VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007

Transkript

1 VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN Folkhälsorådet

2 Innehåll Inledning s. 1 Självupplevd hälsa s Delaktighet och inflytande i samhället s. 2 Valdeltagande s Trygga och goda uppväxtvillkor s. 2 Förvärvsfrekvens s. 3 Andel barn och ungdomar -17 år s. 3 som ingår i ett hushåll som ej erhållit socialbidrag Behörighet till gymnasieskolan s Sunda och säkra miljöer och s. 4 produkter Simkunnighet i åk s Hälsofrämjande levnadsvanor s. 4 Andel 19-åringar utan skadade s. 4 tänder Andel barn i åldern 4 år med s. normalvikt Andel vuxna med normalvikt s. Motionsvanor s. FaR förskrivning inom sjukvården s. Tobak s. 6 Alkohol s. 7 i sammanfattning s. 8 Inledning Syftet med välfärdsbokslutet är att ge en bild av hur befolkningens välfärd utvecklas utifrån de elva nationella folkhälsomålen. I Härryda kommun har vi valt att fokusera på fyra målområden i vårt folkhälsoarbete; 1) Delaktighet och inflytande i samhället, 2) Trygga och goda uppväxtvillkor 3) Sunda och säkra miljöer och produkter samt 4) Hälsofrämjande levnadsvanor. (Det sistnämnda är en sammanslagning av fyra målområden; sexualitet och reproduktiv hälsa, fysisk aktivitet, matvanor och livsmedel samt tobak, alkohol, narkotika, dopning samt spel). Det är inom dessa områden som vi väljer de nyckeltal som skall beskriva välfärden. Nyckeltalen kan jämföras både över tid och med andra kommuner. För att undvika en problemfokuserad analys, presenteras de flesta nyckeltalen utifrån ett positivt synsätt som speglar uppnådda resultat. Folkhälsomål Delaktighet och inflytande i samhället Trygga och goda uppväxtvillkor Sunda och säkra miljöer och produkter Hälsofrämjande levnadsvanor Nyckeltal Valdeltagande Förvärvsfrekvens Andel barn och ungdomar -17 år som inte ingår i ett hushåll som erhållit socialbidrag Behörighet till gymnasieskolan Simkunnighet i åk Andel 19-åringar utan skadade tänder Andel barn i åldern 4 år med normalvikt Andel vuxna med normalvikt Motionsvanor FaR- förskrivning Attityder till tobak Attityder till alkohol 1

3 Självupplevd hälsa På frågan Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? svarar 7 % av Härrydaborna i åldern att de upplever att de mår bra eller mycket bra. I års enkät var motsvarande siffra 72,3 %. Diagram 1. Andel i % som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? 26 Andel i % som uppger svaret "Bra" eller "mycket bra" Källa: Hälsa på lika villkor 26 & År 24 uppgav 91 % av eleverna i åk 6-9 att de mår bra eller mycket bra när de fick frågan I allmänhet, hur skulle du säga att du mår?. Motsvarande siffra bland ungdomar i åldern 16-2 år var 88 %. Tre år senare har andelen som uppger att de mår bra eller mycket bra sjunkit med fyra procentenheter bland ungdomarna i åk 6-9. Bland ungdomar 16-2 år har andelen minskat med två procentenheter. (Fritidsvaneundersökningen 24 och ). Diagram 2. Andel elever som uppgett att de mår bra eller mycket bra på frågan I allmänhet, hur skulle du säga att du mår? åk år Källa: Fritidsvaneundersökningen 24 och. Båda enkätundersökningarna visar således att andelen som upplever sin hälsa som bra eller mycket bra har sjunkit. 1. Delaktighet och inflytande i samhället Delaktighet och inflytande är en av de mest grundläggande samhälleliga förutsättningarna för folkhälsan. Delaktiga medborgare är en förutsättning för ett demokratiskt samhälle. Delaktigheten kan gälla både allmänna val, social- och kulturell delaktighet, liksom delaktighet i samhällsutvecklingen på olika sätt. Att vara delaktig och känna att man har inflytande har stor betydelse för individens hälsa. Sociala relationer ger individen identitet, trygghet och en känsla av samhörighet. Delaktighet i samhällslivet skapar förutsättningar för en meningsfull vardag Valdeltagande I valet 26 röstade 83, % av de röstberättigade kommuninvånarna i valet till kommunfullmäktige jämfört med rikets genomsnitt 79,4 %. Detta är en ökning med 2, % från föregående val. Även i val till regionfullmäktige och till riksdagen har Härrydaborna ett högt valdeltagande närmare 4 % högre valdeltagande än rikets genomsnitt. Tabell 1. Andel (%) av de röstberättigade som röstat i de olika valen Kommunfullmäktige Regionfullmäktige Härryda Riket Härryda Riket ,9 83, 79,4 8,4 77, 82,6 78,8 Riksdag 83 8,1 8,8 82 Källa: Kommunala basfakta, Folkhälsoinstitutet 2. Trygga och goda uppväxtvillkor Nästan hälften av all ohälsa bland barn går att härleda till de omständigheter som familjen lever under. Utvecklandet av hälsofrämjande insatser för målgruppen barn, ungdomar samt viktiga vuxna i deras 2

4 närmiljöer minskar risken för ohälsa senare i livet. Att ha en god kunskap och beredskap är A och O för att upptäcka och stödja utsatta barn. Förvärvsfrekvens Individens ställning på arbetsmarknaden samt yrkesroll är för många en bas för identitet och självkänsla men även för individens sociala liv med möjlighet till integration och delaktighet, vilket därmed påverkar hälsan. Förvärvsarbetande har generellt sett bättre hälsa än befolkningen i helhet och studier visar på att individer som under en längre tid står utanför arbetsmarknaden har en högre risk för lågt välbefinnande. Diagram 3. Andel arbetslösa Härryda 26 Härryda Riket 26 Riket Arbetslösa inkl. de i åtgärder, i % Öppet arbetslösa i % Källa: Härryda kommun, Sektorn för Samhällsbyggnad Arbetslösheten minskar bland befolkningen mellan 16 och 64 år i kommunen, regionen och riket. Jämfört med föregående år har andelen arbetslösa minskat med 1,3 procentenheter i kommunen. Även i regionen och riket har arbetslösheten minskat. Andel barn och ungdomar -17 år som ingår i ett hushåll som ej erhållit socialbidrag De sociala och ekonomiska villkor som föräldrarna lever under blir också barnens. Skillnader i dessa villkor och i utbildningsnivåer har stor inverkan på människors hälsa. Nästan hälften av all ohälsa kan härledas till de omständigheter under vilka familjen lever. Hälsoproblemen är vanligare bland ekonomiskt utsatta grupper. Andelen barn och ungdomar (-17 år) i Härryda kommun, som ingår i hushåll som inte erhållit ekonomiskt bistånd uppgår till 98 % vilket är en marginell minskning från 26 med,6 %. Diagram 4. Andel barn -17 år som ingår i hushåll som ej erhållit socialbidrag 99 98, 98 97, 2 26 Andel i % Källa: Socialtjänsten Härryda Kommun Behörighet till gymnasieskolan Utbildning är en grundläggande fråga för välfärdsutvecklingen - dels för att individen skall kunna hävda sig i ett framtida samhälle och arbetsliv men också för den personliga utvecklingen. Bristande baskunskaper kan leda till utanförskap i samhället. Härryda kommun har något fler behöriga elever i åk 9 jämfört med länet och riket. Andelen flickor med behörighet har ökat sedan 23/24 med en liten tillbakagång läsåret 2/26 medan pojkarna hade en minskning av andelen med behörighet under läsåret 26/. Över tid är det dock en positiv utveckling. Både lokalt men också nationellt är flickor behöriga i större utsträckning än pojkar. Diagram. Andel elever som uppnått målen i de ämnen som krävs för grundläggande behörighet till nationellt program i gymnasieskolan /24 24/2 2/26 26/ Källa: Skolverket Pojkar Härryda Pojkar Riket Flickor Härryda Flickor Riket 3

5 3. Sunda och säkra miljöer och produkter Miljöns påverkan på hälsan är stor och närheten och tillgången till grönområden skapar förutsättningar för en god hälsa från ung till gammal. Genom att utveckla skadeförebyggande åtgärder skapas säkra uppväxtvillkor, goda arbetsplatser och minskar kostnadseffektivt stora utgifter för olyckor. Kunskap om hälsorisker med olika produkter minskar risken för bl a allergier. Simkunnighet i åk Den vanligaste dödsorsaken bland barn - 6 år är drunkning. En viktig åtgärd som kan förebygga och förhindra drunkningsolyckor är kommunens regelmässiga simtester bland eleverna och den simundervisning som ges till dem som inte uppfyller kraven för simprovet. År 26 ändrades rutinerna för simkunnighet till de nu gällande. För att betraktas som simkunnig skall elever i åk numera klara av att simma 2 meter på djupt vatten, tidigare var kravet 2 meter. Simtestet är obligatoriskt och sker under höstterminen. De elever som inte klarar simprovet får kostnadsfri simundervisning under vårterminen i åk. Andelen som klarade simprovet minskade med tre procentenheter jämfört med året innan, sannolikt är det de ändrade kraven på simkunnighet som är orsaken till minskningen. Diagram 6. Simkunnighet bland elever i åk andel i % Källa: Mål och rutiner för simkunnighet och simundervisning vid Härryda kommuns grundskolor 4. Hälsofrämjande levnadsvanor Folkhälsorådet i Härryda kommun har valt att göra en sammanslagning av fyra olika målområden som omfattar sexualitet och reproduktiv hälsa, fysisk aktivitet, matvanor, tobak, alkohol, narkotika samt spel. De levnadsvanor vi har påverkar vår hälsa i stor utsträckning och kan påverkas av individen själv. Det är väl känt att fysisk aktivitet och ökad kunskap om bra kost motverkar olika välfärdssjukdomar. Om vi lyckas minska tobaksbruket, minskar också ett flertal av våra idag största folkhälsoproblem. Genom ett minskat alkoholbruk minskar även risktagande situationer och motverkar både fysiska och psykiska hälsorisker i samhället. Andel 19-åringar utan skadade tänder Tandhälsan är en vanligt förekommande indikator i folkhälsosammanhang eftersom den ger en indikation på hur kostföringen ser ut men också hur man sköter sina tänder. Dålig tandhälsa är ofta en tidig signal om en ogynnsam hälsoutveckling hos barn och ungdomar. Ofta följer tandhälsan den socioekonomiska situationen i samhället och redan i unga åldrar går det att utläsa skillnader. Målet för tandvården är att se till att så många 19 åringar som möjligt går ut i vuxenlivet med friska tänder. En 19-åring utan karies innebär en vinst för sin egen hälsa, sin ekonomi men även för samhällets ekonomi. Diagram 7. Andelen av 19-åringar utan skador pga karies i de permanenta tänderna Mölnlycke Landvetter Hindås S.Bohuslän Källa: Folktandvården Södra Bohuslän

6 En sammanslagning av tandstatusen bland 19-åringar på de tre orterna i kommunen visar att andelen utan skador på grund av karies i de permanenta tänderna är drygt 29 % vilket kan jämföras med 2 då andelen var 3 % och 24 då andelen var drygt 2 %. Andel barn i åldern 4 år med normalvikt I hela västvärlden har barn och ungdomars BMI (värde som beskriver förhållandet mellan längd och vikt) ökat de senaste decennierna. Det finns olika orsaker till den ökande vikten, viktiga faktorer är för lite fysisk aktivitet kombinerat med felaktiga kostvanor. Andelen normalviktiga (BMI 18,-24.9) i åldern 4 år var 86,8 % år års siffror visar 91,1 % och år var 89 % av 4-åringarna normalviktiga. En trolig orsak till den stora förändringen från 2-26 är skillnaden i storlek på statistikunderlag. (2 baserades siffrorna på 41 barn, år 26 baserades beräkningarna på 168 barn och år baserades beräkningarna på 83 barn). Diagram 8. Andel normalviktiga 4-åringar Källa: lokal statistik från BVCmottagningar andel normalviktiga 4 -åringar i % Det är viktigt att främja en normal viktutveckling hos barnen då fetma belastar kroppen så att de system som reglerar kroppens funktioner t ex blodtryck, blodsocker och blodfetter blir överansträngda vilket kan leda till en mängd följdsjukdomar. Andel vuxna med normalvikt I undersökningen Hälsa på lika villkor, framkommer att 4,3 % av kommuninvånarna år har övervikt eller fetma. Detta kan jämföras med året dessförinnan då motsvarande andel var 42 %. Totala andelen överviktiga eller feta i Västra Götalandsregionen var 4,8 % år. Motionsvanor Regelbunden fysisk aktivitet påverkar hälsan bl a genom att minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar, högt blodtryck, depression, oro, ångest och ängslan samt övervikt och fetma. Enligt enkätundersökningen Hälsa på lika villkor år 26, framkom att 86,4 % av invånarna år var fysiskt aktiva på sin fritid. Motsvarande siffra år är 87,9 %. Diagram 9. Andel fysiskt aktiva 88, 88 87, 87 86, 86 8, andel fysiskt aktiva, i % 26 andel fysiskt aktiva, i % Källa: Hälsa på lika villkor 26 och I Fritidsvaneundersökningen uppger 84 % av eleverna i åk 6-9 att de motionerar minst två gånger i veckan. Detta är en ökning med en procentenhet jämfört med föregående mätning som skedde 24. Motsvarande andel bland ungdomar 16-2 år är 7 %, vilket är oförändrat jämfört med Fritidsvaneundersökningen 24. (källa: Fritidsvaneundersökningen 24, ) FaR (fysisk aktivitet på recept) förskrivning inom sjukvården Syftet med FaR arbetet är att långsiktigt öka patienters fysiska aktivitet och därigenom förebygga eller behandla en rad

7 olika sjukdomar. Hälso- och sjukvården har stor betydelse för den långsiktiga hälsoutvecklingen genom sin specifika kompetens, sin auktoritet, breda kunskap och stora kontaktyta gentemot befolkningen. Under 24 påbörjades arbetet i Härryda med att förskriva recept på fysisk aktivitet och det är läkarna som har förskrivningsrätt. De vanligaste diagnoserna bland patienter i Härryda som får ett recept på fysisk aktivitet är övervikt, hypertoni (högt blodtryck) och depression. I tabellen nedan kan vi se att antalet expedierade recept har sjunkit från 4 till 26 från år 26 till i Härryda. Minskningen av antalet expidierade recept beror inte på ett minskat behov. Även i Partille har antalet expedierade recept sjunkit. I jämförelsen mellan de tre kommunerna i nämndområdet, bör beaktas att Mölndal har ca det dubbla antalet invånare jämfört med Partille och Härryda. Diagram 1. Antal recept, som expedierats av FaR-samordnare Härryda Mölndal Partille Källa: FaR-utvecklaren i HSN 7 26 På grund av att förskrivningen inte ökat i den takt man tidigare hoppats gjordes under en omorganisation av projektet med ett gemensamt koncept för Härryda- Mölndal-Partille. Man kommer förhoppningsvis att se en förändring av antalet förskrivna recept under Tobak Tobaksbruk är den enskilt största hälsorisken i Sverige och en av de stora orsakerna till skillnader i hälsa mellan olika befolkningsgrupper. Rökning är också det största enskilda folkhälsoproblemet som går att förebygga och behandla. Det är t ex vetenskapligt välbelagt att rökning har ett samband med ett 4-tal olika sjukdomar, bl a lungcancer, cancer i andra organ, hjärt- och kärlsjukdomar och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). Snus påverkar hälsan genom att snus bl a, precis som cigaretter, innehåller flera cancerframkallande ämnen. Snusningen bidrar även till ökad risk för dödlig utgång av hjärt-kärlsjukdomar. Dessutom bidrar snusning till skador i munnen. Snusning under graviditet utsätter både mamman och barnet för allvarliga och ökade risker. (Minskat bruk av tobak var står vi idag? Statens Folkhälsoinstitut) I den lokala Fritidsvaneundersökningen 24 uppgav 21 % av eleverna i åk 6-9 att de tycker att det är ok att använda tobak, dvs att röka eller snusa. Bland ungdomar 16-2 år var motsvarande siffra %. Vid års undersökning är attityderna oförändrade bland ungdomarna i åldrarna 16-2 år medan andelen som anser att det är ok att röka eller snusa har ökat med fem procentenheter bland eleverna i åk 6-9. I den lokala Drogvaneundersökningen 23 uppgav 12 % av eleverna i åk 9 att de röker varje eller nästan varje dag. I motsvarande undersökning år uppgav 7 % av eleverna i åk 9 att de röker varje eller nästan varje dag. Motsvarande siffror för elever i åk 2 på gymnasiet är 16 % år 23 och 8 % år. Diagram 11. Andel elever som röker dagligen eller nästan varje dag åk 9 åk 2 Källa: Drogvaneundersökningen 23 och 6

8 I Hälsa på lika villkor år 26, uppgav 13 % av kommuninvånarna, år, att de röker dagligen. Motsvarande siffra för riket som helhet år 26 var 14 %. År angav 16,8 % av kommuninvånarna, år, att de röker dagligen. Diagram 12. Andel dagligrökare Riket Härryda Mölndal Partille Andel dagligrökare i % 26 Andel dagligrökare i % Källa: Hälsa på lika villkor 26 och Jämfört med Partille och Mölndal har Härryda fler rökare och också fler som snusar. 16 % av befolkningen i åldern år uppgav år 26 att de snusar dagligen. Motsvarande siffror för riket som helhet år 26 var 12, %. hade denna grupp minskat till 11,9 %. Diagram 13. Andel dagligsnusare Riket Härryda Mölndal Partille Andel dagligsnusare i % 26 Andel dagligsnusare i % Källa: Hälsa på lika villkor 26 och. Andelen elever i åk 9 som snusar dagligen har inte förändrats sedan 23. Bland elever i åk 2 på gymnasiet har andelen som snusar varje dag eller nästan varje dag sjunkit från 19 % år 23 till 6 %. Alkohol 46 % av eleverna i åk 6-9, år 24, ansåg att det är ok att använda alkohol samtidigt som 84 % av ungdomarna 16-2 år ansåg att det är ok. Vid en jämförelse tre år senare visar det sig att siffrorna är oförändrade för båda åldersgrupperna. I den lokala Drogvaneundersökningen 23 uppgav 23 % av eleverna i åk 9 att de inte dricker alkohol. I års enkätundersökning har denna grupp ökat till 3 %. Det är något fler pojkar än flickor som svarat att de inte dricker alkohol. Bland gymnasieeleverna i åk 2 uppger 16 % i års enkätundersökning att de inte dricker alkohol. Detta är en ökning jämfört med 23 års svar, då endast 8 % uppgav att de ej dricker alkohol. Diagram 14. Andelen elever som inte dricker alkohol åk 9 åk 2 Källa: Drogvaneundersökningen 23 och I enkätundersökningen Hälsa på lika villkor framkommer att 14,8 % av kommuninvånarna i åldern år betecknas som riskkonsumenter avseende alkohol. I samma undersökning år 26 var motsvarande andel 13, % vilket innebär att andelen riskkonsumenter i kommunen har ökat med 1,3 % från föregående år. Andelen riskkonsumenter inom Västra Götalandsregionen är 13,9 % år. Andelen kommuninvånare som har riskabla spelvanor var 3 % år 26. Ett år senare har denna grupp ökat till 4,8 % vilket kan jämföras med Västra Götalandsregionen där andelen med riskabla spelvanor är 7,3 %. 7

9 i sammanfattning Andelen barn som ingår i hushåll som ej erhållit socialbidrag minskade Andelen elever i åk som klarar kriterierna för att anses vara simkunnig minskade Andelen expedierade FaR- recept minskade Andelen dagligrökare i åldern år ökade Andelen elever i åk 6-9 som anser det är ok att nyttja tobak ökade Andelen riskkonsumenter avseende alkohol ökade i kommunen Andelen kommuninvånare med riskabla spelvanor ökade Men. Andelen som röstade i valet 26 ökade jämfört med föregående val, vilket förhoppningsvis speglar en ökad känsla av delaktighet. Andelen arbetslösa minskar Andelen som är behöriga till gymnasieskolan ligger på en fortsatt hög nivå Andelen 19-åringar utan skador i de permanenta tänderna ligger på ungefär samma nivå som år 2 Andelen normalviktiga 4-åringar har ökat sedan 2 Andelen vuxna med normalvikt har ökat Andelen som är fysiskt aktiva på fritiden ökade Andelen snusare minskade Andelen rökare bland ungdomar minskade Andelen ungdomar som inte dricker alkohol ökar 8