Välfärdsbokslut Utdrag: Goda levnadsvanor

Transkript

1 Välfärdsbokslut 211 Utdrag: Goda levnadsvanor

2

3 Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar Utbildning Inkomst Barnfattigdom Arbetslöshet Utländsk bakgrund Ohälsotal 1.2 Allmänt hälsotillstånd Medelålder och medellivslängd Självskattad hälsa Nedsatt välbefinnande 2 Delaktighet, inflytande och gemenskap 2.1 Delaktighet i samhället och social gemenskap Valdeltagande Socialt deltagande Trygghet i den offentliga miljön Tillit Kränkande behandling 2.1.6Tankar på självmord 3 Trygga och goda uppväxtvillkor 3.1 Villkor för föräldraskap Fördelning av föräldraledighet Deltagande i föräldragrupper Andel barn i förskola Barns tandhälsa 3.2 Tillhörighet och trivsel Barn och ungas trivsel i skolan Psykisk hälsa bland unga Andel elever som uppnår målen i år Ungas framtidstro 4 Goda levnadsvanor 4.1 Fysisk aktitet Fysisk aktivitet minst 3 minuter per dag 4.2 Matvanor Konsumtion av frukt och grönsaker 4.3 Tobak Använder tobak dagligen Tobak bland ungdomar Rökning bland gravida 4.4 Alkohol Frekvent berusningsdrickande vuxna Ungdomars alkoholkonsumtion 4.5 Livsstilssjukdomar Övervikt och fetma Lungcancer KOL - Kronisk obstruktiv lungsjukdom Hjärtinfarkt 5 Åldrande med livskvalitet 5.1 Vitalitet och aktiv livsstil Socialt deltagande Nedsatt välbefinnande Hemtjänst Pension 5.2 Trygg närmiljö Fallskador Avstår från att gå ut på grund av rädsla Reflektera gärna! Karta över prognosområden Referenser Välfärdsbokslut Mölndals stad 211

4 Inledning Definition av hälsa: Hälsa är att må bra och ha tillräckligt med resurser för att klara vardagens krav och för att kunna klara sina personliga livsmål. Vår vision: Mölndalsbor i alla åldrar känner trygghet i sin vardag, ingår i en gemenskap där de blir sedda och bekräftade och har möjlighet att leva ett liv med meningsfullt innehåll och framtidstro. Mölndalsbor i alla åldrar har förutsättningar, kunskap och förmåga att göra hälsosamma val och etablera goda levnadsvanor. Gott liv i Mölndal! MÅL OCH INRIKTNING FÖR FOLKHÄLSOARBETET Gott liv i Mölndal Vision, fyra fokusområden och inriktningsmål fastställdes av kommunstyrelsen 29 och finns beskrivna i skriften Gott liv i Mölndal. 1 Detta är ett välfärdsbokslut en sammanställning av siffror och fakta som tillsammans ger en bild av mölndalsbornas levnadsvillkor och hälsa. Sammanställningen lyfter fram faktorer som har betydelse för både hälsan i stort och för hur den fördelas i befolkningen. Syftet med välfärdsbokslutet är att ge stöd i planering och i beslut om till exempel fördelning av resurser. Välfärdsbokslut som görs regelbundet kan ge en bild av utvecklingen över tid. Rapporten består av fem kapitel, ett för vart och ett av de fokusområden som är prioriterade i folkhälsoarbetet. Därutöver finns ett avsnitt om Förutsättningar för god hälsa på lika villkor. I varje kapitel presenteras indikatorer, fakta och statistik. Indikatorerna är kopplade till de mål som finns för varje fokusområde. De fyra fokusområdena är: Delaktighet, inflytande och gemenskap Trygga och goda uppväxtvillkor Goda levnadsvanor Åldrande med livskvalitet Hel rapport och delar Välfärdsbokslutet finns i en fullständig version med alla fem kapitel. Varje kapitel finns också som en självständig rapport för tillfällen då det passar bättre. Till kapitel 1 finns en förklarande karta sist i rapporten. Materialet finns att hämta på stadens hemsida ( Källor och referenser Uppgifterna i rapporten kommer dels från olika offentliga register och myndigheter, till exempel Statistiska Centralbyrån, Socialstyrelsen, Arbetsförmedlingen och Skolverket, dels från enkäter genomförda bland ungdomar och vuxna. Enstaka uppgifter bör tolkas med viss försiktighet. Vid jämförelser över tid bör fokus vara på att se trender och mönster snarare än mindre förändringar. Mera information Sammanställningen är gjord vintern 211/212 av Maria Karlsson och Linn Malmer, båda folkhälsovetare samt Hillevi Funck, folkhälsoplanerare inom kommunledningskontoret, Mölndals stad. Vi svarar gärna på frågor om materialet. Välfärdsbokslut Mölndals stad 211

5 Sammanfattning Förutsättningar för god hälsa på lika villkor I Mölndal är utbildningsnivån, medianinkomsten, medellivslängden och den självskattade hälsan hög i jämförelse med länet och riket. Arbetslöshet och ohälsotal är samtidigt lägre, men det finns skillnader mellan olika områden inom staden och mellan kvinnor och mäns villkor. En av de mest ekonomiskt utsatta grupperna är ensamstående kvinnor med hemmavarande barn. Delaktighet, inflytande och gemenskap En majoritet av mölndalsborna är socialt aktiva och valdeltagandet är högt. Samtidigt anger 15 procent ett lågt socialt deltagande. Detta är vanligast bland äldre över 65 år. Många ensamstående män och även unga män saknar emotionellt stöd. Nästan en fjärdedel av befolkningen har svårt att lita på andra. Detta gäller framför allt kvinnor, dels de unga, år, dels de äldre över 65 år. Trygga och goda uppväxtvillkor Fler pappor än genomsnittet i riket tar ut föräldradagar. En majoritet av ungdomarna i åk 8 trivs bra eller mycket bra i skolan. Andelen som uppnår målen i alla ämnen i åk 9 varierar mellan skolorna i staden. Det är fler flickor än pojkar som uppnår målen samtidigt som det är fler pojkar än flickor som känner sig förväntansfulla inför framtiden. Flickorna uppger psykisk ohälsa i högre grad än pojkar. Goda levnadsvanor En majoritet av mölndalsborna är fysiskt aktiva. Samtidigt är mer än varannan man överviktig och många 14-åringarna når inte upp till rekommenderad mängd fysisk aktivitet per dag. Vi är tobaksfria i högre utsträckning än genomsnittet i länet och rökningen har minskat bland både kvinnor och män. Berusningsdrickandet är vanligare bland män än bland kvinnor och högst i åldrarna 2-29 år. Bland ungdomar har andelen som aldrig druckit alkohol eller varit berusade ökat och färre blir bjudna på alkohol av sina föräldrar. Åldrande med livskvalitet Många äldre har högre allmän pension än genomsnittet i regionen. En lägre andel äldre än i riket och länet har hemtjänst. Andelen kvinnor som vårdats på sjukhus på grund av fallskada har minskat, samtidigt som fallskadorna har ökat något bland männen. Runt 12 procent i gruppen över 65 år har ett nedsatt välbefinnande. Bland de äldre uppger 37 procent ett lågt socialt deltagande och många uppger att de har avstått från att gå ut på grund av rädsla. Reflektera gärna! Sist i rapporten finns frågor som stöd för reflektion och diskussion. Välfärdsbokslut Mölndals stad 211

6 Befolkningen Reflektera gärna! Befolkningens hälsa och välfärd är ett resultat av många skilda faktorer. Livsvillkor och levnadsvanor hos den enskilda individen påverkar möjligheterna till en god hälsa. Det gör också samhälleliga förutsättningar såsom arbetsmarknad, infrastruktur och sjukvård. Både offentliga insatser och insatser från den privata och frivilliga sektorn har betydelse. För att bevara och förbättra hälsoläget i Mölndals stad krävs ett fortsatt långsiktigt och strategiskt arbete av alla berörda parter. Stämmer bilden? Stämmer resultaten överens med din bild av välfärd och hälsa i Mölndal? Vilket/vilka fokusområden anser du är viktigast att arbeta med? Vilka indikatorer kan du och den verksamhet där du är aktiv vara med och påverka? På vilka arenor är det viktigt för kommunen att bedriva arbete för att förbättra hälsan i befolkningen? Arbetar Mölndals stad generellt sett främjande och förebyggande eller genomförs insatserna i sena skeden, när destruktiva vanor, beteenden och mönster redan har uppstått? Hur kan du bidra till att Välfärdsbokslut 211 sprids och används som ett underlag för planering och beslut? Idéer och tankar? Har du idéer och tankar kring Välfärdsbokslutet? Har uppgifterna skapat nyfikenhet på mera fakta? Hör gärna av dig! Folkhälsoplaneraren, Mölndal stad tel Välfärdsbokslut Mölndals stad 211

7 4. Goda levnadsvanor Våra levnadsvanor har stor betydelse för vår hälsa. Individen väljer sitt sätt att leva, medan samhället kan skapa goda förutsättningar och miljöer som stödjer och underlättar hälsosamma val. Goda levnadsvanor grundläggs i tidiga åldrar. En socialt hållbar utveckling kräver att vi väljer vanor som ger balans i livet och som motverkar vällevnadssjukdomar. Ohälsosamma levnadsvanor är idag vanligare bland personer med kortare utbildning och svagare ekonomi. Barn som lever i utsatta familjer löper t.ex. 13 procent högre risk för övervikt än andra barm. INDIKATORER kopplade till målen: Fysisk aktivitet: Fysisk aktivitet minst 3 min per dag Matvanor: Konsumtion av frukt och grönsaker Tobak: Använder tobak dagligen Rökning bland gravida Alkohol: Frekvent berusningsdrickande vuxna Ungdomars alkoholkonsumtion Livsstilssjukdomar: Övervikt och fetma Lungcancer KOL Hjärtinfarkt Mål: Barn, ungdomar och vuxna ska ha förutsättningar, kunskap och förmåga att välja en hälsosam livsstil Fler ska vara fysiskt aktiva Barns uppväxt ska vara fri från negativa konsekvenser av tobak och alkohol och ska vara helt fri från droger Fysisk aktivitet Kroppen fungerar bäst när den är regelbundet fysiskt aktiv, och en alltmer stillasittande tillvaro medför ökad risk för sjukdom. Att vara fysiskt aktiv motsvarande rask promenad minst 3 minuter per dag, gärna 6, har positiva effekter på den fysiska såväl som den psykiska hälsan. Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar att barn i åldern 5 till 17 år är fysiskt aktiva, med måttliga till hög intensitet, minst 6 minuter, men gärna 9 minuter per dag. Vuxna som varit fysiskt aktiva som barn är mera benägna att motionera även i vuxen ålder Fysisk aktivitet minst 3 minuter per dag Aktuell situation vuxna I genomsnitt är två tredjedelar av de vuxna i Mölndal aktiva minst 3 minuter varje dag. Männen i Mölndal var 211 mer aktiva än kvinnorna i staden och även mer aktiva än genomsnittet bland män i länet. Motsvarande undersökning 27 visade precis tvärt om. Då var kvinnorna mer fysiskt aktiva än männen och även mera aktiva än genomsnittet i länet. Skillnaderna är relativt små, men det förändrade mönstret kan vara värt att notera. En tredjedel av dem som inte uppnår 3 min aktivitet per dag anger att de behöver hjälp för att komma igång med detta. Diagram 24: Andel (%) som är fysisk aktiva minst 3 min/dag, år Män Kvinnor Samtliga Mölndal Regionen Källa: Hälsa på lika villkor 211. Välfärdsbokslut Mölndals stad 211

8 Diagram 25: Andel (%) flickor respektive pojkar i år 8 som är fysiskt aktiva minst 6 minuter per dag Pojkar Flickor Källa: Hälsosamtal skolhälsovården med stöd av FHI:s elevhälsoenkät, 211 Aktuell situation ungdomar I Mölndal är det stor skillnad mellan hur mycket flickor och pojkar rör sig. Skolhälsovårdens hälsosamtal i år 8 visar att 45 procent av pojkarna når upp till den dagliga rekommendationen, jämfört med 28 procent av flickorna. Även den nationella undersökningen Skolbarns hälsovanor 29/1 visar att pojkar i 13-årsåldern är mer fysiskt aktiva än flickor i 13-årsåldern. En majoritet av både pojkar och flickor kommer alltså inte upp i den rekommenderade mängden fysisk aktivitet per dag. 4.2 Matvanor Mat är avgörande för vår hälsa, utveckling och välbefinnande. Förskolan och skolan har möjlighet att på ett naturligt och positivt sätt främja bra matvanor som en del av en hälsosam livsstil hos våra barn. Diagram 26: Andel (%) som äter frukt och grönsaker minst 3 gånger/dag, år Källa: Hälsa på lika villkor 211 Diagram 27: Andel (%) pojkar och flickor som äter frukt och grönsaker minst en gång per dag, åk Män Kvinnor Samtliga Pojkar Mölndal Grönsaker Regionen Frukt Flickor Källa: Hälsosamtal skolhälsovården med stöd av FHI:s elevhälsoenkät, 211 Lågt intag av frukt och grönsaker är enligt Världshälsoorganisationen (WHO) den sjunde största orsaken till för tidig död i befolkningen i höginkomstländer. Rekommendationen för vuxna är att äta 5 gram frukt och grönsaker per dag. Livsmedelsverket rekommenderar att ungdomar äter lika mycket, vilket motsvarar t.ex. tre frukter och två rejäla nävar grönsaker varje dag Konsumtion av frukt och grönsaker Aktuell situation - vuxna Andelen mölndalsbor som äter frukt och grönsaker minst tre gånger per dag är förhållandevis hög, men har minskat något senaste året och låg 211 på 24 procent. Andelen som äter frukt och grönsaker minst tre gånger per dag är högre bland kvinnorna än bland männen, 31 procent jämfört med 17 procent. Andelen mölndalsbor som äter mycket frukt och grönsaker är något högre än genomsnittet i Västra Götaland Aktuell situation tonåringar årskurs 8 Andelen åringar som äter grönsaker dagligen är större än andelen som äter frukt dagligen. En förklaring kan vara att tonåringarna äter grönsaker i samband med skollunchen. Det är också en större andel flickor än pojkar som äter frukt och grönsaker dagligen. Resultaten stämmer väl överens med dem i Skolbarns hälsovanor 29/1. Det är dock svårt att veta om de unga når den rekommenderade mängden frukt och grönsaker, eftersom eleverna i undersökningarna inte har angett hur mycket de äter utan hur ofta. Välfärdsbokslut Mölndals stad 211

9 4.3. Tobak Tobaksrökning är den största enskilda riskfaktorn för sjukdom och för tidig död. Snus ger mindre hälsorisk än rökning, men skapar ett starkare nikotinberoende och är inte ofarligt. De flesta tobaksanvändare grundlägger sitt beroende i tonåren då tobak exempelvis bidrar till identitetsskapande. Det är ovanligt att ungdomar över 19 år börjar röka. Statistiken avspeglar stora skillnader i tobaksanvändning beroende på socioekonomiska förhållanden. Rökning är vanligare bland personer med kortare utbildning, bland elever på yrkesinriktade program i gymnasieskolan och bland personer födda utanför Sverige. Bland personer med sjukoch aktivitetsersättning samt bland arbetslösa är andelen rökare mer än dubbelt så hög som genomsnittet i befolkningen. De senaste åren har en positiv utveckling skett med en minskad andel rökare, både bland vuxna och bland ungdomar, men fortfarande dör 7 personer i Sverige varje år till följd av rökning. Diagram 28: Andel (%) som använder tobak dagligen, år Män Kvinnor Samtliga Mölndal Regionen Källa: Hälsa på lika villkor Använder tobak dagligen Aktuell situation vuxna Andelen som använder tobak dagligen har minskat bland både män och kvinnor sedan 27 och är nu 26 procent av männen respektive 13 procent av kvinnorna. Män och pojkar använder alltså tobak i större utsträckning än kvinnor och flickor. Mölndalsborna är tobaksfria i högre utsträckning än genomsittet i Västra Götaland. Rökning är vanligast bland kvinnor och snusning bland män, 11 procent av kvinnorna röker dagligen jämfört med 9 procent av männen. Andelen rökare har minskat sedan 27 i hela landet. Andelen dagligrökare är lägre än genomsnittet i Västra Götaland. Högst andel rökare finns i åldrarna år. Många som röker eller snusar vill gärna sluta. Ca 15 procent av snusarna och drygt 2 procent av rökarna vill ha stöd. Diagram 29: Andel (%) dagligrökare i den vuxna befolkningen Män Kvinnor Samtliga Mölndal Regionen Källa: Hälsa på lika villkor 211. Diagram 3: Andel (%) av dagligrökare och dagligsnusare som vill sluta samt behov av stöd Behöver stöd för att sluta snusa av dagligsnusarna Vill sluta snusa av daglig snusarna Behöver stöd för att sluta röka av dagligrökarna Vill sluta röka av dagligrökarna Mölndal Västra Götaland Källa: Hälsa på lika villkor 211 Välfärdsbokslut Mölndals stad 211

10 Diagram 31: Andel (%) som aldrig rökt respektive som röker dagligen, åk Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Aldrig provat Röker dagligen Källa: Ungdomsenkäten Läget 24, 28 och Tobak bland ungdomar Aktuell situation Andelen som aldrig provat att röka har ökat sedan 24 och är nu 7 procent bland pojkarna och 73 procent bland flickorna i årskurs 8 (14-åringar). I gymnasieskolornas år 2 har 45 procent aldrig provat. Endast ett fåtal i årskurs 8 röker dagligen, men en svag ökning syns sedan 24. I gymnasieskolornas år 2 är det däremot runt 14 procent av flickorna och 11 procent av pojkarna som röker dagligen. En ökning har skett bland pojkarna. Snus används framför allt av pojkar i gymnasieålder. På Mölndals gymnasieskolor snusar runt 1 procent av pojkarna dagligen. Diagram 32: Andel rökande mödrar vid inskrivning till mödravårdcentral Mölndal Västra Götaland Riket Källa: Socialstyrelsen, Medicinska födelseregistret Rökning bland gravida Att vara rökfri under graviditeten och under barnets första levnadsår ger goda förutsättningar för en god framtida hälsa. Rökning under graviditeten ökar risken för exempelvis plötslig spädbarnsdöd och ökad sjuklighet hos barnet i framtiden genom att de flesta skadliga ämnen som finns i cigarettrök överförs till fostret via moderkakan. Aktuell situation Andelen rökande blivande mödrar i Mölndal var 4,5 procent under åren Andelen har minskat över tid och är dessutom lägre i jämförelse med både riket (6,8 %) och Västra Götaland (7, %). Välfärdsbokslut Mölndals stad 211

11 4.4. Alkohol Alltför hög alkoholkonsumtion ökar risken för psykisk ohälsa exempelvis i form av depression, ångest och sömnstörningar, liksom fysiska skadeverkningar, till exempel högt blodtryck, ökad risk för hjärtinfarkt och stroke, liksom för cancer. En hög alkoholkonsumtion ökar även risken för olycksfall, dödsfall och våld. En femtedel av alla patienter i akutsjukvården har alkoholproblem och omkring 4 procent av patienterna i den psykiatriska sjukvården. Alkoholkonsumtionen bland vuxna ökade drastiskt i samband med ändrade införselkvoter i mitten av 199-talet. Under senaste åren har konsumtionen minskat något, framförallt bland unga män och är nu, år 21, knappt 9,5 liter ren alkohol per invånare och år (15 år och äldre). Vin står för den största konsumtionsdelen Frekvent berusningsdrickande bland vuxna Aktuell situation vuxna Berusningsdrickande 1 är vanligare bland män än bland kvinnor, 14 procent respektive 8 procent. Berusningsdrickandet är som högst i de lägre åldrarna, 2-29 år för att sedan avta med stigande ålder. Sedan 27 har berusningsdrickandet varit oförändrat bland männen, men minskat något bland kvinnorna. Männen ligger strax under genomsnittet i länet och kvinnorna i nivå med genomsnittet Ungdomars alkoholkonsumtion Aktuell situation Trenden är genomgående positiv. Andelen ungdomar i årskurs 8 som inte dricker alkohol och/eller aldrig har varit berusade har ökat, både bland pojkar och bland flickor. 45 procent har aldrig druckit alkohol. Av andelen som smakat alkohol har allt fler aldrig varit berusade. Denna andel ökade under perioden , framför allt bland flickorna, från 42 till 64 procent, men också bland pojkarna, från 62 till 76 procent. Det är dock fortfarande fler flickor än pojkar som berusningsdricker någon gång i månaden eller oftare, 8 procent av de flickor som testat alkohol jämfört med 4 procent av pojkarna. Att fler flickor än pojkar berusningsdricker kan bero på att flickor ibland umgås med äldre killar och då kommer i kontakt med alkohol tidigare än jämnåriga pojkar. Av eleverna i Mölndals gymnasieskolor berusningsdricker 1 procent varje vecka och 3 procent varje månad. Det är ingen större skillnad mellan flickors och pojkars vanor. Diagram 33: Andel (%) som frekvent berusningsdricker, år Källa: Hälsa på lika villkor 211. Diagram 34: Andel (%) ungdomar i åk 8 som aldrig druckit alkohol, aldrig har druckit sig berusade samt som dricker sig berusade en gång per månad eller oftare Män Kvinnor Samtliga Mölndal 42 Pojkar Flickor Pojkar Flickor Källa: Ungdomsenkäten Läget 27 och Aldrig druckit alkohol Aldrig varit berusad Regionen Berusad någon gång i månaden eller oftare 64 Bland ungdomar är den generella trenden i landet att allt fler tonåringar säger nej till alkohol och att allt färre har testat. Samtidigt finns en liten grupp unga som dricker ofta och relativt mycket. 1. Uppgifterna i diagrammet baseras på frågan hur ofta man druckit så mycket alkohol att man varit berusad. Två gånger per månad eller oftare klassas som frekvent berusningsdrickande. Välfärdsbokslut Mölndals stad 211

12 Diagram 35: Andel med övervikt och fetma (BMI >25) år 211, år Källa: Hälsa på lika villkor, 211 Diagram 36: Andel 4-åringar med undervikt, normalvikt, övervikt och fetma år 211. Gäller hela Södra Bohuslän. Anna Melin Andersen, leg dietist Män Kvinnor Samtliga Mölndal Regionen Centrala BHV teamet Södra Bohuslän 4.5. Livsstilssjukdomar Övervikt och fetma Ett BMI (body mass index) över 25 klassas som övervikt och ett BMI på över 3 klassas som fetma. Fetma är en betydande riskfaktor för ett flertal sjukdomar såsom diabetes, hjärt- kärlsjukdomar och vissa cancerformer. Barn som är överviktiga eller har fetma i unga år löper stor risk att behålla sin övervikt i vuxen ålder, vilket medför en rad riskfaktorer. Aktuell situation vuxna Andelen med övervikt och fetma bland kvinnor i Mölndals stad är oförändrad sedan 27, medan den ökat något bland männen. Mer än varannan man har övervikt eller fetma. Fetma är vanligare i högre åldrar. Andelen i Mölndals stad är något lägre än genomsnittet i Västra Götaland. Aktuell situation barn och ungdomar Barnhälsovården mäter och väger alla barn och det värde som används för jämförelser är BMI vid 4 års ålder. I Mölndal ligger 16 procent av flickorna och 11 procent av pojkarna över gränsen för normalvikt. Samtidigt väger 3 procent av 4-åringarna under det normala. 2 Källa: Barnhälsovården Södra Bohuslän. Diagram 37: Dödlighet i lungcancer per 1 inv. 15 år Undervikt Övervikt Fetma Mölndal Regioen Riket Mölndal Regionen Riket pojkar % flickor % totalt % Män Kvinnor Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Lungcancer Lungcancer är den femte vanligaste cancerformen i Sverige. Drygt 3 5 svenskar får diagnosen varje år. Forskningen visar att rökning är den främsta orsaken till sjukdomen. Nio av tio som utvecklar lungcancer är aktiva rökare eller har tidigare rökt. Insjuknandet speglar rökvanorna för 2-4 år sedan, eftersom det tar lång tid att utveckla sjukdomen. Insjuknande i lungcancer ökar med stigande ålder. Aktuell situation I Mölndal är dödligheten i lungcancer per 1 invånarer i samma nivå som riket och regionen. Män drabbas i högre utsträckning än kvinnor. Framför allt på grund av att män rökte i högre utsträckning än kvinnor för ett par decennier sedan. Dödligheten är högst i åldrarna 65 år och äldre och färre än 4 procent är under 5 år när de får diagnosen. Välfärdsbokslut Mölndals stad 211

13 KOL Kronisk obstruktiv lungsjukdom Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är den femte vanligaste dödsorsaken i världen. I Sverige beräknas upp emot 7 personer vara drabbade, men många av dem har ännu inte sökt hjälp. Oavsett i vilket stadie av sjukdomen man befinner sig så finns det hjälp att få. Svårare KOL ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, avmagring, benskörhet och depression. Det är vanligen rökare som drabbas av KOL, men även arbetsmiljö, luftföroreningar och ärftliga faktorer orsakar sjukdomen. Aktuell situation Dödligheten i KOL är högre i Mölndal än i Västra Götaland och i riket, både för kvinnor och för män. Det är något fler män än kvinnor som drabbas. KOL är en av de få faktorer där siffrorna för Mölndal visar på en sämre hälsa än i länet och riket. Diagram 38: Dödlighet i kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) per 1 inv år samt 65 - år ,8,5 14,9 Kvinnor Män Kvinnor Män Mölndal Regionen Riket Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Hjärtinfarkt Hjärtinfarkt ingår i samlingsbegreppet hjärt- och kärlsjukdomar som omfattar sjukdomar som drabbar cirkulationsorganen. Andra exempel är åderförkalkning, blodpropp och stroke. Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Nära 9 procent av alla hjärtinfarkter orsakas av faktorer som går att påverka. Höga blodfetter och rökning är de största riskfaktorerna, men även fetma, lågt nivå av fysisk aktivitet samt lågt intag av frukt och grönt. Dödligheten i hjärtinfarkt har minskat betydligt i hela landet under de senast 2-3 åren, framför allt beroende på ökad kunskap inom sjukvården. Diagram 39 Dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom (hjärtinfarkt) per 1 inv. 15 år Mölndal Regionen Riket Män Kvinnor Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Aktuell situation Dödligheten på grund av hjärtinfarkt är något lägre i Mölndal jämfört med Västra Götaland och riket, för både kvinnor och för män. Män är dock överrepresenterade. Hjärtinfarkterna ökar med stigande ålder, vilket bland annat kan kopplas till en större andel rökare och en större andel med fetma i högre åldrar. Välfärdsbokslut Mölndals stad 211

14

15 Referenser Källor finns angivna löpande intill varje diagram och tabell. Fakta och övriga uppgifter till rapportens olika kapitel har hämtats från: Centrala Barnhälsovården, Södra Bohuslän, Västra Götalandsregionen Folktandvården, Södra Bohuslän, Västra Götalandsregionen Folkhälsopolitisk rapport 21, Framtidens folkhälsa allas ansvar, Statens folkhälsoinstitut (R21:16) Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor i Västra Götaland 211, Västra Götalandsregionen (211) Skolhälsovårdens hälsosamtal åk 8, inom ramen för medverkan i Statens folkhälsoinstituts pilotprojektet Elevhälsoenkäten, Ungdomsenkäten Läget?, Mölndals stad 27 och 211 Registerdata har hämtats från: Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Pensionsmyndigheten Skolverket Socialstyrelsen Statistiska centralbyrån Välfärdsbokslut Mölndals stad 211

16 Mölndals stad molndals.stad@molndal.se Folkhälsorådet hillevi.funck@molndal.se molndal.se