Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014"

Solveig Håkansson
för 9 år sedan
Visningar:

1 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget att folkhälsan förbättras för de grupper i befolkningen som är mest utsatta för ohälsa (Regeringen). Växjö kommun har antagit Länsgemensam folkhälsopolicy för Kronobergs Län med två prioriterade målområden för folkhälsoarbete; Barn och ungas uppväxtvillkor och Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel (ANDTS). Ökad ohälsa i årskurs 5 Enkäten Barn och ungas hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län (2013) visade att de allra flesta elever i årskurs 5 upplever att de har en mycket god hälsa och säger sig trivas bra med livet. Men det har blivit vanligare bland såväl pojkar som flickor att ha ont i huvudet, ont i magen eller ryggen. Ungefär var femte elev har fysiska eller psykiska besvär varje vecka eller oftare. Sömnbesvär har också blivit vanligare. Få elever är tillräckligt fysiskt aktiva, det vill säga minst en timme per dag. Det verkar som att stillasittande aktiviteter har ökat. Två av tio pojkar upplever att de ofta känner sig ensamma och några få procent säger att de inte har någon nära vän de kan lita på. När eleverna går i årskurs 5 trivs de bäst i skolan, jämfört med årskurs 8 och gymnasiet årskurs 2, men trivseln har minskat jämfört med föregående undersökningar. Cirka 20 procent säger att de blivit mobbade någon gång, det är något fler som upplever mobbning vid denna undersökning jämfört med tidigare. I Växjö kommun liknar utvecklingen av ungdomars levnadsvillkor och upplevelser i mycket hög grad riksgenomsnittet (Linnéuniversitet, 2013). I de fall det skiljer är det positivt för Växjö kommun. Det är en oförändrad eller positiv utveckling inom budgetområdena Barn och utbildning, Demokrati och mångfald och Uppleva och göra medan det varit en negativ utveckling inom området Säkerhet - trygghet. Tendenserna i Växjö kommun är de samma som i landet. Kommunledningsförvaltningen 1 (6) Postadress Box 1222, VÄXJÖ Besöksadress Västergatan 15, Växjö Telefon Mobil Org.nr Bg E-post Jorgen.GustavssonBlommendahl@vaxjo.se

Växjö kommun har antagit Länsgemensam folkhälsopolicy för Kronobergs Län med två prioriterade målområden för folkhälsoarbete; Barn och ungas uppväxtvillkor och Alkohol, narkotika, dopning, tobak och

2 Ökade skillnader i levnadsvillkor Rapporten Barn och Unga 2013 (FHI, 2013) visar att förutsättningarna för hälsa bland barn och unga har förbättrats över tid på många områden, men att skillnaderna mellan olika grupper har ökat. Bland såväl ensamstående med barn som föräldrar till barn med funktionsnedsättningar är andelen som har svårt att klara de löpande utgifterna och andelen som saknar kontantmarginal större, jämfört med sammanboende med barn respektive föräldrar till barn utan funktionsnedsättning. Föräldrars utbildningsnivå och födelseland påverkar i allt högre grad barns och ungas förutsättningar att nå goda skolresultat och möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden, vilket också är grundläggande förutsättningar för en god hälsa resten av livet. Lupp Slutrapport (Linnéuniversitet, 2013) uppmärksammar skillnader i levnadsvillkor för ungdomar i olika skolor och bostadsområden. Med utgångspunkten att alla elever ska ha samma förutsättningar och en jämlik skola är det av stor betydelse att spridningen, såväl inom enskilda skolor och områden som mellan dem, minskar över tid. Enkätsvaren visar skillnader mellan bostadsområden i frågor om exempelvis fysisk aktivitet och rökning. Man kan också se att föräldrarnas utbildningsnivå påverkar andelen ungdomar som är medlem i en förening. Andel barn i ekonomiskt utsatta familjer, procent (Folkhälsomyndigheten) Växjö Riket Folkhälsomyndigheten (2014) uppmärksammar konsekvenserna av barns och ungdomars hälsoutveckling på framtidens arbetsrelaterade hälsa. Man är oroad av utvecklingen av unga människors psykiska och fysiska hälsa i förhållande till risken för ökad sårbarhet för arbetsrelaterad stress. Detta ska särskilt ses mot bakgrunden av den demografiska utvecklingen med en åldrande befolkning och en ökande ohälsa som innebär en uppenbar risk att allt färre måste försörja allt fler. 2 (6)

Bland såväl ensamstående med barn som föräldrar till barn med funktionsnedsättningar är andelen som har svårt att klara de löpande utgifterna och andelen som saknar kontantmarginal större, jämfört

3 Befolkningsprognos, Växjö kommun Ålder Förändring % 0-w , , ,7 65-w ,2 80-w ,1 Ungdomsarbetslöshet - ett levnadsvillkor som påverkar ungdomars hälsa. Andelen öppet arbetslösa, i åldern år, 2012, procent (Folkhälsomyndigheten) Växjö 7,8 7,1 7,5 8,7 Riket 7,0 7,3 7,5 8,9 Ökad narkotikarelaterad dödlighet The 2013 National Report on the Drug Situation in Sweden visar att cannabis är den vanligast förekommande substansen följt av amfetamin och att cannabisbruket har ökat något bland vissa grupper under de senaste åren. Antalet personer som injicerar narkotika är cirka 8000 enligt en skattning av Socialstyrelsen och Smittskyddsinstitutet från Det totala antalet personer med problematiskt narkotikabruk skattades 2010 till cirka personer. Rapporten visar en stadig ökning av antalet dömda för narkotikarelaterade brott sedan 2000-talet. Däremot är antalet narkotikaanvändare i fängelse oförändrat. Enligt dödsorsaksstatistik från Socialstyrelsen har det skett en ökning av antalet fall där narkotika angivits som dödsorsak under det senaste decenniet. Antalet dödsfall där metadon och buprenorfin förekommer har ökat och är nu fler än dödsfallen med heroin/morfin. 3 (6)

Andelen öppet arbetslösa, i åldern 20-24 år, 2012, procent (Folkhälsomyndigheten) 2012 2011 2010 2009 Växjö 7,8 7,1 7,5 8,7 Riket 7,0 7,3 7,5 8,9 Ökad narkotikarelaterad dödlighet The 2013 National

4 Narkotikarelaterad dödlighet, Växjö kommun, per invånare efter region, kön och år. Medelvärden över 5 år (Folkhälsomyndigheten) Kvinnor Kvinnor Män Män Riket 0,2 0,2 0,7 0,7 Växjö 0,4 0,2 0,4 0,3 I Lupp-enkäten svarar 11 procent av eleverna i gymnasiet, årkurs 2 att de någon gång har använt narkotika. De flesta narkotikapreparat förekommer bland gymnasieelever i Växjö Vilken typ av narkotika har du använt? Gymnasiet, årskurs 2, 2012, procent (Lupp-enkäten) Procent hasch/marijuana (cannabis) 10 amfetamin/heroin/kokain 2 sömn-/lugnande medel utan läkarordination 2 ecstasy/lsd 1 GHB 1 annat 2 vet inte 1 Dopning Det finns tecken på att bruket av dopningsmedel ökar, men medvetenheten om problemen med dopning har också ökat (Statens folkhälsoinstitut, 2011). Två procent av ungdomarna i gymnasiet, årskurs 2, (Växjö kommun och Riket) svarar att de någon gång har använt anabola steroider (Luppenkäten). Alkohol Den totala alkoholkonsumtionen har minskat men är fortfarande totalt sett högre än i början av 1990-talet. Den totala alkoholkonsumtionen 2010 var cirka 9,1 liter ren alkohol per person 15 år och äldre (Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning [SoRAD], 2010). Av alla alkoholanvändare var det 2010 cirka 10 procent av kvinnorna och 16 procent av männen som hade riskabla alkoholvanor. Dessa andelar har varit relativt stabila sedan 2004 (Statens folkhälsoinstitut, 2011d). Riskabla alkoholvanor definieras här som att man dricker mer än 14 standardglas per 4 (6)

gymnasiet, årkurs 2 att de någon gång har använt narkotika. De flesta narkotikapreparat förekommer bland gymnasieelever i Växjö Vilken typ av narkotika har du använt?

5 vecka för män och 9 standardglas per vecka för kvinnor, alternativt 5 glas per tillfälle för män och 4 glas per tillfälle för kvinnor. Andel av befolkningen med riskabla alkoholvanor, i procent (Folkhälsomyndigheten) Växjö kommun Riket Landstinget Kronoberg (2013) uppmärksammar att det är en tydlig ökning, i samtliga årskurser, av andelen ungdomar som uppger att de aldrig har druckit alkohol. Även om många har druckit alkohol när de går på gymnasiet har andelen som aldrig druckit alkohol ökat kraftigt. Andelen som uppger att de druckit sig full fyra gånger eller mer har minskat över åren. Tobak Rökningen har minskat i Sverige ända sedan mitten av 1980-talet och 2010 var andelen dagligrökare i Sverige 13 procent bland kvinnor och 12 procent bland män. Andelen dagligsnusare var 4 procent bland kvinnor och 20 procent bland män. Rökning är vanligast bland personer med låg utbildning och låg inkomst, samt vissa invandrargrupper (Statens folkhälsoinstitut, 2011; Statistiska centralbyrån [SCB], 2009). År 2009 fick för första gången fler kvinnor än män diagnosen lungcancer. Lungcancer är betydligt vanligare bland rökare (Cancerfonden, 2011), och andelen rökande kvinnor under de senaste tio åren har varit högre än andelen rökande män. Tobaksrökning har ett direkt samband med ett fyrtiotal olika sjukdomar, varav de vanligaste är hjärt-kärlsjukdomar, KOL, lungcancer och flera andra former av cancer. Detta leder till att cirka människor dör i förtid varje år i Sverige på grund av sitt tobaksbruk (Socialstyrelsen, 2009; Statens folkhälsoinstitut, 2011). 5 (6)

uppmärksammar att det är en tydlig ökning, i samtliga årskurser, av andelen ungdomar som uppger att de aldrig har druckit alkohol.

6 Tabell 7: Andel av befolkningen som röker dagligen , i procent (Folkhälsomyndigheten) Växjö kommun Riket I Växjö kommun är gruppen ungdomar som röker stabil över tid och i princip identisk med riket (Linnéuniversitet, 2012). Andelen pojkar som röker är nu högre än andelen flickor som röker. Enligt Landstinget Kronoberg (2012) är det alltfler ungdomar som säger att de aldrig rökt. Spel Andelen personer som någon gång i livet har haft allvarliga problem i samband med spel om pengar har de senaste tio åren fördubblats. Ökad tillgänglighet och en mer intensiv marknadsföring är möjliga förklaringar. Även om man lyckas bli fri från allvarliga spelproblem är konsekvenserna, såsom stora skulder, förstörda relationer och hälsoproblem, vanligt förekommande under lång tid. Tidigare spelproblem är också en riskfaktor för att få spelproblem igen, dvs. att få återfall. Andelen av befolkningen med riskabla spelvanor är tre procent i Växjö kommun och riket. 6 (6)

Enligt Landstinget Kronoberg (2012) är det alltfler ungdomar som säger att de aldrig rökt.

Relevanta dokument

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett