FOLKHÄLSORAPPORT Örkelljunga kommun

Transkript

1 FOLKHÄLSORAPPORT Örkelljunga kommun

2 SAMMANFATTNING Detta är Örkelljunga kommuns första sammanställda rapport över folkhälsoläget i kommunen. För att få en övergripande bild över folkhälsoläget i Örkelljunga kommun och dess utveckling det senaste året har statistiken sammanställts i två matriser i sammanfattningen. En jämförelse över tid, mellan 2004 till 2008, med några av de indikatorer som ingår i rapporten visar åt vilket håll utvecklingen lutar åt. Barnfattigdomsindex är ett indexvärde och därför finns det ingen jämförelse mellan könen. Statistiken för valdeltagande och anmälda brott totalt är ej könsuppdelad. Indikator Positiv (+) eller negativt () utveckling Kvinnor Män Totalt Medellivslängd Valdeltagande Arbetslös (öppet arbetslös och med aktivitetsstöd) Höginkomst +0 Låginkomst +0 Andel som upplever sin hälsa som god + Upplevd trygghet Andel som är socialt delaktiga Ohälsotal Skador + Arbetsskador Andel som uppger ekonomisk stress + + Barnfattigdomsindex Anmälda brott Våldsbrott Sexuellbrott Övervikt Fetma + +0

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...1 METOD...2 BAKGRUND...3 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE...5 EKONOMISK OCH SOCIAL TRYGGHET...5 TRYGGA OCH GODA UPPVÄXTVILLKOR...7 ÖKAD HÄLSA I ARBETSLIVET...7 SUNDA OCH SÄKRA MILJÖER OCH PRODUKTER...8 EN MER HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO OCH SJUKVÅRD...8 GOTT SKYDD MOT SMITTSPRIDNING VACCINATION...8 TRYGG OCH SÄKER SEXUALITET OCH EN GOD REPRODUKTIV HÄLSA...9 ÖKAD FYSISK AKTIVITET...9 GODA MATVANOR OCH SÄKRA LIVSMEDEL...9 MINSKAT BRUK AV TOBAK OCH ALKOHOL, ETT SAMHÄLLE FRITT FRÅN NARKOTIKA OCH DOPNING.10

4 INLEDNING Folkhälsorapporten ger en övergripande syn på Örkelljungas folkhälsostatus och är den första som gjorts i kommunen. Folkhälsorapporten är till för att få en övergripande syn på hälsoläget i kommunen, för att sedan kunna vara ett underlag för att arbeta strategiskt och målinriktat inom folkhälsoområdet. Kartläggningen kan även fungera som stöd till olika verksamheter i kommunen för fortsatt arbete. Folkhälsorapporten utgår från hälsoindikatorer som är kopplade till de elva nationella målområdena inom folkhälsa. 1

5 METOD Materialet inhämtades från olika aktörer som myndigheter, institutioner, föreningar och Örkelljunga kommun. En del av statistiken hämtades från Skånes Folkhälsoenkät Skåne 2004 och 2008 samt Folkhälsoprofiler 2009, vilka genomförs vart fjärde år. En del av uppgifterna har Örkelljungas befolkning fått svara på. Det finns ett värde även i självrapporterad hälsa då studier har visat ett starkt samband med dålig upplevd hälsa och tidig dödlighet. Tillgängligheten för statistiken varierar från att kunna fås varje år eller genom olika intervaller som tre till fyra år. I resultatdelen finns det inga tabeller utan de ligger som en bilaga. I kartläggningen jämförs Örkelljunga kommuns folkhälsoläge med Skåne och övriga riket. De nationella målområdena och dess indikatorer Resultatet presenteras utifrån de elva målområdena för folkhälsa och dess indikatorer. De olika indikatorerna har tagits fram för att göra folkhälsan mätbar för att underlätta för beslut i de olika målområdena och kunna mäta hälsoläget över tid. Dessa är: Nationella målområden Indikatorer 1. Delaktighet och inflytande i samhället. Jämställdhetsindex, Valdeltagande, Socialt kapital 2. Ekonomisk och social trygghet. Arbetsmarknadsposition, Utbildningsnivå, Låg inkomst, Ekonomisk stress, Försörjningsstöd, Brottslighet 3. Trygga och goda uppväxtvillkor. Barnfattigdomsindex, Barn med låg födelsevikt, Behörighet till gymnasieskola, Personaltäthet i förskola, Amningsfrekvens 4. Ökad hälsa i arbetslivet. Ohälsotal, Arbetsskador, Anspänd arbetssituation, Socialt stöd i arbetet 5. Sunda och säkra miljöer och produkter. 6. En mer hälsofrämjande och hälsooch sjukvård. Självmord, Dödlighet i skador och förgiftning Hälsofrämjande sjukhus, Ungdomsmottagningar 7. Gott skydd mot smittspridning. Vaccination 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa. Aborter, Sexuellt tvång och våldtäkt 9. Ökad fysisk aktivitet. Andel fysiskt aktiva på fritiden, Andelen elever med minst betyget godkänt i ämnet idrott och hälsa i åk 9, Tillgång till grönområde

6 10. Goda matvanor och säkra livsmedel. Andel som äter frukt och grönt, Amning, Övervikt och fetma, Dödlighet i hjärtinfarkter 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, Tobaksvanor, Rökande blivande mödrar, Rökande spädbarnsföräldrar, Alkoholkonsumtion ett samhälle fritt från narkotika och dopning. bland ungdomar i åk 6 och 9, Försäljning från Systembolaget och restauranger, Alkoholrelaterad dödlighet, Rattfylleribrott, Andel som provat narkotika i åk 9, Antal kända narkotikamissbrukare, Dödlighet i KOL BAKGRUND Folkhälsa och folkhälsoarbete God hälsa är en resurs för individen och en bra folkhälsa är en förutsättning för att få en hållbar samhällsutveckling. Hälsa är inte frånvaron av sjukdom utan handlar även om individens egen känsla av hälsa. En god folkhälsa handlar inte bara om att hälsan hos befolkningen ska vara så bra som möjligt utan ska även vara jämlikt fördelad. Folkhälsoarbetet utgår från hälsans bestämningsfaktorer och det är samhällsförhållanden, livsvillkor och levnadsvanor som påverkar människors hälsa. Dessa faktorer går att påverka genom politiska beslut och genom individens beslut. Det som inte går att påverka är ålder, kön och arv. Folkhälsoarbetet handlar om att skapa gynnsamma förutsättningar och miljöer samt ge möjlighet till egna hälsosamma val för människor. Dessa val bör vara icke medicinska. Påverkbara faktorer Livsvillkor Levnadsvanor Pykosociala resurser Samhällsekonomisk Ej påverkbar

7 Örkelljunga kommun Örkelljunga kommun har ett kuperat landskap med sjöar och skog, jordbruk bedrivs på små odlingsområden spridda i kommunen. Hälften av kommunens invånare bor i tätorterna i Örkelljunga, Skånes Fagerhult, Åsljunga och Eket. ( 2011) I Örkelljunga kommun finns det över 400 företag med drygt arbetstillfällen, varav 72% inom den privata sektorn. De flesta arbetstillfällena finns inom tillverkning (35%), handel/kommunikation (18%) och vård och omsorg (17%). ( De största arbetsgivarna i kommunen är Örkelljunga kommun, Gillebagaren AB, Habo fritid, Konstruktionsbakelit AB och Ekets mekaniska. Befolkningsutveckling Sedan 2007 har befolkningen ökat med en liten nergång 2010, den 31 dec 2011 hade kommunen ökat med 32 stycken till 9663 invånare vid årsskiftet (SCB, 2012) Det bodde nästan lika många kvinnor som män i kommunen och medelåldern var 43 år. Antalet invånare med utländsk bakgrund var 16 %. Andelen barn i åldern 017 i kommunen var 20 %. I Örkelljunga kommun var 38 % av befolkningen gifta och 10 % var skilda. (SCB, 2011) Under 2009 var det stycken som pendlade in i kommunen och stycken som pendlade ut från kommunen. (SCB, 2011) Det var 585 som flyttade in i kommunen och 560 som har flyttat ut. Majoriteten av inflyttningar och utflyttningarna kom från övriga Skåne. (SCB, 2012) Det skilde sex år mellan mäns och kvinnors medellivslängd. Mäns medellivslängd låg på 78 år och kvinnors på 84 år. Jämfört med Skåne och riket hade männen i Örkelljunga kommun ett års kortare medellivslängd medan kvinnorna levde lite längre än i övriga Skåne och riket. (SCB, 2010)

8 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE Valdeltagande Valdeltagandet i var låg i Örkelljungas kommun både i valen till landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige jämfört till valet i rike. (SCB, 2011) Socialt kapital Socialt kapital handlar om vilka relationer, attityder, värderingar och normer som styr samspelet mellan individer och institutioner och hur detta bidrar till ekonomisk och social utveckling. Socialt kapital handlar inte bara om individens relationer utan även om faktorer på samhällsnivå som till exempel medborgarens tillit till institutioner, medborgligt engagemang, inflytande, delaktighet, sociala resurser och trygghet. Ett stort socialt kapital påverkar individen genom minskad risk för psykosocial stress, gynnar hälsosamma levnadsvanor och delaktighet i samhället. Studier har visat att personer med brist på sociala nätverk och socialt stöd är en faktor för ökad dödlighet. (Hogstedt, 2003) I Örkelljungas kommun var andelen av de som upplever att de inte hade stöd från närstående för att klara livets stress och problem, större hos män än kvinnor. Männen kände även i större utsträckning att de hade svagt praktiskt stöd av närstående eller vän. (Folkhälsoenkäten, 2008) Hälften av kvinnorna och männen kände ett lågt socialt deltagande och dessa personer hade inte varit aktiva i någon förening det senaste året. Det var fler män än kvinnor som hade ett lågt förtroende för samhällsinstitutioner. (Folkhälsoenkäten, 2008) EKONOMISK OCH SOCIAL TRYGGHET Arbetsmarknadsposition Andelen arbetssökande mellan 2065 år under 2011 låg i Örkelljunga kommun i samma nivå som både Skåne och riket. Mellan männen och kvinnorna i Örkelljunga kommun fanns det inga skillnader på antalet arbetslösa. (AMS, 2011) Ungdomsarbetslösheten hade mellan sjunkit från 6 % till 4,9 % för att sedan öka 2011 till 5,9 %. ( AMS, 2012) Utbildningsnivå Utbildningsnivån är en indikator som kopplas ihop med hälsan. De med högre utbildning har godare möjligheter att finna arbete, har sällan fysisk tunga arbeten och arbetsmiljön är oftast bättre. Högre utbildning ger även större möjligheter att styra sitt eget liv och insamla kunskaper. Studier har visat att de med lägre utbildningsnivå har kortare medellivslängd och har svårare att ta sig tillbaka efter en svår sjukdom. (FHI, 2011) I Örkelljunga kommun hade majoriteten en gymnasieutbildning med högst 23 år och det var cirka 22 % som hade eftergymnasial utbildning. Andelen med eftergymnasial utbildning var mycket lägre i Örkelljunga kommun än för riket och Skåne. Det fanns även en skillnad mellan

9 könen, fler kvinnor hade eftergymnasial utbildning. I Örkelljunga kommun hade dubbelt så många kvinnor som män eftergymnasial utbildning. (SCB, 2011) Inkomst Andelen höginkomsttagare i Örkelljunga kommun var mesta delen män 19 % och andelen kvinnor var 4 %. I en jämförelse mellan Skåne och riket låg både män och kvinnor långt under Örkelljunga kommun andel höginkomsttagare.(fhi, 2011) Andelen invånare med låginkomst var kvinnorna i majoritet med 25% och män 20%. Kvinnorna i Skåne låg på 26 % och i riket på 21% och andelen män med låg inkomst låg på 24% i Skåne och 19% i riket. (FHI, 2011) Andelen med familjer med låg inkomst har ökat mellan 2006 och 2009 och det är framför allt ensamstående med hemmavarande barn. Samma trend var det i Skåne och riket. (SCB, 2011) Ekonomisk stress Den ekonomiska stressen minskade hos kvinnorna men ökade hos männen i Örkelljunga kommun mellan 2004 och Den senaste enkäten visade att 6 % kvinnor och 7 % män upplevde sig ha ekonomisk stress, jämfört med Skåne där 7 % män och 8 % kvinnor upplevde den ekonomiska stressen. (Folkhälsoenkäten, 2008) Försörjningsstöd Totala andelen hushåll som fick försörjningsstöd under 2010 till 2011 var förändringen mycket liten. Skillnaderna fanns dock mellan olika hushåll, gruppen som hade minskat sin försörjningsstöd var ensamstående män utan barn från 94 till 82 stycken. De som hade ökat mest var ensamstående kvinnor med barn från 40 stycken till 48 stycken. Där efter ensamstående kvinnor utan barn från 52 till 57 stycken. Även ensamstående män utan barn hade en liten ökning. ( SBC, 2011) Utsattheten för brott Mellan 2009 och 2010 minskade antalet anmälda brott. Av anmälda brotten var 12 % våldsbrott och dessa anmälningar ökade under perioden. Att de anmälda våldsbrotten ökade betyder däremot inte att den faktiska brottsligheten ökade. (BRÅ, 2011) Trygghetsmätning Varje år tar polisen fram en trygghetsmätning och utifrån de indikationerna sammanställs ett trygghetsindex, ju högre index desto otryggare känner sig invånarna. Örkelljunga låg 2011 på 1,64 och detta var en minskning på en fyraårsperiod. Örkelljunga har låg utsatthet för brott, men indikationer för oro för egendomsbrott var väldigt höga och det fanns en stor känsla för otrygghet. Indexet visade även att invånarna känner att det fanns utomhusstörningar, som bilar som kör för fort och buskörning med mopeder. (Polisen, 2011)

10 TRYGGA OCH GODA UPPVÄXTVILLKOR Barnfattigdom Barnfattigdomsindexet för Örkelljunga kommun låg på 14 och var en ökning under de senaste tre åren. Indexet var lägre än Skånes men högre jämfört med riket. Barnfattigdomen var mer än fem gånger så hög bland barn med utländsk bakgrund och drygt tre gånger så hög bland barn med ensamstående föräldrar som bland barn med sammanboende föräldrar. (Rädda barnen, 2010) Barn med låg födelsevikt Mellan åren 2005 och 2009 hade antalet barn med låg födelsevikt minskat i Örkelljunga kommun och låg på 24 %, jämfört med Skåne och riket som hade 33% och 31%. (Socialstyrelsen, 2009) Amningsfrekvens Barnen som ammades helt eller delvis vid 6 månaders ålder ökade mellan 2007 och 2008 från 54 % till 56 %. Detta var lägre än Skånes och rikets amningsfrekvens som 2008 låg på 61 % och 66 %. (FHI, 2011) Behörighet till gymnasieskolan I Örkelljunga kommun 2011 var det 92 % flickor som hade behörighet till gymnasiet och 90 % av pojkarna. Totalt låg behörigheten på 91 % och detta var högre än Skåne och riket. (Skolverket, 2011) Sammanvägs alla resultat från alla ämnen i grundskolan hamnar Örkelljunga kommun på 19 plats. (SKL, 2011) Personaltäthet i förskola Andelen heltids anställda årsarbetare har under 2008 till 2010 minskat och andelen inskrivna barn per årsarbetare har ökat med cirka 1 person. En jämförelse med Skåne och riket ligger Örkelljunga kommun marginellt högre med antal inskrivna barn per årsarbetare. När det gäller andelen anställda med högskoleutbildning har Örkelljunga kommun 57 % medan Skåne har 59 % och riket 57 %. ÖKAD HÄLSA I ARBETSLIVET Ohälsotal Ohälsotalet för hela Örkelljunga kommuns invånare låg högt och var högre för kvinnor än män. Jämförs ohälsotalet med Skåne och riket ligger Örkelljungas ohälsotal ca tio dagar högre för kvinnor och sex dagar för män. (Försäkringskassan, 2011) Arbetsskador Arbetsskadorna har minskat i Örkelljunga kommun. Arbetsskadorna hos männen halverades under åren 2008 och 2009 från 11 till 5 per personer och hos kvinnorna var det en marginell minskning. Örkelljunga kommun hade den största minskningen av arbetsskador, jämfört med övriga Skåne och riket. Männens arbetsskador låg under både Skånes och rikets

11 med cirka 4 till 5 färre per personer, medan kvinnorna låg över både Skåne och riket med cirka 1 till 2 fler per personer. (FHI, 2011) Psykosocial arbetsmiljö Att ha låg kontroll, höga krav på sig och brist på socialt stöd ökar risken för stress i arbetslivet. Denna stress ökar risken för bland annat hjärt och kärlsjukdomar, magbesvär m.m. Den självskattade psykosociala arbetsmiljön i Örkelljunga kommun visade att mer än hälften av männen och kvinnorna upplevde att de hade låg kontroll i arbetet. Fler män än kvinnorna anser att de hade svagt socialt stöd. Cirka en fjärdedel av invånarna hade bytt arbete/arbetsuppgifter på grund av ohälsa. SUNDA OCH SÄKRA MILJÖER OCH PRODUKTER Självmord I Örkelljunga kommun har det varit män som har avlidit på grund av ett självmordsförsök. Självmorden i kommun hade under perioden 2004 till 2009 legat konstant på 3 per invånare. Detta var högre för både Skåne och riket. Hos kvinnorna var det ingen under perioden 2004 till 2009 som hade avlidit på grund av sitt självmordförsök. (FHI, 2011) Dödlighet i skador och förgiftning Skador och förgiftningar hos männen under perioden 2004 till 2009 hade minskat väldigt lite medan den hos kvinnorna hade ökat med cirka 2 på personer. Skador och förgiftningar ligger högre i Örkelljunga kommun än i både riket och övriga Skåne. (FHI,2011) EN MER HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO OCH SJUKVÅRD Hälsofrämjande sjukhus I Örkelljunga kommun finns det inget sjukhus utan invånarna får vända sig till Ängelholms eller Helsingborgs sjukhus som båda är medlemmar i hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer. (HFS, 2011) Ungdomsmottagning I Örkelljunga kommun finns det ingen Ungdomsmottagning. Det finns en ungdomsverksamhet med en barnmorska på 50 %. Mottagning finns på vårdcentralen Örkelljunga. Barnmorskan arbetar med rådgivning och förskrivning av preventivmedel, provtagning vid misstanke om sexuella infektioner. Barnmorskan kan även ha samtal om sex och samlevnad, både på mottagningen och i skolorna i Örkelljunga kommun. GOTT SKYDD MOT SMITTSPRIDNING VACCINATION Vaccination Örkelljunga kommun hade en täckning av barnvaccinationer på 98 % 2010 för stelkramp och kikhosta. För mässling, påssjuka och röda hund låg täckningen på 97 %.

12 TRYGG OCH SÄKER SEXUALITET OCH EN GOD REPRODUKTIV HÄLSA Aborter Abortstatistiken kan användas vid utvärdering av arbetet för att förebygga oönskade graviditeter. För kvinnor i åldern 15 till 44 år hade aborterna i kommunen ökat med ca 1,5 stycken per 1000 mellan år 2004 och Antalet aborter låg mycket lägre än i Skåne och i riket. (FHI, 2011) Sexuellt tvång och våldtäkt Under perioden 2008 till 2010 hade anmälningarna för sexuellt tvång ökat från 2 st till 9 st. Om detta beror på att fler brott begås eller om invånarna hade fått en mer accepterande attityd för att anmäla är svårt att få fram. En jämförelse med Skåne och riket utifrån antal anmälningar per visade att Örkelljunga kommun låg högt och hade cirka 30 stycken fler. (BRÅ, 2011) ÖKAD FYSISK AKTIVITET Fysisk aktivitet på fritiden Under åren perioden 2004 till 2008 hade den fysiska aktiviteten ökat. Stillasittandet i kommunen hade minskat från cirka 15 % till cirka 12 % för kvinnor och från cirka 16 % till 13 % för män. Stillasittandet var mindre i Örkelljunga kommun än i Skåne. (Folkhälsoenkäten Skåne, 2008) Idrott och hälsa Andelen elever som inte hade blivit godkänd i slutbetygen för idrott och hälsa åk 9 hade mellan 2008 och 2010 minskat från 7 % till 3,5 % men mellan 2010 och 2011 ökade detta till 12,5 %. (siris.se, 2012) GODA MATVANOR OCH SÄKRA LIVSMEDEL Övervikt och fetma I Örkelljunga kommun hade övervikten ökat hos kvinnor mellan 2004 till 2008 från 53 % till 56 %. Hos männen hade det sjunkit från 61 % till 56 %, jämfört med Skåne som 2008 hade 41 % överviktiga kvinnor och 57 % överviktiga män. (Folkhälsoenkäten Skåne, 2008) Fetman i kommunen ökade under perioden 2004 till 2008 från cirka 13 % till 24% hos kvinnorna och från 11 % till 13 % hos männen. Jämfört med Skåne 2008, där fetman låg på 14 % kvinnor och 15 % män. (Folkhälsoenkäten Skåne, 2008) Matvanor frukt och grönt I Örkelljunga kommun var det ca 9 % som åt frukt och grönt minst 5 ggr per dag. Detta var lägre jämfört med Skåne och riket. (SKL, 2011)

13 Dödlighet i hjärt/kärlsjukdomar Under perioden 2004 till 2009 hade dödligheten i hjärt/kärlsjukdomarna ökat hos kvinnorna och hos männen hade det minskat väldigt lite. Denna trend var gemensam med Skåne och riket. I Örkelljunga kommun ökade dödligheten hos kvinnorna från 24 % till 26 % och hos männen minskade det från 30 % till 29,7 % Örkelljunga kommun låg högre i dödlighet än i Skåne och riket med 20 % hos båda under perioden 2005 till (FHI, 2011) MINSKAT BRUK AV TOBAK OCH ALKOHOL, ETT SAMHÄLLE FRITT FRÅN NARKOTIKA OCH DOPNING Avsnittet är indelat i två grupper: den vuxna befolkningen 18 till 80 år och barn och ungdomar. Vuxna befolkningen 18 till 80åringar Rökvanor Dagligrökare i den vuxna befolkningen (1880 år) låg lägre än Skåne och riket. Hos kvinnorna 12 % och hos männen 13 % mellan 2006 till Jämfört med Skåne 18 % hos kvinnorna och 18 % hos männen. I riket var andelen rökare 16 % hos kvinnorna och 13 % hos männen. (SKL,2011) Rökande blivande mödrar och rökande spädbarnsföräldrar Örkelljunga kommun hade en hög andel rökande blivande mödrar än vad Skåne och riket hade under perioden 2004 till I Örkelljunga kommun var det 18 %, Skåne 9 % och riket 7 %. (Socialstyrelsen, 2011) I kommunen fanns det en större andel rökande spädbarnsföräldrar än i Skåne och riket. Mellan åren 2007 till 2008 ökade andelen rökande spädbarnsföräldrar i Örkelljunga kommun hos mamman eller någon i hushållet. Andelen rökande mammor var 11 % 2007 och 19 % 2008 och någon i hushållet från 24 % till 31 %. Av rökande i Skåne var 8 % mammor och hos papporna var det 16 %. I riket var de 5 % mammor och hos papporna 11 %. (Socialstyrelsen, 2011) Dödlighet i lungcancer Dödligheten i lungcancer låg runt 3 stycken per hos kvinnorna och 6 stycken hos männen. Jämfört med Skåne låg detta på 5 stycken hos båda könen och cirka 4 stycken i riket hos båda könen under perioden 2004 till (Socialstyrelsen, 2011) Dödlighet i KOL Dödligheten i KOL under perioden 2004 till 2009 hade ökat från 2 stycken till 3 stycken per hos kvinnorna och hos männen 5 stycken till 5,4 stycken i Örkelljunga kommun.

14 Dödligheten ökade marginellt hos både kvinnor och män i Skåne och riket. (Socialstyrelsen, 2011) Riskbruk av alkohol I Örkelljunga kommun var det männen som hade högre riskabla alkoholvanor än kvinnorna. Med 13 % för männen och 8 % hos kvinnorna. Detta var något lägre än Skåne och riket som hade 9 % och 10 % av kvinnorna och 16 % och 17 % hos männen. (SKL, 2011) Försäljning från Systembolaget och restauranger Örkelljunga kommun hade ungefär samma försäljning av antal liter 100 % alkohol från Systembolaget som Skåne hade, Örkelljunga kommun hade 11 stycken serveringstillstånd per invånare och Skåne hade 14 stycken. (FHI, 2011) Alkoholrelaterad dödlighet Antal alkoholrelaterad dödlighet i Örkelljunga kommun låg högt hos kvinnorna jämfört med Skåne och riket. Örkelljunga kommun hade 2 stycken av döda under perioden 2003 till 2008, medan både Skåne och riket hade 1stycken av döda. Hos männen låg dessa värden lägre i än i både Skåne och riket. Örkelljunga kommun med 3 stycken av döda, Skåne 5 stycken av och riket 4,5 stycken av (Socialstyrelsen, 2011) Rattfylleribrott Rattfylleribrotten mellan 2008 till 2010 i Örkelljunga kommun låg högt över Skåne vid en jämförelse per invånare. Örkelljunga kommun hade haft en minskning 2009 till 2010 av brottet och låg 2010 på 218 stycken av och i Skåne på 171 stycken av (BRÅ, 2011) Rattfylleri under påverkan av narkotika Rattfylleri under påverkan av narkotika mellan 2008 till 2010 i Örkelljunga kommun låg högt över Skåne vid en jämförelse per invånare. Örkelljunga kommun hade haft en ökning mellan 2009 och 2010 av brottet och låg 2010 på 218 stycken av och i Skåne på 138 stycken av (BRÅ, 2011) Barn och ungdomar Vart fjärde år genomförs en drogvaneundersökning i årskurs 9 och årskurs 2 gymnasiet och materialet nertill hämtades från den. Genomsnittlig debutålder för berusning och rökning var 14 år. Tobak Flickor rökte mer än pojkarna i Örkelljunga kommun i både årskurserna. På gymnasiet var det dubbelt så många flickor än pojkar som rökte.

15 Andelen som hade rökt vattenpipa var ungefär lika hos flickor och pojkar i årskurs 9 på cirka 3031% medan på gymnasiet i årskurs 2 hade fler pojkar rökt vattenpipa. De var 52 % hos pojkar och 42 % hos flickor. Andelen som snusade var högre hos flickor i årskurs 9 med 15 % och killar 13 % medan på gymnasiet var det oftare pojkarna som snusade med 19 % och flickor 3 %. Alkohol Alkoholkonsumenter i årskurs 9 låg på 69 % för pojkar och 66 % för flickor. Andelen ungdomar som hade varit berusad låg på 37 % för pojkar och 41 % för flickor. Alkoholkonsumenter i årskurs 2 gymnasiet låg på 67 % för pojkar och 75 % för flickor. Andelen ungdomar som hade varit berusad låg på 57 % för pojkar och 58 % för flickor. Vad gäller andelen föräldrar som hade en tillåtande attityd till alkohol som tex. att låta barnen få hälla upp i eget glas eller att föräldrarna köpte ut starköl eller starkcider. Visade undersökningen att 9 % pojkar och 18 % flickor i årskurs 9 hade föräldrar som gav tillåtelse att de fick hälla upp i eget glas. 21 % pojkarna och 12 % flickor hade föräldrar som hade köper ut starköl eller starkcider till sina barn. På gymnasiet årskurs 2 var det 5 % pojkar och 14 % flickor som hade föräldrar som gav tillåtelse att hälla upp i eget glas. 14 % pojkarna och 25 % flickor hade föräldrar som hade köper ut starköl eller starkcider till sina barn. Narkotika I årskurs 9 var det 11 % pojkar och 18 % flickor som hade haft möjlighet att prova narkotika. Andelen som hade använt narkotika var 6 % pojkar och för 12 % flickor. På gymnasiet årskurs 2 var det 29 % pojkar och 25 % flickor som hade haft möjlighet att prova narkotika. Andelen som hade använt narkotika var 14 % av pojkarna och 6 % av flickorna.