FOLKHÄLSORAPPORT 2011

Transkript

1 FOLKHÄLSORAPPORT 2011 KORTVERSION ESLÖVS KOMMUN

2 Inledning Riksdagen antog 2003 det övergripande nationella folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Detta mål med tillhörande elva målområden är en utgångspunkt för att nå social hållbarhet. En förutsättning för ett framgångsrikt folkhälsoarbete är att ha god kännedom om hur befolkningens hälsosituationen ser ut. Det är därför av stor vikt att kartlägga behov och utvecklingsområden i samhället. Detta är en kortversion av en rapport som kartlägger hälsoläget i Eslöv Kartläggningen möjliggör en analys av svagheter, styrkor och utvecklingsområden och avser att vara ett stöd för politiker och tjänstemän att fatta beslut och göra prioriteringar. Folkhälsorapporten gör inga anspråk på att vara heltäckande, utan ska ses som ett underlag för beslut som underlättar människors möjligheter att bibehålla och förbättra sin hälsa. Generellt uppger invånarna i Eslöv att de mår lika bra som invånarna i övriga Skåne och i Sverige som helhet. Men precis som på andra platser står vi i Eslöv också inför en rad utmaningar. En stor andel av eslövsborna upplever att de har ett lågt socialt deltagande, valdeltagande ligger på en lägre nivå än riket, behörigheten till gymnasieskolan ligger lågt, ungdomsarbetslösheten är hög och ensamstående med hemmavarande barn och barn med utländsk bakgrund har det betydligt svårare ekonomiskt än övriga familjer. Vad gäller kommuninvånarnas levnadsvanor är rökning och fetma mer vanligt förekommande jämfört med Skåne och riket. Det finns goda förutsättningar i Eslövs kommun att tillsammans vända dessa trender. Redan idag pågår ett aktivt hälsofrämjande arbete inom kommunens olika verksamheter. Det finns ett utbud av varierade boendemiljöer och närhet till god barnomsorg, skola och äldreomsorg skapar trygghet. Tillgången till rekreations- och grönområden är stort och föreningslivet erbjuder ett brett utbud av aktiviteter. Kommunen ligger dessutom i en expansiv Öresundsregion med pendlingsavstånd till både arbets- och utbildningsmöjligheter på nära håll. Folkhälsorapporten fi nns i sin helhet på (sök på folkhälsorapport).

3 Folkhälsorapport, Eslövs kommun Folkhälsorapporten är en övergripande kartläggning av folkhälsoläget i Eslövs kommunen och ska utgöra en del av underlaget för att skapa ett sammanhållet och målinriktat folkhälsoarbete i Eslövs kommun. Årets folkhälsorapport tar sin utgångspunkt i den nationella folkhälsopolitikens elva målområden och bygger på hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de faktorer och de levnadsförhållanden som påverkar hälsa. De första sex målområdena är strukturella och har en avgörande effekt på hälsa även om vi inte direkt förknippar dem med hälsoeffekter. Detta gäller till exempel för inkomst, utbildningsnivå och känsla av deltagande i samhället. De sista fem målområdena innefattar olika livsstilsindikatorer som alkoholkonsumtion, rökning och ett stillasittande liv, som alla har en direkt effekt på hälsan. Folkhälsorapporten visar att nivån på hälsa och välfärd skiljer sig åt mellan olika grupper av befolkningen i Eslöv. Viktiga bakgrundsfaktorer i detta sammanhang är till exempel kön, ålder, utbildningsnivå, etnicitet och inkomst. Målområde 1 Delaktighet och inflytande i samhället Rätten till delaktighet och inflytande i samhället är viktiga frågor för ett demokratiskt samhälle. Delaktighet och inflytande har även visat sig vara en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Ett gott inflytande ger goda möjligheter att påverka den egna livssituationen, vilket har ett tydligt samband med hälsa. En av de vanligaste indikatorerna för delaktighet i samhället är valdeltagande. I Eslöv har valdeltagandet ökat väsentligt sedan år I förhållande till riket ligger vi dock fortfarande under snittet. Valdeltagande 2010 Riksdagsval Landstingsfullmäktigval Kommunfullmäktigval Eslöv 82,7 79,8 80,3 Sverige 84, ,6 Källa: SCB, Valdeltagande Ett annat mått är hur medborgarna själva upplever sina möjligheter till inflytande på kommunens verksamheter och kommunala beslut. I Statistiska Centralbyråns medborgarundersökning visar det sig att Eslövsborna upplever brister i framför allt faktorer som förtroende och påverkan. I LUPP (Lokal Uppföljning av Ungdomspolitiken) har ungas upplevelse av delaktighet och inflytande i Eslöv kartlagts. Kartläggningen visar att många ungdomar idag inte vet vart de ska vända sig om de vill påverka något eller tror att det inte spelar någon roll att man försöker. Det är samtidigt många som vill vara med och påverka frågor som rör Eslöv och dem själva. En annan indikator kring delaktighet är i vilken utsträckning individer upplever att de har ett emotionellt och praktiskt stöd i vardagen och känner en social delaktighet (mätt genom andelen aktiva i en förening eller studiecirkel). Idag anger en av tre eslövsbor att de har ett svagt praktiskt stöd och fyra av tio att de har ett svagt emotionellt stöd. Varannan eslövsbo uppger sig ha ett lågt socialt deltagande, vilket är en ökning sedan 2000 och procentuellt högre än genomsnittet för Skåne.

4 Målområde 2 Ekonomiska och sociala förutsättningar I likhet med målområde 1, delaktighet och inflytande i samhället, tillhör ekonomisk och social trygghet en av de mest grundläggande samhälleliga förutsättningarna för folkhälsan. En hög sysselsättningsnivå som möjliggör för människor att försörja sig genom eget arbete är grundläggande för ett välfärdssamhälle. Det finns ett tydligt samband mellan utbildningsnivå och hälsa. Eslöv har högre andel invånare som gått ut båda grundskolan och gymnasiet i jämförelse med snittet för Skåne och för Sverige som helhet. Andelen med högre utbildning är dock lägre än snittet för både Skåne och Sverige hade 38 procent av kvinnorna och 27 procent av männen i Eslöv eftergymnasial utbildning. Utbildningsnivå (%), 2010 (25-64 år) Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Eslöv Skåne Sverige Källa: SCB, Utbildningsregistret Att ha ett jobb är en viktig påverkansfaktor för människors hälsa. Med undantag för åldersgruppen år är det i Eslöv en något högre andel av invånarna som har ett jobb jämfört med snittet för Skåne och Sverige var ungdomsarbetslösheten fem procent, vilket är en procentenhet fler jämfört med Skåne och riket. I åldersgruppen var arbetslösheten något lägre i samma jämförelse. Andel öppet arbetslösa, Eslöv Skåne Sverige Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen När det gäller ekonomiska förutsättningar utmärker sig vissa grupper mer än andra. Ensamstående med barn hemma har det exempelvis betydligt svårare ekonomiskt än övriga familjesammansättningar. Familjer med låga inkomster, 2009 Ensamstående utan hemmavarande barn Ensamstående med hemmavarande barn Övriga familjer med hemmavarande barn Pensionärsfamiljer Familjer med sjuk- och aktivitetsersättning Eslöv Skåne Sverige Källa: SCB, Inkomst- och förmögenhetstatistik

5 Målområde 3 Barns och ungas uppväxtvillkor Goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar har en stark effekt på hälsotillståndet i befolkningen och en tydlig utjämnande effekt på sociala skillnader i hälsa. Levnadsvanor och beteenden befästs också till stor del i unga år. Barnfattigdomsindexet belyser andelen barn som växer upp i ekonomiskt utsatta hushåll. Barn som växer upp i socioekonomiskt svaga familjer har i allmänhet sämre hälsa. I Eslöv befann sig 2009 tolv procent av barnen i åldern 0-17 år i ett ekonomiskt utsatt hushåll. Motsvarande siffra för barnen med utländsk bakgrund var 29 procent. Barnfattigdomsindex (%), år Barn med utländsk bakgrund Barn med svensk bakgrund Barn totalt Eslöv Skåne Sverige Källa: SCB, Inkomst- och förmögenhetstatistik Vårterminen 2010 var 83 procent av ungdomarna i Eslöv behöriga till de nationella programmen på gymnasieskolan, jämfört med 86 procent i Skåne och 88 procent i riket. Andelen behöriga till gymnasieskolan ökade till 83,5 % vårterminen Behöriga till gymnasieskolan (%), VT 2010 Flickor Pojkar Totalt Eslöv Skåne Sverige Källa: Skolverket Enligt LUPP 2009 trivs unga bra i skolan och med livet i största allmänhet. I grundskolan och gymnasiet är det vanligt med sömnbesvär och trötthet under dagarna. Det framgår också tydligt att tjejers psykosociala hälsa (stress, magont, huvudvärk) är sämre än killars. Eslövs kommun kartlägger årligen elevers lust att gå till skolan. För eleverna i årskurs fem minskade lusten från 2010 till 2011, men resultatet ligger fortfarande på samma nivå som I årskurs sju har lusten att gå till skolan ökat markant de senaste åren. Trots detta är lusten att gå till skolan fortfarande något lägre för de äldre eleverna. Målområde 4 Hälsa i arbetslivet Den fysiska och psykosociala arbetsmiljön är en viktig fråga både för människors hälsa och välbefinnande, men hänger också samman med tillväxt och utveckling i kommunen i stort. Ohälsotalet i Eslövs kommun (antalet dagar med sjukersättning under ett år) är högre än det för Skåne och Sverige. I samtliga åldersgrupper är ohälsotalet högre för kvinnor än för män och allra högst är det i åldersgruppen år.

6 Målområde 5 Miljöer och produkter Målområdet, miljöer och produkter, handlar om vår fysiska omgivning, det vill säga den yttre miljön och den bebyggda miljön. Området innefattar även skadeperspektivet. Fler omkom i Eslöv jämfört med länet och riket på grund av skador alternativt förgiftning under perioden Under motsvarande period begick något fler, fler män än kvinnor, självmord i Eslöv jämfört med Skåne och riket. Brottslighet påverkar inte bara de drabbade, utan medverkar också till oro och otrygghet bland befolkningen. Det sker något färre brott, inklusive våldsbrott (misshandel, mord/dråp, våldtäkt, rån och våld mot tjänsteman), i Eslöv jämfört med Skåne och riket. Anmälda brott per invånare, 2010 Anmälda brott Därav våldsbrott Eslöv Skåne Sverige Källa: Brottsförebyggande rådet Enligt polisens trygghetsmätning har trygghetsindex förbättrats i Eslövs kommun sedan Den upplevda tryggheten i Eslöv är fortfarande något lägre i förhållande till Skånesnittet och till de närliggande kommunerna Hörby, Höör, Kävlinge och Lund. Trygghetsmätning (trygghetsindex), Skåne 2,11 1,89 1,82 1,75 Hörby 2,03 1,97 1,91 1,58 Höör 1,7 1,79 1,73 1,48 Kävlinge 2,06 1,82 1,55 1,61 Lund 1,78 1,48 1,36 1,27 Eslöv 2,06 1,67 1,91 1,85 Källa: Polismyndigheten i Skåne, Trygghetsmätning 2011 Målområde 6 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården har en avgörande roll för den långsiktiga hälsoutvecklingen. En speciellt viktig roll har Primärvården med ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete i det dagliga mötet med patienterna. Den största andelen av de som mår bra finns i störst utsträckning bland de med lång utbildning. Män anger generellt att de mår bättre än kvinnor. I Eslöv är den självskattade hälsan bland män bättre jämfört med Skåne och Sverige, men sämre för kvinnorna. Målområde 7 Skydd mot smittspridning Sverige har en gynnsam situation när det gäller smittsamma sjukdomar. Förekomsten har kunnat hållas på en låg nivå tack vare förebyggande insatser och ett väl fungerande smittskyddsarbete. En internationell hotbild gör att läget snabbt kan förändras. Ett påtagligt problem är ökningen av antibiotikaresistenta bakterier.

7 Målområde 8 Sexualitet och reproduktiv hälsa Möjligheten till en trygg och säker sexualitet, fri från fördomar, diskriminering, tvång och våld är grundläggande för individens upplevelse av hälsa och välbefinnande. I takt med att medelåldern för förstföderskor har stigit, har också andelen tonåringar som avslutat graviditeten med abort ökat. Under perioden gjorde något fler kvinnor i åldern år abort i Eslöv jämfört med Skåne och Sverige. Målområde 9 Fysisk aktivitet Brist på fysisk aktivitet utgör, enligt Världshälsoorganisationen (WHO), en riskfaktor för en rad olika sjukdomar så som hjärtkärlsjukdomar, diabetes, cancer i tjocktarm och bröstcancer samt benskörhet. I åldersgruppen i Eslövs kommun har andelen som uppger låg fysisk aktivitet minskat, oavsett kön, sedan år Fler män än kvinnor uppger låg fysisk aktivitet. Omkring hälften av ungdomarna är medlemmar i en idrottsförening. Nästan lika många idrottar på egen hand. Låg fysisk aktivitet på fritiden, 2008 (18 80 år) Män Kvinnor Totalt Eslöv 14,6 13,4 14,0 Skåne län 15,6 13,1 14,4 Källa: Region Skåne, Folkhälsoenkät Målområde 10 Matvanor och livsmedel Goda matvanor, i kombination med fysisk aktivitet, är positivt för hälsan. Många sjukdomar och en psykisk ohälsa kan förebyggas med hjälp av goda matvanor och fysisk aktivitet. Ohälsosamma matvanor är generellt vanligast bland grupper med låg utbildning och låg inkomst. Likaså visar sig fetma främst hos socioekonomiskt svaga grupper. I Eslöv har fetman nästan fördubblats sedan år Andel (%) med fetma, år Kvinnor Män Totalt Eslöv 18,6 16,4 17,9 Skåne 14,2 14,1 14,2 Riket 12,7 12,0 12,4 Källa: Skl, öppna jämförelser, folkhälsa I LUPP uppger många att de slarvar med sina matvanor. 40 procent av ungdomarna, undantaget killar i åk 8, väljer regelbundet att hoppa över frukosten på morgonen. Många väljer även bort lunchen.

8 Målområde 11 Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Beroendeframkallande medel och spelberoende påverkar hälsan negativt. Riskgrupperna för de olika formerna av missbruk är ofta de samma. Det förekommer fler dagligrökare, fler kvinnor än män, i Eslöv jämfört med Skåne. Daglig rökning, ( %) år Eslöv 20,9 18,2 18,2 Skåne 19,2 17,9 14,7 Källa: Region Skåne, Folkhälsoenkät 2008 Under perioden uppgav något fler än en av tio mödrar vid inskrivningen till mödravårdscentralen att de röker, vilket är betydligt högre i förhållande till Skåne och riket. Flickorna och pojkarna i årskurs nio röker också i större utsträckning jämfört med snittet för Skåne. Andelen i Eslöv med riskabla alkoholvanor är lägre jämfört med Skåne Debutåldern för berusning är år och i årskurs två på gymnasiet svarar ungefär 80 procent att de någon gång har varit berusade, vilket motsvarar situationen i övriga Skåne. 17 procent av flickorna och 16 procent av pojkarna i årskurs två på gymnasiet har någon gång provat narkotika. Precis som i årskurs nio ligger flickorna över Skånesnittet och pojkarna under.

9 Folkhälsoarbete En god folkhälsa är en viktig förutsättning för tillväxt, utveckling och välfärd. I kommunfullmäktiges målprogram för är ett långsiktigt hållbart Eslöv ett av de centrala utvecklingsmålen. Eslövs kommuns policy för hälsa och trygghet ska revideras till ett program för social hållbar utveckling. Programmet ska utgöra en gemensam plattform för kommunens folkhälsoarbete, alkoholoch drogförebyggande arbete, trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbete samt ungdomspolitiska arbete. De elva nationella målområdena ligger som grund för kommunens utvecklingsarbete. Några områden är dock, utifrån hälsans ojämna fördelning, särskilt viktiga att fokusera på. I rapporten ser man att flera områden har utvecklats i positiv riktning, men också att det finns flera utvecklingsområden. Det är en angelägen uppgift att förbättra hälsoläget och utjämna skillnaderna i hälsa. Förslag på övergripande målsättning Den övergripande målsättningen för Eslövs kommun arbete för en social hållbar utveckling föreslås vara: Eslövs kommun ska vara en trygg kommun att leva i där alla har förutsättningar att uppnå en god hälsa och välbefinnande på lika villkor. Förslag på genomgående perspektiv Det förekommer tydliga skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället, detta är en av de stora utmaningarna för folkhälsoarbetet. För att inte förstärka dessa skillnader måste folkhälsoarbetet utföras så att det också når ut till dem som behöver det mest. På så sätt kan vi minska de sociala klyftorna istället för att förstärka dem. Med utgångspunkt i detta bör tre perspektiv särskilt beaktas; fokus på barn och unga utifrån Barnkonventionens principer, fokus på ekonomiskt och socialt utsatta grupper samt fokus på mångfald och jämställdhet. Förslag på förbättringsområden Folkhälsorapporten påvisar att det finns en del områden som kommunen behöver arbeta mer aktivt med. Utifrån rapporten föreslås följande tre områden med mätbara mål utgöra en utgångspunkt i det fortsatta arbetet:

10 1.Delaktighet, öppenhetoch inflytande Ökatoleransenförolikheter Ökamedborgarnasinflytandegenommedborgardialogoch förbättradkommunikation Motverkaisolering 2.Socialaoch ekonomiska förutsättningar Ökaetableringenpåarbetsmarknadenmedfokuspå ungdomar,nyanländaochfunktionsnedsatta Minskadenegativaeffekternaavbarnfattigdom Ökadenfaktiskaochupplevdatryggheten 3.Barnsochungas uppväxtvillkor Ökabehörighetentillgymnasieskolan Förbättrastödettillbarnochungasomfarillaellerriskerar attfarailla Förbättralevnadsvanornaavseendekost,motionochANTD (alkohol,narkotika,dopingochtobak)ochspelberoende