Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Transkript

1 Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar

2 Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell undersökning som Statens folkhälsoinstitut genomförde 21. Nästan 4 luleåbor mellan 16 och 84 år besvarade en mängd frågor. En liknande undersökning gjordes 26. Skolbarns hälsa och levnadsvanor är en redovisning av skolsköterskornas årliga hälsoenkät. Den är ett led i landstingets folkhälsoarbete och genomförs bland elever i förskoleklass, årskurs 4, årskurs 7 och år 1 på gymnasiet. I Luleå deltog nästan 3 elever. Båda rapporterna finns på För Hälsa på lika villkor? finns uppgifter även för bostadsområdena. Hälsa på lika villkor några resultat Allmänt hälsotillstånd De allra flesta i samtliga åldersgrupper anser sig ha bra hälsa. Hälsotillståndet har dessutom förbättrats jämfört med 26. Kvinnor rapporterar något sämre hälsa än män. Luleås kvinnor och män ligger på riksgenomsnittet. Andel år som har bra hälsotillstånd år3-44 år45-64år65-84 år16-29 år3-44 år45-64år65-84 år

3 Psykiskt välbefinnande En stor majoritet i samtliga åldersgrupper uppger att de har ett bra psykiskt välbefinnande. Trots sämre hälsa med stigande ålder är välbefinnande störst bland de äldsta. Något färre kvinnor än män uppger bra välbefinnande. Bland unga kvinnor (16-29 år) har det skett en positiv utveckling sedan 26, men fortfarande är det 25 procent som uppger nedsatt välbefinnande. Utvecklingen har varit den motsatta för unga män. I den gruppen uppger 15 procent nedsatt välbefinnande. Andel år med bra psykiskt välbefinnande år3-44 år45-64år65-84 år16-29 år3-44 år45-64år65-84 år

4 Fysisk aktivitet Regelbunden fysisk aktivitet minskar risken för en rad sjukdomar och förbättrar även det psykiska välbefinnandet. Rekommendationen är minst 3 minuters fysisk aktivitet per dag. I samtliga åldersgrupper har det skett en förbättring men fortfarande når mindre än hälften upp till den rekommenderade dagsdosen. Andel som är fysisk aktiva minst 3 minuter per dag år 3-44 år år år år 3-44 år år år Tobak och alkohol Andelen dagligrökare har sedan 26 minskat i alla åldersgrupper utom bland män år. Andelen rökare bland kvinnor i åldersgruppen 3-44 år har t ex mer än halverats. Flest rökare, 2 procent, finns bland kvinnor år. Andelen med riskabla alkoholvanor, att dricka mycket vid samma tillfälle och ofta, är högst i gruppen år. Andelen har minskat något sedan 26 men fortfarande har 25 procent av unga kvinnor och 31 procent av unga män riskabla alkoholvanor. Fler män över 45 år har i dag riskabla alkoholvanor jämfört med 26.

5 Övervikt och fetma Övervikt och fetma mäts genom BMI. Ett BMI mellan 25 och 3 anses som övervikt. Gränsen för fetma går vid 3. Andel med övervikt och fetma har ökat i nästan alla åldersgrupper sedan 26. Fler män än kvinnor är överviktiga eller har fetma. Sju av tio män mellan år är överviktiga eller feta. Det finns ett nära samband mellan fysisk inaktivitet, dåliga matvanor och övervikt. Andel år med övervikt eller fetma Luleå Riket år3-44 år45-64 år65-84 år16-29 år3-44 år45-64 år65-84 år

6 Trygghet och tillit Att känna sig trygg utomhus är en viktig faktor för livskvaliteten. Kvinnor känner sig ofta mer otrygga än män. Trots en förbättring sedan 26 är 35 procent av kvinnorna rädda att gå ut ensamma på kvällen. Bland männen är det 7 procent. Ett demokratiskt samhälle bygger på tillit mellan medborgare. Andelen som tror på andra människor har ökat sedan 26, särskilt bland de yngsta. Luleåborna har större tillit till andra människor än genomsnittssvensken. 8 Andel år som i allmänhet litar på andra människor år 3-44 år45-64 år65-84 år år 3-44 år45-64 år65-84 år Skillnader mellan olika grupper Målet för folkhälsoarbetet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Undersökningen visar att det finns skillnader mellan olika grupper. De med lång utbildning har ofta bättre hälsa och bättre levnadsvanor än de med kort utbildning. Kvinnor har som grupp sämre hälsa än män. Att ha ett arbete är en mycket viktig faktor. Arbetslöshet påverkar den ekonomiska tryggheten och kan ge minskat socialt nätverk och nedsatt psykiskt välbefinnande.

7 Skolbarns hälsa några resultat I årskurs 4 och 7 mår i stort sett alla elever för det mesta bra. Andelen sjunker på gymnasiet men fortfarande mår nio av tio bra även där. De allra flesta elever uppger också att de sover bra och har en vuxen att prata med om det som är viktigt. Andel elever som för det mesta mår ganska eller mycket bra /29 29/21 21/211 åk 4 åk7 år 1 gym åk 4 åk7 år 1 gym pojke flicka Tobak Var tionde gymnasieelev i årskurs 1 röker. Bland flickorna har det skett en minskning de senaste åren. Var tionde pojke i samma årskurs snusar. Det är fler elever än tidigare år i årskurs 1 på gymnasiet som anger att de aldrig har druckit alkohol. Frukostvanor Undersökningen visar att det finns ett samband mellan koncentrationsförmåga i skolan och frukostvanor. Elever som brukar hoppa över frukosten äter ofta inte heller lunch. Dessa elever dricker oftare läsk, motionerar mindre och är mer överviktiga än övriga.

8 Fysisk aktivitet och övervikt Fysisk aktivitet på fritiden minskar ju äldre eleverna blir. Andel som idrottar 3 gånger eller oftare på sin fritid /29 29/21 21/211 åk 4 åk7 år 1 gym åk 4 åk7 år 1 gym pojke flicka Var fjärde flicka i årskurs 1 på gymnasiet uppger att de ofta eller alltid har besvär i rygg, axlar eller nacke. Det är betydligt fler än bland pojkarna. En positiv utveckling är minskningen av andelen pojkar i gymnasiet som dricker saft eller läsk minst tre dagar i veckan. Stillasittandet framför dator och/ eller TV har dock inte minskat. Övervikt och fetma är relativt vanligt och har ökat sedan 26. Bland flickorna sjunker problemet med stigande ålder, bland pojkarna är det tvärtom. Var fjärde pojke i årskurs 7 och år 1 på gymnasiet har övervikt eller fetma. Andel med övervikt eller fetma /29 29/21 21/211 åk 4 åk7 år 1 gym åk 4 åk7 år 1 gym pojke flicka Trygghets- och folkhälsorådet