplevelse av trygghet och trivsel i skolan
Analys Likabehandlingsärenden och elevers upplevelse av trygghet och trivsel i skolan Likabehandlingsärenden Varje år utförs i Askersunds kommun elevhälsoenkäter med förskoleklassen, årskurs 4 och årskurs
Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006
Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN Läsåret 5-6 Innehåll sidan Inledning 3 Sammanfattning 4 Vi som var med 6 Kost, fysisk aktivitet och BMI 7 Matvanor 8 Fysisk aktivitet i skolan och
Redovisning av Stockholmsenkäten 2018
Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Avdelning stadsdelsutveckling Prevention och trygghet ] Sida 1 (8) 2019-01-15 Handläggare Annelie Hemström Telefon: 08-508 03 453 Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Redovisning
Andel (%) flickor och pojkar i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet med olika drogvanor, 2018
Regionstyrelseförvaltningen 18-7-4 Cora Juniwik, Veronica Hermann, Delresultat från drogvaneenkäten (CAN, Centralförbundet för Alkohol och Narkotikaupplysning) i årskurs 9 samt i årskurs 2 på gymnasiet
Hälsoenkäter bland elever årskurs 7, Norrbotten år 2002
Hälsoenkäter bland elever årskurs 7, Norrbotten år 2002 Tabellbilaga med presentation för olika länsdelar. Ansvarig för inhämtning av data, databearbetning och redovisning: Kerstin Sandberg, Sekretariatet,
Sveriges bästa självskattade hälsa?
HÄLSO- BOKSLUT 28 Bakgrund God hälsa är ett av de tre övergripande målen i Norrbottens läns landstingsplan. Landstingets arbete med folkhälsa bygger på det nationella folkhälsomålet med särskilt inrikting
Svenska elevers drogvanor
Svenska elevers drogvanor Siri Thor; siri.thor@can.se Trender, problem och självskattad hälsa. Trender i ANT i Sverige Jämförelse med ungdomar i Europa Självrapporterade alkoholrelaterade problem Tillgänglighet
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2006/2007
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 6/7 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning 5 Bästa möjliga hälsa 5 En god utbildning
Företagsamheten Norrbottens län
Företagsamheten 2019 Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och strategiskt
Resultat Länet. Svarsfrekvens* % Länet 85
Resultat 2014 Länet Svarsfrekvens* % Länet 85 * Här ingår även inkomna tomma enkäter samt helt eller delvis oseriösa vilket för hela länet utgörs av 2,8 respektive 3,5 procent. Undersökningen genomfördes
Skolelevers hälsa och levnadsvanor Länsrapport läsår Hälsosamtalet i skolan
Skolelevers hälsa och levnadsvanor Länsrapport läsår 2015-2016 Hälsosamtalet i skolan SKOLELEVERS HÄLSA OCH LEVNADSVANOR 2(35) SKOLELEVERS HÄLSA OCH LEVNADSVANOR HÄLSOSAMTAL I SKOLAN HANDLÄGGARE Hanna
Resultatsammanställning läsåret 2017/2018
Dnr 2018/BUN 0086 Resultatsammanställning läsåret 2017/2018 Tyresö kommunala grundskolor 2018-08-08 Tyresö kommun / 2018-08-08 2 (18) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun / 2018-08-08 3 (18)
Företagsamheten 2017 Norrbottens län
Företagsamheten 2017 Norrbottens län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt
I Gällivare kommun finns nio fritidshem i anslutning till grundskolor med 507 2 inskrivna barn.
Verksamheter Beskrivning av verksamheter för barn/elever 1-16 år Förskola Förskoleverksamheten vänder sig till barn i åldern 1-5 år och bedrivs i form av förskola och pedagogisk omsorg (1-12 år). Förskolan
Uppdrag, nuläge och mål
Uppdrag, nuläge och mål Nämndens uppdrag utgör kommunens styrelse för det offentliga skolväsendet för barn och ungdom avseende förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Vidare ansvarar man för den förskoleverksamhet
Stockholmsenkäten Stockholms län 2018
1 (5) Enheten för social utveckling Kaisa Snidare Stockholmsenkäten Stockholms län 2018 Stockholmsenkäten är en enkätundersökning med frågor som rör ungdomars alkohol- och drogvanor, brott och trygghet,
Nyinvandrade elever i grundskolan
Enheten för förskole- och grundskolestatistik 1 (8) Nyinvandrade elever i grundskolan Sammanfattning I den här promemorian beskrivs den statistik som finns tillgänglig rörande nyinvandrade elever i grundskolan
Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv
Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Syfte: Rapporten är en beskrivande sammanställning och innefattar jämförelser på riks/läns- och kommunnivå (2013).
Uppföljning av skolresultat för förskoleklass och grundskola läsår Dnr BUN15/
Anna Maria Svensson Chef enheten kvalitet och administration anna-maria.svensson@ekero.se Uppföljning av skolresultat för förskoleklass och grundskola läsår 2014-2015 Dnr BUN15/153-611 Sammanfattning Statistiken
Stockholmsenkäten avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet
Stockholmsenkäten 16 - avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet Klara Abrahamsson Projektledare Preventionsprojektet Syfte och bakgrund Stockholmsenkäten Kartlägga drogvanor,
Resultat från drogvaneenkäten(can) i åk 9, 2016
Resultat från drogvaneenkäten(can) i åk 9, 2016 Först presenteras resultat som publicerades sommaren 2016. Kompletterande resultat på vissa hälsofrågor har lagts till sist i dokumentet, i december 2016.
februari 2012 Företagsamheten 2012 Norrbottens län
februari 2012 Företagsamheten 2012 Norrbottens län Företagsamheten 2012 NORRBOTTENS län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Norrbottens län.... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors
Elever i grundskolan läsåret 2008/09
PM Enheten för utbildningsstatistik 21 april 29 1 (7) Dnr 71-29-73 Elever i grundskolan läsåret 28/9 Andelen elever i fristående skolor fortsätter att öka och uppgår innevarande läsår till 1 procent av
DNR: KS2018/53/11. Redovisning av ELSA-statistik läsåret Dnr KS2018/53/11. Bildningsutskottet (1) Bu 16
SUNNE KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Bildningsutskottet 218-3-5 1 (1) Sida Bu 16 Redovisning av ELSA-statistik läsåret 216-217 Dnr KS218/53/11 Bildningsutskottets förslag till kommunstyrelsen
1 av 63. Stockholmsenkäten 2018 Nacka
1 av 63 Stockholmsenkäten 18 Nacka 2 av 63 STOCKHOLMSENKÄTEN Stockholmsenkäten genomförs vartannat år på våren och vänder till sig elever i årskurs nio och gymnasiets årskurs två. Den innehåller frågor
Särskilt stöd i grundskolan
Enheten för utbildningsstatistik --1 1 (9) Särskilt stöd i grundskolan I den här promemorian beskrivs s statistik om särskilt stöd i grundskolan läsåret 13/. Sedan hösten samlar in statistik om särskilt
Enkät i grundskolan. Rapporten innehåller totalresultaten för åk 2, 5 och 8. STADSLEDNINGSKONTORET SIDAN 1 6/10/2011
Enkät i grundskolan Rapporten innehåller totalresultaten för åk, och. //0 SIDAN 1 Fakta om undersökningen En undersökning inom skolans område har genomförts våren 0. Undersökningen är en totalundersökning
16 JANUARI 2008. Psykisk hälsa
JANUARI 8 Psykisk hälsa I hälsosamtalet ställs frågor om självupplevda symptom inom psykisk hälsa. Den ena dimensionen är mer somatisk och omfattar symptomen huvudvärk, magont och värk i rygg, nacke och
Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting
Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting Lena Svantesson savdelningen Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Stockholms läns landsting lena.svantesson@sll.se
Fakta om arbetsmarknadsläget i Norrbottens län i slutet av april 2012
2012-05-11 1 Fakta om arbetsmarknadsläget i Norrbottens län i slutet av april 2012 Fler lediga platser Under april 2012 nyanmäldes 1 621 nya platser till arbetsförmedlingarna i länet, vilket var 229 fler
Hälsoutmaningar i Norrbotten
1 Hälsoutmaningar i Norrbotten Norrbottningen dör tidigare än riket och är sjukare Minska hjärt- och kärlsjukdomar Bättre matvanor Minska stillasittande Öka fysisk aktivitet Minska rökning i kommunerna
Elever i grundskolan läsåret 2010/11
PM Enheten för utbildningsstatistik 29 mars 2011 1 (8) Dnr 71-2011:14 Elever i grundskolan läsåret 2010/11 Enligt skollagen är barn mellan 7 och 16 år som är bosatta i Sverige skolpliktiga. Detta medför
Nationella prov Statistisk analys för Sjöängsskolans resultat årskurs 6 och Anneli Jöesaar
Nationella prov 2018 Statistisk analys för Sjöängsskolans resultat årskurs 6 och 9 2018-12-03 Anneli Jöesaar INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund...3 2. Resultat Nationella prov 2018...3 2.1 Engelska...3 2.2
Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014
Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19 Resultat för Gävleborgs län 2014 Samhällsmedicin Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) genomförs varje år sedan
Enkätundersökning inom pedagogisk omsorg, förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun
Rapport 2016 Enkätundersökning inom pedagogisk omsorg, förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2016-05-04 Beställare: Järfälla kommun, Sigtuna
Varför har alkoholkonsumtionen minskat bland svenska ungdomar - olika förklaringsmodeller
Varför har alkoholkonsumtionen minskat bland svenska ungdomar - olika förklaringsmodeller Johan Svensson Folkhälsomyndigheten 25/11, nätverksträff Bakgrund (trenderna i konsumtion) Hur ser det ut internationellt?
Skolor och elever i grundskolan läsåret 2011/12
PM Enheten för utbildningsstatistik 29 mars 2012 1 (7) Dnr 71-2012:33 Skolor och elever i grundskolan läsåret 2011/12 Enligt skollagen inträder skolplikt höstterminen det kalenderår barnet fyller sju år.
S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON
S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 89 LULEÅ, TELEFON 92-28 43 3 Nr 2 25 INNEHÅLL Antibiotikaförbrukning i Norrbotten...1 Antibiotikaförbrukning
LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret. Drogvaneundersökning 2005
LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret Drogvaneundersökning 2005 Maria Strömgren Barbro Müller April 2006 2 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...3 BAKGRUND...5 VARFÖR DROGVANEUNDERSÖKNINGAR?...5
Resultat för KAK Stadskällaren, 2 oktober
Resultat för KAK Stadskällaren, 2 oktober Fredrik Söderqvist Epidemiolog Tel: 021-174670 E-post: fredrik.soderqvist@ltv.se Andel elever i skolår 9 10 9 8 7 6 5 4 Mår bra eller mycket bra 1995 1998 2001
Antal elever... 2 Bil 1 Antal elever per skola... 2 Bil 2 Antal elever per årskurs den kommunala skolan... 3 Nyckeltal: Andelen elever i åk 3 i den
Antal elever... 2 Bil 1 Antal elever per skola... 2 Bil 2 Antal elever per årskurs den kommunala skolan... 3 Nyckeltal: Andelen elever i åk 3 i den kommunala skolan grundskolan som klarat samtliga delprov
Vårdval Norrbotten Uppföljning januari- augusti Resultatbilaga
Vårdval Norrbotten Uppföljning januari- augusti 2017 Resultatbilaga Gällivare Jokkmokk Laponia Pajala Haparanda Grytnäs Kalix Överkalix Övertorneå Kiruna Norrskenet Bergnäset Björknäs Björkskatan Erikslund
Hur mår unga i Gävleborg?
Hur mår unga i Gävleborg? Konferens Sociala risker och krisberedskap, Högbo 2010-06-15 Johanna Alfredsson Samhällsmedicin Gävleborg Dagens presentation Psykisk hälsa Hälsoundersökningar 1996 och 2002 Nationell
Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011
Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Alkohol För 2009 har konsumtionen beräknats till 9,3 liter ren alkohol. Detta innebär att den totala
Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun
Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,
4. Behov av hälso- och sjukvård
4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om
Sundbyberg stad Skolundersökning 2016 Elever grundskola Kymlingeskolan åk 3
Sundbyberg stad Skolundersökning 21 Elever grundskola Kymlingeskolan åk 3 Antal svar Kymlingeskolan åk 3: 21 (1 %) Antal svar samtliga kommunala grundskolor åk 3: 334 (92 %) 1 Innehåll Om undersökningen
Nationella prov Statistisk analys för Sjöängsskolans resultat årskurs 6 och Anneli Jöesaar
Nationella prov 2017 Statistisk analys för Sjöängsskolans resultat årskurs 6 och 9 2017-12-04 Anneli Jöesaar INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund... 3 2. Resultat Nationella prov 2017... 3 2.1 Engelska...
Barn Mängden barn i Norrbotten
HÄLSOBOKSLUT 213 Sammanfattning Det övergripande målet för folkhälsoarbete i Sverige är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är tio år sedan
Satsning på ungdomsmottagningar i Norrbotten
LÄNSSTYRGRUPPEN Satsning på ungdomsmottagningar i Norrbotten Analys och handlingsplan 216-9-14 Inriktning Genom aktiva, förebyggande och hälsofrämjande insatser verka för att ungdomar och unga vuxna har
Danderyds kommun Viktor Rydbergs samskola - Elever åk 8. VågaVisa Kvalitetsuppföljning med enkäter svar, 89%
- Elever åk VågaVisa Kvalitetsuppföljning med enkäter svar, % Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms län genomför årligen en enkätundersökning i förskola, pedagogisk omsorg och grundskola.
Vårdval Primärvård Uppföljning januari- augusti Resultatbilaga
Vårdval Primärvård Uppföljning januari- augusti 2018 Resultatbilaga Gällivare Jokkmokk Laponia Pajala Haparanda Grytnäs Kalix Överkalix Övertorneå Kiruna Norrskenet Bergnäset Björknäs Björkskatan Erikslund
Skolelevers drogvanor
214 Almedalen 2 juli 214 Håkan Leifman hakan.leifmain@can.se www.can.se Riksrepresentativ urvalsundersökning av skolelever Genomförd i årskurs 9 årligen sedan 1971 världens längsta tidsserie på området
Verksamhetsrapport Valla skola
Verksamhetsrapport V skola Rektor: Ann-Britt Eriksson : 2017-09-07 www.katrineholm.se 2 (9) Vår handläggare Verksamhetsrapport för V skola september 2017 V skola är en kommunal grundskola i Katrineholms
utvärderingsavdelningen 2015-03-17 Dnr 2014:01149 1 (40)
PM utvärderingsavdelningen Dnr 2014:01149 1 (40) Beskrivande statistik om elever i försöksverksamhet med riksrekyterande gymnasial spetsutbildning. Förstaårselever i årskullarna 2011/2012, 2012/2013 och
Barns och ungdomars vikt i Västernorrland - insamlat genom barnavårdscentraler och skolsköterskors hälsosamtal i skolan.
Barns och ungdomars vikt i Västernorrland - insamlat genom barnavårdscentraler och skolsköterskors hälsosamtal i skolan. Folkhälsocentrum och Primärvårdscentrum, Landstinget Västernorrland 6 Bakgrund Fetma
Nationella prov 2016
Nationella prov 2016 Statistisk analys för Sjöängsskolans resultat årskurs 6 och 9 2016-12-06 Anneli Jöesaar Forskningssamordnare Sjöängsskolan, Askersund anneli.joesaar@skola.askersund.se 070-23 88 958
Psykisk hälsa barn och unga
MODELLOMRÅDE JÖNKÖPING Psykisk hälsa barn och unga Indikatorer baslinjemätning 2010 Psykisk hälsa barn och unga, Indikatorer baslinjemätning 2010, Jönköping 2 Innehåll Hälsokurvan/psykisk hälsa... 4 Skolfrånvaro...