Välfärdsredovisning Bräcke kommun Antagen av Kf 57/2015

Transkript

1 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015

2 Innehåll 1 Inledning Vad är folkhälsa? Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan? Fakta och statistik Befolkningsutveckling Medellivslängd Hälsa på lika villkor 2014 Medborgarnas självuppskattade hälsa Valdeltagande Elevers uppfattning om deras inflytande och delaktighet Ekonomiskt bistånd Barnfattigdom Behörighet till gymnasiet Utbildningsnivå hos befolkningen Arbetslöshet Levnadsvanor Trygghet, tillit och social samvaro Ohälsotal Alkohol, tobak och narkotika Avslutande ord Ökar befolkning Ökar näringslivet Ökar välbefinnandet Slutord... 19

3 1 Inledning För att följa hur folkhälsan ser ut i Bräcke kommun och vilka förutsättningar olika grupper i befolkningen har för en god hälsa så har kommunfullmäktige enligt Kf beslutat att det årligen ska tas fram en välfärdsredovisning. Redovisningen ska också bidra till att skapa ett bra beslutsunderlag för val av åtgärder för en bättre folkhälsa samt fungera som ett uppföljningsinstrument. Ett aktivt folkhälsoarbete med väl avvägda förebyggande insatser ger både mänskliga och ekonomiska besparingar samt bidrar till en positiv samhällsutveckling och till en hållbar regional tillväxt. Folkhälsa är en viktig del av kommunens tillväxtarbete, en pusselbit som behövs för att skapa en hållbar utveckling i kommunen. Detta finns även uttryckt i Bräcke kommuns vision, som sammanfattas så här: I framtidens Bräcke kommun: Ökar befolkningen Ökar näringslivet Ökar välbefinnandet Bräcke kommun följer den länsgemensamma folkhälsopolicyn och dess fyra prioriterade målområden; Trygga uppväxtvillkor Hälsofrämjande miljöer Arbete och utbildning Delaktighet och inflytande Dessa fyra målområden beskrivs i den folkhälsopolicy som alla länets kommuner politiskt har ställt sig bakom. Bräcke kommuns strategiska folkhälsoarbete leder emot dessa mål, däremot prioriteras aktiviteter utifrån ett lokalt perspektiv. 1.1 Vad är folkhälsa? Folkhälsa kan definieras som ett uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsan. En god folkhälsa handlar således inte bara om att hälsan bör vara så bra som möjligt, den bör också vara så jämlikt fördelad som möjligt. 1 Hälsan påverkas av en mängd olika faktorer som på olika sätt och på olika nivåer samspelar med varandra. Detta blir tydligt om man studerar schemat för hälsans bestämningsfaktorer (se figur 1 på nästa sida). En del bestämningsfaktorer kan påverkas genom individuella ställningstaganden och uttrycks genom våra levnadsvanor och vår livsstil. I allmänhet behövs det dock politiska beslut och kollektiva åtgärder, för att styra faktorer som inte är direkt påverkbara för individen själv. 1 Janlert,

4 Figur 1 - Hälsans bestämningsfaktorer (Källa: Dahlgren & Whitehead, 1991). 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan? I ett citat från rapporten Folkhälsa och regional utveckling en inventering av hur folkhälsa beaktas i utvecklings- och planeringsdokument som publicerats av Statens folkhälsoinstitut (nuvarande Folkhälsomyndigheten) beskrivs folkhälsoarbetet på detta sätt: Folkhälsa har betydelse för samhällets sociala och ekonomiska utveckling, det visar bl.a. studier från Statens folkhälsoinstitut. Hälsofrämjande insatser kan bidra till bland annat ökat socialt kapital, i termer av tillit och förtroende mellan människor, och humankapital, dvs. mänskliga resurser i form av arbetskraft, intelligens, kunskap och erfarenheter. En god folkhälsa leder till lägre ohälsotal, vilket innebär fler i arbete och fler arbetade timmar. Andra studier visar ett positivt samband mellan folkhälsa och produktivitets- och kvalitetsökningar i arbetslivet. Det finns också samband mellan folkhälsa och benägenheten att spara för framtida behov, det vill säga, att sparandet ökar när livslängden ökar. Vidare innebär en god folkhälsa att mindre av samhällets resurser behöver avsättas till vård och omsorg. 2 2 Statens Folkhälsoinstitut (nuvarande Folkhälsomyndigheten) - Rapporten Folkhälsa och regional utveckling en inventering av hur folkhälsa beaktas i utvecklings- och planeringsdokument,

5 2 Fakta och statistik I detta kapitel kommer det statistiska och faktamässiga underlaget att presenteras. En del undersökningar genomförs var tredje eller fjärde år vilket gör att underlaget ibland är svårt att säkerställa. Detta bör finnas med som en parameter när reflektioner samt analyser av statistiken genomförs. 2.1 Befolkningsutveckling Figur 1 visar hur befolkningsutveckling har sett ut i Bräcke kommun mellan åren År Antal Befolkningsutveckling Antal Figur 2 - Befolkningsutveckling i Bräcke kommun (Källa: SCB) År 2000 var 7577 personer skrivna i kommunen, den 31 december 2014 var det 6463 skrivna personer i Bräcke kommun. Vilket visar på en minskning med 1114 personer på 14 år. 2.2 Medellivslängd Figur 3 visar att den förväntade medellivslängden i genomsnitt för 5-årsperioden är 83,6 år för kvinnor och 79,3 år för män. 3 Vilket är en ökning på 0,2 år för kvinnor och 0,5 år för män vid jämförelse mot perioden Medellivslängd Kommunen Länet Riket Kvinnor 83,6 83,2 83,5 Män 79,3 79,3 79,7 Medelvärde för perioden Figur 3 - Medellivslängd (Källa: Rapporten Hälsa på lika villkor 2014 ) 3 Hälsa på lika villkor

6 2.3 Hälsa på lika villkor 2014 Medborgarnas självuppskattade hälsa Bräcke kommuns invånare har deltagit i den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor år 2006, 2010 och År 2014 skickades totalt 814 enkäter ut i kommunen varav 407 besvarades, en svarsfrekvens på 50 procent. Enkäten genomförs i hela Sverige och datamaterialet för Jämtlands län bearbetas av Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen. Populationen utgjordes av personer i åldern år. Resultatet visar på att 64 procent av kommunens invånare upplever att de har ett gott allmänt hälsotillstånd. Sedan undersökningen senast genomfördes har folkhälsan förbättrats inom ett flertal områden. Samtidigt som folkhälsan har förbättrats syns fortfarande tydliga skillnader i hälsa på länsnivå mellan olika grupper i befolkningen, skillnader som till viss del också ökar. Jämfört med riket skattar befolkningen i kommunen sin hälsa som god i mindre utsträckning (74 procent i riket och i Bräcke 64 procent). När det kommer till psykiskt välbefinnande finns en tendens till att kvinnor i kommunen skattar ett bättre psykiskt välbefinnande än vid föregående mätning. På länsnivå är det vanligare att kvinnor än män uppger ett nedsatt psykiskt välbefinnande. 4 Figur 4 - Andel män och kvinnor mellan år med gott allmänt hälsotillstånd, nedsatt psykiskt välbefinnande och god tandhälsa, Bräcke kommun år 2014 (källa: Hälsa på lika villkor 2014). 4 Hälsa på lika villkor

7 2.4 Valdeltagande I figur 5 redovisas valdeltagandet i Bräcke kommun vid senaste valet 2014, det var 81,7 procent av de röstberättigande som röstade till kommunfullmäktige. Vilket var en ökning med 2,7% sen förra valet Figur 5 - Valdeltagande 2014 (Källa: Elevers uppfattning om deras inflytande och delaktighet Enligt LUPP-undersökningen som genomfördes år 2012 så visar statistiken att den övervägande delen av eleverna i årskurs 8 inte upplever att de har möjlighet att bestämma över så mycket i skolan, men att de däremot skulle vilja vara med i större skala (se figur 6 på nästa sida). 5

8 Skolan Figur 6 - Inflytande i skolan åk 8 (källa: Ungdomsstyrelsen, enkätundersökningen LUPP- Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2012). 6

9 Kommunen Enligt LUPP-undersökningen som genomfördes år 2012 så visar statistiken att den övervägande delen av eleverna i årskurs 8 inte uppfattade möjligheterna att påverka kommunens beslutsfattare vara stor. Samtidigt som 73,3 procent säger att de inte vill ha mer inflytande och av dem så är det 54,5 procent som svarar att de inte är tillräckligt intresserade. Figur 7 - Inflytande i sin hemkommun åk 8 (källa: Ungdomsstyrelsen, enkätundersökningen LUPP-Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2012). 7

10 2.6 Ekonomiskt bistånd Figur 8 visar antal personer i Bräcke kommun som har ekonomiska bistånd, statistiken redovisas efter lön och år. Ekonomiskt bistånd är tänkt att fungera som ett sista skyddsnät för den som har tillfälliga ekonomiska bekymmer. Stödet ska garantera en skälig levnadsnivå men samtidigt utformas så att den enskilde i fortsättningen kan leva ett självständigt liv. Figur 8 - Ekonomiskt bistånd i Bräcke kommun (källa: SCB). 2.7 Barnfattigdom Ordet fattig används ofta i beskrivningar av de personer i samhället som har lägst ekonomisk standard. Rubriker som Andelen fattiga ökar eller Allt fler lever under fattigdomsstrecket är inte ovanliga. Mer korrekt är att säga att dessa personer riskerar att vara ekonomiskt utsatta. Ekonomisk utsatthet kan mätas på olika sätt. EU har ett officiellt mått som är relativt. Detta mått innebär, lite förenklat, att den som har en disponibel inkomst som är lägre än 60 procent av medianinkomsten i landet riskerar ekonomisk utsatthet. 8

11 Figur 9 - Barnfattigdomsindex 2012 (källa: Folkhälsodata, Folkhälsomyndigheten). År 2012 fanns 1199 barn mellan 0-17 år i Bräcke kommun och 16 procent av dessa levde i ekonomiskt utsatta hushåll. Genomsnittet för länet var 10 procent och för riket 12 procent. 2.8 Behörighet till gymnasiet I åk 9 var 87,8 % behöriga att söka gymnasiet vårterminen 2014, mot 86,9 % i riket. Även andelen elever åk 9 som nått kunskapskraven i samtliga ämnen ligger högre än riket, 78,4 % mot rikets 77,4 % Utbildningsnivå hos befolkningen Utbildningsbakgrunden är en viktig bestämningsfaktor för hälsa, ju högre utbildning desto bättre hälsa i genomsnitt. Föräldrars utbildningsnivå har enligt folkhälsomyndigheten också betydelse för barnens skolresultat som i sin tur ger förutsättningar för en god hälsa. 6 Kvinnor i Bräcke kommun har en högre andel med eftergymnasial utbildning än män i kommunen. I båda fallen är dock andelen lägre än i länet samt i riket. Figur 10 - Utbildningsnivå i åldrarna år (källa: Folkhälsodata, Folkhälsomyndigheten 2013). 5 Bräcke kommuns årsredovisning Folkhälsomyndigheten, 9

12 2.10 Arbetslöshet I figur 11 nedan syns det att den totala andelen arbetslösa i Bräcke kommun är något högre än i riket. Andelen öppet arbetslösa är 3,4% och därmed på samma nivå som riket, men däremot är andelen arbetslösa i program (3,8%) med aktivitetsstöd högre än riket (2,9%). Bland ungdomarna var 4,6 procent öppet arbetslösa och 7,7 procent var i program för aktivitetsstöd. Samtliga år Ungdomar år Totalt Totalt Öppet Program Totalt Öppet Program Totalt arbets- med arbets- med lösa aktivitets- lösa aktivitetsstöd stöd Bräcke 3,4 3,8 7,3 4,6 7,7 12,3 Riket 3,4 2,9 6,3 3,8 5,3 9,1 Figur 11 - Andel arbetslösa år 2014 (källa: Arbetsförmedlingen). Förra året (2013) såg statistiken ut som nedan i figur 12. Samtliga år Ungdomar år Totalt Totalt Öppet Program Totalt Öppet Program Totalt arbets- med arbets- med lösa aktivitets- lösa aktivitetsstöd stöd Bräcke 3,7 4,2 7,8 5,8 7,8 13,6 Riket 3,6 3,1 6,7 4,2 6,0 10,2 Figur 12 - Andel arbetslösa år 2013 (källa: Arbetsförmedlingen) Levnadsvanor I Sverige har vi generellt bra matvanor men det finns vissa skillnader vad gäller ålder, kön, social och ekonomisk situation samt var vi bor. Ohälsosamma matvanor är vanligare bland grupper med låg utbildning och låg inkomst och fetma följer ett tydligt socialt mönster där människor i socialt utsatta positioner drabbas hårdast. Detta leder till ojämlikhet i hälsa. Goda matvanor i kombination med fysiskt aktivitet kan förebygga en rad hälsoproblem, till exempel hjärt- kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, stroke, sjukdomar i rörelseorganen, vissa cancerformer och psykisk ohälsa. 7 7 Statens Folkhälsoinstitut (nuvarande Folkhälsomyndigheten), 10

13 63 procent av invånarna i kommunen når upp till rekommenderad nivå av fysisk aktivitet, om minst 30 minuter/dag, vilket är i nivå med länet. 13 procent har en stillasittande fritid och på länsnivå är det vanligast att ha en stillasittande fritid i den äldsta åldersgruppen år. Endast en liten andel når upp till rekommendationer vad gäller intag av frukt och grönsaker. På länsnivå äter kvinnor frukt och grönsaker i större utsträckning än vad män gör. 8 När det kommer till att förändra levnadsvanor vill 6 av 10 äta mer frukt och grönt och cirka 200 personer önskar stöd. Av de som är fysiskt inaktiva önskar 7 av 10 bli mer fysiskt aktiva och 700 personer önskar stöd för att öka fysisk aktivitet i Bräcke kommun. Figur 13 - Andel män och kvinnor mellan år vad gäller fysisk aktivitet, stillasittande och intag av frukt och grönsaker. Bräcke kommun år (källa: Hälsa på lika villkor 2014) Trygghet, tillit och social samvaro Jämfört med föregående mätning år 2010 av enkätundersökningen Hälsa på lika villkor så finns det en tendens till att en mindre andel kvinnor känner tillit 9 till andra människor, men minskningen är inte säkerställd. I övrigt liknar kommunen länet när det gäller tillit till andra. I likhet med år 2010 har kvinnor i högre utsträckning än män i Bräcke kommun tillgång till emotionellt stöd 10. När det kommer till socialt deltagande 11 i aktiviteter är en mindre andel 8 Hälsa på lika villkor Tillit mäts utifrån svaret Ja på frågan: Tycker du i allmänhet att man kan lita på de flesta människor? 10 I enkäten definieras emotionellt stöd utifrån svaret Ja på frågan: Har du någon du kan dela dina innersta känslor med och anförtro dig åt? 11 Socialt deltagande utgår ifrån deltagande i två eller fler aktiviteter under de senaste 12 månaderna. Alternativen innefattar studiecirkel/kurs på din arbetsplats eller på din fritid, fack-/föreningsmöte, teater/bio, 11

14 män deltagande i kommunen än män i länet i stort. I länet är kvinnor i högre grad delaktiga i sociala aktiviteter än män. Denna skillnad är inte säkerställd i Bräcke kommun. Det finns en tendens att en mindre andel än vid föregående mätning uppger att man kan få stöd av andra vad det gäller praktiska göromål 12, men minskningen är inte säkerställd. Vad det gäller kontantmarginal 13 finns i länet en signifikant skillnad mellan män och kvinnors ekonomiska förutsättningar. Figur 14 - Andel män och kvinnor mellan år vad avser trygghet och sociala relationer. Bräcke kommun år 2014 (källa: Hälsa på lika villkor 2014). I jämförelse med länets statistik så är det en mindre andel kvinnor i kommunen som upplever otrygghet utomhus 14. Det är dock en större andel kvinnor än män i kommunen som upplever otrygghet utomhus (17 procent mot 4 procent). En större andel kvinnor än män på länsnivå har blivit utsatta för kränkande bemötande 15 eller behandling, en skillnad som inte är säkerställd för Bräcke kommun. Utsatthet för kränkande bemötande eller behandling är på länsnivå vanligast bland unga vuxna. När det kommer till hot om våld och fysiskt våld 16 så är konstutställning, religiös sammankomst, sporttillställning, insändare i tidning, demonstration, nattklubb/danstillställning, större släktsammankomst eller privat fest. 12 Praktiskt stöd definieras utifrån svaret Ja, alltid eller Ja, för det mesta på frågan: Kan du få hjälp av någon/några personer om du har praktiska problem eller är sjuk? T.ex. få råd, låna saker, hjälp med matinköp, reparationer etc. 13 Kontantmarginal - Har möjlighet att vid en oförutsedd situation skaffa fram kr på en vecka. 14 Otrygghet utomhus utgår ifrån enkätfrågan: Händer det att du avstår från att gå ut ensam av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad? med svarsalternativen Nej, Ja, ibland eller Ja, ofta. Presenterat resultat utgår ifrån en sammanslagning av svaren Ja, ibland och Ja, ofta. 15 Frågeformuleringen för kränkande bemötande lyder: Har du under de senaste tre månaderna blivit behandlad/bemött på ett sätt så att du känt dig kränkt? Svaren Ja, någon gång och Ja, flera gånger räknas som kränkande bemötande. 16 Hot om våld utgår från frågan: Har du under de senaste 12 månaderna blivit utsatt för hot eller hotelser om våld så att du blev rädd? med svaret Ja. Utsatt för våld räknas svaret Ja på frågan: Har du under de senaste 12 månaderna blivit utsatt för fysiskt våld? 12

15 siffrorna jämförbara med länets. Även hot om våld är vanligare bland unga vuxna än övrig befolkning på länsnivå. Figur 15 - Andel män och kvinnor mellan år vad avser trygghet och sociala relationer, Bräcke kommun år 2014 (källa: Hälsa på lika villkor 2014) Ohälsotal Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts av sjukförsäkringen under en tolvmånaders period. Ohälsotalet var högre i Bräcke kommun jämfört med länet och riket. I december 2014 var ohälsotalet i Bräcke kommun 42,1 dagar, i länet 33,4 dagar och i riket 27,3 dagar (se figur 16 på nästa sida). Ohälsotalet var högre bland kvinnor än män, mer exakt 49,1 dagar för kvinnor och 36 dagar för män i Bräcke kommun Försäkringskassans statistik gällande ohälsomått. 13

16 Diagramrubrik 45 42,1 41,8 41,2 41,2 33,4 32,9 32,8 33,0 35,3 27,3 26,8 27,0 27,7 29,5 50,9 40,0 32,8 56,8 44,5 35,8 59,7 60,1 62, ,7 59,5 47,8 49,0 50,3 52,3 54,2 54,1 38,3 39,9 41,3 42,5 43,2 43,0 56,4 51,4 40, Bräcke Jämtland Riket Figur 16 - Totalt ohälsotal (källa: Försäkringskassan) Alkohol, tobak och narkotika Alkohol Enligt CAN-undersökningen 2012 bland elever i årskurs 7 var det 70 procent av pojkarna och 87 procent av flickorna som i hälsosamtalet uppgav att de aldrig har druckit alkohol. 28% av pojkarna och 13 procent av flickorna hade provat. Det skiljer sig bland eleverna i hur ofta de dricker alkohol och hur mycket de dricker. Den genomsnittliga årliga alkoholkonsumtionen i årskurs 9 i Bräcke kommun samt i länet redovisas i figur 17 nedan. Figuren visar på den genomsnittliga årliga alkoholkonsumtionen omräknad i antal liter 100 procentig alkohol i årskurs 9 i Bräcke kommun samt i länet. 4 3,5 Genomsnittlig årskonsumtion 3,42 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1,96 Åk 9 Bräcke Åk 9 Länet Figur 17 - Årskonsumtion av alkohol åk 9 (källa: JLL, Folkhälsocentrum. Skolelevers drogvanor i Bräcke kommun 2012 ). 14

17 Bjuden hemma Andelen i årskurs 9 som uppger att de under senaste året blivit bjuden på alkohol av sina föräldrar/vårdnadshavare är 33 procent, vilket är högre än i länet (25 procent). 18 Alkoholvanor år En större andel män än kvinnor i kommunen har riskabla alkoholvanor. Även på länsnivå är det vanligare bland män än bland kvinnor att ha riskabla alkoholvanor. Sedan föregående mätning syns ingen skillnad. Nära var femte man i Bräcke kommun har riskabla alkoholvanor, vilket är i nivå med länet. 19 Tobak Enligt CAN-undersökningen 2012 bland elever i årskurs 9 i Bräcke kommun uppger 24 procent att de röker. Hur ofta man röker ser olika ut och 11 procent uppger att de röker varje/nästan varje dag. I årskurs 9 uppger 26 procent att de snusar och 22 procent snusar varje/nästan varje dag. Både vad gäller rökning och snusning är andelarna för eleverna i Bräcke kommun högre än för eleverna i länet i stort (se figur 18). 100 Tobak Åk 9 Bräcke Åk 9 Länet 0 Röker varje dag/nästan varje dag Rökning totalt Snusar varje/nästan varje dag Snusning totalt Figur 18 - Tobak åk 9 (Källa: JLL, Folkhälsocentrum. Skolelevers drogvanor i Bräcke kommun 2012 ) Användning av cigaretter och snus i årskurs 9 var 2012 högre i Bräcke kommun än i länet. Undersökningen visar på att Bräcke kommuns ungdomar även har en lägre debutålder vad gäller tobak. Däremot är det drygt hälften av dem som vill sluta idag eller i framtiden Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Skolelevers drogvanor i Bräcke kommun Hälsa på lika villkor Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Skolelevers drogvanor i Bräcke kommun

18 Andel i procent Rökande spädbarnsföräldrar Mamma Pappa Någon i hushållet 00 Riket 4,8 5,1 10,6 10,8 12,4 12,6 23 Jämtlands län 2,7 3,1 5,7 6,7 7 8, Bräcke 11,4 7,3 17,6 18,2 23,5 25,5 00 Riket 23 Jämtlands län 2305 Bräcke Figur 19 - Rökande spädbarnsföräldrar (källa: Folkhälsomyndigheten). Statistiken ovan i figur 19 handlar om rökande spädbarnsföräldrar, detta bygger på ett frågeschema hos barnavårdscentralen åren 2010 och 2011 och visar på andelen spädbarnsföräldrar som röker i hemmiljön under barnets första 4 veckor. Med rökare menas en person som minst en gång per dag drar i sig tobaksrök (gäller även utomhus). Bland barnen som föddes är 2011/2012 fanns det i 23,5 procent av hushållen någon som rökte. Genomsittet för länet var 7 procent och i riket 12,4 procent. Tobak och snus år Sedan första undersökningen av Hälsa på lika villkor i länet (år 2006), har andelen dagligrökare minskat. Vid föregående mätning var det 14 procent av kvinnorna och 13 procent av männen i kommunen som rökte dagligen och år 2014 är det en mindre andel män som röker än tidigare. Vad avser kvinnors rökning så ligger de kvar på samma nivå som vid föregående mätning, högre än männen. Det är framförallt kvinnor i medelåldern som röker dagligen på länsnivå. En större andel män än kvinnor i kommunen snusar dagligen och så ser det även ut på länsnivå, där både andelen män och kvinnor snusar i något högre utsträckning än vid tidigare mätningar. Av dem som röker dagligen i kommunen uppger 8 av 10 att de vill sluta. Nära 150 personer vill ha stöd och hjälp i att sluta. Cirka 100 personer önskar hjälp att sluta snusa. Av dem som har riskabla alkoholvanor vill 200 personer minska sin alkoholkonsumtion och 50 personer uppger att de önskar stöd för att dricka mindre Hälsa på lika villkor

19 Figur 20 - Andel män och kvinnor mellan år vad gäller alkohol, narkotika, daglig rökning och snusning samt riskabla spelvanor, Bräcke kommun år 2014 (källa: Hälsa på lika villkor 2014). Narkotika Enligt CAN-undersökningen 2012 bland elever i årskurs 9 i Bräcke kommun, uppger 17 procent (9 personer) att de någon gång under de senaste 12 månaderna har blivit erbjudna att prova eller köpa narkotika. Andelen elever i årskurs 9 som uppger att de någon gång har använt narkotika är 9 procent (5 personer). Bland de elever i länet i årskurs 9 samt i år 2 gymnasiet som någon gång provat narkotika är den vanligaste typen av narkotika hasch och marijuana följt av spice eller liknande rökmixar. Vanligaste sättet att få tag på narkotika är för elever i länet i både årskurs 9 och gymnasiets andra år genom en kompis eller pojk-/flickvän, följt av genom en bekant eller genom annan person Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Skolelevers drogvanor i Bräcke kommun

20 4 Avslutande ord I de avslutande orden så är utgångspunkten Bräcke kommuns vision kopplat till resultatet i Välfärdsredovisningen. En del öppna frågeställningar kommer att lämnas som underlag för tanke och diskussion. Ökar befolkningen Ökar näringslivet Ökar välbefinnandet 4.1 Ökar befolkning Redan i inledningen kan vi se att Bräcke kommun minskat i befolkning de senaste 14 åren och det är en trend som syns på landsbygden i hela Sverige. Går det att vända denna trend och hur i så fall? Att arbeta med inflyttning är givetvis viktigt, men kanske är det ännu viktigare att de som redan bor i vår kommun mår bra och känner sig stolta och tillfreds? Vi vill ju att så många som möjligt vill bo i vår kommun och kanske är det så att ifall vår befolkning mår bra, så sänder de ut positiva signaler om att denna kommun är en bra plats att bo på och lockar till sig fler? 4.2 Ökar näringslivet I denna Välfärdsredovisning 2014 kan vi se valdeltagandet ökat sedan 2010 och vi kan även se att ungdomarna inte upplever att deras delaktighet och inflytande är så stor enligt statistiken från LUPP som genomfördes år 2012 (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken). Delaktighet och inflytande är viktiga faktorer för att en människa ska må bra, det vill säga att de känner sig behövda av samhället. Kan en ökad delaktighet i samhället, skolan och i det lokala näringslivet redan i tidigare åldrar göra att de unga känner sig behövda och därmed får mer inflytande över sitt eget liv? Som i sin tur får dem att må bra och att bli drivkraftiga och motiverade? En ökad motivation till studier och en välmående befolkning med bra kompetens kan även vara en av de faktorer som gör att ett företag etablerar sig just här eller att det skapas nya idéer och nya företag på plats. 4.3 Ökar välbefinnandet Statistiken i denna välfärdsredovisning ger oss en bra grund för vad vi behöver arbeta med de kommande åren. Utmaningen ligger i att vända trenderna och hur gör vi det? Kan det vara så att vi måste arbeta ännu närmare varandra i alla de olika verksamheterna för att skapa en hälsofrämjande miljö för våra medborgare? Hur ska vi ge bättre stöd åt våra barn- och unga och ge dem ett tryggt samhälle att växa upp i? Det görs ett otroligt bra jobb inom olika verksamheter för att ge människor goda förutsättningar. Kan man förstärka denna samverkan och skapa en hållbar utveckling och en långsiktig förändring genom att börja arbeta med attityder och värderingar? Vi måste arbeta vidare med vårdande insatser, men samtidigt kanske vi ska lyfta blicken och se ifall vi idag kan göra något som på lång sikt kan minska risken för att människor hamnar inom stöd och omsorg och därmed minskar kostnaderna i slutändan? 18

21 4.4 Slutord Är vi i Bräcke kommun unika med de utmaningar som vi står inför? Antagligen inte, men däremot är vi unika genom att det bara finns en kommun som vår och den innehåller en hel del unika möjligheter. För att hitta dessa möjligheter och nå vår kommunala vision så måste vi arbeta tillsammans över verksamhetsgränser och ro båten åt samma håll. För alla kan påverka välfärden och människors välmående på något sätt, oavsett om arbetsuppgifterna handlar om samhällsbyggnad, vård, turism, skola eller något annat. Årets välfärdsredovisning avslutas med en bild som på ett bra sätt beskriver vikten av att arbeta främjande och på vilket sätt det direkt påverkar oss alla. Det vi gör idag, påverkar morgondagens resultat och då både ekonomiskt och socialt, samt även miljömässigt. Figur 21 - Bilden är från utbildningen "Folkhälsa är politik - eller politik för befolkningens hälsa som arrangerades av svensk förening för folkhälsoarbete (föreläsare: Jan Linde). Det handlar om att försöka hålla så många som möjligt ovanför vattenfallet (främjande arbetet). För där klarar medborgarna sig själva och belastar inte välfärdssystemet mer än nödvändigt. Det finns givetvis ett skyddsnät (förebyggande arbete) emellan för att försöka rädda så många som möjligt att falla ner i vattenfallet. När de väl har fallit ner så är de i behov av hjälp (rehabilitering). 19