Hälso- och sjukvårdsberedningarna

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdsberedningarna Syd, nord, öst och mitt Beredningarna består av fritidspolitiker från hela länet. Alla partier i landstingsfullmäktige är representerade (utom SD). Politikerna samlar in fakta och pratar med norrbottningarna. Beredningarna skriver en rapport som redovisar medborgarnas behov. Landstingsstyrelsen svarar på rapporten med förslag på åtgärder. Landstingsfullmäktige beslutar om åtgärder.

2 Beredningarnas uppdrag 2015 Jämlik hälsa för barn och ungdomar Den framtida folkhälsoutvecklingen är i hög grad beroende av att barn och unga tillförsäkras en god hälsa, goda levnadsvanor och levnadsförhållanden. Ett nedsatt hälsotillstånd redan i livets början kan få betydelse för individens hela framtid. Är hälsan hos barn och ungdomar lika över länet? Vilka faktorer kan vara orsak till eventuella olikheter? Vilka faktorer ökar hälsan? Hur ska framtida sjukdomstillstånd förebyggas tidigt?

3 Mår bra: Årskurs sju Elever som har uppgett att de för det mesta mår bra finns främst i kommunerna: Överkalix, Pajala, Gällivare, Luleå och Boden Längst ner på listan ligger: Övertorneå, Arjeplog och Älvsbyn Frågor om god hälsa, goda levnadsvanor och levnadsförhållanden: Vad kan skillnaderna bero på? Vad kan man göra för att jämna ut skillnaderna?

4 Mår bra: Gymnasiet Elever som har uppgett att de för det mesta mår bra finns främst i kommunerna: Gällivare, Övertorneå och Älvsbyn Längst ner på listan ligger: Arjeplog, Haparanda, Boden, Pajala och Arvidsjaur Frågor om god hälsa, goda levnadsvanor och levnadsförhållanden: Vad kan skillnaderna bero på? Vad kan man göra för att jämna ut skillnaderna?

5 Mindre vanligt med övervikt / fetma. Mer vanligt med ledsna, nedstämda gymnasieelever. Vanligare att vara ledsen och nedstämd i gymnasiet. Vanligare med övervikt / fetma. Frågor om god hälsa, goda levnadsvanor och levnadsförhållanden: Vad kan skillnaderna bero på? Vad kan man göra för att jämna ut skillnaderna? Sällan ledsen och nedstämd i gymnasiet. Mindre vanligt med övervikt / fetma. Sällan ledsen och nedstämd. Mer vanligt med övervikt / fetma. Källa: Hälsosamtal i skolan Av: Åsa Rosendahl, NLL

6 Fysiskt aktiv: Årskurs sju Elever som har uppgett att de är fysiskt aktiva på fritiden minst tre gånger i veckan finns främst i följande kommuner: Övertorneå, Jokkmokk, Kiruna, Luleå och Arjeplog Längst ner på listan ligger: Överkalix, Gällivare, Piteå och Pajala Frågor om god hälsa, goda levnadsvanor och levnadsförhållanden: Vad kan skillnaderna bero på? Vad kan man göra för att jämna ut skillnaderna?

7 Fysiskt aktiv: Gymnasiet Elever som har uppgett att de är fysiskt aktiva på fritiden minst tre gånger i veckan finns främst i följande kommuner: Älvsbyn, Övertorneå, Luleå Längst ner på listan ligger: Arvidsjaur, Haparanda och Arjeplog Frågor om god hälsa, goda levnadsvanor och levnadsförhållanden: Vad kan skillnaderna bero på? Vad kan man göra för att jämna ut skillnaderna?

8 Skärmtid: Årskurs sju Elever som har uppgett att de har skärmtid mer än fem timmar per dag på fritiden finns främst i följande kommuner: Pajala, Haparanda, Boden och Piteå Längst ner på listan (minst skärmtid) ligger: Övertorneå, Arjeplog, Luleå och Överkalix. Frågor om god hälsa, goda levnadsvanor och levnadsförhållanden: Vad kan skillnaderna bero på? Vad kan man göra för att jämna ut skillnaderna?

9 Skärmtid: Gymnasiet Elever som har uppgett att de har skärmtid mer än fem timmar per dag på fritiden finns främst i följande kommuner: Haparanda, Pajala, Älvsbyn och Boden Längst ner på listan (minst skärmtid) ligger: Kiruna, Arvidsjaur, Gällivare och Arjeplog. Frågor om god hälsa, goda levnadsvanor och levnadsförhållanden: Vad kan skillnaderna bero på? Vad kan man göra för att jämna ut skillnaderna?

10 Tack för att vi fick prata med dig!

11 Förklaringar till bilderna (visas ej för medborgarna) Bild 1 förklarar hälso- och sjukvårdsberedningarnas arbete. Bild 2 beskriver årets uppdrag. Eftersom det är viktigt att INTE återupprepa tidigare uppdrag om Barn och ungdomars hälsa samt Egenvård ska dialogen fokusera på jämlikhetsaspekten samt god hälsa, goda levnadsvanor och levnadsförhållanden. Dessa är markerade med gult! Bild 3 och 4 handlar om att må bra*. Det finns en bild för årskurs 7 och en bild för gymnasiet. Använd den bild som fungerar bäst utifrån vilka man träffar. Eller använd båda bilderna för att göra jämförelser över tid. Bild 5 är ett diagram som jämför två olika tillstånd kommunvis. En detaljerad förklaring av diagrammet hittar du på nästa sida som ej ska visas för medborgarna. Bild 6 och 7 handlar om fysisk aktivitet*. Det finns en bild för årskurs 7 och en bild för gymnasiet. Använd den bild som fungerar bäst utifrån vilka man träffar. Eller använd båda bilderna för att göra jämförelser över tid. Bild 8 och 9 handlar om skärmtid*. Med skärmtid avses tid vid TV, dator, mobiltelefon, läsplatta och liknande. Det finns en bild för årskurs 7 och en bild för gymnasiet. Använd den bild som fungerar bäst utifrån vilka man träffar. Eller använd båda bilderna för att göra jämförelser över tid. Dokumentera tillsammans och så snart som möjligt efter varje dialog. MYCKET VIKTIGT att notera vilka man träffat för att analysen ska bli bra. Kön, ålder och plats! *Kommunerna presenteras i rangordning. Den kommun som har högst värde nämns först och den kommun som har lägst värde nämns sist. Kommuner som inte nämns ligger någonstans i mitten. Fakta kommer från undersökningen Skolbarns hälsa och levnadsvanor 2013/2014.

12 Förklaring till bild 5: Kommunjämförelse gällande ledsna och nedstämda ungdomar ställda mot övervikt/fetma Att ha med sig när diagrammet på bild 5 förkaras för tolkning (visas ej för medborgarna): Diagrammet baseras på skolsköterskornas hälsosamtal under de tre senaste läsåren: 2011/12 samt 2012/13 och 2013/14. X-axeln visar på rangordning av hur vanligt det är med övervikt/fetma bland flickor och pojkar i årskurs sju. Y-axeln visar på rangordning av hur vanligt det är med ofta ledsna/nedstämda bland pojkar och flickor i årskurs ett på gymnasiet. Det är naturligt med större skillnader i äldre årskurser. OBS! Pojkar och flickor redovisas sammanslaget. Det gör att vissa kommuner blir utslätade. Det är vanligare bland flickor att vara ledsen/nedstämd jämfört med pojkar. Det är vanligare bland pojkar att vara överviktig jämfört med flickor. X- och Y-axeln representerar ungefär var i rangordningen av alla kommuner som länets genomsnitt hamnar. Därmed inte sagt att länets bästa kommuner ligger bra till jämfört med exempelvis rekommenderade värden eller jämfört med riket. Diagrammet visar alltså bara på förhållandet inom länet mellan kommunerna. Diagrammet visar heller inte storlek på skillnader mellan kommuner. Bara rangordning. Ha gärna med tabellbilaga Hälsosamtal i skolan som visar skillnad mellan pojkar och flickor för att se varför vissa kommuner ligger i mitten.