Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Transkript

1 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012

2

3 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett god och de flesta uppger att de trivs bra med livet. Men det krävs gemensamma insatser och samarbete för att stärka det fortsatta hälsofrämjande arbetet. För att alla barn och unga ska få samma möjligheter till en god hälsa har Landstinget Kronoberg, Länsstyrelsen, Regionförbundet Södra Småland och länets åtta kommuner antagit en gemensam folkhälsopolicy. Fokus i folkhälsopolicyn de kommande tre åren är barns och ungas uppväxtvillkor. Visionen är att vi gemensamt ska satsa på barn från födelsen och att vi ska ge varje barn möjlighet att utvecklas så bra som möjligt efter sina egna förutsättningar. För att kunna följa hälsoutvecklingen över tid, och för att få en bild av livsvillkor, levnadsvanor och hälsa utför Landstinget Kronoberg en enkätundersökning vart tredje år. Den går till elever i åk 5, åk 8 och gy åk 2. Det du håller i din hand är en populärversion av den fjärde enkätundersökningen som gjordes hösten Enkäten besvarades av 83 procent av drygt elever i årskurserna 5, 8 och gymnasiets årskurs 2.

4 FemmornA Hälsan De allra flesta elever i den här årskursen upplever att de har en mycket god hälsa och säger sig trivas bra med livet. Att ha ont i huvudet, liksom att ha ont i magen eller ryggen har dock blivit vanligare bland såväl killar som tjejer. Sömnbesvär har också blivit vanligare. 17 procent av killarna och 25 procent av tjejerna upplever att de känner sig nere eller ledsna en gång i veckan eller oftare. Levnadsvanor Bra levnadsvanor har stor betydelse för barns utveckling och hälsa både på kort och på lång sikt. Det är få elever som är tillräckligt fysiskt aktiva, det vill säga minst en timme om dagen. Det verkar som om stillasittande aktiviteter har ökat. Av eleverna är det 86 procent som äter frukost varje dag. Mer än hälften av eleverna äter frukt och grönsaker varje dag. Att äta godis och dricka läsk har minskat något under de senaste tio åren. Ingen femteklassare uppger att de röker. Sociala relationer Det sociala nätverket, relationen till familj och vänner, är viktigt för vår psykiska och fysiska hälsa. Bland eleverna är det 83 procent av killarna jämfört med 77 procent av tjejerna som sällan eller aldrig känner sig ensamma. Några få procent säger att de inte har någon nära vän de kan lita på. Eleverna har lättast för att prata med sin mamma om saker som bekymrar dem, och killar har lättare än tjejer för att prata med sin pappa. Skolan Skolan och skolans miljö har stor betydelse för trivsel och hälsa eftersom barn och unga tillbringar så stor del av sin tid där. Skolan når alla elever oavsett social bakgrund och har stora möjligheter att upptäcka riskfaktorer som till exempel skolk och mobbning. Andelen elever som skolkar har ökat sedan förra undersökningen. Åtta procent av killarna och fem procent av tjejerna har skolkat en eller flera gånger. Det är vanligast att vara utsatt för mobbning när man är yngre. Var femte elev uppger att de blivit mobbade någon gång och det är ingen skillnad mellan könen.

5 ÅttornA Hälsan Nio av tio elever i åk 8 säger att de har en god eller mycket god hälsa och att de trivs med livet. Tjejer i åk 8 är minst nöjda med sitt utseende i jämförelse med både killar och tjejer i övriga årskurser. I den här åldern (och äldre) är det vanligare att tjejer har fysiska och psykiska symtom på ohälsa än vad killar har. Att känna sig stressad, eller känna sig nere eller vara ledsen, är dubbelt så vanligt hos tjejer som hos killar. Andelen tjejer som känner sig oroliga har ökat de senaste tio åren. Levnadsvanor Det är endast en av tio elever som är fysiskt aktiv en timme per dag. Andelen har dock ökat sen undersökningen Av eleverna i åttan är det 67 procent som äter frukost dagligen. Omkring hälften äter frukt och grönt varje dag, framförallt äter killar det oftare nu än tidigare. Att äta godis och dricka läsk dagligen har blivit mer ovanligt för båda könen. En del elever har börjat röka men andelen har minskat betydligt de senaste åren. Några har provat att dricka alkohol, men sju av tio säger att de aldrig druckit alkohol vilket är en tydlig ökning av andelen elever som inte dricker. Sociala relationer Under uppväxten är relationen till föräldrarna mycket betydelsefull. I takt med att den unge blir äldre ökar betydelsen av vänskapsrelationer. Sociala medier har stor betydelse i unga människors liv, vilket både försvårar och underlättar relationer. Upplevelsen av att känna sig ensam blir vanligare ju äldre eleverna blir. Tjejer uppger att de känner sig mer ensamma än vad killar gör, och upplever även att det är svårare att skaffa nya vänner. Av killarna är det 57 procent och av tjejerna 44 procent som uppger att de, ganska ofta eller alltid, upplever att någon får dem att känna sig stolta. Skolan En hälsofrämjande skola kan öka möjligheten till en hälsosam utveckling hos eleverna. Skolk är en stor riskfaktor som kan leda till att den enskilde eleven hamnar i problemfyllda situationer av olika slag. Förebyggande insatser mot skolk kan förbättra skolprestationer. Skolkning har blivit mindre vanligt bland elever i åttan. Sju av tio, både killar och tjejer, har aldrig skolkat. Andelen elever som säger att de blivit mobbade minskar ju äldre eleverna blir. I åttan är det 13 procent som uppger att de känt sig mobbade en gång eller mer och det är ingen större skillnad mellan könen. I den här årskursen känner man sig minst trygg i skolan i jämförelse med de andra årskurserna. 18 procent av tjejerna och 10 procent av killarna uppger att de känner sig otrygga.

6 GymnASietvÅornA Hälsan Andelen elever som upplever att de har en mycket god hälsa har minskat i jämförelse med åk 5. Men ändå uppger nästan nio av tio att de har en god eller mycket god hälsa. Det är 92 procent av killarna och 87 procent av tjejerna som uppger att de trivs bra med livet. Sömnbesvär är vanligt hos både killar och tjejer och har blivit vanligare jämfört med tidigare undersökningar. Det är vanligare att killar känner sig säkra på sig själva än tjejer. Hälften av tjejerna uppger att de har huvudvärk en gång i veckan eller oftare. Upplevelsen av stress ökar ju äldre eleverna blir och i gymnasiet är det 50 procent av killarna och 75 procent av tjejerna som känner sig stressade en gång i veckan eller oftare. Att känna oro för någon eller något ökar med åldern och i gymnasiets åk 2 är det 19 procent som ofta är oroliga över att något ska hända familjen. Levnadsvanor Endast en av tio tjejer är tillräckligt fysiskt aktiva - något fler killar. Av eleverna är det 57 procent som äter frukost dagligen. Killar äter oftare frukt och grönt än tidigare men fortfarande inte så ofta som tjejer. Eleverna äter mer sällan godis och dricker mindre sällan läsk än tidigare. Många börjar röka mellan åk 8 och gymnasiets åk 2, även om andelen sjunker framför allt för tjejer. Andelen som aldrig rökt eller snusat ökar. Även om många har druckit alkohol när de går på gymnasiet har andelen som aldrig druckit alkohol ökat kraftigt sen Fler killar än tjejer säger sig ha druckit sig fulla fyra gånger eller mer. En av tio säger sig ha använt narkotika någon gång. Omkring sex av tio har haft sex någon gång, och en klar majoritet av dem hade inte druckit alkohol i samband med sitt första samlag. Sociala relationer Vänner är viktiga för att må bra, även om föräldrarna fortfarande har stor betydelse. Det är 83 procent av killarna och 90 procent av tjejerna som uppger att de har lätt för att prata med vänner. Killar känner sig mindre ensamma än tjejer och har dessutom lättare att skaffa sig nya vänner och har även fler vänner som de litar på. Något fler killar, 54 procent, än tjejer, 48 procent, uppger att de ganska ofta eller alltid upplever att någon får dem att känna sig stolta. Skolan Även på gymnasiet är skolan och skolans miljö viktig för att eleverna ska må bra. Andelen elever som skolkar ökar i jämförelse med andra årskurser, och gymnasiets åk 2 är det drygt 40 procent som skolkat. Andelen elever som upplevt mobbning minskar ju äldre man blir och det är fem procent som känt sig mobbade en gång eller mer. Det är ingen skillnad mellan könen när det gäller skolk och mobbning. Många är stressade på gymnasiet. En tredjedel av killarna och mer än hälften av tjejerna känner sig ganska eller mycket stressade av skolarbetet. Trots det säger en stor majoritet att de trivs i skolan och känner sig trygga där.

7

8 FRU BERG VÄXJÖ / till sist Att ge ungdomar möjlighet att på olika sätt komma till tals och spegla sin situation är viktigt. Ett sätt är att göra detta är genom undersökningar som tar upp frågor om hälsa och levnadsvanor. Därför vill vi rikta ett stort tack till samtliga elever som besvarat enkäten och tagit ställning till alla frågor. Med er hjälp har vi fått värdefull kunskap om ungdomars levnadsvanor och hur ungdomar mår i Kronobergs län. Resultatet används som diskussions- och beslutsunderlag i landsting, kommuner och skolor för att se vilka behov av insatser och åtgärder som ska genomföras samt för att sätta mål för hälsan. Hela rapporten finns på Här finns även diskussionsmaterial Värsta hälsan! och Äga hälsan! Lämplig att använda bland elever, föräldrar och personal. information och frågor kontakta: ingrid Aurin edvardsson Folkhälsoutvecklare, Folkhälsoenheten, Landstinget Kronoberg telefon e-post ingrid.edvardsson@ltkronoberg.se