Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län

Transkript

1 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samhällsmedicinska enheten Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län Margareta Lindén-Boström Carina Persson

2 Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting ISSN: Samhällsmedicinska enhetens uppgift är att med vetenskapligt baserad fakta- och metodkunskap stötta arbetet för en bättre hälsa bland befolkningen i Örebro län. Samhällsmedicinska enhetens målgrupp är beslutsfattare och verksamma i landsting och kommuner. Vi vänder oss också till andra myndigheter och organisationer som har ansvarsområden som påverkar förutsättningarna för hälsans utveckling. Omslagsfoto: Margareta Zander Trio Tryck AB, 2008

3 Förord Detta är en sammanställning av resultaten från dels de två länsövergripande undersökningarna Liv & hälsa ung 2005 och 2007, dels de drogvaneundersökningar som har genomförts vart tredje år i hela länet under åren 1996 till 2002, vilka tillsammans med data från Liv & hälsa ung ger möjlighet att följa drogutvecklingen över en tolvårsperiod. Resultaten från drogvaneundersökningarna och undersökningen Liv & hälsa ung har tidigare redovisats i både muntlig och skriftlig form till såväl de deltagande skolorna som för politiker och tjänstemän inom kommun och landsting samt i flera andra sammanhang. Den här rapporten är ytterligare ett led i redovisningen av resultaten. Det är en förhoppning att den ska vara en kunskapskälla och ett diskussionsunderlag för beslutsfattare och personer som på olika sätt och på olika nivåer i samhället arbetar med de yngre länsinvånarnas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Örebro i november 2008 Thomas Falk Chef Samhällsmedicinska enheten Örebro läns landsting Håkan Bergman Landstingsråd och ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden Örebro läns landsting

4

5 INNEHÅLL 1. Inledning... 1 Liv & hälsa ung 2005 och Så här kan rapporten läsas Material & metod... 3 Undersökningarna... 3 Frågeformulären... 4 Tillvägagångssätt... 4 Svarsfrekvens... 5 Redovisning av resultat Skydds- & riskfaktorer... 7 Vilka faktorer använder vi för att studera sambanden?... 8 Bakgrundsfaktorer... 9 Skyddsfaktorer... 9 Riskfaktorer Samband livsvillkor, levnadsvanor & hälsa Så här studeras sambanden Ju fler skyddsfaktorer desto bättre hälsa De starkaste faktorerna Dålig hälsa God hälsa Psykisk hälsa Samband alkohol, narkotika & tobak Rökning & berusning Rökning & narkotikaanvändning Berusning & narkotikaanvändning Sambanden är starka Samband drogrelaterade riskfaktorer & andra faktorer33 Hur många har drogrelaterade riskfaktorer? Sambandet med andra skydds- & riskfaktorer är tydligt Skyddsfaktorernas betydelse Rökvanor Alkoholvanor Narkotika Två till tre drogrelaterade riskfaktorer De starkaste sambanden Ett tydligt mönster... 48

6 7. Levnadsvanor Alkohol Trend skolår Riskkonsumenter Att vara berusad/full Vilken typ av alkohol dricker eleverna? Hur får ungdomarna tag på alkohol? Lokala variationer Rökning Trend skolår Att röka dagligen eller ibland Lokala variationer Snusning Trend skolår Att snusa dagligen eller ibland Lokala variationer Narkotika Trend skolår Använt narkotika Attityder Lokala variationer Sniffning Debutålder Inställning till drogrelaterade beteenden Spel Fysisk aktivitet Träning på fritiden Simkunnighet Lokala variationer Matvanor Vikt Sex & preventivmedel... 84

7 8. Livsvillkor Familj Familjetyp och boende Födelseland Föräldrarnas sysselsättning Kontakt med föräldrar Skola Trivsel och demokrati Skolk Sociala relationer Lokala variationer Fritid Föreningsaktivitet Andra fritidsaktiviteter Olycksfall och säkerhet Lokala variationer Hälsa Allmän hälsa Lokala variationer Besvär Huvudvärk Ont i magen Värk i axlar, skuldror eller nacke Trötthet och orolig sömn har fler besvär än pojkar Psykisk hälsa Nedstämdhet och ängslan/oro Stress har mer psykisk ohälsa än pojkar Framtidstro Funktionsnedsättningar Sammanfattning Referenser Bilaga: Kommuntabeller

8

9 1. Inledning Ungdomsåren är en tid i livet då mycket händer, förändras och befästs. Uppväxtvillkoren har stor betydelse för hur livet senare kommer att gestalta sig. Intresset att belysa ungdomars hälsa är stort såväl internationellt, nationellt som regionalt. Som exempel kan nämnas WHO:s rapport om skolbarns hälsovanor (Currie med flera, 2008), Ungdomsstyrelsens analys av ungas hälsa och utsatthet (Ungdomsstyrelsen, 2007) och barns hälsa i Örebro län (Skogsdal, 2008). Att ge ungdomar möjlighet att på olika sätt komma till tals och spegla sin situation är viktigt. Ett sätt att göra detta är genom undersökningar som tar upp frågor om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung 2005 och 2007 I Örebro län finns en lång tradition av att följa drogvaneutvecklingen bland länets ungdomar genom enkätundersökningar i skolår 9. Detta har gjorts vart tredje år sedan mitten av 1990-talet. I 2005 års undersökning, kallad Liv & hälsa ung 2005 i analogi med undersökningen Liv & hälsa som genomförts i den vuxna befolkningen, utvidgades den till att omfatta alla länets elever i skolår 7, 9 och år 2 på gymnasiet. Frågeområdet utvidgades också till att inte bara gälla alkohol, narkotika och tobak (ANT) utan även andra aspekter av ungdomars levnadsvanor, livsvillkor och hälsa. Våren 2007 genomfördes ytterligare en enkät där samtliga ANTrelaterade frågor och en mindre del av övriga frågor från enkäten 2005 upprepades. Tonvikten har i 2007 års undersökning således legat på att följa drog- och hälsoutvecklingen bland ungdomarna. I denna rapport redovisas data från både Liv & hälsa ung 2005 och Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

10 Så här kan rapporten läsas I kapitel 2, material och metod, beskrivs översiktligt hur undersökningarna Liv & hälsa ung 2005 och 2007 har gått till, svarsfrekvenser samt metoder som använts för beskrivning och analys. En mer utförlig beskrivning av de statistiska metoderna och fördjupade resultat återfinns i en separat bilaga (Lindén-Boström, Persson, 2008). Rapportens följande fyra kapitel tar upp samband mellan skyddsoch riskfaktorer när det gäller berusningsdrickande, narkotikaanvändning, rökning och hälsa. Här beskrivs även samband mellan olika riskbeteenden. I de efterföljande kapitlen presenteras förekomst och fördelning av levnadsvanor, livsvillkor och hälsa. I det första av dessa tre kapitel, kapitel 7, redovisas levnadsvanor med trender för alkohol-, tobaksoch narkotikavanor mellan åren 1996 och Övriga levnadsvanor som exempelvis fysisk aktivitet och samlevnad redovisas för åren 2005 och Nästa kapitel beskriver livsvillkoren i form av familjerelationer och förhållanden i skolan och på fritiden. Kapitlet därefter beskriver elevernas fysiska och psykiska hälsa. I dessa tre kapitel redovisas geografiska skillnader för de avsnitt där de lokala variationerna mellan länets tolv kommuner är av särskilt intresse. Varje kapitel inleds också med en kort sammanfattning i punktform. Kapitel 10 innehåller en sammanfattning i punktform. I rapportens bilaga redovisas tabeller med de viktigaste frågorna om levnadsvanor, livsvillkor och hälsa hos eleverna i skolår 7 och 9 åren 2005 och 2007 fördelat på kön, skolår och kommun. Därutöver redovisas trender för vissa alkohol-, narkotika- och tobaksfrågor bland elever i skolår 9 mellan åren fördelat på kön och kommun. Den läsare som främst är intresserad av sambanden mellan levnadsvanor, livsvillkor och hälsa kan med fördel läsa enbart kapitel Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

11 2. Material & metod Undersökningarna Undersökningar av ungdomars alkohol-, narkotika- och tobaksvanor (ANT) genomförs kontinuerligt i många län och kommuner. I Örebro län har sådana gjorts vart tredje år bland samtliga elever i skolår 9 sedan mitten av 1990-talet. Under senare år har det upplevts ett behov av att ta upp fler aspekter av ungdomars liv och leverne än enbart ANT-vanor. Det har även funnits ett behov av att utöka den studerade gruppen till ungdomar i andra åldersgrupper, det vill säga till elever i framför allt skolår 7, 9 och gymnasiets andra år. En sådan bredare undersökning genomfördes på samtliga elever i nämnda skolår i Örebro län våren I ungdomsgruppen sker förändringar snabbt och det är därför angeläget med tätare uppföljningar i den gruppen än vad som gäller för den vuxna befolkningen. Våren 2007 upprepades därför undersökningen, men nu med en något kortare version av enkäten. Tyngdpunkten har varit att följa drogvanorna, men även frågor om andra levnadsvanor, livsvillkor och hälsa finns med för att kunna följa även den utvecklingen. Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

12 Frågeformulären Frågeformulären tar upp ett brett spektrum av frågor. Till livsvillkoren räknas till exempel sociala bakgrundfaktorer som vilka man bor tillsammans med, förhållande till föräldrar, relationer till kamrater, skolmiljö som trivsel, elevinflytande, skolk med mera. Frågor om motions-, alkohol-, narkotika- och tobaksvanor räknas in bland levnadsvanorna. De sistnämnda är i stort sett oförändrade mellan undersökningsåren 2005 och Formuläret till eleverna i skolår 7 är kortare än det som är riktat till eleverna i skolår 9 samt gymnasiets andra år. Vissa frågor, till exempel frågor om sexualvanor, narkotikabruk och flertalet om alkoholvanor, är endast ställda till elever i skolår 9 och år 2 på gymnasiet. Det ställs även färre frågor om den egna hälsan till eleverna i skolår 7. I undersökningen Liv & hälsa ung år 2005 ställdes 50 respektive 87 frågor till eleverna i sjuan respektive nian och gymnasiets andra år. Motsvarande antal frågor som ställdes i undersökningen år 2007 var 27 respektive 55 frågor. Frågeformulären i sin helhet för skolår 7 samt skolår 9 och gymnasiets år 2 är redovisade i en separat bilaga (Lindén- Boström, Persson, 2008). Det frågeformulär Liv & hälsa ung som har använts är i stora delar utarbetat gemensamt av representanter för landstingen i Sörmland, Uppsala, Västmanland och Örebro län. Dessa landsting, inklusive Värmland, har sedan tidigare ett etablerat samarbete, det så kallade CDUST-samarbetet, runt undersökningar riktade till den vuxna befolkningen, undersökningen Liv & hälsa. Tillvägagångssätt Eleverna besvarar anonymt ett frågeformulär i klassrummet under en lektionstimme. Eleverna lägger sitt enkätsvar i ett omärkt svarskuvert som klistras igen och samlas in av ansvarig lärare. Tillvägagångssättet överensstämmer med det som vanligen används vid den här typen av 4 Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

13 undersökningar, exempelvis Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysnings årliga drogvaneundersökningar (CAN, 2007). Svarsfrekvens Svarsfrekvensen var god både för år 2005 och 2007, 84 respektive 82 procent. För båda åren var svarsfrekvensen högst i skolår 7, något lägre i skolår 9 och lägst i gymnasiets år 2 (tabell 1). Tabell 1. Antal och andel svarande elever uppdelat efter undersökningsår och skolår Skolår Elevantal Antal svar Svarsprocent Elevantal Antal svar Svarsprocent Totalt Det interna bortfallet, det vill säga det bortfall som uppstår genom att vissa elever väljer att inte svara på en enskild fråga, var under fyra procent för de flesta frågor. Några av frågorna som berörde symtom och besvär hade i undersökningen år 2007 ett något högre internt bortfall, särskilt högt bortfall, upp till sju procent, hade frågorna om man haft migrän samt besvär från öronsus/tinnitus. År 2007 var bortfallet på frågorna om funktionshinder/handikapp betydligt högre än år Bortfallet på dessa frågor var år 2007 mellan 11 och 18 procent beroende på skolår och typ av funktionshinder. Redovisning av resultat De andelar som redovisas i form av stapeldiagram gäller, om inget annat meddelas, samtliga elever i länet uppdelat på undersökningsår, skolår och kön. För drogvanor redovisas också trender för åren 1996 till 2007 för elever i skolår 9 uppdelat på undersökningsår och kön. För skolår 7 och 9 är det möjligt att redovisa lokala variationer, det vill säga data uppdelat på kommunnivå, vilket redovisas i bilagan sist i denna rapport. Det är dock viktigt att i det sammanhanget tänka på att Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

14 antalet elever i vissa fall är begränsat, vilket kräver en viss försiktighet i tolkningen av resultaten. Exempelvis är det stor skillnad att dra slutsatser från Örebro kommuns elevantal i skolår 9 (1 401 elever) och de 59 svarande elever som går i nian i Hällefors. Samband mellan livsvillkor, levnadsvanor och hälsa samt livsvillkor och drogrelaterade riskbeteenden undersökts med hjälp av logistisk regression. En logistisk regressionsanalys bidrar till att göra jämförelserna mer renodlade. Många av de faktorer som till exempel har samband med att röka dagligen kan sinsemellan ha starka samband. Det sambandsmått som man får visar inverkan av en faktor med hänsyn tagen till alla andra faktorer i modellen. I avsnittet De starkaste faktorerna i kapitel 4 redovisas de faktorer som visat sig signifikanta, det vill säga statistiskt säkerställda med en sådan analysmetod. De faktorer som är signifikant relaterade till att ha dålig hälsa är inritade i en separat bubbla i figurerna. Avståndet mellan dessa bubblor och dålig hälsa beskriver styrkan i relationen, ju närmare hälsomåttet desto starkare statistiskt samband. Den signifikanta faktorns högsta så kallade oddskvot redovisas också i bubblan. De faktorer som inte var statistiskt signifikant relaterade till utfallsmåttet, men ändå ingår i analysen, är samlade i en särskild grupp. Referensgrupper, referensvärden och oddskvoter för samtliga faktorer redovisas i en separat bilaga (Lindén-Boström, Persson, 2008). OBSERVERA ATT: I diagram och tabeller som är uppdelade på skolår relaterar siffran 2 till elever i år 2 på gymnasiet. Figurer illustrerade med gul färg beskriver andelar bland flickor, blå färg andelar bland pojkar samt grön färg andelar bland flickor och pojkar ihopslaget. Stapeldiagrammen har skalan maximerad till 50 eller 100 procent. 6 Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

15 3. Skydds- & riskfaktorer Det är viktigt att samhället skapar förutsättningar för att främja hälsa och förebygga ohälsa. Det gäller således att stärka befintliga så kallade skyddsfaktorer och reducera eventuella riskfaktorer. Ur ett folkhälsoperspektiv är det ytterst angeläget att öka skyddsfaktorerna och minska riskfaktorerna för att främja hälsa och förebygga sjukdom. Riskfaktor är ett karakteristikum som utmärker individer som löper en ökad risk för ohälsa, sjukdom, skada eller ogynnsamt hälsobeteende. Det kan omfatta vilka egenskaper som helst hos en individ, till exempel ärftliga, sociala eller ekonomiska. Egenskaperna kan också finnas i miljön. Riskfaktorer föregår det fenomen som det indikerar risk för och de kan vara antingen medfödda eller förvärvade. En riskfaktor indikerar en ökad risk för exempelvis ohälsa eller ett ohälsosamt beteende (Janlert, 2000). Skyddsfaktor är en term som i analogi med riskfaktor syftar på förhållanden som tycks skydda för uppkomst av ohälsa, sjukdom och hälsoskadliga beteenden (Janlert, 2000). Skydds- och riskfaktorer finns såväl på individ-, grupp-, som samhällsnivå. De finns också i den fysiska miljön. Som exempel på riskfaktorer på individnivå finns när det gäller psykisk hälsa vissa personlighetsdrag. Dessa kan också gälla för alkohol- och narkotikarelaterade beteenden. Det kan röra sig om bristande impulskontroll och dåligt självförtroende. På gruppnivå, i det sociala samspelet med andra, har relationsproblem inom familjen en negativ inverkan på barnet. Klara regler, gemensamma värderingar och förmåga att prata med varandra är däremot exempel på skyddsfaktorer. På samhällsnivå gäller att barn Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

16 och ungdomar från ekonomiskt och socialt missgynnade områden generellt sett har sämre hälsa än andra. Det finns ett antal riskfaktorer för ohälsa, vilka är knutna till individens eget beteende, som grundläggs under uppväxten, och som får sin främsta betydelse senare i livet. De viktigaste, när det gäller västvärlden, är följande: tobaksbruk, alkoholbruk, fysisk inaktivitet, drogmissbruk och osäkert sex. Vilka faktorer använder vi för att studera sambanden? Ett antal faktorer har från enkäten år 2005 valts ut till att studera samband mellan skydds-/riskfaktorer och hälsa respektive riskbeteenden i form av att dricka mycket alkohol, röka dagligen och att ha använt narkotika. De faktorer som vi valt att använda oss av i analyserna är sådana som visat sig ha ett starkt samband med hälsan i tidigare undersökningar både lokalt (Lindén-Boström, Persson, 2007) och nationellt (Sundell, 2003). Till studiet av samband mellan hälsa och skydds-/riskfaktorer används svaren från samtliga elever (skolår 7, 9 och gymnasiets år 2). Vid analyserna av sambanden mellan skyddsfaktorer, riskfaktorer och drogvanor används endast svaren från elever i skolår 9 och gymnasiets år 2. 8 Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

17 Bakgrundsfaktorer Vid sambandsanalyserna tas även hänsyn till tre bakgrundsfaktorer: kön, skolår och födelseland. Skolår delas upp i två eller tre grupper beroende på om elever från skolår 7 är med i analysen eller ej. Bakgrundsfaktorn födelseland delas in i tre grupper: född i Sverige med svenskfödda föräldrar, född i Sverige med minst en förälder född utanför Sverige samt själv född utanför Sverige. Skyddsfaktorer De skyddsfaktorer som används i analyserna presenteras i tabell 2. Skyddsfaktorerna är uppdelade i tre dimensioner. I dimensionen familj ingår att känna tillit till sina föräldrar samt att ha regelbundna måltidsvanor. I fritidsdimensionen återfinns föreningsaktivitet samt fysisk aktivitet på fritiden. I dimensionen skola ingår fyra faktorer: att ha kamrater på skolan, att trivas i skolan, att kunna påverka i skolan samt att känna trygghet i skolan. Tabell 2. Skyddsfaktorer. Skyddsfaktorer Tillit. Känner att de kan lita på sina föräldrar när det verkligen gäller. Familj Fritid Skola Måltidsvanor. Har regelbundna måltidsvanor (äter dagligen frukost, lagad lunch och lagad mat på kvällen). Föreningsaktivitet. Har de senaste 12 månaderna varit med i någon organiserad fysisk aktivitet/sport eller någon annan typ av förening. Fysisk aktivitet. Brukar träna på sin fritid mer än 30 minuter, minst 2 gånger i veckan. Kamrater. Har kamrater i skolan som vill vara med dem. Trivsel. Trivs i skolan mycket eller ganska bra. Demokrati. Får ganska ofta eller nästan alltid vara med och påverka det man gör i skolan. Trygghet. Anser att ingen behöver känna sig rädd eller hotad på skolan. Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

18 Riskfaktorer De riskfaktorer som används i analyserna presenteras i tabell 3. Riskfaktorerna är uppdelade i fyra dimensioner. I familjedimensionen återfinns att ha arbetslösa föräldrar, att inte bo med båda sina föräldrar samt att bo i hyreslägenhet. I fritidsdimensionen ingår att vara ensam ofta, att ofta vara ute på stan samt sitta mycket vid datorn. I dimensionen skola ingår att ha blivit mobbad, utsatt för våld, kränkt samt skolkat. Riskfaktorerna har också en fjärde dimension, drogvanor, som innehåller alkoholvanor, rökvanor och att ha använt narkotika. Tabell 3. Riskfaktorer. Riskfaktorer Arbete. Ingen förälder har arbete. Familjetyp. Bor inte med båda sina föräldrar. Boende. Bor i hyreslägenhet. Ensam. Är ensam nästan varje dag. Ute på stan. Ute med kompisar på stan/centrum nästan varje dag. Datorvanor. Sitter vid datorn mer än tio timmar i veckan i genomsnitt. Mobbning. Mobbad av någon av skolkamraterna under terminen. Våld. Har blivit utsatt för våld i skolan under terminen. Kränkt. Har blivit kränkt eller illa behandlade av någon vuxen på skolan (endast skolår 9 och gymnasiet år 2). Skolk. Skolkar minst två gånger per månad. Berusad/full. Är berusad minst två gånger i månaden (skolår 9 och gymnasiet år 2) eller varit full någon gång (skolår 7). Dagligrökare. Röker dagligen. Narkotika. Har använt narkotika någon gång (endast skolår 9 och gymnasiet år 2). Familj Fritid Skola Drogvanor Frågorna om man har blivit kränkt eller använt narkotika ställdes inte till eleverna i skolår 7 och ingår därför inte i analyserna av samband då svaren från samtliga elever är inkluderade. 10 Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

19 4. Samband livsvillkor, levnadsvanor & hälsa I detta kapitel studeras hur livsvillkoren och levnadsvanorna i form av skydds- och riskfaktorer samvarierar med den allmänna och psykiska hälsan. Ju fler skyddsfaktorer desto vanligare med god allmän hälsa oavsett antal riskfaktorer. Dålig hälsa är klart vanligast bland de elever som har få skyddsfaktorer. Psykisk ohälsa är betydligt vanligare bland elever med få skyddsfaktorer och många riskfaktorer. Det är vanligare med dålig hälsa bland flickor som: inte trivs i skolan skolkar mycket har varit utsatta för våld på skolan inte känner tillit till sina föräldrar bor ensamma eller med någon annan vuxen än förälder har oregelbundna måltidsvanor använder datorn mycket Det är vanligare med dålig hälsa bland pojkar som: inte trivs i skolan inte har kamrater i skolan inte känner sig trygga i skolan inte känner tillit till sina föräldrar ofta är ensamma röker dagligen ofta berusar sig på alkohol Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

20 Så här studeras sambanden För att studera sambandet mellan livsvillkor, levnadsvanor och hälsa har vi valt ut några frågor som indikerar dels den allmänna hälsan, dels den psykiska hälsan. De frågor som valts ut är de som i tidigare analyser visat sig vara goda indikatorer för hälsan både i den vuxna befolkningen (Lindén-Boström et al., 2006) och bland ungdomar i länet (Lindén-Boström, Persson, 2007). Frågan Hur mår du rent allmänt? har använts för att skatta det allmänna hälsotillståndet och den psykiska hälsan har skattats med frågan Har du under de senaste tre månaderna känt dig nedstämd?. Indikatorerna för att studera sambanden är således: God hälsa, att ha svarat bra eller mycket bra på frågan om hur man mår rent allmänt. Dålig hälsa, att ha svarat dåligt eller mycket dåligt på frågan om hur man mår rent allmänt. Nedstämdhet, att ha svarat att man känt sig nedstämd ofta eller alltid de tre senaste månaderna. 12 Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

21 Ju fler skyddsfaktorer desto bättre hälsa Ett sätt att studera sambanden är se hur antalet skydds- och riskfaktorer hänger samman med ungdomars hälsa. I figurerna i detta avsnitt har eleverna delats in i olika grupper beroende på hur många skyddsoch riskfaktorer de har. Andelen med god respektive dålig hälsa samt andelen nedstämda har därefter beräknats. Skydds- och riskfaktorerna är de som beskrivs i kapitel 3. Eftersom mönstret ser ungefär likadant ut oberoende av om eleverna går i nian eller i tvåan på gymnasiet redovisas resultatet för dessa båda grupper tillsammans. Elever i skolår 7 redovisas för sig, dels för att mönstret är något annorlunda och dels för att dessa elever inte tillfrågades om de hade blivit kränkta eller använt narkotika och således inte kan ha fler än 11 riskfaktorer (mot 13 för elever i skolår 9 och år 2 på gymnasiet). I skolår 7 är andelen med god hälsa högst bland de elever som har flest skyddsfaktorer oavsett hur många riskfaktorer de har (figur 1). Bland elever med endast 0 2 skyddsfaktorer ses en variation från 32 till 55 procent av andelen som har god hälsa beroende på antalet riskfaktorer, ju fler riskfaktorer desto mindre vanligt med god hälsa Procent Skyddsfaktorer Riskfaktorer Figur 1. Andel som rent allmänt mår bra eller mycket bra uppdelat efter antal skyddsoch riskfaktorer (skolår 7 år 2005). Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

22 Det är en något lägre andel som anger god hälsa i skolår 9 och gymnasiets år 2 jämfört med skolår 7. Mönstret att den goda hälsan är vanligast bland dem med flest skyddsfaktorer oavsett antalet riskfaktorer gäller dock också för de äldre eleverna (figur 2). Likaså att ju fler riskfaktorer desto lägre andel med god hälsa. Endast 30 procent av eleverna har god hälsa i gruppen med lägst antal skyddsfaktorer och högst antal riskfaktorer, vilket kan sättas i relation till gruppen med flest skyddsfaktorer och inga riskfaktorer där 96 procent har god hälsa (inringat i figur). Ytterligare en intressant jämförelse kan göras mellan gruppen utan riskfaktorer men få skyddsfaktorer där 77 procent har god hälsa och gruppen med flest risk- och skyddsfaktorer där 84 procent har god hälsa Procent Skyddsfaktorer Riskfaktorer Figur 2. Andel som rent allmänt mår bra eller mycket bra uppdelat efter antal skyddsoch riskfaktorer (skolår 9 och år 2 på gymnasiet år 2005). 14 Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

23 Att ha dålig hälsa är inte så vanligt i skolår 7. Det gäller fyra procent av eleverna år Majoriteten av de elever som ändå anger att de har dålig hälsa återfinns bland gruppen elever som har inga eller få skyddsfaktorer (figur 3). Högst andel med dålig hälsa, 41 procent, återfinns bland dem som har 0 2 skyddsfaktorer och 5 11 riskfaktorer Procent Skyddsfaktorer Riskfaktorer Figur 3. Andel som rent allmänt mår dåligt eller mycket dåligt uppdelat efter antal skydds- och riskfaktorer (skolår 7 år 2005). Bland flickor i nian och tvåan på gymnasiet återfinns högst andel med dålig hälsa, 43 procent, i gruppen med lägst antal skyddsfaktorer och högst antal riskfaktorer Trots många riskfaktorer är det endast tre procent som har dålig hälsa av de som har många skyddsfaktorer (figur 4). Andelen flickor med dålig hälsa är alltså betydligt lägre bland de som har många skyddsfaktorer än bland dem som endast har ett fåtal oavsett hur många riskfaktorer de har. Skillnaden i andel med dålig hälsa beroende på antal riskfaktorer är liten i den grupp flickor som har flest skyddsfaktorer (variation från 0 till 3 procent) jämfört med dem som har få skyddsfaktorer (variation från 5 till 43 procent). Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

24 Samma mönster, fast inte lika uttalat, kan utläsas bland pojkarna där andelen med dålig hälsa varierar från 0 till 22 procent beroende på antal riskfaktorer i gruppen med lägst antal skyddsfaktorer. Andelen pojkar med dålig hälsa är generellt sett lägre än bland flickor (se kapitel 9) Procent Skyddsfaktorer Riskfaktorer Procent Skyddsfaktorer Riskfaktorer Figur 4. Andel flickor och pojkar som rent allmänt mår dåligt eller mycket dåligt uppdelat efter antal skydds- och riskfaktorer (skolår 9 och år 2 på gymnasiet år 2005). 16 Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

25 Att ha många skyddsfaktorer samvarierar också med den psykiska hälsan. Andelen flickor i skolår 7 som varit nedstämda ofta eller alltid de senaste tre månaderna är betydligt lägre bland de som har fler skyddsfaktorer än de som har färre (figur 5). Mönstret är liknande för pojkar, men inte lika uttalat Procent Skyddsfaktorer Riskfaktorer Procent Skyddsfaktorer Riskfaktorer Figur 5. Andel flickor och pojkar som ofta/alltid varit nedstämda under de tre senaste månaderna uppdelat efter antal skydds- och riskfaktorer (skolår 7 år 2005). Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

26 Andelen nedstämda elever i nian och på gymnasiet är som förväntat högst bland de som har många riskfaktorer och få skyddsfaktorer (figur 6). Bland flickor respektive pojkar med 0 2 skyddsfaktorer och 5 13 riskfaktorer är det 75 respektive 45 procent som varit nedstämda medan endast 7 respektive 4 procent är det i gruppen med flest skyddsfaktorer och inga riskfaktorer. Mönstret är alltså liknande, även om det är mycket vanligare bland flickor överlag att vara nedstämda. 100 Procent Skyddsfaktorer Riskfaktorer Procent Skyddsfaktorer Riskfaktorer Figur 6. Andel flickor och pojkar som ofta/alltid varit nedstämda under de tre senaste månaderna uppdelat efter antal skydds- och riskfaktorer (skolår 9 och år 2 på gymnasiet år 2005). 18 Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

27 De starkaste faktorerna Sambanden mellan livsvillkor, levnadsvanor och hälsa är komplexa. Genom att analysera sambanden med hjälp av logistisk regression kan man undersöka vilka faktorer som har statistiskt starka samband med hälsan med hänsyn tagen till alla andra faktorer samtidigt. De faktorer som vi använt oss av för att skatta livsvillkor och levnadsvanor i detta avsnitt är desamma som de bakgrunds-, skydds- och riskfaktorer som redovisas i kapitel 3. Samtliga elever som medverkade i undersökningen år 2005 ingår i dessa analyser men faktorerna kränkt respektive narkotika är exkluderade eftersom dessa frågor inte ställdes till eleverna i skolår 7. Dålig hälsa Relationen mellan livsvillkor, levnadsvanor och dålig hälsa för flickor respektive pojkar redovisas i figur 7 och 8. Figurerna illustrerar det statistiska sambandet på så sätt att de faktorer som har det starkaste sambandet med att ha dålig hälsa, med hänsyn tagen till alla andra faktorer, är inritade närmast den dåliga hälsan. Ju längre ned i figuren desto starkare är alltså det statistiska sambandet. Den högsta så kallade oddskvoten för varje faktor står inskriven i figuren. Oddskvoten är det odds eller den sannolikhet man har gentemot faktorns referensvärde att ha svarat dåligt eller mycket dåligt istället för varken bra eller dåligt, bra eller mycket bra på frågan om hur man mår rent allmänt. Övriga faktorer som ingår i analyserna men som inte har något statistiskt säkerställt samband är redovisade i figurernas översta kant. Även om ingen av dessa är tillräckligt starka så är analysen genomförd på så sätt att hänsyn är tagen till deras eventuella effekt på att ha dålig hälsa. De statistiskt säkra sambanden mellan olika faktorer och dålig hälsa kan på så sätt sägas vara rensade från även dessa övriga faktorers påverkan. Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

28 Den faktor som har starkast samband med den dåliga hälsan hos flickor är att inte trivas i skolan (figur 7). Det är över tolv gånger så vanligt att flickor som trivs ganska eller mycket dåligt i skolan har dålig hälsa i relation till de flickor som trivs mycket eller ganska bra. Det är fyra och en halv gång så vanligt att de flickor som inte alls instämmer i påståendet att de kan lita på sina föräldrar när det verkligen gäller har dålig hälsa än de som instämmer helt och hållet. Jämfört med de flickor som bor med både mamma och pappa tillsammans är det fyra gånger så vanligt med dålig hälsa bland de som bor ensamma (eller ensamma med eget barn) Det är även vanligare med dålig hälsa bland de flickor som inte bor med någon förälder men med en annan vuxen, syskon eller pojk-/flickvän samt de som bor med en förälder och dennes nya/nye fru/man relativt gruppen som bor med både mamma och pappa. Ytterligare två faktorer som hör till gruppen livsvillkor, att skolka samt att ha blivit utsatt för våld under terminen, har statistiskt signifikanta samband med dålig hälsa. Den starkaste faktorn som hör till gruppen levnadsvanor är att ha oregelbundna måltidsvanor. Dålig hälsa är nära fyra och en halv gång så vanligt i den gruppen jämfört med vad som gäller flickor med regelbundna måltidsvanor. Att använda dator mycket i relation till att inte använda dator alls har också statistiskt starka samband med att ha dålig hälsa. Övriga faktorer som ingår i analysen, men utan att uppvisa något statistiskt säkerställt samband med dålig hälsa hos flickor, är redovisade överst i figur Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

29 Skolår, Födelseland, Föreningsaktivitet, Kamrater, Demokrati, Trygghet, Mobbning, Boende, Föräldrars arbete, Ensam, Ute på stan, Alkoholvanor, Rökvanor, Fysisk aktivitet Livsvillkor Levnadsvanor Skolk Våld 2,8 2,5 2,2 Datorvanor Kan inte lita 4,0 4,5 Bor ensam 4,5 Oregelbundna på föräldrarna måltidsvanor Trivs inte i skolan 12,1 Dålig hälsa Figur 7. Statistiska samband mellan livsvillkor, levnadsvanor och dålig hälsa för flickor (Skolår 7, 9 och år 2 på gymnasiet år 2005). Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

30 Den faktorn som har starkast samband med den dåliga hälsan hos pojkar är bristande tillit till föräldrarna (figur 8). Det är nio och en halv gång så vanligt att de pojkar som inte alls instämmer i påståendet att de kan lita på sina föräldrar när det verkligen gäller har dålig hälsa jämfört med dem som instämmer helt och hållet. Den faktor som har näst starkast samband med dålig hälsa är att vara ensam ofta. Det är över åtta gånger så vanligt med dålig hälsa hos pojkar som är ensamma nästan varje dag i relation till de som aldrig är det. Det är även nära fyra gånger så vanligt med dålig hälsa hos pojkar som inte har kamrater i skolan än bland dem som har kamrater. Det är sex och en halv gång så vanligt att pojkar som trivs ganska/ mycket dåligt i skolan har dålig hälsa än bland dem som trivs mycket/ganska bra. Att inte känna sig trygg i skolan har också samband med dålig hälsa. Det är mer än dubbelt så vanligt med dålig hälsa hos pojkar som tycker att påståendet på den här skolan behöver ingen känna sig rädd eller hotad stämmer mycket dåligt eller inte alls i relation till dem som tycker att detta påstående stämmer precis eller ganska bra. De två levnadsvanor som har statistiskt starka samband med att ha dålig hälsa bland pojkar är att röka dagligen samt att dricka så mycket alkohol så att man blir berusad minst en gång i månaden under vårterminen, skolår 9 och gymnasiets år 2, eller att ha varit full någon gång, skolår 7. Övriga faktorer som ingår i analysen av samband mellan livsvillkor levnadsvanor och dålig hälsa för pojkar men inte har något statistiskt säkerställt samband är redovisade överst i figur Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

31 Skolår, Födelseland, Föreningsaktivitet, Demokrati, Mobbning, Boende, Familjetyp, Föräldrars arbete,våld, Ute på stan, Skolk, Måltidsvanor, Datorvanor, Fysisk aktivitet Livsvillkor Levnadsvanor Otrygg i skolan Trivs inte i skolan 2,2 6,5 Kan inte lita 9,5 på föräldrarna 3,8 8,3 Inga kamrater Ofta ensam Berusning 5,7 5,6 Röker dagligen Dålig hälsa Figur 8. Statistiska samband mellan livsvillkor, levnadsvanor och dålig hälsa för pojkar (Skolår 7, 9 och år 2 på gymnasiet år 2005). Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

32 God hälsa När sambanden mellan livsvillkor, levnadsvanor och god hälsa analyseras är det några starka faktorer som är desamma som när sambanden med den dåliga hälsan studeras. Sambanden är dock till största delen omvända, det vill säga att sannolikheterna att ha god hälsa blir lägre för de som till exempel inte trivs i skolan jämfört med de som trivs. För flickornas del är det faktorerna skoltrivsel, skolk, tillit till föräldrar, familjetyp, datorvanor och måltidsvanor som är statistiskt signifikant relaterade till såväl god hälsa som dålig hälsa. Några faktorer är dock endast signifikant relaterade till den goda hälsan hos flickorna, ensamhet, rökvanor, alkoholvanor och föreningsaktivitet. Dessa faktorer visar ett statistiskt signifikant samband med god hälsa för flickorna, då de som ofta är ensamma, dagligröker respektive berusar sig ofta har lägre sannolikhet att ha god hälsa än de som aldrig är ensamma, inte röker respektive inte dricker alkohol. Faktorn att vara aktiv i någon förening går åt motsatt håll i och med att de flickor som, beaktat alla andra faktorer i analysen, inte är föreningsaktiva har en något högre sannolikhet att ha god hälsa än de som är aktiva. Faktorerna skoltrivsel, tillit till föräldrar, ensamhet, att ha kamrater och att kunna känna sig trygg på sin skola visar ett signifikant samband med god hälsa för pojkar. Dessa faktorer var även signifikant relaterade med dålig hälsa bland pojkarna. Faktorerna föräldrars sysselsättning, att inte skolka, att vara fysiskt aktiv och skolår visar även de ett statistiskt signifikant samband med god hälsa för pojkar. Samtliga referensgrupper, referensvärden och oddskvoter för god respektive dålig hälsa finns redovisade i den separata bilagan till denna rapport (Lindén-Boström, Persson, 2008). 24 Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

33 Psykisk hälsa I den analys som tidigare genomförts på materialet från Liv & hälsa ung 2005 framkom några specifika faktorer som hade samband med ungdomarnas psykiska hälsa. Detta finns redovisat i rapporten Tonåringars psykiska hälsa Liv & hälsa ung i Örebro län 2005 (Lindén- Boström, Persson, 2007). Här ska bara kort presenteras några av huvudresultaten ur den rapporten. upplever psykisk ohälsa i avsevärt högre grad än pojkar, oavsett vilken indikator som används. Nedstämdhet, som är det mått som används för att spegla psykisk ohälsa är nästan tre gånger så vanligt bland flickorna som bland pojkarna såväl i skolår 7 som 9 samt i år 2 på gymnasiet. Det finns vissa skillnader mellan könen men också stora likheter när det gäller de faktorer som samvarierar med den psykiska ohälsan. De starkaste riskfaktorerna har att göra med att vara ensam på fritiden och att inte trivas i skolan. Men flera andra faktorer som att inte kunna lita på föräldrarna när det verkligen gäller, att inte ha kamrater i skolan, att ha blivit mobbad eller att berusa sig på alkohol hänger ihop med psykisk ohälsa för både flickor och pojkar. I kapitel 9 i denna rapport redovisas mer om ungdomars psykiska hälsa. Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

34 26 Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

35 5. Samband alkohol, narkotika & tobak Det finns starka samband mellan rökvanor, berusningsdrickande och användning av narkotika. I detta kapitel studeras detta närmare. Elever som röker dagligen berusar sig oftare än andra. Drygt sex av tio som röker dagligen i skolår 9 och år 2 på gymnasiet dricker så mycket alkohol att de känner sig berusade minst två gånger i månaden. Bland dem som aldrig rökt dricker sig sju procent berusade så ofta. Bland elever i skolår 7 som röker dagligen har nio av tio någon gång druckit så mycket alkohol att de känt sig fulla. Motsvarande andel är fyra procent för dem som aldrig har rökt. Bland elever i skolår 9 och år 2 på gymnasiet som röker dagligen eller berusar sig ofta är det vanligare att någon gång ha använt narkotika. Det är tio gånger vanligare att elever i nian och tvåan på gymnasiet som röker varje dag har använt narkotika jämfört med icke rökare. Tre av tio elever i nian och tvåan på gymnasiet som dricker sig berusade minst två gånger i månaden har någon gång använt narkotika. Bland dem som sällan eller aldrig berusar sig har fyra procent använt narkotika. Rökvanor, alkoholvanor och att ha använt narkotika har mycket starka samband med varandra även när hänsyn tas till andra skyddsoch riskfaktorer. Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

36 Rökning & berusning Rökning föregår oftast berusning, det vill säga debutåldern är lägre generellt sett för att ha rökt än den är för att ha blivit berusad. I figur 9 framgår förhållandet mellan rökning och berusning. Eftersom mönstret i det här avseendet är mycket likartat mellan könen samt skolår 9 och år 2 på gymnasiet redovisas fördelningen för samtliga elever i nian och gymnasiet tillsammans. Det är stor skillnad mellan dem som aldrig har rökt jämfört med dagligrökarna i förhållande till hur ofta de berusar sig. Elever som aldrig har rökt är den grupp som har lägst andel som berusar sig minst två gånger per månad, sju procent. Detta ska jämföras med 63 procent i gruppen som röker varje dag. Bland dem som aldrig har rökt har majoriteten inte heller varit berusade mer än högst någon enstaka gång. Har aldrig rökt 26% 7% Har slutat röka/ röker någon gång ibland 38% 19% Röker dagligen 8% 29% 67% 43% 63% Aldrig berusad/berusad någon enstaka gång Berusad mindre än 2 gånger i månaden Berusad minst 2 gånger i månaden Figur 9. Procentuell fördelning av hur ofta man druckit så mycket alkohol så att man blivit berusad under de senaste tolv månaderna uppdelat på rökvanor (Skolår 9 och år 2 på gymnasiet år 2007). År 2007 uppgav 42 procent av eleverna i skolår 9 och år 2 på gymnasiet, vilket innebär elever, att de aldrig hade rökt och aldrig eller endast någon enstaka gång varit berusade på alkohol. Det var elever i skolår 9 och gymnasiets år 2 som uppgav att de dricker så mycket alkohol så att de är berusade minst två gånger i månaden. 28 Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

37 Det är vanligare bland flickor i sjuan att någon gång ha druckit så mycket alkohol att de känt sig fulla, men mönstret i relation till rökvanor är detsamma bland pojkarna, därför redovisas fördelningen för samtliga elever i skolår 7. Figur 10 illustrerar hur starkt rökvanor och alkoholvanor är kopplade till varandra även för eleverna i sjuan. Andelen som varit fulla någon gång är fyra procent bland de elever som aldrig har rökt. Bland de elever som röker dagligen är denna andel 89 procent. Det är dock relativt ovanligt bland elever i sjuan att röka och dricka sig full på alkohol. År 2007 uppgav 85 procent av eleverna i sjuan, vilket innebär elever, att de aldrig hade rökt och aldrig druckit så mycket alkohol att de känt sig fulla. Totalt i länet år 2007 uppgav 315 elever i skolår 7 att de varit fulla minst en gång. Har aldrig rökt 4% Har slutat röka/ röker någon gång ibland Röker dagligen 11% 55% 45% 96% Aldrig varit full 89% Varit full minst en gång Figur 10. Procentuell fördelning av att vara full genom att dricka alkohol uppdelat på rökvanor (Skolår 7 år 2007). Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

38 Rökning & narkotikaanvändning Det är vanligare bland pojkar och elever i tvåan på gymnasiet att ha använt narkotika någon gång, men mönstret i relation till rökvanor är detsamma bland flickor och bland elever i nian, därför redovisas fördelningen för samtliga elever i skolår 9 och år 2 på gymnasiet tillsammans. Det är en tio gånger så hög andel som har använt narkotika bland dagligrökarna som bland dem som aldrig har rökt, 41 jämfört med 4 procent (figur 11). Att aldrig ha rökt innebär således för 96 procent av eleverna att de inte heller har använt narkotika. Har aldrig rökt 4% Har slutat röka/ röker någon gång ibland 15% Röker dagligen 41% 59% 96% Aldrig använt narkotika 85% Har använt narkotika Figur 11. Procentuell fördelning för förekomst av att ha använt narkotika uppdelat på rökvanor (Skolår 9 och år 2 på gymnasiet år 2007). År 2007 uppgav 62 procent av eleverna i nian och tvåan på gymnasiet, vilket innebär elever, att de aldrig hade använt narkotika eller rökt. I länet uppgav 562 elever i skolår 9 och år 2 på gymnasiet att de någon gång har använt narkotika. 30 Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

39 Berusning & narkotikaanvändning Det är något vanligare bland pojkar att ha använt narkotika någon gång, men mönstret i relation till alkoholvanor, oavsett skolår, är detsamma bland flickorna därför redovisas fördelningen för båda könen sammanslaget. Tre av fyra elever i nian och tvåan på gymnasiet brukar varken berusa sig på alkohol minst två gånger i månaden eller har någonsin använt narkotika. Bland eleverna i nian och gymnasiet som dricker så mycket alkohol så att de blir berusade minst två gånger i månaden är det 30 procent som även någon gång har använt narkotika. Motsvarande andel bland de elever som aldrig varit berusade eller endast varit det någon enstaka gång är fyra procent (figur 12). Aldrig berusad/ berusad någon enstaka gång 4% Berusad mindre än 2 gånger i månaden 8% Berusad minst 2 gånger i månaden 30% 70% 96% Aldrig använt narkotika 92% Har använt narkotika Figur 12. Procentuell fördelning av förekomst av att ha använt narkotika uppdelat på berusningsfrekvens (Skolår 9 och år 2 på gymnasiet år 2007). Vi kan alltså konstatera att det finns starka samband mellan berusningsdrickande, rökvanor och att ha provat narkotika. Det är en relativt liten grupp elever som har så många drogrelaterade vanor. Totalt i hela länet så svarade 130 elever i nian och tvåan på gymnasiet år 2005 att de hade alla dessa tre drogrelaterade riskfaktorer. Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

40 Sambanden är starka Med utgångspunkt i undersökningen Liv & hälsa ung 2005 har olika samband studerats mellan alkohol, narkotika och tobaksanvändning i förhållande till de faktorer som har beskrivits i kapitel 3. Analyserna gäller elever i skolår 9 och år 2 på gymnasiet. Resultaten från dessa sambandsanalyser visar att även när hänsyn tas till skydds- och riskfaktorer är det ändå de olika drogvanorna som har fortsatt stort förklaringsvärde, och detta gäller båda könen. Det betyder med andra ord att dagligrökning är den riskfaktor som, bland alla andra som ingått i analysen, har starkast samband både med att någon gång ha använt narkotika och att ofta berusa sig. Omvänt är berusning den klart starkaste riskfaktorn för att vara dagligrökare. När det gäller narkotikaanvändning är förutom rökning även berusning en stark riskfaktor. 32 Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

41 6. Samband drogrelaterade riskfaktorer & andra faktorer De ungdomar som har en drogrelaterad riskfaktor har en mycket högre risk att även ha fler drogrelaterade riskfaktorer. Till exempel har de som röker dagligen en mycket högre risk att också vara berusningsbenägna och ha använt narkotika. Majoriteten elever röker inte dagligen, berusar sig inte ofta och har aldrig prövat narkotika. Majoriteten av de elever som röker dagligen återfinns bland dem som har många riskfaktorer. Berusning och att ha använt narkotika är vanligast bland dem med många riskfaktorer och få skyddsfaktorer. Det är vanligare med fler drogrelaterade riskfaktorer bland flickor som: går på gymnasiet har blivit kränka skolkar ofta bor ensamma ofta är ute på stan med kompisar är fysiskt inaktiva har oregelbundna matvanor inte är föreningsaktiva sällan är ensamma är födda i Sverige Det är vanligare med fler drogrelaterade riskfaktorer bland pojkar som: går på gymnasiet har blivit utsatta för våld bor med annan än förälder eller med en ensam förälder ofta är ute på stan med kompisar är fysiskt inaktiva sällan är ensamma inte anser skolan otrygg Att röka dagligen, berusa sig ofta och/eller ha använt narkotika är vanligast bland dem som har flest riskfaktorer. Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

42 Hur många har drogrelaterade riskfaktorer? Som framgått är det vanligare att de som exempelvis röker dagligen också berusar sig oftare än andra eller att de har använt narkotika. I detta avsnitt studeras hur pass förekommande det är att ha en eller flera drogrelaterade riskfaktorer. Indikatorer för att studera drogrelaterade riskfaktorer är: Berusningsbenägenhet, att under de senaste 12 månaderna ha druckit så mycket alkohol att man känt sig berusad minst två gånger i månaden för elever i skolår 9 och år 2 på gymnasiet. För elever i skolår 7 gäller att man någon gång har druckit så mycket alkohol att man varit full. Narkotikaanvändande, att någon gång ha använt narkotika, endast för elever i skolår 9 och gymnasiets år 2. Rökning, att röka dagligen. De skydds- och riskfaktorer som används till att studera sambanden presenteras i kapitel 3. Utgångspunkten i det här kapitlet är dimensionen drogvanor. För att analysera samband mellan de drogrelaterade riskfaktorerna och övriga skydds- och riskfaktorer, som redovisas i tabell 2 och 3, används framför allt svaren från elever som år 2005 gick nian och i tvåan på gymnasiet. I några av diagrammen redovisas även rökvanor och alkoholvanor för de elever som vårterminen 2005 gick i sjuan. Eleverna i nian och tvåan på gymnasiet som inte har några drogrelaterade riskfaktorer kan delas in i två grupper. Dels de som druckit alkohol de senaste tolv månaderna men berusat sig mindre ofta än två gånger i månaden och/eller rökt någon gång men inte röker dagligen, dels de som inte druckit alkohol de senaste tolv månaderna samt aldrig rökt. Ingen i de båda grupperna har någon gång använt narkotika. 34 Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

43 Andelen som inte har några drogrelaterade riskfaktorer är lika stor, 78 procent, bland flickor och pojkar i nian (tabell 4). Andelen helt drogfria är dock något högre bland pojkarna, 38 mot 34 procent. I tvåan på gymnasiet är andelen flickor utan drogrelaterade riskfaktorer något högre än bland pojkarna. Att vara drogfri är mer än dubbelt så vanligt bland elever i skolår 9 jämfört med elever i år 2 på gymnasiet. Även att ha mer än en drogrelaterad riskfaktor är vanligare bland eleverna i tvåan på gymnasiet. Tabell 4. Fördelning av elever med olika antal drogrelaterade riskfaktorer i form av berusningsdrickande, röka dagligen och att ha använt narkotika uppdelat på kön och skolår. Kolumnprocent (skolår 9 och år 2 på gymnasiet år 2005). Inga drogrelaterade riskfaktorer* varav: Drogfria** Skolår Gymn. år Skolår Gymn. år 2 En drogrelaterad riskfaktor Två till tre drogrelaterade riskfaktorer *Har inte under de senaste 12 månaderna druckit alkohol så att de blivit berusade minst två gånger i månaden, röker inte dagligen och har aldrig använt narkotika. ** Har aldrig rökt, använt narkotika och har inte druckit alkohol senaste 12 månaderna. I förhållande till födelseland är de flickor som är födda utanför Sverige den grupp med högst andel utan drogrelaterade riskfaktorer, 87 och 82 procent i skolår 9 respektive år 2 på gymnasiet. De har också hälften så hög andel med flera drogrelaterade riskfaktorer jämfört med svenskfödda flickor, oavsett om dessa har utlands- eller svenskfödda föräldrar. För pojkarnas del framkommer ett annat mönster. De utlandsfödda har högst andel med minst två drogrelaterade riskfaktorer, cirka 14 procent i både nian och tvåan på gymnasiet. Motsvarande andel är sju respektive tio procent bland dem som själva är födda i Sverige och har svenskfödda eller minst en utlandsfödd förälder. Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

44 Totalt år 2005 var det elever (692 flickor, 732 pojkar) i nian och tvåan på gymnasiet som hade minst en drogrelaterad riskfaktor. Av dessa hade 490 elever (262 flickor, 228 pojkar) minst två och 130 elever (75 flickor, 55 pojkar) samtliga tre drogrelaterade riskfaktorer. Sambandet med andra skydds- & riskfaktorer är tydligt För att illustrera sambandet mellan drogrelaterade riskfaktorer och andra skydds- och riskfaktorer har en faktor från var och en av dimensionerna familj, fritid och skola i tabell 2 och 3 i kapitel 3 valts ut. När det gäller skyddsfaktorer är andelen elever som instämmer helt och hållet i påståendet att de kan lita på sina föräldrar när det verkligen gäller som högst bland de elever som inte har några drogrelaterade riskfaktorer (figur 13). Det är minst vanligt att elever som har flera drogrelaterade riskfaktorer känner tillit till sina föräldrar. Andelen föreningsaktiva elever är högst bland de flickor och pojkar som inte har några drogrelaterade riskfaktorer och lägst bland de med fler än en. När det gäller att trivas bra i skolan ses samma mönster Procent Inga drogrelaterade riskfaktorer En drogrelaterad riskfaktor 2 3 drogrelaterade riskfaktorer Procent Inga drogrelaterade riskfaktorer En drogrelaterad riskfaktor 2 3 drogrelaterade riskfaktorer Litar på sina föräldrar Föreningsaktiv Trivs bra i skolan 0 Litar på sina föräldrar Föreningsaktiv Trivs bra i skolan Figur 13. Andel som känner att de kan lita på föräldrarna när det verkligen gäller, är föreningsaktiva samt trivs bra i skolan uppdelat på kön och olika grad av drogrelaterade riskfaktorer (skolår 9 och år 2 på gymnasiet år 2005). 36 Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

45 För riskfaktorerna gäller det omvända förhållandet än det som kan ses för sambandet mellan de drogrelaterade riskfaktorerna och skyddsfaktorerna. Andelen elever som endast har en förälder eller ingen förälder som har arbete, är ute på stan med kompisar nästan varje dag samt skolkar minst två gånger i månaden är högst bland de elever som har minst två drogrelaterade riskfaktorer och lägst bland de som inte har några drogrelaterade riskfaktorer (figur 14) Inga drogrelaterade riskfaktorer En drogrelaterad riskfaktor 2 3 drogrelaterade riskfaktorer Inga drogrelaterade riskfaktorer En drogrelaterad riskfaktor 2 3 drogrelaterade riskfaktorer 60 Procent Procent Max en förälder har arbete Ofta ute på stan med kompisar Skolkar ofta 0 Max en förälder har arbete Ofta ute på stan med kompisar Skolkar ofta Figur 14. Andel som har max en förälder som har arbete, är ute på stan med kompisar nästan varje dag samt brukar skolka minst två gånger i månaden uppdelat på kön och olika grad av drogrelaterade riskfaktorer (skolår 9 och år 2 på gymnasiet år 2005). Skyddsfaktorernas betydelse Ett tydligt mönster kan ses i andelen elever med olika drogvanor om eleverna delas in i grupper med olika antal skydds- respektive riskfaktorer. De skydds- och riskfaktorer som avses är desamma som redovisas i tabell 2 och 3 i kapitel 3. Dimensionen drogvanor i tabell 3 är den som ska förklaras och ingår därför inte bland de övriga riskfaktorerna i de olika diagrammen. Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

46 Rökvanor I skolår 7 röker två procent av flickorna och en procent av pojkarna dagligen. Om eleverna däremot delas in i grupper med olika antal skydds- och riskfaktorer uppträder ett tydligt mönster. Dagligrökarna återfinns bland elever med många riskfaktorer och få skyddsfaktorer (figur 15). Hälften av flickorna med 5 9 riskfaktorer och 0 2 skyddsfaktorer dagligröker och tre fjärdedelar av dagligrökarna bland pojkar återfinns bland dem som har flest riskfaktorer Procent Skyddsfaktorer Riskfaktorer Procent Skyddsfaktorer Riskfaktorer Figur 15. Andel flickor och pojkar som röker dagligen uppdelat efter antal skydds- och riskfaktorer (skolår 7 år 2005). 38 Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

47 Att dagligröka är vanligare bland elever i nian och tvåan på gymnasiet. Rökarna återfinns mestadels bland elever med många riskfaktorer. Bland flickor med 5 10 riskfaktorer röker mellan 33 och 42 procent dagligen och bland pojkarna med lika många riskfaktorer röker 10 till 37 procent (figur 16) Procent Skyddsfaktorer Riskfaktorer Procent Skyddsfaktorer Riskfaktorer Figur 16. Andel flickor och pojkar som röker dagligen uppdelat efter antal skydds- och riskfaktorer (skolår 9 och år 2 på gymnasiet år 2005). Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

48 Alkoholvanor Bland elever i skolår 7 med få eller inga skyddsfaktorer och flest riskfaktorer har 78 procent av flickorna och 60 procent av pojkarna någon gång varit fulla på alkohol (figur 17). Bland flickor och pojkar med flest riskfaktorer är andelen som varit fulla dock betydligt lägre hos dem som har flest skyddsfaktorer, 40 procent bland flickorna och 27 procent bland pojkarna Procent Skyddsfaktorer Riskfaktorer Procent Skyddsfaktorer Riskfaktorer Figur 17. Andel flickor och pojkar som någon gång druckit så mycket alkohol att de varit fulla uppdelat efter antal skydds- och riskfaktorer (skolår 7 år 2005). 40 Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

49 Bland elever i skolår 9 och gymnasiets år 2 samvarierar inte alkoholvanorna lika tydligt med antalet skydds- och riskfaktorer som för elever i skolår 7 (figur 18). Eventuellt kan detta bero på att andelen elever som blir berusade på alkohol minst två gånger i månaden är relativt hög, år 2005 gällde detta 23 procent av flickorna och 29 procent av pojkarna i gymnasiets år 2 samt 12 respektive 15 procent hos flickorna respektive pojkarna i skolår 9. Att dricka mycket alkohol är således inte ett ovanligt beteende i nian eller tvåan på gymnasiet Procent Skyddsfaktorer Riskfaktorer Skyddsfaktorer Procent Riskfaktorer Figur 18. Andel flickor och pojkar som under de senaste 12 månaderna dricker alkohol så att de blir berusade minst två gånger i månaden uppdelat efter antal skydds- och riskfaktorer (skolår 9 och år 2 på gymnasiet år 2005). Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

50 Narkotika Bland flickor respektive pojkar i nian och tvåan på gymnasiet är det 62 respektive 53 procent som någon gång använt narkotika bland de som har 0 2 skyddsfaktorer och 5 10 riskfaktorer (figur 19). Detta kan jämföras med de fyra procent som använt narkotika i gruppen med flest skyddsfaktorer och inga riskfaktorer Procent Skyddsfaktorer Riskfaktorer Procent Skyddsfaktorer Riskfaktorer Figur 19. Andel flickor och pojkar som någon gång använt narkotika uppdelat efter antal skydds- och riskfaktorer (skolår 9 och år 2 på gymnasiet år 2005). 42 Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

51 Två till tre drogrelaterade riskfaktorer De starkaste sambanden För att studera vilka faktorer som har starkast statistiskt samband med att ha minst två av de tre drogrelaterade riskfaktorerna att röka dagligen, berusa sig ofta och/eller att ha använt narkotika i relation till att inte ha någon av dessa har en analys utförts med hjälp av logistisk regression. De faktorer som vi använt oss av är desamma som de skydds- och riskfaktorer som redovisas i tidigare avsnitt i detta kapitel samt bakgrundsfaktorerna skolår och födelseland. Samtliga elever som medverkade i undersökningen år 2005 och då gick i skolår 9 eller år 2 på gymnasiet ingår i dessa analyser. Relationen mellan livsvillkor, levnadsvanor och att ha två till tre av de drogrelaterade riskfaktorerna för flickor respektive pojkar redovisas i figur 20 och 21. Dessa illustrerar det statistiska sambandet på så sätt att de faktorer som har det starkaste sambandet, med hänsyn tagen till alla andra faktorer, är inritade närmast figuren med 2 3 drogrelaterade riskfaktorer. Den högsta eller, i de fall oddskvoten är under ett, den lägsta så kallade oddskvoten för varje faktor står inskriven i figuren. Oddskvoten är det odds eller den sannolikhet man har gentemot faktorns referensvärde att ha två eller tre drogrelaterade riskfaktorer istället för att inte ha någon alls. En oddskvot under ett betyder en lägre sannolikhet och en kvot över ett betyder en högre sannolikhet. Övriga faktorer som ingår i analyserna men som inte har något statistiskt säkerställt samband är redovisade i figurernas översta kant. Även om ingen av dessa är tillräckligt starka så är analysen genomförd på så sätt att hänsyn är tagen till deras eventuella effekt. Samtliga referensgrupper, referensvärden och oddskvoter finns redovisade i den separata bilagan till denna rapport (Lindén-Boström, Persson, 2008). Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

52 De faktorer som har starkast samband med att ha två till tre drogrelaterade riskfaktorer hos flickor är att ofta vara ute på stan med kompisar och att skolka ofta (figur 20). Det är över nio gånger så vanligt att flickor som är ute på stan med kompisar nästan varje dag har två till tre drogrelaterade riskfaktorer jämfört med dem som aldrig är det. Samma förhållande gäller mellan de flickor som skolkar oftare än en gång i månaden i relation till de flickor som aldrig gör detta. Det är över åtta gånger så vanligt att de flickor som bor ensamma har två till tre drogrelaterade riskfaktorer jämfört med dem som bor med både mamma och pappa tillsammans. Att ha blivit kränkt av någon vuxen på skolan, ha oregelbundna måltidsvanor, vara fysiskt inaktiv samt att inte vara föreningsaktiv innebär mellan två till tre och en halv gång högre sannolikhet att ha fler drogrelaterade riskfaktorer i relation till de flickor som inte blivit kränkta, har regelbundna måltidsvanor, är fysiskt aktiva samt föreningsaktiva. Eleverna i tvåan på gymnasiet har högre sannolikhet att ha 2 3 drogrelaterade riskfaktorer än flickorna i nian. Ytterligare två faktorer finns med i flickornas figur. Dessa har oddskvoter som är lägre än ett, vilket innebär en lägre sannolikhet att ha två till tre drogrelaterade riskfaktorer i relation till referensgruppen. Att ofta vara ensam respektive att vara född utanför Sverige innebär således en lägre sannolikhet att ha fler drogrelaterade riskfaktorer i relation till de flickor som aldrig är ensamma respektive är födda i Sverige. Övriga faktorer som ingår i analysen, men utan att uppvisa något statistiskt säkerställt samband för flickor är redovisade överst i figur Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

53 Skoltrivsel, Kamrater, Demokrati, Trygghet, Mobbning, Våld, Boende, Föräldrars arbete, Tillit till föräldrar, Datorvanor Kränkt av vuxen Livsvillkor Gymnasiets 1,8 2,1 år 2 Levnadsvanor Fysik inaktivitet Ej föreningsaktiv 2,0 2,7 3,6 Oregelbundna måltidsvanor Bor ensam 8,3 9,2 Skolkar ofta 9,2 "Ute på stan" ofta 2 3 drogrelaterade riskfaktorer Ofta ensam 0,3 Född utanför Sverige 0,4 Figur 20. Statistiska samband mellan livsvillkor, levnadsvanor och att ha två till tre drogrelaterade riskfaktorer i relation till att inte ha någon drogrelaterad riskfaktor för flickor (Skolår 9 och år 2 på gymnasiet år 2005). Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

54 Den faktorn som har starkast samband med att ha två till tre drogrelaterade riskfaktorer hos pojkar är att ofta vara ute på stan med kompisar (figur 21). Det är nära sju gånger så hög sannolikhet att pojkar som är ute på stan med kompisar nästan varje dag har två till tre drogrelaterade riskfaktorer jämfört med dem som aldrig är det. Även bland pojkarna har vem man bor med ett starkt samband med att ha fler drogrelaterade riskfaktorer. De pojkar som bor med en ensam förälder eller bor med en kompis, pojkvän/flickvän eller någon annan vuxen än förälder har högre sannolikhet att ha två till tre drogrelaterade riskfaktorer jämfört med dem som bor med både mamma och pappa tillsammans. Att vara fysiskt inaktiv innebär drygt två och en halv gång högre sannolikhet att ha fler drogrelaterade riskfaktorer i relation till de pojkar som är fysiskt aktiva. De pojkar som blivit utsatta för våld i skolan respektive går i tvåan på gymnasiet har dubbelt så hög sannolikhet att ha 2 3 drogrelaterade riskbeteenden i relation till de pojkar som inte blivit utsatta för våld respektive går i nian. Ytterligare två faktorer finns med i figur 21. Dessa har oddskvoter som är lägre än ett, vilket innebär en lägre sannolikhet att ha 2 3 drogrelaterade riskfaktorer i relation till referensgruppen. Att ofta vara ensam respektive att tycka att det är otryggt på skolan innebär således en lägre sannolikhet att ha fler drogrelaterade riskfaktorer i relation till de pojkar som aldrig är ensamma respektive tycker att det är tryggt och säkert på skolan. Övriga faktorer som ingår i analysen, men utan att uppvisa något statistiskt säkerställt samband för pojkar är redovisade överst i figur Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

55 Födelseland, Skoltrivsel, Kamrater, Demokrati, Skolk, Mobbning, Kränkt, Boende, Föräldrars arbete, Tillit till föräldrar, Måltidsvanor, Föreningsaktivitet, Datorvanor Våld Bor med en ensam förälder Livsvillkor 2,0 1,9 2,3 3,5 Gymnasiets år 2 Bor med annan vuxen, kompis eller partner Levnadsvanor Fysisk 2,6 inaktivitet "Ute på stan" 6,7 ofta 2 3 drogrelaterade riskfaktorer Ofta ensam 0,3 Otrygg skola 0,6 Figur 21. Statistiska samband mellan livsvillkor, levnadsvanor och att ha två till tre drogrelaterade riskfaktorer i relation till att inte ha någon drogrelaterad riskfaktor för pojkar (Skolår 9 och år 2 på gymnasiet år 2005). Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

56 Ett tydligt mönster Ett tydligt mönster kan utläsas i andelen flickor i nian och tvåan på gymnasiet med minst två av de drogrelaterade riskfaktorerna berusningsbenägenhet, dagligrökning eller att ha använt narkotika. Bland flickor med lika många skyddsfaktorer är andelen lägst bland dem som inte har några riskfaktorer och högst bland dem som har flest riskfaktorer (figur 22). Även antalet skyddsfaktorer ser ut att ha betydelse. Bland flickor med lika många riskfaktorer är andelen med minst två drogrelaterade riskfaktorer lägre i den grupp som har 5 8 skyddsfaktorer än för gruppen med 0 2. Det skiljer också 40 procentenheter i andelen med minst två drogrelaterade riskfaktorer mellan gruppen flickor med flest skyddsfaktorer och inga riskfaktorer (2 procent) och gruppen med inga eller få skyddsfaktorer och flest riskfaktorer (42 procent) Skyddsfaktorer Procent Riskfaktorer Figur 22. Andel flickor som har minst två av de drogrelaterade riskfaktorerna berusningsbenägenhet, dagligrökning och/eller använt narkotika uppdelat efter antal skyddsoch riskfaktorer (skolår 9 och år 2 på gymnasiet år 2005). 48 Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

57 Mönstret bland pojkarna är likartat om än inte helt lika tydligt (figur 23). Andelen med minst två drogrelaterade riskfaktorer är ändå, i likhet med flickorna, lägst bland pojkar med flest skyddsfaktorer och inga riskfaktorer och högst i gruppen med inga eller få skyddsfaktorer och flest riskfaktorer (1 respektive 47 procent). Bland pojkar i den grupp som har 5 10 riskfaktorer är det 21 procent som har minst två drogrelaterade riskfaktorer i den grupp som har flest skyddsfaktorer, vilket kan jämföras med gruppen som har få skyddsfaktorer och motsvarande antal riskfaktorer där andelen är 47 procent Skyddsfaktorer Procent Riskfaktorer Figur 23. Andel pojkar som har minst två av de drogrelaterade riskfaktorerna berusningsbenägenhet, dagligrökning och/eller använt narkotika uppdelat efter antal skyddsoch riskfaktorer (skolår 9 och år 2 på gymnasiet år 2005). Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

58 50 Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

59 7. Levnadsvanor Levnadsvanorna har i olika hög grad betydelse för hälsan. Att alkohol, narkotika och tobaksvanor samvarierar med varandra och med hälsa framgår av tidigare kapitel. I detta avsnitt redovisas alkohol-, narkotika- och tobaksutvecklingen bland ungdomarna. Men här beskrivs också fysisk aktivitet och matvanor där kroppsvikt kan räknas in som en delaspekt. Sex och preventivmedel är ytterligare ett område som berörs. Data från såväl Drogvaneundersökningarna som Liv & hälsa ung 2005 och 2007 används här. Andelen elever i nian som druckit alkohol har sjunkit från över 60 procent till 47 procent mellan åren 1999 och Var fjärde flicka och var femte pojke i gymnasiets år 2 dricker så mycket och så ofta alkohol att de klassas som riskkonsumenter. Många ungdomar har en tillåtande inställning till berusning. Andelen elever i nian som aldrig har rökt har ökat från knappt fyra av tio elever år 1996 till drygt sju av tio år Andelen som använt narkotika någon gång nästan fördubblas mellan nian och år 2 på gymnasiet från 7 till 13 procent. Att spela om pengar är vanligast bland pojkar i tvåan på gymnasiet. Det har skett en viss ökning av andelen ungdomar som tränar på fritiden mellan åren 2005 och Närmare tre av tio utlandsfödda elever kan inte simma 200 meter. Ungefär 10 procent av flickorna och 15 procent av pojkarna äter godis, chips, läsk eller liknande varje dag. har mer övervikt och fetma än flickor. Mellan procent av eleverna som haft sex använde inte preventivmedel vid sitt senaste samlag. Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

60 Alkohol Trend skolår 9 Andelen alkoholkonsumenter bland länets elever i skolår 9 har successivt minskat sedan 1990-talets slut. Med alkoholkonsument menas här att man minst en gång under vårterminen druckit alkohol. Det räcker inte att bara ha smakat eller smuttat ur någons glas för att räknas som alkoholkonsument. Sedan drogvaneundersökningen 1999 då över 60 procent svarade av att de druckit alkohol har andelen sjunkit och är bland både flickor och pojkar 47 procent år 2007 (figur 24) Procent Figur 24. Andel elever som hade druckit alkohol någon gång under vårterminen uppdelat efter undersökningsår och kön (skolår 9). Omvänt betyder det att andelen icke-konsumenter har ökat bland elever i nian, vilket är helt i linje med vad som gäller för landet i stort under tidsperioden (CAN, 2007). 52 Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

61 Riskkonsumenter I undersökningarna Liv & hälsa ung finns det flera sätt att belysa ungdomarnas alkoholvanor ur ett riskperspektiv. Ett är att utgå ifrån hur ofta man dricker sig berusad, ett annat att använda de så kallade AUDIT-frågorna 1. Andelen riskkonsumenter enligt AUDIT är högre bland flickor än pojkar, vilket gäller både i skolår 9 och år 2 på gymnasiet. Generellt kan dock sägas att cirka en av tio elever i nian kan klassas som riskkonsumenter enligt denna definition. För gymnasiets år 2 gäller det en av fyra flickor och en av fem pojkar. Andelen riskkonsumenter är något högre 2007 jämfört med 2005 för gymnasieungdomarnas del men i stort sett oförändrad i skolår 9 (figur 25) Procent Figur 25. Andel elever som är riskkonsumenter av alkohol enligt AUDIT uppdelat efter undersökningsår, kön och skolår. 1 Riskkonsumtion enligt AUDIT beräknas utifrån tre frågor som ger ett index: hur ofta och hur mycket vid ett vanligt tillfälle samt hur ofta en större mängd dricks vid ett och samma tillfälle. Indexet kan anta värde Kvinnor som har 6 12 poäng och män som har 8 12 poäng klassas som riskkonsumenter. Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

62 Att vara berusad/full Berusningsbenägenheten, det vill säga att minst två gånger i månaden under de senaste tolv månaderna ha druckit så mycket att man känt sig berusad, ökar markant mellan skolår 9 och år 2 på gymnasiet. Bland flickorna stiger andelen från 11 till 24 procent och bland pojkarna från 13 till 31 procent. Detta är samma mönster som kan ses också när det gäller riskkonsumtion enligt AUDIT. Utvecklingen mellan 2005 och 2007 tyder på en viss nedgång i niornas berusningsbenägenhet. Däremot syns en ökningstendens bland gymnasieeleverna (figur 26) Procent Figur 26. Andel som varit berusade minst två gånger i månaden under de senaste tolv månaderna uppdelat efter undersökningsår, kön och skolår (skolår 9 och år 2 på gymnasiet). 54 Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

63 Andelen elever i skolår 7 som svarat att de någon gång druckit så mycket alkohol att de känt sig fulla har sjunkit markant mellan åren för både flickor och pojkar, från 22 till 13 procent bland flickor respektive 17 till 9 procent bland pojkar (figur 27) Procent Figur 27. Andel som varit fulla någon gång uppdelat efter undersökningsår och kön (skolår 7). En annan aspekt på riskkonsumtion är att själv ha blivit skadad eller råkat illa ut på grund av att ha druckit alkohol. Det kan till exempel röra sig om olyckor, bråk med vänner/föräldrar, slagsmål, oönskat/oskyddat sex eller att man blivit bestulen eller förlorat värdesaker. Det är flickorna i tvåan på gymnasiet som i störst utsträckning rapporterar att de råkat illa ut på grund av alkohol, vilket gäller 32 procent. Motsvarande andel för pojkarna i gymnasiets år 2 är 28 procent. Även i skolår 9 är det en högre andel flickor som anger att de har råkat illa ut, 17 procent jämfört med 12 procent bland pojkarna. Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

64 Kopplingen mellan berusning och att ha råkat illa ut eller blivit skadad på grund av alkohol är stark. Ju oftare eleverna dricker alkohol så att de blir berusade desto vanligare är det att det har hänt något. I figur 28 redovisas för flickor i skolår 9 och år 2 på gymnasiet hur berusningsfrekvens hänger samman med i vilken utsträckning de blivit skadade eller råkat illa ut på något annat sätt. Tre av tio flickor i nian med högst berusningsfrekvens har råkat illa ut minst tre gånger på grund av sin alkoholkonsumtion. Bland dem som berusar sig en gång per månad är motsvarande andel ungefär två av tio. För gymnasieflickornas del är denna bild ännu mer uttalad. Så många som 45 procent har råkat illa ut tre eller flera gånger, vilket kan jämföras med 11 procent i gruppen som berusar sig en gång i månaden och 4 procent bland dem som aldrig eller någon enstaka gång dricker sig berusade. Skolår 9 Gymnasiet år 2 Aldrig/någon enstaka gång berusad på Berusad en gång per månad Berusad två gånger/månad eller oftare Aldrig/någon enstaka gång berusad på Berusad en gång per månad Berusad två gånger/månad eller oftare Aldrig råkat illa ut Råkat illa ut 1 2 gånger Råkat illa ut 3 eller fl ggr Procent Figur 28. Andel flickor som blivit skadade eller råkat illa ut på grund av att de druckit alkohol uppdelat efter skolår och hur ofta de druckit så mycket alkohol så att de känt sig berusade de senaste tolv månaderna (skolår 9 och år 2 på gymnasiet år 2007). 56 Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

65 Sambandet mellan att vara berusad av alkohol och att bli skadad eller råka illa ut på annat sätt gäller även för pojkar (figur 29). Skolår 9 Gymnasiet år 2 Aldrig/någon enstaka gång berusad på Berusad en gång per månad Berusad två gånger/månad eller oftare Aldrig/någon enstaka gång berusad på Berusad en gång per månad Berusad två gånger/månad eller oftare Aldrig råkat illa ut Råkat illa ut 1 2 gånger Råkat illa ut 3 eller fl ggr Procent Figur 29. Andel pojkar som blivit skadade eller råkat illa ut på grund av att de druckit alkohol uppdelat efter skolår och hur ofta de druckit så mycket alkohol så att de känt sig berusade de senaste tolv månaderna (skolår 9 och år 2 på gymnasiet år 2007). Vilken typ av alkohol dricker eleverna? I detta avsnitt redovisas endast uppgifter från skolår 9 eftersom trenden då kan följas ända från 1996 när det gäller konsumtionsutvecklingen för flertalet alkoholslag. Det kan dock påpekas att det inte är några stora skillnader mellan vilken typ av alkohol som är vanligast mellan eleverna i nian och år 2 på gymnasiet. Folköl var under flera år den dominerande alkoholdrycken bland ungdomar. har varit och är i viss mån fortfarande mer frekventa folkölskonsumenter än flickor. Andelen elever som dricker folköl minst en gång per månad har minskat kraftigt sedan slutet av talet och är nu nere i sex procent bland flickorna och elva procent bland pojkarna (figur 30). Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

66 Starkölet har liksom folkölet minskat i popularitet både bland flickor och pojkar. Andelen pojkar som dricker starköl minst en gång per månad har under hela perioden varit högre än bland flickorna (figur 30). Alkoholstark cider och alkoläsk specificerades först i samband med 2005 års undersökning som egna svarsalternativ. Alkoholstark cider är den typ av alkohol som flickor dricker i störst utsträckning. Var femte flicka dricker sådan cider minst en gång per månad. Andelen är nästan lika hög bland pojkarna, 17 procent. Det har inte skett någon större förändring mellan 2005 och Alkoläsk är för flickornas del populärare än såväl starköl, folköl som vin. Det är 16 procent som dricker det minst en gång i månaden. Motsvarande andel bland pojkarna är 17 procent. Ingen nämnvärd förändring märks sedan föregående undersökning. Vinkonsumtionen har minskat under 2000-talets första år. Cirka fem procent anger att de dricker vin minst en gång i månaden 2007 (figur 30). Spritkonsumtionen har minskat sedan år Det har under hela undersökningsperioden inte varit några stora skillnader mellan flickor och pojkar med avseende på hur ofta eleverna dricker sprit. Närmare var femte elev säger 2007 att de dricker sprit minst en gång per månad (figur 30). Hembränt har minskat markant under perioden 1996 till I och 1999 års undersökningar angav ungefär en tredjedel av eleverna att de druckit hembränd sprit någon gång. År 2007 är andelen tre procent bland flickorna och sex procent bland pojkarna. En delförklaring till denna minskning kan finnas i att många köper alkohol från personer som tagit in den från utlandet och sedan säljer vidare. Detta framgår av nästa avsnitt. 58 Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

67 50 45 Folköl Starköl Procent Procent Vin Sprit Procent Procent Folköl Starköl Procent Procent Vin Sprit Procent Procent Figur 30. Andel som dricker folköl, starköl, vin respektive sprit minst en gång per månad uppdelat efter kön och undersökningsår (skolår 9). Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

68 Hur får ungdomarna tag på alkohol? Ungdomar under 18 år får inte, eller ska inte ha möjlighet att handla alkohol varken i livsmedelsaffärer, Systembolag eller på utskänkningsställen. Ändå dricker många av dem i varierande mängd. Hur får de då tag på alkohol? I enkäten ställdes frågor om på vilka sätt man skaffar olika typer av alkohol samt om man köpt från någon som tagit in alkohol från utlandet. Förutom när det gäller folköl, som ungdomarna i tvåan på gymnasiet själva köper i stor utsträckning, är det vanligaste anskaffningssättet att kamrater eller deras syskon skaffar alkoholen (tabell 5). Alkoholstarkare sorter som starköl, alkoläsk och sprit fås framför allt genom att någon annan vuxen än förälder köper ut eller genom egen förälder med lov. Gymnasieeleverna dricker även på pub/restaurang eller liknande. Tabell 5. Procentuell andel som uppger att de skaffat folköl respektive annan alkohol fördelat på olika anskaffningssätt (skolår 9 och år 2 på gymnasiet år 2007). Folköl Annan alkohol Skolår 9 Gymn år 2 Skolår 9 Gymn år 2 Kamrater/kamraters syskon Vuxen köper (ej förälder) Förälder med lov Annan vuxen bjuder Syskon Köper själv Förälder utan lov Tillverkar själv Kamraters föräldrar Restaurang/pub Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

69 I 2007 års undersökning ställdes för första gången frågan Har du någon gång under de senaste 12 månaderna köpt alkohol från en person som fört in alkoholen från utlandet?. Detta visade sig vara relativt vanligt. Bland pojkarna i tvåan på gymnasiet angav 44 procent att de minst en gång gjort detta och bland pojkarna i nian var det 18 procent som gjort detta. Motsvarande andelar för flickorna var 32 respektive 14 procent (figur 31) Procent Figur 31. Andel som köpt alkohol under de senaste tolv månaderna från någon som tagit in den från utlandet uppdelat efter kön och skolår (skolår 9 och år 2 på gymnasiet år 2007). Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

70 Lokala variationer Laxå är den kommun i länet som oavsett kön har den högsta andelen elever i skolår 7 som någon gång har druckit alkohol (figur 32). Bland länets sjuor är det minst vanligt bland flickor och pojkar i Kumla att ha druckit alkohol. I denna jämförelse är elever i sjuan i Lekebergs kommun inte medtagen på grund av att dessa elever inte svarat på samma frågor om alkohol som övriga sjuor. i skolår 9 i Lekeberg har länets högsta andel, 67 procent, som druckit alkohol någon gång under vårterminen. Bland pojkar i nian är detta vanligast i Hällefors kommun, 57 procent. Bland flickor i nian är det minst vanligt att ha konsumerat alkohol under vårterminen i Örebro kommun. Bland pojkarna är detta minst vanligt i Lindesbergs kommun. Kommun Askersund Degerfors 44 Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg * 67 Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Procent Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Procent Figur 32. Andel elever i skolår 7 som har druckit alkohol någon gång samt i skolår 9 som har druckit alkohol under vårterminen uppdelat efter kommun, kön och skolår (år 2007). Kommun * 7 9 Eleverna i skolår 7 i Lekebergs kommun fyllde i enkäten för skolår 9, vars svarsalternativ inte är desamma som för skolår 7, och har därför inga andelar redovisade. 62 Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

71 Rökning Trend skolår 9 Andelen som röker i skolår 9 visar en minskande trend både bland flickor och pojkar. År 1999 var det närmare fyra av tio elever inom båda könen som angav att de aldrig hade rökt. Därefter har denna andel ökat successivt i mätningarna 2002, 2005 och 2007 (figur 33). I den senaste undersökningen svarade drygt 70 procent att de aldrig rökt. Även statistik för riket visar en uppgång i andelen elever i nian som aldrig rökt (CAN, 2007). Procent Figur 33. Andel som aldrig har rökt uppdelat efter undersökningsår och kön (skolår 9). Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

72 Att röka dagligen eller ibland Det är framför allt flickorna i tvåan på gymnasiet som röker dagligen, vilket gäller 14 procent (figur 34). Motsvarande andel bland pojkarna är nio procent Omkring två procent av eleverna i sjuan säger att de röker varje dag. Det är främst ur gruppen sporadiska tobaksrökare som dagligrökarna rekryteras. Att röka någon gång ibland är ganska vanligt bland gymnasieeleverna där drygt var fjärde elev år 2007 gör så. Av nians flickor gäller detta 16 procent och bland pojkarna 13 procent. Motsvarande andelar i sjuan är åtta procent för flickor och fem för pojkar Någon gång ibland Dagligen Procent Figur 34. Andel som röker dagligen eller någon gång ibland uppdelat efter undersökningsår, kön och skolår. 64 Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

73 Lokala variationer Andelen som röker dagligen i nian är högst bland flickorna i Askersund och Laxå med var femte elev. Även med hänsyn till de som röker ibland är andelen som röker högst i dessa kommuner. Bland pojkarna är dagligrökning däremot mest förekommande i Ljusnarsberg, 23 procent. I skolår 7 anger var fjärde flicka i Ljusnarsberg att de röker ibland eller varje dag. Kumla och Degerfors är kommuner som både i skolår 7 och 9 har en låg andel flickor som röker dagligen. För pojkarnas del är bilden mer splittrad härvidlag. Figur 35 beskriver andelen elever i sjuan och nian som aldrig har rökt. na i Hällefors kommun har i både sjuan och nian den högsta andelen som aldrig har rökt, 93 respektive 76 procent. Även pojkarna i sjuan i Hällefors har den högsta andelen som aldrig har rökt i och med att ingen av de som svarat hade rökt. Bland pojkarna i nian är det Lindesbergs kommun som har högst andel som aldrig har rökt. Kommun Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Procent Kommun Procent Figur 35. Andel som aldrig har rökt uppdelat efter kommun, kön och skolår (år 2007). Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

74 Snusning Trend skolår 9 Snusning är framför allt ett manligt beteende. Över hälften av pojkarna i skolår 9 angav i undersökningarna 1996, 1999 och 2002 att de snusade åtminstone någon gång ibland. Andelen som aldrig snusat ökade emellertid markant mellan åren 2002 och 2005, från 46 till 66 procent bland pojkarna och från 73 till 86 procent bland flickorna (figur 36). År 2007 ökade den ytterligare till 72 procent för pojkarnas del och till 87 procent för flickorna. Statistik för riket visar också på en uppgång sedan 2000-talets inledning i andelen som inte snusar bland pojkar i nian (CAN, 2007). För flickorna är inte tendensen lika uttalad, vilket delvis beror på att andelen som snusar bland dem är så pass mycket lägre Procent Figur 36. Andel som aldrig har snusat uppdelat efter undersökningsår och kön (skolår 9). 66 Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

75 Att snusa dagligen eller ibland Att snusa dagligen är vanligast bland pojkarna i tvåan på gymnasiet. Drygt två av tio i gymnasiets år 2 säger att de snusar dagligen (figur 37). Det är en fördubbling jämfört med hur det ser ut i nian där en av tio snusar varje dag. I övriga grupper är det mellan noll och tre procent som snusar dagligen. Det är inga större skillnader mellan flickor och pojkar i samma ålder när det gäller att snusa någon gång ibland. I skolår 7 rör det sig om cirka 3 procent, i nian cirka 10 procent och i tvåan på gymnasiet gäller det cirka 14 procent Någon gång ibland Dagligen Procent Figur 37. Andel som snusar dagligen eller någon gång ibland uppdelat efter undersökningsår, kön och skolår. Lokala variationer Laxå är den kommun som har den högsta andelen pojkar i nian som snusar. Detta gäller både dagligsnusning och sammantaget med snusning ibland. Även flickorna i Laxå snusar i högre grad än andra. Det sammanlagda tobaksbruket, det vill säga att antingen röka och/eller snusa dagligen, är för flickornas del vanligast i Askersund och Laxå med var femte elev i nian. För pojkarnas del är det i Ljusnarsberg, 36 procent, och i Laxå, 29 procent. Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

76 Narkotika Trend skolår 9 Eleverna har tillfrågats om sin erfarenhet av narkotika. Cirka 90 procent i skolår 9 har allt sedan undersökningen 1996 svarat att de inte använt narkotika någon gång. Bland dem som har använt narkotika minst en gång är hasch/marijuana det vanligaste medlet. Det är mellan fyra och åtta procent av ungdomarna i skolår 9 som under perioden 1996 till 2007 minst en gång har använt hasch/marijuana (figur 38). Örebros elever ligger 2007 någon procentandel över riksgenomsnittet när det gäller andel som använt narkotika (CAN 2007) Procent Figur 38. Andel som har rökt hasch/marijuana minst en gång uppdelat efter undersökningsår och kön (skolår 9). Möjligheten för ungdomar att pröva narkotika i länet har belysts sedan Efter en topp 1999 då var fjärde elev i skolår 9 angav att de någon gång haft möjlighet att pröva narkotika är denna andel procent både 2005 och 2007 (figur 39). Det är däremot vanligare att känna till någon som kan sälja narkotika, vilket gäller drygt var tredje elev i nian och så många som hälften i tvåan på gymnasiet. 68 Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

77 50 40 Procent Figur 39. Andel som har haft möjlighet att pröva narkotika uppdelat efter undersökningsår och kön (skolår 9). Använt narkotika Andelen elever som använt någon form av narkotika fördubblas mellan skolår 9 och år 2 på gymnasiet inom båda könen. Det innebär från 8 till 16 procent bland pojkarna, och från 6 till 11 procent bland flickorna (figur 40). Hasch/marijuana är det i särklass vanligaste medlet Procent Figur 40. Andel som någon gång använt narkotika uppdelat efter undersökningsår, kön och skolår (skolår 9 och år 2 på gymnasiet). Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

78 Aktuellt bruk av narkotika, det vill säga att ha använt narkotika under senaste 30 dagarna, gäller för två procent av flickorna i både skolår 9 och år 2 på gymnasiet. Bland pojkarna är motsvarande andel fyra procent. Det är samma förhållande som Attityder Majoriteten elever både i nian och tvåan på gymnasiet har en negativ inställning till narkotika och flickor är mer negativa än pojkar. Cirka nio av tio flickor anser att det är bra att användandet av narkotika är olagligt. Motsvarande andel bland pojkarna är åtta av tio (figur 41) Procent Figur 41. Andel som tycker det är bra att narkotika är olagligt uppdelat efter undersökningsår, kön och skolår (skolår 9 och år 2 på gymnasiet). 70 Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

79 Mindre än tio procent av flickorna anser att det är okey att använda hasch/marijuana medan detta gäller procent av pojkarna. Trots att flertalet har en restriktiv inställning har det skett en förskjutning med några procentenheter mot en mer tillåtande hållning speciellt bland pojkarna mellan 2005 och 2007 (figur 42) Procent Figur 42. Andel som tycker det är okey att använda hasch/marijuana uppdelat efter undersökningsår, kön och skolår (skolår 9 och år 2 på gymnasiet). Lokala variationer Ljusnarsberg är med 16 procent den kommun som har högst andel pojkar i nian som använt narkotika (se tabell i bilagan). Därefter följer Hällefors och Karlskoga med 14 respektive 13 procent. Även för flickornas del är det de två sistnämnda kommunerna som har en hög andel narkotikaanvändare med elva procent vardera. Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

80 Sniffning Frågeformuleringen om sniffning skiljer sig något mellan drogvaneundersökningarna och undersökningarna Liv & hälsa ung 2005/2007. Vid de tre första tillfällena frågades om olika typer av sniffningsmedel medan den lyder Har du sniffat någon gång? i de två senaste studierna och därmed överensstämmer mer med narkotikafrågan. Andelen som sniffat någon gång är högre bland pojkarna än bland flickorna i både nian och tvåan på gymnasiet oavsett undersökningsår (figur 43). Sju procent av pojkarna och fem procent av flickorna år 2007 har sniffat Procent Figur 43. Andel som sniffat någon gång uppdelat efter undersökningsår, kön och skolår (skolår 9 och år 2 på gymnasiet). 72 Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

81 Debutålder Det poängteras ofta att det är viktigt att höja debutåldern för olika typer av droger och en målsättning i många alkohol- och drogpolitiska program är att debutåldern ska höjas. Det finns också föreställningar om i vilken ordning olika medel introduceras hos ungdomarna. I figur 44 visas andelen elever i nian och tvåan på gymnasiet som ännu inte har till exempel druckit öl eller rökt. Bland både flickor och pojkar i skolår 9 är det vanligast att man har testat att dricka öl. För elever i både nian och tvåan på gymnasiet är det minst vanligt att man har sniffat eller rökt marijuana/hasch. Ej druckit öl Ej druckit sprit , skolår 9, gymn år 2 Ej druckit öl Ej druckit sprit , skolår 9, gymn år 2 Ej blivit berusad av alkohol Ej blivit berusad av alkohol Ej rökt Ej rökt Ej snusat Ej snusat Ej rökt marijuana/hasch Ej rökt marijuana/hasch Ej sniffat Ej sniffat Procent Procent Figur 44. Andel som inte har druckit öl, sprit, blivit berusade av alkohol, rökt, snusat, rökt marijuana/hasch eller sniffat fördelat på skolår och kön (skolår 9 och år 2 på gymnasiet år 2007). Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

82 I undersökningen Liv & hälsa ung har eleverna i skolår 9 och år 2 på gymnasiet fått svara på frågan Hur gammal var du när du (om någonsin) gjorde följande saker för första gången? och sedan presenterats för en rad olika alternativ. Av de drogrelaterade beteenden som är uppräknade anger flickorna lägst debutålder för rökning följt av att ha druckit öl (tabell 6). Bland pojkarna är det att ha rökt, snusat och ha druckit öl som är vanligast att debutera med. Debutåldern för att dricka sprit och att bli berusad hänger nära samman och är för elever i skolår 9 i medeltal runt 14 år, och ungefär ett år senare för eleverna i år 2 på gymnasiet. Det är en relativt liten andel som har rökt marijuana/hasch och debutåldern bland de som gjort det är förhållandevis hög, vilket speciellt gäller gymnasieungdomarna. Tabell 6. Medelålder för debut bland de som har testat fördelat på skolår, kön och företeelse (skolår 9 och år 2 på gymnasiet år 2007). Skolår 9 Gymn år 2 Skolår 9 Gymn år 2 Rökte sin första cigarett 13,1 14,0 13,0 14,1 Snusade första gången 13,7 14,9 13,2 14,0 Drack öl (minst ett glas) 13,6 14,3 13,4 14,1 Drack sprit (minst ett glas) 14,1 15,0 13,9 14,9 Blev berusad av alkohol 14,1 14,9 14,0 14,8 Rökte marijuana/hasch 14,0 15,6 13,9 15,6 Sniffade 13,7 14,7 13,4 14,7 74 Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

83 Inställning till drogrelaterade beteenden Ett sätt att få en uppfattning om ungdomarnas inställning till vad som skulle kunna kallas normbrytande beteenden är att fråga Vad skulle du tycka om din bästa kompis gjorde följande? och beskriva olika alternativ. Eleverna i skolår 9 och år 2 på gymnasiet har på detta sätt angett om de ogillar eller ogillar starkt att bästa kompisen röker, berusar sig, använder narkotika, sniffar, stjäl eller använder våld. na visar i klart högre utsträckning en negativ inställning till dessa beteenden jämfört med pojkarna (figur 45). Rangordningen mellan de olika alternativen är dock tämligen lika oavsett skolår/år och kön. Att stjäla från andra, prova amfetamin, heroin eller liknande liksom att sniffa är det som eleverna ogillar mest. Den mest tillåtande inställningen finns för att dricka sig berusad. Bland pojkarna är det endast drygt en av tio och bland flickorna två av tio som säger att de skulle ogilla detta hos bästa kompisen. Dricker sig berusad Röker cigaretter , skolår 9, gymn år 2 Dricker sig berusad Röker cigaretter , skolår 9, gymn år 2 Använder våld Använder våld Röker marijuana/hasch Röker marijuana/hasch Sniffar Sniffar Provar amfetamin/heroin Provar amfetamin/heroin Stjäl från andra Stjäl från andra Procent Procent Figur 45. Andel som skulle ogilla/ogilla starkt om bästa kompisen berusar sig, röker, använder våld, röker marijuana/hasch, sniffar, använder narkotika eller stjäl fördelat på kön och skolår (skolår 9 och år 2 på gymnasiet år 2007). Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

84 Spel Fyra av tio pojkar i tvåan på gymnasiet deltar i spel eller lotterier med pengar eller värdeföremål som vinst. År 2007 spelade 16 procent av pojkarna i år 2 på gymnasiet för minst 100 kronor den senaste månaden. Det är även relativt vanligt bland pojkar i nian att spela, 29 procent av pojkarna spelade år 2007 och 10 procent av pojkarna i nian spelade för minst 100 kronor. Andelarna som spelar är betydligt lägre för flickorna, 9 procent i nian och 15 procent i tvåan på gymnasiet år 2007 (figur 46). Andelen bland flickorna i både nian och tvåan på gymnasiet som spelat för minst 100 kronor den senaste månaden var år 2007 endast en procent Procent Figur 46. Andel elever som under de senaste 30 dagarna deltagit i spel eller lotterier med pengar eller värdeföremål som vinst uppdelat efter undersökningsår, kön och skolår. I frågan om fritidsaktiviteter i undersökningen från år 2005 svarade 15 procent av pojkarna i tvåan på gymnasiet och 9 procent av pojkarna i nian att de brukade spela på spelautomater som man kan vinna pengar på minst några gånger per månad. Motsvarande andelar bland flickorna var två procent både i nian och tvåan på gymnasiet. 76 Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

85 Fysisk aktivitet Träning på fritiden Vikten av fysisk aktivitet påtalas i många sammanhang. Jämfört med undersökningen år 2005 har det år 2007 skett en viss ökning i andelen flickor som på sin fritid tränar minst 30 minuter per gång så att de blir andfådda/svettas två eller flera gånger i veckan (figur 47). Den största ökningen framkommer för flickornas del i skolår 7 och 9. Majoriteten av de tillfrågade ungdomarna tränar på fritiden och pojkar i större utsträckning än flickor. Andelen totalt sett är högst i sjuan, 80 procent, sjunker till 71 procent i nian och minskar ytterligare till 64 procent i tvåan på gymnasiet. 100 Procent Figur 47. Andel elever som tränar mer än 30 minuter på fritiden minst två gånger per vecka uppdelat efter undersökningsår, kön och skolår. Det finns en grupp ungdomar som aldrig eller mer sällan än en gång i månaden tränar på sin fritid. I sjuan är det 7 procent, i nian 11 procent och bland eleverna i tvåan på gymnasiet 13 procent. Det är ingen större skillnad mellan flickor och pojkar härvidlag. Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

86 Simkunnighet Simkunnigheten bland ungdomarna har mätts med frågan Kan du simma 200 meter?. Ungefär nio av tio elever anger att de kan simma den sträckan (figur 48). Men det är således en av tio som inte kan det, vilket inte har förändrats nämnvärt mellan åren 2005 och Procent Figur 48. Andel som kan simma 200 meter uppdelat efter kön och skolår (år 2007) Det är dock stora skillnader i andelen simkunniga elever beroende på födelseland (figur 49). Närmare tre av tio, 28 procent, av de utlandsfödda eleverna ansåg sig inte vara simkunniga eller var osäkra på om de kunde simma, att jämföra med 6 procent bland svenskfödda och 11 procent bland svenskfödda elever med utlandsfödd förälder. Född i Sverige 5%1% Född i Sverige med minst en utlandsfödd förälder 8% 3% Själv född utanför Sverige 10% 18% 94% 89% 72% Kan simma 200 meter Vet ej Kan inte Figur 49. Andel elever som kan respektive inte kan simma 200 meter uppdelat på födelseland (skolår 7, 9 och år 2 på gymnasiet år 2007). 78 Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

87 Lokala variationer Andelen elever som brukar träna minst två gånger i veckan och i mer än 30 minuter åt gången på sin fritid varierar stort mellan länets kommuner (figur 50). Bland sjuorna är flickorna i Lindesberg och pojkarna i Hällefors de mest aktiva. För niornas del är det flickorna i Nora och pojkarna i Lindesberg som har högst andel som tränar på fritiden. Den lägsta andelen fysiskt aktiva flickor återfinns i Lekeberg för både flickor i sjuan, 57 procent, och nian, 54 procent. Även i Ljusnarsberg är andelen fysiskt aktiva flickor låg i relation till övriga kommuner i länet. Den lägsta andelen fysiskt aktiva pojkar återfinns i Degerfors bland sjuorna och i Laxå bland niorna. Kommun Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Procent 7 9 Kommun Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Procent Figur 50. Andel som tränar mer än 30 minuter på fritiden minst två gånger per vecka uppdelat efter kommun, kön och skolår (år 2007). Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

88 Matvanor I undersökningen Liv & hälsa ung år 2005 ställdes frågor om hur ofta eleverna äter eller dricker en viss typ av mat eller dryck. Andelen som äter snabbmat ofta är högre bland pojkar än bland flickor oavsett skolår (tabell 7). Den är också högre bland de äldre pojkarna i relation till de yngre. Denna tendens kan inte ses bland flickorna. Andelen som äter eller dricker godis, chips, ostbågar, läsk eller liknande varje dag är högre bland pojkar än bland flickor oavsett skolår. na är bättre på att äta frukt, grönsaker och bär än pojkarna. Det är endast procent bland pojkarna som gör det nästan varje dag. För deras del sjunker andelen med stigande ålder medan den istället ökar bland flickorna. Tabell 7. Mat- och dryckesvanor, procentuell andel uppdelat på skolår, kön och företeelse (år 2005). Äter/dricker Pizza, hamburgare, pommes frites, kebab eller annan snabbmat: Minst en gång per vecka Nästan varje dag Godis, chips, ostbågar, läsk eller liknande: Minst en gång per vecka Nästan varje dag Frukt, grönsaker eller bär: Minst en gång per vecka Nästan varje dag Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

89 I rapporten Tonåringarnas psykiska hälsa (Lindén-Boström, Persson, 2007) visade det sig att det finns ett samband mellan regelbundenhet i måltidsvanor och den psykiska hälsan. Elever med regelbundna vanor hade en klart lägre andel med psykisk ohälsa och speciellt gällde det flickorna. Regelbundenheten i måltidsvanor bedömdes utifrån en fråga i Liv & hälsa ung 2005 om hur ofta man äter frukost, lagad lunch och lagad mat på kvällen. De elever som äter detta varje dag anses ha regelbundna måltidsvanor. De elever som äter frukost, lagad lunch och lagad mat på kvällen mindre ofta än fyra dagar i veckan anses ha oregelbundna måltidsvanor. I tabell 8 kan utläsas att det är mer vanligt med regelbundna matvanor bland pojkarna än bland flickorna men i båda grupperna sjunker andelen mellan skolår 7 och år 2 på gymnasiet. Andelen med regelbundna måltidsvanor är särskilt låg, procent, bland flickor i nian och tvåan på gymnasiet. Tabell 8. Måltidsvanor, procentuell andel uppdelat på skolår och kön (år 2005). Måltidsvanor: Regelbundna Varken eller Oregelbundna Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

90 Vikt Övervikt och speciellt fetma har blivit ett ökande problem i västvärlden de senaste decennierna. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) har de flesta industrialiserade länder nu nått epidemiska proportioner när det gäller övervikt och fetma. Ett högt BMI under uppväxtåren ökar risken för fetma senare i livet. Övervikt och fetma i unga år ökar risken för sjukdomar och förtidig död i vuxen ålder (Branca, Nikogosian, Lobstein, 2007). Eleverna i Liv & hälsa ung har själva fått skriva in sin längd och vikt. Utifrån dessa svar har de sedan delats in i olika viktkategorier enligt ett speciellt klassificeringssystem för barn och ungdomar (Cole et al., 2000). Dessa klassindelningar motsvarar den indelning enligt Body Mass Index (BMI) som används i den vuxna befolkningen. Att dela in eleverna efter olika kroppsvikt har vissa brister. Dels finns det en risk att eleverna inte har en korrekt vetskap om sin längd och vikt eftersom de flesta fortfarande växer. Dels kan jämförelser bli mer osäkra eftersom vissa grupper är små, vilket exempelvis gäller gruppen med fetma. 82 Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

91 Mellan åren 2005 och 2007 har det inte skett några större förändringar med avseende på övervikt och fetma (figur 51). Den största ökningen, tre procentenheter, syns bland pojkar i skolår 7. na har även i respektive skolår en något högre andel med övervikt och fetma är flickorna Fetma Övervikt Procent Figur 51. Andel med övervikt respektive fetma uppdelat efter undersökningsår, kön och skolår. Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

92 Sex & preventivmedel En tämligen stor del av eleverna både i skolår 9 och år 2 på gymnasiet har haft samlag och flickorna i högre grad än pojkarna (figur 52). Generellt har fyra av tio ungdomar i nian haft samlag och sju av tio i tvåan på gymnasiet. 100 Procent Figur 52. Andel som haft samlag någon gång uppdelat efter undersökningsår, kön och skolår. På frågan När du hade samlag senast, vilket preventivmedel använde ni?, svarar 19 procent i skolår 9 att de inte använt något preventivmedel. Motsvarande andel i tvåan på gymnasiet är 16 procent. Detta är i nivå med resultaten från undersökningen na anger i större utsträckning än pojkarna att de använder någon form av preventivmedel. 84 Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

93 8. Livsvillkor Barn- och ungdomars vardag präglas av olika livsvillkor. Det finns livsvillkor som inte går att påverka såsom kön, ålder och etnisk bakgrund. Andra livsvillkor kan påverkas av individen och genom olika former av insatser på individ-, grupp- och samhällsnivå. I detta avsnitt redovisas ungdomarnas livsvillkor inom områdena familj, skola och fritid uppdelat efter kön och skolår. Två av tre elever i sjuan och ungefär sex av tio elever i nian och tvåan på gymnasiet bor tillsammans med både sin mamma och pappa. Sju av tio elever uppger att båda föräldrarna har arbete. Eleverna i nian upplever en något sämre kontakt med föräldrarna än eleverna i sjuan och tvåan på gymnasiet. De elever som upplever att de kan vara med och påverka det man gör i skolan trivs mycket bättre i skolan. Drygt nio av tio elever upplever att de har kamrater i skolan som vill vara med dem. Mobbning och att ha blivit utsatt för våld i skolan är vanligast bland eleverna i skolår 7. Nästan var femte elev i nian och tvåan på gymnasiet upplever att de har blivit kränkta eller illa behandlade av någon vuxen på skolan. Andelen föreningsaktiva är högst i skolår 7. Två av tre elever är aktiva inom någon organiserad fysisk aktivitet, men drygt var fjärde elev är inte föreningsaktiv alls. Nästan var fjärde flicka och var tredje pojke har blivit skadad eller råkat ut för olycksfall som lett att man sökt sjuk- eller tandvård under det senaste året. Drygt hälften av skadorna/olyckorna sker i samband med någon form av fysisk aktivitet och ungefär en femtedel sker i skolan. Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

94 Familj Familjeförhållandena är viktiga ur en rad olika aspekter och de utgör en väsentlig del av ungdomars uppväxtmiljö. I analysen av tonåringarnas psykiska hälsa framkom bland annat att såväl familjetyp, föräldrarnas sysselsättning som relationen till föräldrarna hade samband med ungdomarnas psykiska hälsa. Som exempel kan nämnas att elever som bor tillsammans med både mamma och pappa har en lägre andel med psykisk ohälsa jämfört med dem som bor med antingen en förälder, har ett växelvis boende mellan föräldrarna eller bor i en familj med en styvförälder. Ensamboende elever har högst andel psykisk ohälsa jämfört med andra kategorier. Elever till förvärvsarbetande föräldrar rapporterar en lägre andel psykisk ohälsa jämfört med andra (Lindén-Boström, Persson, 2007). Familjetyp och boende Familjetyp, det vill säga vem eller vilka man bor tillsammans med, är en del av i ungdomarnas uppväxtmiljö. De flesta ungdomar bor tillsammans med sin mamma och pappa (tabell 9). I skolår 7 gäller det cirka två tredjedelar av eleverna, i nian och i tvåan på gymnasiet sjunker andelen till runt 60 procent. Ungefär en tredjedel bor antingen hos en förälder, växelvis hos båda föräldrarna eller i en familj med någon styvförälder. I framför allt tvåan på gymnasiet är det ett antal elever som bor ensamma eller med någon annan vuxen än föräldrar, nio procent av flickorna och sju procent av pojkarna bor på detta sätt. Det finns även ett fåtal elever i skolår 9 som bor ensamma eller med en annan vuxen. 86 Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

95 Tabell 9. Andel elever uppdelat på olika typer av familjeförhållanden i boendet, skolår och kön, kolumnprocent (år 2007). Bor med: Mamma och pappa Endast mamma Endast pappa Växelvis/"styvfamilj" Annan vuxen Bor ensam * 0 4 * 2 4 *Alternativet fanns ej med i enkäten för skolår 7 Vilken typ av bostad familjen har speglar delvis den ekonomiska situationen. Generellt sett är boendestandarden hög i Sverige och i ett internationellt perspektiv är den jämnt fördelad. Från bland annat undersökningen Liv & hälsa i den vuxna befolkningen har dock visats att det finns stora skillnader i typ av bostad mellan olika grupper. Exempelvis bodde två tredjedelar av de ensamstående mödrarna i hyreslägenhet till skillnad mot de sammanboende med barn där två tredjedelar istället bodde i egen villa eller radhus (Lindén-Boström, 2003). Från Liv & hälsa ung 2007 framgår att cirka sex av tio av länets elever bor i villa och ungefär två av tio bor i hyreslägenhet (tabell 10). Andelen boende i villa är högst i skolår 7 och lägst i gymnasiets år 2. Det omvända förhållandet gäller för hyreslägenhet, det vill säga där är andelen högst i tvåan på gymnasiet och lägst i skolår 7. Ett litet antal elever har svarat annat boende, vilket kan innebära någon form av inackorderingshem. Tabell 10. Andel elever uppdelat på olika typer av boenden, kolumnprocent (år 2007). Typ av boende Villa Hyreslägenhet Radhus/kedjehus Bostadsrätts-/andelslägenhet Kombination av olika boenden Annat boende Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

96 Beroende på om ungdomarna bor tillsammans med sin mamma och pappa eller med endast en av föräldrarna återspeglar sig det i boendeformen. I det första fallet bor 73 procent i villa och 12 procent i hyreslägenhet (övriga familjeförhållanden redovisas inte här). Motsvarande andelar bland dem som bor med en ensamstående förälder är 37 respektive 43 procent. Men även inom gruppen ensamstående finns en avsevärd skillnad i boendeform med hänsyn tagen till om barnet bor med mamman eller pappan (figur 53). Närmare hälften av de ensamstående mammorna bor i hyreslägenhet och cirka var tredje i villa. Bland de ensamstående fäderna bor den största delen i villa, 58 procent, och var fjärde i hyreslägenhet. Bor med både mamma och pappa Bor enbart med pappa Bor enbart med mamma 15% 12% 17% 25% 21% 47% 73% 58% 32% hyreslägenhet villa annan typ av boende Figur 53. Andel som bor tillsammans med både mamma och pappa, endast med pappa eller endast med mamma uppdelat efter olika boendeformer (skolår 7, 9 och år 2 på gymnasiet år 2007). 88 Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

97 Födelseland Vilken etnisk bakgrund man har utgör en del av livsvillkoren och den samvarierar med hälsa. Infödda svenskar har generellt sett en bättre hälsa än utrikesfödda. I Liv & hälsa ung är det möjligt att skilja mellan att själv vara född i Sverige och att ha svenskfödda föräldrar, att själv vara född i Sverige och ha minst en utlandsfödd förälder respektive att själv vara född utomlands. Majoriteten elever, närmare 80 procent, har svenskt ursprung, det vill säga de har svenskfödda föräldrar och är själva födda i Sverige (figur 54). Cirka 14 procent har minst en förälder som är utlandsfödd och omkring åtta procent är själva födda utomlands. 8% 14% 78% Född i Sverige Född i Sverige, minst en utlandsfödd förälder Född utanför Sverige Figur 54: Ursprung, procentuell fördelning (skolår 7, 9 och år 2 på gymnasiet år 2007). Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

98 Föräldrarnas sysselsättning Föräldrarnas sysselsättning, det vill säga om de förvärvsarbetar eller inte, har visat sig ha starkt samband med barnens psykiska hälsa. Detta har tidigare beskrivits bland annat i en rapport om föräldrars livsvillkor och barns hälsa som grundar sig på undersökningen Liv & hälsa bland den vuxna befolkningen år 2000 (Lindén-Boström, 2003). Barn till förvärvsarbetande föräldrar visade sig ha bättre psykisk hälsa än barn till föräldrar utan arbete. I rapporten om tonåringarnas psykiska hälsa visade sig detta samband vara särskilt starkt bland pojkarna där det var en högre andel nedstämda bland de pojkar som hade arbetslösa föräldrar efter att hänsyn tagits till en rad andra faktorer som samvarierar med psykisk hälsa (Lindén-Boström, Persson, 2007). Majoriteten elever har två föräldrar som förvärvsarbetar och var fjärde elev har en förvärvsarbetande förälder (figur 55). Det är fem procent som anger att ingen förälder förvärvsarbetar och det rör sig då oftast om arbetslöshet, långtidssjukskrivning eller förtidspension. 5% 25% 70% Båda föräldrarna arbetar En förälder arbetar Ingen förälder arbetar Figur 55. Föräldrarnas sysselsättningsstatus, procentuell fördelning (skolår 7, 9 och år 2 på gymnasiet år 2007). 90 Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

99 Kontakt med föräldrar Att ha god kontakt med sina föräldrar främjar både den psykiska och allmänna hälsan. I Liv & hälsa ung 2005 framkom att de elever som instämde i påståendet att de alltid kan lita på sina föräldrar när det verkligen gäller hade betydligt bättre psykisk hälsa än de som inte instämde (Lindén-Boström, Persson, 2007). Andelen som instämmer i påståendet är lägst i nian för både flickor och pojkar (figur 56). 100 Procent Figur 56. Andel som instämmer helt och hållet i påståendet att de alltid kan lita på sina föräldrar när det verkligen gäller uppdelat efter kön och skolår (år 2005). I enkäten år 2005 fick eleverna ta ställning till om de instämde i påståendet att föräldrarna frågar dem vad de tycker innan de fattar beslut som rör dem. Även för detta påstående är andelen som instämmer lägst bland eleverna i nian (figur 57). Det är något vanligare att flickorna instämmer helt i påståendet oavsett skolår Procent Figur 57. Andel som instämmer helt och hållet i påståendet att deras föräldrar frågar dem vad de tycker innan de tar beslut om saker som påverkar dem uppdelat efter kön och skolår (år 2005). Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

100 Skola Trivsel och demokrati Elever tillbringar en stor del av sin vakna tid i skolan. I likhet med att vuxna i arbetslivet ska ha en god arbetsmiljö ska också elevernas skolmiljö vara bra ur såväl fysisk som social synpunkt och bidra till hälsa. Bland vuxna har arbetstrivsel visat sig ha starka samband med både allmän hälsa och psykisk hälsa (Berglund et al., 2003, Molarius et al., 2006). I Liv & hälsa ung 2005 framkom att det är en stor skillnad i andel med psykisk ohälsa i förhållande till trivsel i skolan. Elever som trivdes bra hade en avsevärt lägre andel som känt sig nedstämda jämfört med dem som trivdes dåligt i skolan (Lindén-Boström, Persson, 2007). Majoriteten elever trivs i skolan (figur 58). Jämfört med år 2005 är det några procentenheter högre andel som säger att de trivs mycket eller ganska bra I skolår 7 och 9 trivs pojkarna i större utsträckning än flickorna medan det omvända förhållandet gäller i tvåan på gymnasiet Procent Figur 58. Andel som trivs mycket eller ganska bra i skolan uppdelat efter undersökningsår, kön och skolår. 92 Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

101 Elevdemokrati är något som ofta omnämns. Speciellt bland flickorna var detta något som i Liv & hälsa ung 2005 visade sig ha samband med den psykiska hälsan. Att inte få vara med att påverka var en riskfaktor för psykisk ohälsa (Lindén-Boström, Persson, 2007). I skolår 7 och i gymnasiets år 2 är det vanligare bland flickorna att de känner att de kan vara med och påverka det man gör i skolan. I nian, där andelen är som lägst, är det dock ingen större skillnad mellan pojkar och flickor (figur 59). 50 Procent Figur 59. Andel som tycker att de får vara med och påverka det man gör i skolan nästan alltid/ganska ofta uppdelat efter undersökningsår, kön och skolår. Att kunna påverka vad som görs i skolan och att trivas i skolan hänger nära samman oavsett kön och skolår. Nära nio av tio elever som känner att de ganska ofta eller nästan alltid kan vara med och påverka det man gör i skolan säger att de trivs i skolan (figur 60, nästa sida). Elever som nästan aldrig eller ganska sällan får vara med och påverka trivs i lägre grad, vilket gäller sju av tio. Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

102 Kan sällan påverka det man gör i skolan Kan ibland påverka det man gör i skolan Kan ofta påverka det man gör i skolan 9% 16% 4% 9% 3% 21% 70% 80% Trivs mycket/ganska bra Trivs "så där" Trivs mycket/ganska dåligt 88% Figur 60. Skoltrivsel, procentuell fördelning uppdelat efter hur mycket eleverna får vara med och påverka det man gör i skolan (skolår 7, 9 och år 2 på gymnasiet år 2007). Skolk Skolk förekommer i minst utsträckning i skolår 7, där cirka fem procent säger att de skolkat två eller flera gånger i månaden (figur 61). Andelen ökar markant i nian och i år 2 på gymnasiet skolkar ungefär var fjärde elev så pass ofta Procent Figur 61. Andel som skolkat minst två gånger i månaden uppdelat efter undersökningsår, kön och skolår. 94 Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

103 Sociala relationer Goda kamratkontakter är viktigt för att man ska må bra. Det stora flertalet, drygt nio av tio elever instämmer i påståendet Jag har kamrater i skolan som vill vara med mig. Mellan åren 2005 och 2007 har andelen som har kamrater i skolan ökat några procentenheter. Ökningen är störst bland pojkar och år 2007 var det vanligare bland pojkar än bland flickor att ha kamrater i skolan oavsett skolår. År 2005 var förhållandet det omvända (figur 62) Procent Figur 62. Andel som har kamrater i skolan som vill vara med dem uppdelat efter undersökningsår, kön och skolår. I analysen av tonåringarnas psykiska hälsa framkom att de elever som inte hade kamrater i skolan upplevde psykisk ohälsa i avsevärt högre grad än andra (Lindén-Boström, Persson, 2007). Det är också stor skillnad i upplevd skoltrivsel mellan elever som har kamrater att vara med i skolan jämfört med dem som inte har det. I den förstnämnda gruppen säger fyra procent att de trivs dåligt i skolan. Bland dem som inte har kamrater att vara med under skoldagen är andelen som trivs dåligt elva gånger så hög, 44 procent. Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

104 Mobbning är vanligast i sjuan och minst förekommande i tvåan på gymnasiet (figur 63). I sjuan är det 18 procent som har blivit mobbade av sina skolkamrater någon gång under terminen. I nian är motsvarande andel 13 procent och i tvåan på gymnasiet 7 procent. Detta är ungefär samma förhållande som rådde Våld mellan elever förekommer och det är vanligast i skolår 7 och vanligare i skolår 9 än i år 2 på gymnasiet (figur 63). är mer än dubbelt så utsatta jämfört med flickor. På frågan Har du under den här terminen blivit slagen, sparkad eller utsatt för annat våld i skolan? svarar 22 procent av pojkarna i sjuan, 16 procent i nian och 7 procent i tvåan på gymnasiet att de blivit det minst en gång under terminen. Motsvarande andelar bland flickorna är tio, sex respektive två procent. Det finns ett samband mellan mobbning och våld i skolan, det vill säga över hälften av dem som har blivit mobbade har också blivit utsatta för någon form av våld Mobbade Våldsutsatta Mobbade Våldsutsatta Mobbade Våldsutsatta Mobbade Våldsutsatta Mobbade Våldsutsatta Mobbade Våldsutsatta Procent Figur 63. Andel som blivit mobbade eller blivit slagna, sparkade eller utsatta för annat våld i skolan under terminen uppdelat efter kön och skolår (år 2007). 96 Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

105 I frågeformuläret till eleverna i skolår 9 och år 2 på gymnasiet ställdes en fråga om man blivit kränkt eller illa behandlad av någon vuxen på skolan under terminen. Knappt var femte elev i skolår 9 och gymnasiets år 2 upplever att det har hänt minst en gång. Andelen som känt sig utsatt på detta sätt är högst bland flickor i tvåan på gymnasiet och bland pojkar i nian. Det är bland elever i gymnasiet som den största skillnaden mellan flickor och pojkar återfinns (figur 64) Procent Figur 64. Andel som blivit kränkta eller illa behandlade av någon vuxen på skolan under terminen uppdelat efter kön och skolår. Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

106 Lokala variationer Andelen elever som trivs i skolan varierar mellan länets olika kommuner. I vissa säger nio av tio att de trivs mycket eller ganska bra medan det i andra är så få som hälften. Ljusnarsbergs kommun har länets lägsta andel elever som trivs i både sjuan och nian (figur 65). Länets högsta andelar som trivs i skolan återfinns i skolår 7 bland flickorna i Nora och bland pojkarna i Laxå. Med några få undantag är det vanligare att trivas bland eleverna i sjuan än i nian. Kommun Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Procent Kommun Procent Figur 65. Andel som trivs mycket eller ganska bra i skolan uppdelat efter kommun, kön och skolår (år 2007). 98 Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

107 Fritid Föreningsaktivitet Andelen föreningsaktiva är högst bland de yngsta eleverna och lägst bland de äldsta (figur 66). Som föreningsaktiva räknas de elever som svarat att de har varit med i någon organiserad fysisk aktivitet/sport eller annan förening, klubb, sällskap eller organisation under de senaste tolv månaderna. Oavsett skolår så är det något vanligare bland pojkar att vara föreningsaktiva Procent Figur 66. Andel föreningsaktiva elever uppdelat efter undersökningsår, kön och skolår (år 2005). Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

108 Trots att föreningsaktivitet är något vanligare bland pojkar och yngre elever, så är fördelningen mellan organiserad fysisk aktivitet/sport och annan typ av föreningsaktivitet likartad oavsett kön och ålder. Därför redovisas denna fördelning för samtliga elever år 2005 sammantaget i figur 67. Av alla elever var nästan tre av fyra, 74 procent, föreningsaktiva. Mest förekommande är att vara med i någon organiserad fysisk aktivitet/sport, vilket gäller drygt två av tre, 67 procent, av eleverna. Nära en tredjedel, 31 procent, av eleverna är dessutom aktiva både på detta sätt och i annan förening, klubb, sällskap eller organisation. 26% 36% 31% 7% Organiserad fysisk aktivitet/sport Annan förening, klubb sällskap eller organisation Aktiv i båda typerna av föreningsliv Ej föreningsaktiv Figur 67. Föreningsaktivitet, procentuell fördelning (skolår 7, 9 och år 2 på gymnasiet år 2005). 100 Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

109 Andra fritidsaktiviteter I enkäten år 2005 fick eleverna svara på frågor som handlade om hur ofta de brukar göra vissa uppräknade aktiviteter som kan kopplas till kulturell verksamhet. Svarsalternativen var: aldrig, någon eller några gånger per år, några gånger i månaden, minst en gång i veckan samt nästan varje dag. I tabell 11 redovisas andelar för några av svarsalternativen för dessa frågor. Det är vanligare bland flickor att läsa böcker, besöka biblioteket och ägna sig åt en hobby såsom att spela instrument, sjunga måla eller liknande. Att läsa böcker för nöjes skull är vanligast bland elever i sjuan, och då särskilt bland flickorna där fler än hälften läser sådana böcker minst en gång per vecka. Ungefär tre av tio pojkar ägnar sig åt en hobby oavsett skolår. Bland flickorna är detta vanligast i sjuan där 44 procent gör detta minst en gång per vecka. Tabell 11. Andel som aldrig respektive minst en gång per vecka läser böcker, går på bibliotek och/eller ägnar sig åt en hobby uppdelat på skolår och kön (år 2005) Läser böcker för nöjes skull (ej skolböcker) Aldrig Minst en gång per vecka Går på biblioteket Aldrig Minst en gång per vecka Ägnar sig åt en hobby (spelar instrument, sjunger, målar etc.) Aldrig Minst en gång per vecka Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

110 går ofta på idrottsevenemang som åskådare, fyra av tio gör det flera gånger i månaden (tabell 12). däremot går mer på musikarrangemang minst någon eller några gånger per år. En övervägande majoritet av eleverna uppger att de aldrig går på museum eller utställningar. Totalt sett så anger 15 procent av eleverna att de aldrig går på vare sig idrottsevenemang, musikarrangemang eller museum/utställningar. Tabell 12. Andel som aldrig respektive minst några gånger i månaden går på idrottsevenemang, musikarrangemang och/eller museum/utställningar uppdelat på skolår och kön (år 2005) Går på idrottsevenemang som åskådare Aldrig Minst några ggr i månaden Går på musikarrangemang Aldrig Minst några ggr i månaden Går på museum/utställningar Aldrig Minst några ggr i månaden Andelen elever som går till kyrka, moské, synagoga eller liknande minst en gång per vecka var sex procent. Tre av fyra pojkar, 75 procent, och drygt sju av tio flickor, 71 procent, uppgav att de aldrig går till denna typ av institution. Fritidsgården besöks främst av pojkar i skolår 7. Av dessa går 26 procent dit minst en gång per vecka. För flickorna i samma ålder är andelen 19 procent. Motsvarande siffror för elever i skolår 9 är 8 procent bland flickorna och 17 procent bland pojkarna. Flertalet elever i tvåan på gymnasiet går aldrig till fritidsgården. Detta gäller speciellt flickorna med 94 procent, vilket kan jämföras med 81 procent av pojkarna. 102 Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

111 I enkäten år 2005 ställdes även ett antal frågor om hur ofta eleverna brukade umgås med kompisar under något mer ostrukturerade former. Tabell 13 beskriver andelar för de två ytterligheterna nästan varje dag och aldrig. I rapporten om tonåringarnas psykiska hälsa konstaterades att det existerar ett samband mellan den psykiska hälsan och att umgås med kompisar på detta sätt (Lindén-Boström, Persson, 2007). Att ha mycket av sådana aktiviteter som till exempel att gå ut med kompisar på stan samvarierar med både sämre levnadsvanor och psykisk ohälsa. Att aldrig ägna sig åt att umgås med kamrater på detta sätt samvarierar också med framförallt den psykiska hälsan, då det är vanligare att vara nedstämd ofta i denna grupp. Tabell 13. Andel som aldrig respektive nästan varje dag är på stan/centrum, går på disco etc. och/eller är med kompisar på kvällen uppdelat på skolår och kön (år 2005) Gå ut med kompisar på stan/centrum Aldrig Nästan varje dag Gå ut på disco, kafé etc. Aldrig Nästan varje dag Vara hemma hos/med kompisar på kvällen Aldrig Nästan varje dag Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

112 Det är något vanligare bland flickor att vara ensam nästan varje dag på sin fritid, andelen ökar från 11 procent i skolår 7 till 16 procent i år 2 på gymnasiet. För pojkarna är motsvarande andelar 8 och 13 procent (figur 68). I rapporten om tonåringarnas psykiska hälsa visades att psykisk ohälsa var klart kopplat till att vara ensam på fritiden Procent Figur 68. Andel som är ensamma nästan varje dag på sin fritid uppdelat efter kön och skolår (år 2005). 104 Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

113 Olycksfall och säkerhet I undersökningen 2005 fick eleverna svara på om de under det senaste året blivit skadade eller varit med om en olycka som lett till att de fick uppsöka vårdcentral, tandläkare eller sjukhus. Det var ingen större skillnad i andelen som varit med om något sådant beroende på vilket skolår eleven tillhörde. Däremot kunde en skillnad mellan könen utläsas. Nära var fjärde flicka, 24 procent, och nästan var tredje pojke, 32 procent, hade varit med om en skada eller olycka som lett till sjukeller tandvård under det senaste året (figur 69). 7% 11% 17% 21% 76% 68% Ej olycksfall/skada 1 gång 2 eller fler gånger Ej olycksfall/skada 1 gång 2 eller fler gånger Figur 69. Andel som har blivit skadade eller råkat ut för olycksfall som lett till att man sökt sjuk- eller tandvård under senaste året uppdelat efter kön (skolår 7, 9 och år 2 på gymnasiet år 2005). Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

114 I enkäten frågades även om platsen och vilken aktivitet man utfört vid tillfället för skadan eller olyckan. Fördelningen av var man befunnit sig vid skadetillfället skiljer sig inte nämnvärt åt för elever i olika skolår, däremot finns det vissa skillnader mellan flickor och pojkar. Därför redovisas i figur 70 de olika alternativen sammantaget för samtliga skolår uppdelat för flickor respektive pojkar. Totalt sett sker ungefär en femtedel av skadorna/olycksfallen i skolan. Det är vanligare bland pojkar att råka ut för skador på skolgården, sju respektive fyra procent. Bland både pojkar och flickor är det 15 procent som skadat sig i gymnastiksalen eller på annan plats i skolan. Det är vanligare bland flickor att skada sig hemma, var femte skada eller olycksfall bland flickorna har skett i hemmet medan knappt var sjunde skada/olycksfall bland pojkarna har skett hemma. Bland de specificerade alternativen framgår dock att det är vanligast att skada sig i samband med idrott. Totalt sett skedde nästan var tredje skada eller olycksfall på en idrottsanläggning eller i gymnastiksalen på skolan. 106 Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

115 Annan plats 26% Idrottsanläggning 22% På väg till eller från skolan 4% Skolgåden 4% Bostadsområdet 4% Stan/centrum 5% Annan plats i skolan 6% Hemma 20% Gymnastiksalen i skolan 9% Annan plats 25% Idrottsanläggning 24% På väg till eller från skolan 4% Skolgåden 7% Bostadsområdet 5% Stan/centrum 6% Annan plats i skolan 6% Gymnastiksalen i skolan 9% Hemma 14% Figur 70. Plats för skada eller olycksfall bland, procentuell fördelning uppdelat efter kön (skolår 7, 9 och år 2 på gymnasiet år 2005). Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

116 Inte heller aktiviteterna som utfördes vid skadetillfället/olyckan skiljer sig särskilt mycket åt mellan de olika skolåren, däremot finns även här vissa könsskillnader. Därför redovisas i figur 71 de olika alternativen sammantaget för samtliga skolår uppdelat för flickor respektive pojkar. Den i särklass vanligaste aktiviteten bland både flickor och pojkar är någon form av sportutövning. Drygt hälften av skadorna/olyckorna, 51 procent, bland både flickor och pojkar skedde i samband med att de åkte inlines, skateboard, skridskor, skidor eller snowboard, promenerade, sprang, cyklade, red eller tävlade/tränade i någon annan sport. Slagsmål är en mer än dubbelt så vanlig orsak till skador eller olyckor bland pojkarna, nio procent mot fyra procent bland flickorna. 108 Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

117 Åkte inlines eller skateboard 1% Annat 36% Åkte moped eller MC 4% Slogs 4% Festade 5% Åkte skridskor, skidor eller snowboard 5% Promenerade/ sprang 7% Tävlade, tränade i någon annan sport 22% Red 8% Cyklade 8% Annat 28% Åkte inlines eller skateboard 4% Åkte moped eller MC 8% Slogs 9% Tävlade, tränade i någon annan sport 22% Red 1% Festade 4% Åkte skridskor, skidor eller snowboard 10% Promenerade/ sprang 5% Cyklade 9% Figur 71. Utförd aktivitet vid skada eller olycksfall, procentuell fördelning uppdelat efter kön (skolår 7, 9 och år 2 på gymnasiet år 2005). Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

118 Lokala variationer Andelen föreningsaktiva flickor i skolår 7 är högst i Degerfors, 87 procent, och lägst i Hällefors, 58 procent (figur 72). Även i skolår 9 har Degerfors den högsta andelen föreningsaktiva flickor. Lekeberg är den kommun som har lägst andel föreningsaktiva i skolår 9 bland både flickor och pojkar, 53 respektive 61 procent. Bland pojkar i skolår 7 återfinns den högsta andelen föreningsaktiva i Kumla och den lägsta i Ljusnarsbergs kommun, 84 respektive 63 procent. Kommun Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Procent 7 9 Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Procent Figur 72. Andel elever som var aktiva i organiserad fysisk aktivitet/sport eller annan förening, klubb, sällskap eller organisation uppdelat efter kommun, kön och skolår (år 2005). Kommun Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

119 9. Hälsa Ungdomarna har svarat på ett antal frågor som berör både den fysiska och psykiska hälsan. I detta avsnitt redovisas allmänt hälsotillstånd, olika hälsobesvär, psykisk hälsa och funktionsnedsättningar. Åtta av tio flickor och närmare nio av tio pojkar tycker att de har ett gott allmänt hälsotillstånd. har mer besvär än pojkar i form av huvudvärk, ont i magen, trötthet, värk och dålig sömn. Att ha flera hälsobesvär är tre till fyra gånger så vanligt bland flickor som bland pojkar. har mer psykisk ohälsa än pojkar i form av stress, nervositet, ängslan/oro och nedstämdhet. Andelen pojkar som ser ljust på framtiden för sin egen del är något högre än bland flickorna. Den vanligaste namngivna funktionsnedsättningen är att ha läs- och skrivsvårigheter och den näst vanligaste är hörselnedsättning. En tredjedel av de elever som har hörselnedsättning har ofta besvär av tinnitus/öronsus. Funktionsnedsättning av något slag är vanligare bland pojkar än bland flickor. Majoriteten ungdomar ser ljust på framtiden. Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

120 Allmän hälsa Det stora flertalet av ungdomarna tycker att de mår bra (figur 73). Jämfört med undersökningen 2005 är det generellt sett en något högre andel som säger sig ha en bra allmän hälsa På frågan Hur mår du rent allmänt svarar 88 procent i skolår 7, 83 procent i skolår 9 och 84 procent i gymnasiets år 2 att de mår mycket bra/bra. Det är dock cirka tio procentenheters skillnad mellan flickors och pojkars hälsa. Det vill säga det är pojkarna inom respektive skolår som anger bäst hälsa. Det finns en grupp på omkring tre fyra procent som säger att de mår dåligt/mycket dåligt. Det är dubbelt så vanligt bland flickorna att svara så Procent Figur 73. Andel som rent allmänt mår bra eller mycket bra uppdelat efter undersökningsår, kön och skolår. 112 Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

121 Lokala variationer Mönstret att pojkar i större utsträckning anger god hälsa består även när materialet bryts ner på kommunnivå (figur 74). Bland pojkarna i sjuan är det endast i Ljusnarsberg och Hallsberg där mindre än nio av tio instämmer i att de har en mycket bra/bra allmän hälsa. För flickorna i sjuan varierar detta mellan 72 procent i Hallsberg och 89 procent i Lekeberg och Hällefors. I skolår 9 är det pojkarna i Lindesberg som har högst andel med god hälsa och Laxå lägst. Även flickorna i Laxå har en förhållandevis låg andel med bra hälsa i den åldersgruppen. Men ytterligare sex andra kommuner har en fjärdedel av flickorna som inte anser att de har en god allmän hälsa. na i skolår 9 i Nora kommun anger lägst andel, 69 procent, med god hälsa. Kommun Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Procent 7 9 Kommun Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Procent Figur 74. Andel som rent allmänt mår bra eller mycket bra uppdelat efter kommun, kön och skolår (år 2007). Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

122 Besvär Huvudvärk Huvudvärk är vanligt framför allt bland flickor i skolår 9 och år 2 på gymnasiet (figur 75). En av fyra elever i nian och tvåan på gymnasiet har ofta eller alltid under de tre senaste månaderna haft huvudvärk. Migrän ingår inte här utan redovisas separat. Det är mer än dubbelt så vanligt att flickorna anger huvudvärk som att pojkarna gör det. Förutom bland flickorna i nian är det en något lägre andel som uppger huvudvärk 2007 jämfört med Procent Figur 75. Andel som under de senaste tre månaderna haft huvudvärk (ej migrän) ofta eller alltid uppdelat efter undersökningsår, kön och skolår. Migrän anges av en mindre del av eleverna. Det är mellan två och fyra procent bland både flickor och pojkar i de olika årskurserna som säger att de ofta eller alltid under de tre senaste månaderna haft migrän. Det är i stort sett samma förhållande som år Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

123 Ont i magen anger i högre grad än pojkar att de ofta eller alltid har ont i magen under en tremånadersperiod (figur 76). I skolår 7 och 9 är skillnaden tre gånger så stor för att öka till fyra gånger i år 2 på gymnasiet. För flickornas del stiger andelen med magont ju äldre de blir. Bland pojkarna däremot är andelen omkring fem procent över samtliga tre skolår. Jämfört med 2005 års undersökning är det något lägre andelar med ont i magen Procent Figur 76. Andel som under de senaste tre månaderna haft ont i magen ofta eller alltid uppdelat efter undersökningsår, kön och skolår. Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

124 Värk i axlar, skuldror eller nacke Det är mer än dubbelt så vanligt att flickor säger att de har värk i axlar, skuldror eller nacke i skolår 7 och 9 jämfört med pojkarna (figur 77). I gymnasiets år 2 har skillnaden utökats till att vara tre gånger så stor. Det är tre av tio flickor i tvåan på gymnasiet som anger att de ofta eller alltid under de tre senaste månaderna haft den här typen av värk. Motsvarande andel bland pojkarna är en av tio. Jämfört med 2005 är det något lägre andelar bland pojkarna som anger besvär av det här slaget år För flickornas del är bilden mer varierad med en liten nedgång i skolår 9 och en smärre uppgång i gymnasiets år Procent Figur 77. Andel som under de senaste tre månaderna haft värk i axlar/skuldror/nacke ofta eller alltid uppdelat efter undersökningsår, kön och skolår. 116 Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

125 Trötthet och orolig sömn Trötthet är vanligt bland eleverna, speciellt bland flickorna i skolår 9 och år 2 på gymnasiet (figur 78). Över hälften av nians flickor säger att de ofta eller alltid känt sig trötta under de tre senaste månaderna. I tvåan på gymnasiet har den andelen ökat till över 60 procent. Även för pojkarnas del är trötthet vanligast i nian och tvåan på gymnasiet, vilket gäller cirka fyra av tio elever. Det är en lägre andel av ungdomarna som anger trötthet 2007 jämfört med föregående mätning Procent Figur 78. Andel som under de senaste tre månaderna känt trötthet ofta eller alltid uppdelat efter undersökningsår, kön och skolår. Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

126 Orolig sömn är dubbelt så vanligt bland flickorna som bland pojkarna (figur 79). Att uppge att man ofta eller alltid under de tre senaste månaderna sovit oroligt förekommer också i dubbelt så hög grad i gymnasiets år 2 jämfört med skolår 7. Detta gäller både för flickor och pojkar även om andelen med orolig sömn ligger på en lägre nivå bland pojkarna. Av de besvär som tagits upp här; huvudvärk, ont i magen, värk i axlar/skuldror/nacke och trötthet, är det bara för orolig sömn som det inte syns någon minskning mellan åren 2005 och Procent Figur 79. Andel som under de senaste tre månaderna haft orolig sömn ofta eller alltid uppdelat efter undersökningsår, kön och skolår. 118 Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

127 har fler besvär än pojkar anger i högre utsträckning än pojkar att de har olika typer av besvär. Det är också så att flickorna i högre grad har en ansamling av besvär, det vill säga flera besvär under samma tidsperiod (figur 80). Besvären är: huvudvärk, ont i magen, värk i axlar/skuldror/nacke, trötthet och orolig sömn. Det är tre gånger så hög andel bland flickor än bland pojkar i sjuan och nian som anger att de har haft minst tre av besvären ofta eller alltid under de tre senast månaderna. Detta är mer än fyra gånger så vanligt i tvåan på gymnasiet bland flickorna, där 23 procent har en sådan ansamling av besvär. Andelen utan besvär är genomgående högre bland pojkarna än bland flickorna. Andelen besvärsfria flickor och pojkar är högst i sjuan, 54 respektive 69 procent, och lägst i tvåan på gymnasiet, 30 respektive 57 procent. Skolår 7 Skolår 9 Gymnasiet år 2 10% 17% 23% 30% 38% 36% 54% 45% 47% 0 besvär 1-2 besvär 3-5 besvär Skolår 7 Skolår 9 Gymnasiet år 2 3% 6% 5% 28% 69% 38% 38% 56% 57% 0 besvär 1-2 besvär 3-5 besvär Figur 80. Andel besvärsfria eller som besvärats ofta/alltid av 1-2 respektive 3-5 av något av besvären huvudvärk (ej migrän), ont i magen, trötthet, värk i axlar/skuldror/ nacke eller orolig sömn under de 3 senaste månaderna uppdelat på skolår och kön (år 2007). Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

128 Psykisk hälsa Psykisk ohälsa kan mätas med olika mått som var för sig kan ge olika utfall. I det frågeformulär som eleverna besvarat är det framför allt ett antal frågor om hur man känt sig de tre senaste månaderna som kan användas som indikatorer på psykisk ohälsa men även andra. Dessa frågor överensstämmer innehållsmässigt delvis med dem som ställts i befolkningsundersökningen Liv & hälsa 2004, som omfattar åldersgruppen år (Molarius et al., 2006). En utförlig analys av tonåringarnas psykiska hälsa har gjorts på material från Liv & hälsa ung 2005 och finns redovisad i en separat rapport (Lindén-Boström, Persson, 2007). Nedstämdhet och ängslan/oro I de två figurerna på nästa sida redovisas andelen som ofta eller alltid under de tre senaste månaderna känt sig nedstämda respektive ängsliga/oroliga (figur 81 och 82). Den psykiska ohälsan har, mätt på detta sätt, minskat mellan år 2005 och För flickornas del handlar det om en skillnad på cirka fem procentenheter, något mindre bland pojkarna. Det mönster som går att urskilja när det gäller psykisk ohälsa är att flickor upplever mer ohälsa än pojkar och oavsett kön är det framför allt mellan skolår 7 och 9 som ohälsan ökar. Drygt var tionde flicka i skolår 7 har ofta eller alltid känt sig antingen nedstämd eller ängslig/orolig under de tre senaste månaderna. Motsvarande andel bland de äldre flickorna är cirka en av fem. För pojkarnas del varierar andelen för samma mått mellan som lägst tre procent i skolår 7 och nio procent bland de äldre pojkarna. 120 Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

129 50 40 Procent Figur 81. Andel som ofta eller alltid känt sig nedstämda under de tre senaste månaderna uppdelat efter undersökningsår, kön och skolår Procent Figur 82. Andel elever som ofta eller alltid känt sig ängsliga/oroliga under de tre senaste månaderna uppdelat efter undersökningsår, kön och skolår Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

130 Stress Stress betraktas ofta som en faktor bakom psykisk ohälsa. Men även att under en längre period befinna sig i ett stresstillstånd kan i sig vara en indikator på ohälsa. Jämfört med år 2005 är det 2007 generellt sett fem procentenheter lägre andel som säger att de känt sig stressade ofta/alltid under de tre senaste månaderna (figur 83). Det är endast flickorna i tvåan på gymnasiet som har en i det närmaste oförändrad hög nivå på 60 procent. I undersökningen framkommer stora skillnader mellan könen när det gäller att känna sig stressad. Andelen flickor som ofta/alltid känt sig stressade under de tre senaste månaderna är dubbelt så hög som bland pojkarna. Andelen stressade ökar för varje årskurs. Det är en markant högre andel stressade i år 2 på gymnasiet jämfört med skolår Procent Figur 83. Andel som ofta eller alltid känt sig stressade under de tre senaste månaderna uppdelat efter undersökningsår, kön och skolår. Det finns ett starkt samband mellan psykisk ohälsa, mätt som att känna sig nedstämd, och stress. Detta framkom tydligt i rapporten Tonåringars psykiska (Lindén-Boström, Persson, 2007). 122 Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

131 har mer psykisk ohälsa än pojkar s psykiska hälsa framstår som klart sämre än pojkars när enskilda indikatorer beskrivs. Detta gäller i minst lika hög grad när ansamling av olika symtom studeras (figur 84). Nio av tio pojkar i sjuan har inte känt sig stressad, nervös, ängslig/orolig eller nedstämd under de tre senaste månaderna. För flickornas del är motsvarande andel sju av tio i skolår 7. Skillnaden mellan könen ökar i nian och ökar ytterligare i tvåan på gymnasiet. Exempelvis anger 15 procent av flickorna i skolår 9 att de ofta eller alltid haft tre till fyra av de angivna besvären, vilket kan jämföras med pojkarnas 5 procent. I år 2 på gymnasiet är det 17 procent av flickorna och 4 procent av pojkarna som haft en sådan ansamling. Skolår 7 Skolår 9 Gymnasiet år 2 6% 15% 17% 22% 36% 48% 72% 37% 47% 0 besvär 1-2 besvär 3-4 besvär Skolår 7 Skolår 9 Gymnasiet år 2 9% 1% 5% 17% 22% 4% 78% 90% 0 besvär 1-2 besvär 3-4 besvär 74% Figur 84. Andel besvärsfria eller som besvärats ofta/alltid av 1 2 respektive 3 4 besvär under de tre senaste månaderna av något av besvären stress, nervositet, ängslan/oro eller nedstämdhet uppdelat efter skolår och kön (år 2007). Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

132 Framtidstro Majoriteten av ungdomarna, drygt åtta av tio, ser mycket eller ganska ljust på framtiden. na har generellt sett en något högre andel med positiv framtidstro i förhållande till flickorna. Jämfört med undersökningen Liv & hälsa ung år 2005 är andelen som ser ljust på framtiden inom respektive årskull något högre år 2007, förutom bland pojkarna i skolår 7 där andelen 88 procent är densamma, det vill säga fortsatt högst (figur 85) Procent Figur 85. Andel som ser ganska/mycket ljust på framtiden uppdelat efter undersökningsår, kön och skolår. 124 Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

133 Det finns dock en grupp som omfattar tre till fyra procent av eleverna som ser ganska eller mycket mörkt på framtiden (figur 86). Det är på samma nivå som år Andelen flickor som varken ser ljust eller mörkt på framtiden är högre än bland pojkarna. Mönstret var likartat år % 3% 11% 4% 82% Mycket/ganska ljust Varken ljust eller mörkt Mycket/ganska mörkt 85% Mycket/ganska ljust Varken ljust eller mörkt Mycket/ganska mörkt Figur 86. Fördelning av framtidstro för sin egen del uppdelat efter kön (skolår 7, 9 och år 2 på gymnasiet år 2007). Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

134 Funktionsnedsättningar Det finns många olika former av funktionsnedsättning och i Liv & hälsa ung formuläret ställdes frågan Har du något av följande funktionshinder/handikapp?. De alternativ som gavs var hörselnedsättning, synnedsättning som inte kan korrigeras med glasögon eller linser, rörelsehinder, läs-/skrivsvårigheter respektive annat. Det mest förekommande var läs-/skrivsvårigheter följt av hörselnedsättning, synnedsättning och rörelsehinder. Vad som angetts som annat har inte kategoriserats. Hur stor andel som säger sig ha dessa olika typer av nedsättningar skiljer sig inte nämnvärt från vad som framkom i 2005 års undersökning. Av de specificerade funktionsnedsättningarna är läs- och skrivsvårigheter det vanligaste. Bland flickorna anger mellan fyra och fem procent sådana problem (figur 87). För pojkarnas del är andelarna något högre och varierar mellan fem procent i skolår 7 och nio procent i gymnasiets år 2. Näst vanligast är hörselnedsättning (figur 87) som anges av fyra procent av flickorna i skolår 7 och 9 och av pojkarna i skolår 7. Det är pojkar i gymnasiets år 2 som med nio procent har högst andel med hörselnedsättning Läs- & skrivsvårigheter Hörselnedsättning Procent Procent Figur 87. Andel som har läs- & skrivsvårigheter respektive hörselnedsättning uppdelat efter kön och skolår (år 2007). 126 Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

135 Elever som har en hörselnedsättning uppger i större utsträckning än andra att de också har öronsus eller tinnitus (figur 88). Bland pojkarna med hörselnedsättning är det vanligare att ofta eller alltid under de senaste tre månaderna ha haft tinnitus än bland flickorna, 38 jämfört med 30 procent. Hörselnedsatta Ej hörselnedsatta 9% 6% 34% 48% 18% 85% Sällan/aldrig Figur tinnitus och hörselnedsättning Ibland Ofta alltid Figur 88. Förekomst av tinnitus under de tre senaste månaderna uppdelat på om eleverna har hörselnedsättning eller ej (skolår 7, 9 och år 2 på gymnasiet år 2007). Öronsus eller tinnitus rapporteras av sex procent av eleverna i sjuan och av nio procent av de äldre eleverna som går i nian eller i tvåan på gymnasiet. Detta innebär att de under de tre senaste månaderna ofta eller alltid ha haft sådant besvär. na i skolår 9 och år 2 på gymnasiet anger tinnitus i något högre grad än flickorna men det rör sig endast om två procentenheters skillnad (tabell 14). Tabell 14. Förekomst av tinnitus under de tre senaste månaderna, kolumnprocent uppdelat på skolår och kön (år 2007) Sällan/aldrig Ibland Ofta/alltid Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

136 Ungefär tre procent av alla elever har svarat att de har en synnedsättning som inte kan korrigeras med glasögon eller linser och mindre än två procent av eleverna har sagt att de har rörelsehinder. Generellt sett är funktionsnedsättning något vanligare bland pojkar än bland flickor (figur 89). Andelen ökar även över skolåren för pojkarnas del medan den är konstant för flickorna. na anger också att de har flera funktionsnedsättningar. Skolår 7 Skolår 9 Gymnasiet år 2 9% 2% 9% 2% 9% 2% 89% 89% 89% Inget funktionshinder 1 funktionshinder 2-5 funktionshinder Skolår 7 Skolår 9 Gymnasiet år 2 10% 2% 10% 4% 14% 4% 88% 86% Inget funktionshinder 1 funktionshinder 2-5 funktionshinder Figur 89. Andel utan funktionshinder eller som har 1 respektive 2 5 funktionshinder uppdelat efter kön och skolår (år 2007). Funktionshindren är: Hörselnedsättning, Synnedsättning som inte kan korrigeras med glasögon, Rörelsehinder, Läs & skrivsvårigheter eller Annat funktionshinder. 82% 128 Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

137 Att leva med någon form av funktionshinder innebär en ökad risk för psykisk ohälsa, vilket framkommit mycket klart i analys av tonåringarnas psykiska hälsa (Lindén-Boström, Persson, 2007; Brunnberg, Lindén-Boström, Berglund, 2008). Generellt sett har elever med läsoch skrivsvårigheter, hörselnedsättning, rörelsehinder och synnedsättning sämre psykisk hälsa än elever utan dessa svårigheter. Undantaget utgörs av flickor i gymnasiets år 2 där det inte är någon skillnad mellan de med och utan synnedsättning. I en kommande rapport ska de unga funktionshindrades liv och hälsa år 2007 beskrivas mer ingående. Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

138 130 Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

139 10. Sammanfattning Denna rapport omfattar material från fem olika undersökningar som genomförts på ungdomar i Örebro län under tidsperioden De tre första undersökningarna handlade enbart om olika drogvanor medan de två senaste utökats till att också omfatta andra levnadsvanor, livsvillkor och hälsa. Rapportens kapitel är av lite olika karaktär där kapitel 4, 5 och 6 innehåller olika sambandsanalyser. Sambanden gäller dels mellan olika drogvanor och drogvanorna i förhållande till andra levnadsvanor och livsvillkor. Sambandsanalyserna omfattar även ungdomarnas hälsa i relation till livsvillkor och levnadsvanor, inklusive drogvanor. Begreppen skydds- och riskfaktorer används för att konkretisera hur en ansamling av faktorer kan verka antingen positivt eller negativt på drogvanor och hälsa. I de efterföljande kapitlen beskrivs ungdomarnas levnadsvanor, livsvillkor och hälsa utan att ange hur de förhåller sig till varandra. När det gäller alkohol, tobak och narkotika är det möjligt att följa utvecklingen sedan I övrigt görs jämförelser mellan år 2005 och Nedan sammanfattas i punktform några av de viktigaste resultaten i respektive kapitel. 1. Inledning Rapporten innehåller uppgifter om drogvanor från elever i skolår Från undersökningarna år 2005 och 2007 finns uppgifter om drogvanor, livsvillkor, levnadsvanor och hälsa för elever i skolår 7 och 9 samt gymnasiets år 2. Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

140 2. Material & metod Svarsfrekvensen är mycket god, procent beroende på undersökningsår och skolår. I kapitel 3 6 har materialet analyserats dels genom indelning i skydds- och riskfaktorer dels med hjälp av logistisk regression. I kapitel 7 9 redovisas deskriptiva data för levnadsvanor, livsvillkor och hälsa. Bilagan innehåller tabeller med andelar uppdelat på kommun för elever i skolår 7 och Skydds- & riskfaktorer Bakgrundsfaktorer: Kön Skolår Födelseland. Skyddsfaktorer: Tillit till föräldrar Måltidsvanor Föreningsaktivitet Fysisk aktivitet Kamrater i skolan Trivs i skolan Demokrati i skolan Trygghet i skolan Riskfaktorer: Föräldrar utan arbete Bor inte med båda föräldrarna Bor i hyreslägenhet Ofta ensam Ofta ute på stan med kompisar Ofta vid datorn Mobbad i skolan Utsatt för våld i skolan Kränkt av vuxen på skolan Skolkar ofta Ofta berusad/varit full Röker dagligen Prövat narkotika 132 Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

141 4. Samband livsvillkor, levnadsvanor & hälsa Ju fler skyddsfaktorer desto vanligare med god allmän hälsa oavsett antal riskfaktorer. Dålig hälsa är klart vanligast bland de elever som har få skyddsfaktorer. Psykisk ohälsa är betydligt vanligare bland elever med få skyddsfaktorer och många riskfaktorer. Det är vanligare med dålig hälsa bland flickor som: inte trivs i skolan skolkar mycket har varit utsatta för våld på skolan inte känner tillit till sina föräldrar bor ensamma eller med någon annan vuxen än förälder har oregelbundna måltidsvanor använder datorn mycket Det är vanligare med dålig hälsa bland pojkar som: inte trivs i skolan inte har kamrater i skolan inte känner sig trygga i skolan inte känner tillit till sina föräldrar ofta är ensamma röker dagligen ofta berusar sig på alkohol 5. Samband alkohol, narkotika & tobak Elever som röker dagligen berusar sig oftare än andra. Drygt sex av tio som röker dagligen i skolår 9 och år 2 på gymnasiet dricker så mycket alkohol att de känner sig berusade minst två gånger i månaden. Bland dem som aldrig rökt dricker sig sju procent berusade så ofta. Bland elever i skolår 7 som röker dagligen har nio av tio någon gång druckit så mycket alkohol att de känt sig fulla. Motsvarande andel är fyra procent för dem som aldrig har rökt. Bland elever i skolår 9 och år 2 på gymnasiet som röker dagligen eller berusar sig ofta är det vanligare att någon gång ha använt narkotika. Det är tio gånger vanligare att elever i nian och tvåan på gymnasiet som röker varje dag har använt narkotika jämfört med icke rökare. Tre av tio elever i nian och tvåan på gymnasiet som dricker sig berusade minst två gånger i månaden har någon gång använt narkotika. Bland dem som sällan eller aldrig berusar sig har fyra procent använt narkotika. Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

142 Rökvanor, alkoholvanor och att ha använt narkotika har mycket starka samband med varandra även när hänsyn tas till andra skydds- och riskfaktorer. 6. Samband drogrelaterade riskfaktorer & andra faktorer Majoriteten elever röker inte dagligen, berusar sig inte ofta och har aldrig prövat narkotika. Majoriteten av de elever som röker dagligen återfinns bland dem som har många riskfaktorer. Berusning och att ha använt narkotika är vanligast bland dem med många riskfaktorer och få skyddsfaktorer. Det är vanligare med fler drogrelaterade riskfaktorer bland flickor som: går på gymnasiet har blivit kränka skolkar ofta bor ensamma ofta är ute på stan med kompisar är fysiskt inaktiva har oregelbundna matvanor inte är föreningsaktiva sällan är ensamma är födda i Sverige Det är vanligare med fler drogrelaterade riskfaktorer bland pojkar som: går på gymnasiet har blivit utsatta för våld bor med annan än förälder eller med en ensam förälder ofta är ute på stan med kompisar är fysiskt inaktiva sällan är ensamma inte anser skolan otrygg Att röka dagligen, berusa sig ofta och/eller ha använt narkotika är vanligast bland dem som har flest riskfaktorer. 7. Levnadsvanor Andelen elever i nian som druckit alkohol har sjunkit från över 60 procent till 47 procent mellan åren 1999 och Var fjärde flicka och var femte pojke i gymnasiets år 2 dricker så mycket och så ofta alkohol att de klassas som riskkonsumenter. Många ungdomar har en tillåtande inställning till berusning. 134 Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

143 Andelen elever i nian som aldrig har rökt har ökat från knappt fyra av tio elever år 1996 till drygt sju av tio år Andelen som använt narkotika någon gång nästan fördubblas mellan nian och år 2 på gymnasiet från 7 till 13 procent. Att spela om pengar är vanligast bland pojkar i år 2 på gymnasiet. Det har skett en viss ökning av andelen ungdomar som tränar på fritiden mellan åren 2005 och Närmare tre av tio utlandsfödda elever kan inte simma 200 meter. Ungefär 10 procent av flickorna och 15 procent av pojkarna äter godis, chips, läsk eller liknande varje dag. har mer övervikt och fetma än flickor. Mellan procent av eleverna som haft sex använde inte preventivmedel vid sitt senaste samlag. 8. Livsvillkor Två av tre elever i sjuan och ungefär sex av tio elever i nian och tvåan på gymnasiet bor tillsammans med både sin mamma och pappa. Sju av tio elever uppger att båda föräldrarna har arbete. Eleverna i nian upplever en något sämre kontakt med föräldrarna än eleverna i sjuan och tvåan på gymnasiet. De elever som upplever att de kan vara med och påverka det man gör i skolan trivs mycket bättre i skolan. Drygt nio av tio elever upplever att de har kamrater i skolan som vill vara med dem. Mobbning och att ha blivit utsatt för våld i skolan är vanligast bland eleverna i skolår 7. Nästan var femte elev i nian och tvåan på gymnasiet upplever att de har blivit kränkta eller illa behandlade av någon vuxen på skolan. Andelen föreningsaktiva är högst i skolår 7. Två av tre elever är aktiva inom någon organiserad fysisk aktivitet, men drygt var fjärde elev är inte föreningsaktiv alls. Nästan var fjärde flicka och var tredje pojke har blivit skadad eller råkat ut för olycksfall som lett att man sökt sjuk- eller tandvård under det senaste året. Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

144 Drygt hälften av skadorna/olyckorna sker i samband med någon form av fysisk aktivitet och ungefär en femtedel sker i skolan. 9. Hälsa Åtta av tio flickor och närmare nio av tio pojkar tycker att de har ett gott allmänt hälsotillstånd. har mer besvär än pojkar i form av huvudvärk, ont i magen, trötthet, värk och dålig sömn. Att ha flera hälsobesvär är tre till fyra gånger så vanligt bland flickor som bland pojkar. har mer psykisk ohälsa än pojkar i form av stress, nervositet, ängslan/oro och nedstämdhet. Andelen pojkar som ser ljust på framtiden för sin egen del är något högre än bland flickorna. Den vanligaste namngivna funktionsnedsättningen är att ha läsoch skrivsvårigheter och den näst vanligaste är hörselnedsättning. En tredjedel av de elever som har hörselnedsättning har ofta besvär av tinnitus/öronsus. Funktionsnedsättning av något slag är vanligare bland pojkar än bland flickor. Majoriteten ungdomar ser ljust på framtiden. 136 Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

145 Referenser Branca, F., Nikogosian, H., Lobstein, T. (red) (2007). The challenge of obesity in the WHO region and the strategies for response. World Health Organization, Copenhagen. Brunnberg, E., Lindén-Boström, M., Berglund, M. (2008). Selfrated mental health, school adjustment, and substance use in hard-of-hearing adolescents. The Journal of Deaf Studies and Deaf Education, 2008:13, CAN (2007). Drogutvecklingen i Sverige Rapport nr 107, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, Stockholm. Cole, T., Bellizzi, M., Flegal, K., Dietz, W. (2000). Establishing a standard definition for child overweight and obesity worldwide: international survey. British Medical Journal, 2000:320, Currie, C. et al. (red) (2008). Inequalities in young people s health health behaviour in school-aged children international report from the 2005/2006 survey, World Health Organization, Edinburgh. Janlert, U. (2000). Folkhälsovetenskapligt lexikon, Folkhälsoinstitutet, Natur och kultur, Borås. Lindén-Boström, M. (red) (2003). Föräldrars livsvillkor och barns hälsa. En rapport från undersökningen om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor, Liv & hälsa år Liv & hälsa 2000 CDUST rapport nr 9, Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting, Örebro. Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

146 Lindén-Boström, M., Eriksson, C., Hagberg, L., Persson, C., Ydreborg B. (2006). Den goda men ojämlika hälsan Liv & hälsa i Örebro län 2004, Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting, Örebro. Lindén-Boström, M., Persson, C. (2007). Tonåringars psykiska hälsa Liv & hälsa ung i Örebro län 2005, Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting, Lindesberg. Lindén-Boström, M., Persson, C. (2008). Tonåringarnas drogvanor, liv & hälsa i Örebro län , frågeformulär och statistisk analys, Örebro läns landsting, Molarius, A., Berglund, K., Eriksson, C., Eriksson, H. G., Lindén-Boström, M., Nordström, E., Persson, C., Sahlqvist, L., Starrin, B., Ydreborg, B. (2006). Jordmån för psykisk hälsa Resultat från enkätundersökningen Liv & hälsa 2004, Liv & hälsa 2004 CDUST rapport nr 2, Landstinget Västmanland, Gävle. Skogsdal, Y. (2008). Barns hälsa i Örebro län ur hälso- och sjukvårdens perspektiv Barncentrum, Örebro läns landsting, Örebro. Sundell, K. (2003). Drog- och riskbeteenden hos Stockholmsungdomar; FoU-rapport 2003:2, Forsknings- och Utvecklingsenheten, Stockholm. Ungdomsstyrelsen. (2007). Fokus 07. En analys av ungas hälsa och utsatthet, Ungdomsstyrelsens skrifter 2007:14, Stockholm. 138 Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

147 Bilaga 1: Kommuntabeller Leif Carlsson Bilaga: Kommuntabeller Denna bilaga som innehåller kommuntabeller över utvecklingen av drogvanor för elever i skolår 9 för åren samt levnadsvanor, livsvillkor och hälsa för elever i skolår 7 och 9 för åren 2005 och 2007 har sammanställts av Leif Carlsson på Samhällsmedicinska enheten. Tabellförteckning, trender för elever i skolår 9 uppdelat på skolkommun och kön: 1. Andel (%) elever i skolår 9 som är alkoholkonsumenter 2. Andel (%) elever i skolår 9 som ej är alkoholkonsumenter 3. Andel (%) elever i skolår 9 som aldrig har rökt 4. Andel (%) elever i skolår 9 som aldrig har snusat 5. Andel (%) elever i skolår 9 som aldrig använt narkotika 6. Andel (%) elever i skolår 9 som aldrig har sniffat 7. Andel (%) elever i skolår 9 som använt hasch någon gång Tabellförteckning, uppdelat på skolkommun, kön, skolår och undersökningsår för elever i skolår 7 och 9: 8. Andel (%) elever i skolår 7 som någon gång druckit alkohol 9. Andel (%) elever i skolår 9 som någon gång under vårterminen druckit alkohol 10. Andel (%) elever i skolår 7 som någon gång druckit så mycket alkohol så att de känt sig fulla 11. Andel (%) elever i skolår 9 som varit berusade minst två gånger per månad 12. Andel (%) elever i skolår 9 som är riskkonsumenter av alkohol enligt AUDIT 13. Andel (%) elever som aldrig har rökt 14. Andel (%) elever som röker dagligen 15. Andel (%) elever som aldrig har snusat 16. Andel (%) elever som snusar dagligen 17. Andel (%) elever som röker och/eller snusar dagligen 18. Andel (%) elever som på sin fritid tränar minst två gånger i veckan 139

148 Bilaga 1: Kommuntabeller Tabellförteckning (fortsättning), uppdelat på skolkommun, kön, skolår och undersökningsår för elever i skolår 7 och 9: 19. Andel (%) elever som kan simma minst 200 meter 20. Andel (%) elever med övervikt men ej fetma enligt BMI 21. Andel (%) elever med fetma enligt BMI 22. Andel (%) elever i skolår 9 som haft samlag 23. Andel (%) elever i skolår 9 som inte använde preventivmedel när de hade samlag senast 24. Andel (%) elever som trivs mycket eller ganska bra i skolan 25. Andel (%) elever som nästan alltid eller ganska ofta får vara med och påverka det man gör i skolan 26. Andel (%) elever som skolkar två gånger i månaden eller oftare 27. Andel (%) elever som instämmer i påståendet "På min skola behöver ingen känna sig rädd eller hotad" 28. Andel (%) elever som blivit mobbade av skolkamrater en eller flera gånger under vårterminen 29. Andel (%) elever som blivit slagna, sparkade eller utsatta för annat våld i skolan en eller flera gånger under vårterminen 30. Andel (%) elever med bra eller mycket bra allmän hälsa 31. Andel (%) elever som ofta eller alltid haft huvudvärk under de tre senaste månaderna 32. Andel (%) elever som ofta eller alltid haft ont i magen under de tre senaste månaderna 33. Andel (%) elever som ofta eller alltid haft värk i axlar/skuldror/ nacke under de tre senaste månaderna 34. Andel (%) elever som ofta eller alltid känt trötthet under de tre senaste månaderna 35. Andel (%) elever som ofta eller alltid haft orolig sömn under de tre senaste månaderna 36. Andel (%) elever som ofta eller alltid varit nedstämda under de tre senaste månaderna 37. Andel (%) elever som ofta eller alltid varit ängsliga/oroliga under de tre senaste månaderna 38. Andel (%) elever som ofta eller alltid varit stressade under de tre senaste månaderna 39. Andel (%) elever som ser ganska eller mycket ljust på framtiden uppdelat efter skolkommun, kön, skolår och undersökningsår 140

149 Skolår 9 1. Andel (%) elever i skolår 9 som är alkoholkonsumenter uppdelat efter skolkommun och kön Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Örebro län

150 Skolår 9 2. Andel (%) elever i skolår 9 som ej är alkoholkonsumenter uppdelat efter skolkommun och kön Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Örebro län

151 Skolår 9 3. Andel (%) elever i skolår 9 som aldrig har rökt uppdelat efter skolkommun och kön Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Örebro län

152 Skolår 9 4. Andel (%) elever i skolår 9 som aldrig har snusat uppdelat efter skolkommun och kön Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Örebro län

153 5. Andel (%) elever i skolår 9 som aldrig använt narkotika uppdelat efter skolkommun och kön (frågan var annorlunda ställd ) Skolår Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Örebro län

154 Skolår 9 6. Andel (%) elever i skolår 9 som aldrig har sniffat uppdelat efter skolkommun och kön Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Örebro län

155 Skolår 9 7. Andel (%) elever i skolår 9 som använt hasch någon gång uppdelat efter skolkommun och kön Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Örebro län

156 8. Andel (%) elever i skolår 7 som någon gång druckit alkohol uppdelat efter skolkommun, kön och undersökningsår Skolår 7 Skolår Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg 45 * 45 * Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Örebro län

157 9. Andel (%) elever i skolår 9 som någon gång under vårterminen druckit alkohol uppdelat efter skolkommun, kön och undersökningsår Skolår 9 Skolår Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Örebro län

158 10. Andel (%) elever i skolår 7 som någon gång druckit så mycket alkohol så att de känt sig fulla uppdelat efter skolkommun, kön och undersökningsår Skolår 7 Skolår Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Örebro län

159 11. Andel (%) elever i skolår 9 som varit berusade minst två gånger per månad uppdelat efter skolkommun, kön och undersökningsår Skolår 9 Skolår Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Örebro län

160 12. Andel (%) elever i skolår 9 som är riskkonsumenter av alkohol enligt AUDIT* uppdelat efter skolkommun, kön och undersökningsår Skolår 9 Skolår Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Örebro län *Beräknas utifrån tre frågor som ger ett index: hur ofta och hur mycket vid ett vanligt tillfälle samt hur ofta en större mängd dricks vid ett och samma tillfälle. 152

161 13. Andel (%) elever som aldrig har rökt uppdelat efter skolkommun, kön, skolår och undersökningsår Skolår 7 Skolår 9 Skolår 7 Skolår Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Örebro län

162 14. Andel (%) elever som röker dagligen uppdelat efter skolkommun, kön, skolår och undersökningsår Skolår 7 Skolår 9 Skolår 7 Skolår Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Örebro län

163 15. Andel (%) elever som aldrig har snusat uppdelat efter skolkommun, kön, skolår och undersökningsår Skolår 7 Skolår 9 Skolår 7 Skolår Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Örebro län

164 16. Andel (%) elever som snusar dagligen uppdelat efter skolkommun, kön, skolår och undersökningsår Skolår 7 Skolår 9 Skolår 7 Skolår Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Örebro län

165 17. Andel (%) elever som röker och/eller snusar dagligen uppdelat efter skolkommun, kön, skolår och undersökningsår Skolår 7 Skolår 9 Skolår 7 Skolår Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Örebro län

166 18. Andel (%) elever som på sin fritid tränar minst två gånger i veckan uppdelat efter skolkommun, kön, skolår och undersökningsår Skolår 7 Skolår 9 Skolår 7 Skolår Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Örebro län

167 19. Andel (%) elever som kan simma minst 200 meter uppdelat efter skolkommun, kön, skolår och undersökningsår Skolår 7 Skolår 9 Skolår 7 Skolår Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Örebro län

168 20. Andel (%) elever med övervikt men ej fetma enligt BMI* uppdelat efter skolkommun, kön, skolår och undersökningsår Skolår 7 Skolår 9 Skolår 7 Skolår Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Örebro län *Enligt standard för flickor och pojkar, 14 respektive 16 år, efter självskattad vikt och längd 160

169 21. Andel (%) elever med fetma enligt BMI* uppdelat efter skolkommun, kön, skolår och undersökningsår Skolår 7 Skolår 9 Skolår 7 Skolår Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Örebro län *Enligt standard för flickor och pojkar, 14 respektive 16 år, efter självskattad vikt och längd 161

170 22. Andel (%) elever i skolår 9 som haft samlag uppdelat efter skolkommun, kön och undersökningsår Skolår 9 Skolår Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Örebro län

171 23. Andel (%) elever i skolår 9 som inte använde preventivmedel när de hade samlag senast uppdelat efter skolkommun, kön och undersökningsår Skolår 9 Skolår Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Örebro län

172 24. Andel (%) elever som trivs mycket eller ganska bra i skolan uppdelat efter skolkommun, kön, skolår och undersökningsår Skolår 7 Skolår 9 Skolår 7 Skolår Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Örebro län

173 25. Andel (%) elever som nästan alltid eller ganska ofta får vara med och påverka det man gör i skolan uppdelat efter skolkommun, kön, skolår och undersökningsår Skolår 7 Skolår 9 Skolår 7 Skolår Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Örebro län

174 26. Andel (%) elever som skolkar två gånger i månaden eller oftare uppdelat efter skolkommun, kön, skolår och undersökningsår Skolår 7 Skolår 9 Skolår 7 Skolår Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Örebro län

175 27. Andel (%) elever som instämmer i påståendet "På min skola behöver ingen känna sig rädd eller hotad" uppdelat efter skolkommun, kön, skolår och undersökningsår Skolår 7 Skolår 9 Skolår 7 Skolår Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Örebro län

176 28. Andel (%) elever som blivit mobbade av skolkamrater en eller flera gånger under vårterminen uppdelat efter skolkommun, kön, skolår och undersökningsår Skolår 7 Skolår 9 Skolår 7 Skolår Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Örebro län

177 29. Andel (%) elever som blivit slagna, sparkade eller utsatta för annat våld i skolan en eller flera gånger under vårterminen uppdelat efter skolkommun, kön, skolår och undersökningsår Skolår 7 Skolår 9 Skolår 7 Skolår Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Örebro län

178 30. Andel (%) elever med bra eller mycket bra allmän hälsa uppdelat efter skolkommun, kön, skolår och undersökningsår Skolår 7 Skolår 9 Skolår 7 Skolår Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Örebro län

179 31. Andel (%) elever som ofta eller alltid haft huvudvärk under de tre senaste månaderna uppdelat efter skolkommun, kön, skolår och undersökningsår Skolår 7 Skolår 9 Skolår 7 Skolår Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Örebro län

180 32. Andel (%) elever som ofta eller alltid haft ont i magen under de tre senaste månaderna uppdelat efter skolkommun, kön, skolår och undersökningsår Skolår 7 Skolår 9 Skolår 7 Skolår Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Örebro län

181 33. Andel (%) elever som ofta eller alltid haft värk i axlar/skuldror/nacke under de tre senaste månaderna uppdelat efter skolkommun, kön, skolår och undersökningsår Skolår 7 Skolår 9 Skolår 7 Skolår Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Örebro län

182 34. Andel (%) elever som ofta eller alltid känt trötthet under de tre senaste månaderna uppdelat efter skolkommun, kön, skolår och undersökningsår Skolår 7 Skolår 9 Skolår 7 Skolår Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Örebro län

183 35. Andel (%) elever som ofta eller alltid haft orolig sömn under de tre senaste månaderna uppdelat efter skolkommun, kön, skolår och undersökningsår Skolår 7 Skolår 9 Skolår 7 Skolår Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Örebro län

184 36. Andel (%) elever som ofta eller alltid varit nedstämda under de tre senaste månaderna uppdelat efter skolkommun, kön, skolår och undersökningsår Skolår 7 Skolår 9 Skolår 7 Skolår Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Örebro län

185 37. Andel (%) elever som ofta eller alltid varit ängsliga/oroliga under de tre senaste månaderna uppdelat efter skolkommun, kön, skolår och undersökningsår Skolår 7 Skolår 9 Skolår 7 Skolår Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Örebro län

186 38. Andel (%) elever som ofta eller alltid varit stressade under de tre senaste månaderna uppdelat efter skolkommun, kön, skolår och undersökningsår Skolår 7 Skolår 9 Skolår 7 Skolår Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Örebro län

187 39. Andel (%) elever som ser ganska eller mycket ljust på framtiden uppdelat efter skolkommun, kön, skolår och undersökningsår Skolår 7 Skolår 9 Skolår 7 Skolår Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Örebro län

188

189 Rapportserien - Liv & hälsa ung I Örebro län finns en lång tradition av att följa drogvaneutvecklingen bland länets ungdomar genom enkätundersökningar i skolår 9. Detta har gjorts vart tredje år sedan mitten av 1990-talet. Från och med 2005 års undersökning, Liv & hälsa ung, ingår länets elever i skolår 7 och 9 samt år 2 på gymnasiet. Frågeformuläret omfattar drogvanor samt andra aspekter av ungdomars levnadsvanor, livsvillkor och hälsa. Den här rapporten är den andra i en serie rapporter. 1. Lindén-Boström M, Persson C. Tonåringars psykiska hälsa. Liv & hälsa ung i Örebro län (2007) 2. Lindén-Boström M, Persson C. Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län (2008) Postadress: Örebro läns landsting, Samhällsmedicinska enheten, Box 1613, Örebro. Besöksadress: Eklundavägen 11, Örebro. E-post: [email protected] Telefon , telefax