Välfärdsbokslut Utdrag: Förutsättningar för god hälsa på lika villkor

Transkript

1 Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Förutsättningar för god hälsa på lika villkor

2

3 Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar Utbildning Inkomst Barnfattigdom Arbetslöshet Utländsk bakgrund Ohälsotal 1.2 Allmänt hälsotillstånd Medelålder och medellivslängd Självskattad hälsa Nedsatt välbefinnande 2 Delaktighet, inflytande och gemenskap 2.1 Delaktighet i samhället och social gemenskap Valdeltagande Socialt deltagande Trygghet i den offentliga miljön Tillit Kränkande behandling 2.1.6Tankar på självmord 3 Trygga och goda uppväxtvillkor 3.1 Villkor för föräldraskap Fördelning av föräldraledighet Deltagande i föräldragrupper Andel barn i förskola Barns tandhälsa 3.2 Tillhörighet och trivsel Barn och ungas trivsel i skolan Psykisk hälsa bland unga Andel elever som uppnår målen i år Ungas framtidstro 4 Goda levnadsvanor 4.1 Fysisk aktitet Fysisk aktivitet minst 30 minuter per dag 4.2 Matvanor Konsumtion av frukt och grönsaker 4.3 Tobak Använder tobak dagligen Tobak bland ungdomar Rökning bland gravida 4.4 Alkohol Frekvent berusningsdrickande vuxna Ungdomars alkoholkonsumtion 4.5 Livsstilssjukdomar Övervikt och fetma Lungcancer KOL - Kronisk obstruktiv lungsjukdom Hjärtinfarkt 5 Åldrande med livskvalitet 5.1 Vitalitet och aktiv livsstil Socialt deltagande Nedsatt välbefinnande Hemtjänst Pension 5.2 Trygg närmiljö Fallskador Avstår från att gå ut på grund av rädsla Reflektera gärna! Karta över prognosområden Referenser

4 Inledning Definition av hälsa: Hälsa är att må bra och ha tillräckligt med resurser för att klara vardagens krav och för att kunna klara sina personliga livsmål. Vår vision: Mölndalsbor i alla åldrar känner trygghet i sin vardag, ingår i en gemenskap där de blir sedda och bekräftade och har möjlighet att leva ett liv med meningsfullt innehåll och framtidstro. Mölndalsbor i alla åldrar har förutsättningar, kunskap och förmåga att göra hälsosamma val och etablera goda levnadsvanor. Gott liv i Mölndal! MÅL OCH INRIKTNING FÖR FOLKHÄLSOARBETET Gott liv i Mölndal Vision, fyra fokusområden och inriktningsmål fastställdes av kommunstyrelsen 2009 och finns beskrivna i skriften Gott liv i Mölndal. 1 Detta är ett välfärdsbokslut en sammanställning av siffror och fakta som tillsammans ger en bild av mölndalsbornas levnadsvillkor och hälsa. Sammanställningen lyfter fram faktorer som har betydelse för både hälsan i stort och för hur den fördelas i befolkningen. Syftet med välfärdsbokslutet är att ge stöd i planering och i beslut om till exempel fördelning av resurser. Välfärdsbokslut som görs regelbundet kan ge en bild av utvecklingen över tid. Rapporten består av fem kapitel, ett för vart och ett av de fokusområden som är prioriterade i folkhälsoarbetet. Därutöver finns ett avsnitt om Förutsättningar för god hälsa på lika villkor. I varje kapitel presenteras indikatorer, fakta och statistik. Indikatorerna är kopplade till de mål som finns för varje fokusområde. De fyra fokusområdena är: Delaktighet, inflytande och gemenskap Trygga och goda uppväxtvillkor Goda levnadsvanor Åldrande med livskvalitet Hel rapport och delar Välfärdsbokslutet finns i en fullständig version med alla fem kapitel. Varje kapitel finns också som en självständig rapport för tillfällen då det passar bättre. Till kapitel 1 finns en förklarande karta sist i rapporten. Materialet finns att hämta på stadens hemsida ( Källor och referenser Uppgifterna i rapporten kommer dels från olika offentliga register och myndigheter, till exempel Statistiska Centralbyrån, Socialstyrelsen, Arbetsförmedlingen och Skolverket, dels från enkäter genomförda bland ungdomar och vuxna. Enstaka uppgifter bör tolkas med viss försiktighet. Vid jämförelser över tid bör fokus vara på att se trender och mönster snarare än mindre förändringar. Mera information Sammanställningen är gjord vintern 2011/2012 av Maria Karlsson och Linn Malmer, båda folkhälsovetare samt Hillevi Funck, folkhälsoplanerare inom kommunledningskontoret, Mölndals stad. Vi svarar gärna på frågor om materialet.

5 Sammanfattning Förutsättningar för god hälsa på lika villkor I Mölndal är utbildningsnivån, medianinkomsten, medellivslängden och den självskattade hälsan hög i jämförelse med länet och riket. Arbetslöshet och ohälsotal är samtidigt lägre, men det finns skillnader mellan olika områden inom staden och mellan kvinnor och mäns villkor. En av de mest ekonomiskt utsatta grupperna är ensamstående kvinnor med hemmavarande barn. Delaktighet, inflytande och gemenskap En majoritet av mölndalsborna är socialt aktiva och valdeltagandet är högt. Samtidigt anger 15 procent ett lågt socialt deltagande. Detta är vanligast bland äldre över 65 år. Många ensamstående män och även unga män saknar emotionellt stöd. Nästan en fjärdedel av befolkningen har svårt att lita på andra. Detta gäller framför allt kvinnor, dels de unga, år, dels de äldre över 65 år. Trygga och goda uppväxtvillkor Fler pappor än genomsnittet i riket tar ut föräldradagar. En majoritet av ungdomarna i åk 8 trivs bra eller mycket bra i skolan. Andelen som uppnår målen i alla ämnen i åk 9 varierar mellan skolorna i staden. Det är fler flickor än pojkar som uppnår målen samtidigt som det är fler pojkar än flickor som känner sig förväntansfulla inför framtiden. Flickorna uppger psykisk ohälsa i högre grad än pojkar. Goda levnadsvanor En majoritet av mölndalsborna är fysiskt aktiva. Samtidigt är mer än varannan man överviktig och många 14-åringarna når inte upp till rekommenderad mängd fysisk aktivitet per dag. Vi är tobaksfria i högre utsträckning än genomsnittet i länet och rökningen har minskat bland både kvinnor och män. Berusningsdrickandet är vanligare bland män än bland kvinnor och högst i åldrarna år. Bland ungdomar har andelen som aldrig druckit alkohol eller varit berusade ökat och färre blir bjudna på alkohol av sina föräldrar. Åldrande med livskvalitet Många äldre har högre allmän pension än genomsnittet i regionen. En lägre andel äldre än i riket och länet har hemtjänst. Andelen kvinnor som vårdats på sjukhus på grund av fallskada har minskat, samtidigt som fallskadorna har ökat något bland männen. Runt 12 procent i gruppen över 65 år har ett nedsatt välbefinnande. Bland de äldre uppger 37 procent ett lågt socialt deltagande och många uppger att de har avstått från att gå ut på grund av rädsla. Reflektera gärna! Sist i rapporten finns frågor som stöd för reflektion och diskussion.

6 1. Förutsättningar för god hälsa på lika villkor Folkhälsan i Sverige är god jämfört med i andra länder, men ojämnt fördelad mellan olika grupper och olika delar av landet. Det övergripande målet för folkhälsoarbetet i landet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för på lika villkor för hela befolkningen. Tydliga samband finns mellan hälsa och sociala och ekonomiska förutsättningar. INDIKATORER som ger bakgrundsinformation: Ekonomiska och sociala förutsättningar: Utbildning Inkomst Barnfattigdom Arbetslöshet Utländsk bakgrund Ohälsotal Diagram 1: Andel (%) av befolkningen fördelat på utbildningsnivå 1, år Allmänt hälsotillstånd: Eftergymnasial utbildning Medelålder medellivslängd Självskattad hälsa Nedsatt välbefinnande ± 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar N L O Utbildning D M A C B Mycket Ftydliga samband finns mellan utbildningsnivå och hälsa. Utbildning Y K E H ger förutsättningar G för den enskilde att finna en plats på arbetsmarknaden, att Möln12 J få en stabil ekonomi X och kunna påverka sin egen situation och att vara aktiv och delaktig i samhällslivet. Samband finns även mellan utbildning och goda Kåll22 S levnadsvanor. Ohälsa T såsom ängslan, oro, ångest samt värk från rygg, nacke Häll31 Kåll21 Lind42 och leder är också betydligt vanligare bland personer med kort utbildning Q än bland högutbildade. P R Utbildningslängden är även starkt kopplad till medellivslängden. Varje extra år i skolan minskar risken att dö i förtid med 10 Lind41 Eftergymnasial utbildning procent. Karta 1: Andel (%) med eftergymnasial utbildning ± N L O D M A C B F Y K E H G Möln12 J X Förklaring Prognosområden Eftergymnasial utbildning (%) 0% 0,1% - 15,7% 15,8% - 22,6% 22,7% - 29,6% 29,7% - 39,1% 39,2% - 53% Kåll21 S T P Q Kåll22 R Lind42 Häll Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Källa: SCB Mölndal Västra Götaland Riket Förgymnasialutbildning Gymnasialutbildning Eftergymnasialutbildning 1. Diagrammet visar eftergymnasial utbildning som är kortare än 3 år samt minst 3 år eller längre. Gymnasial utbildning innebär utbildning som är kortare än 3 år samt 3 år. Förgymnasial utbildning innebär folkskoleutbildning samt grundskoleutbildning. Lind41 Aktuell situation Förklaring Prognosområden Mölndalsborna har generellt sett en hög utbildningsnivå, men andelen med Eftergymnasial utbildning (%) 0% eftergymnasial utbildning varierar mellan olika områden. Högst andel med 0,1% - 15,7% 15,8% - 22,6% eftergymnasial utbildning finns i norra Mölndal, medan andelen är lägre i 22,7% - 29,6% 29,7% - 39,1% delar av centrala Mölndal, i delar av Lindome och på glesbygden. 39,2% - 53%

7 Kvinnorna i Mölndal är bland de mest utbildade i regionen. 50 procent har eftergymnasial utbildning. Bland männen är andelen 45 procent. Mölndal har näst högst utbildningsnivå i länet. Endast Göteborg har en något högre andel med lång eftergymnasial utbildning Inkomst Medianinkomst Ekonomisk trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för människors hälsa. Att befinna sig i en långvarig ekonomiskt utsatt situation ± är negativ för hälsan då oro och stress ökar och på sikt även risken för utanförskap. N Det finns även ett omvänt samband, där ohälsa påverkar den L O sociala och D ekonomiska situationen. Inkomstskillnaderna är idag de högsta M A C B F sedan Y SCB började K sina mätningar Personer med funktionsnedsättning är till exempel en grupp som har lägre inkomster än befolkningen i E H G Möln12 J X övrigt. S T Aktuell situation - medianinkomst Häll31 Kåll21 Medianinkomsten 1 Lind42 är högre i Mölndal än i både Västra Götaland och i riket. Q P R Det skiljer dock relativt mycket mellan olika områden i kommunen. Högst är Lind41 medianinkomsten i delar av östra Mölndal (267 tkr) samt i Eklanda (259 tkr) Medianinkomst och i Toltorpsdalen (253 tkr). Lägst är den i delar av centrala Mölndal (170 tkr), Jungfruplatsen (178,2 tkr) och Åby (181 tkr). Karta 2: Medianinkomst ± Y L M N F B E A O H G C D K Kåll22 Förklaring Prognosområden Medianinkomst (tkr) 170,4-191,4 191,5-216,1 216,2-232,4 232,5-266,9 J Möln12 X Kåll22 S T Kåll21 Lind42 Häll31 P Q R Lind41 Medianinkomsten skiljer sig också åt mellan kvinnor och män. Tabellen nedan Förklaring bygger på uppgifter från 2010 och visar Prognosområden att medianinkomsten i kommunen Medianinkomst (tkr) 170,4-191,4 var för kvinnor 256 tkr och för män 326 tkr. Siffran för totala Mölndal var 191,5-216,1 216,2-232,4 samma år 287 tkr. I Mölndal är skillnaden i medianinkomst mellan könen 232,5-266,9 större än i både Västra Götaland och riket. Tabell 1: Medianinkomst Avser åldrarna år. Män Kvinnor Differens Samtliga Mölndal 325,5 256, ,7 Västra Götaland 294,4 232, Riket 294,2 233, ,2 Källa: SCB 1. Medianinkomsten är den mellersta inkomsten i en grupp och det är lika många personer som har en lägre som en högre inkomst.

8 Diagram 2: Andel (%) av respektive familjetyp med låg inkomst, 2009 Familjer med sjuk och aktivitetsersättning Pensionärsfamiljer Övriga familjer med hemmavarande barn under 18 år Ensamstående med hemmavarande barn under 18 år Ensamstående utan hemmavarande barn under 18 år 5,1 5,7 10,4 12,1 27, Mölndal Västra Götaland Riket Källa: SCB, Totalräknad inkomst- och förmögenhetsstatistik. Diagram 3: Andel (%) ensamstående föräldrar med hemmavarande barn upp till 18 år med låga inkomster, Mölndal Västra Götaland Riket Källa: SCB, Totalräknad inkomst- och förmögenhetsstatistik Aktuell situation - Låg inkomst Störst andel med låga inkomster 1 (28 %) finns i gruppen ensamstående med hemmavarande barn. Även gruppen ensamstående utan hemmavarande barn är utsatt, 12 procent av dessa har låga inkomster. Andelen familjer med låga inkomster är mindre i Mölndal jämfört med i Västra Götaland men andelen familjer har ökat generellt sedan 2001, precis som i landet i övrigt. Diagram 3 visar hur den mest utsatta gruppen - ensamstående med barn - ökat i riket, Västra Götaland och i kommunen sedan början av 2000-talet. Totalt sett finns flest ensamstående med barn i Östra Kållered. Flest ensamstående kvinnor med barn finns i Östra Kållered och flest ensamstående män med barn finns i Östra Lindome. Aktuell situation - Kontantmarginal En relativt stor andel, 20 procent har svårt att skaffa fram kronor på en vecka om man skulle hamna i en situation där man behöver det. Det är ingen större skillnad mellan kvinnor och mäns möjligheter, men sedan 2007 har andelen män som saknar kontantmarginal ökat. Ungefär 15 procent har haft svårt att hantera löpande utgifter för hyra, mat och räkningar någon eller flera gånger under senaste året. Kvinnor och unga vuxna är mest utsatta, men andelen män har ökat. Diagram 4: Andel barn 0-17 år med svensk eller utländsk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta 3 hushåll. Andel barn totalt som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Andel barn med svensk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Andel barn med utländsk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (IoT), Mölndal Västra Götaland Riket Barnfattigdom Enligt Rädda Barnens årsrapport 2010 får barn som växer upp i fattigdom sämre utbildning, sämre hälsa, sämre möjligheter till fritidsaktiviteter, t.ex. i form av lek och en meningsfull fritid samt lever under mer otrygga förhållanden än andra barn. Aktuell situation Barnfattigdomen 2 i Mölndal är 7 procent jämfört med 13 procent i Västra Götaland visar uppgifter från år En mindre ökning har skett sedan 2008 då siffrorna var 6 procent respektive 11 procent. Som beskrivs ovan är barn i familjer med en ensamstående förälder överrepresenterade. Speciellt utsatta är barn med utländsk bakgrund, dvs. minst en utlandsfödd förälder. 17 % av dessa barn lever i ekonomiskt utsatta hushåll. 1. Låg inkomst definieras genom andel familjer med en disponibel inkomst (per konsumtionsenhet) under 60 procent av medianinkomsten, dvs. under kr för Disponibel inkomst beräknas som summan av de skattepliktiga inkomsterna (löner och bidrag) och skattefria bidrag, minus skatt och övriga negativa transfereringar. 2. Begreppet barnfattigdom används för att beskriva andel barn som växer upp i ekonomiskt utsatta hushåll. Måttet utgår med andra ord från barnens situation. 3. Med ekonomiskt utsatta menas familjer med låg inkomst (se ovan) och/eller som fått socialbidrag (försörjningsstöd) minst en gång under året.

9 Arbetslöshet Arbetet utgör till stor del en människas identitet, det bidrar till ett socialt liv, ekonomiska resurser och till delaktighet i samhällslivet. Arbetslöshet innebär därmed motsatsen och kan i förlängningen leda till utanförskap. Den totala arbetslösheten omfattar dels öppet arbetslösa, dels personer som deltar i något arbetsmarknadspolitiskt program. Med öppet arbetslösa menas personer som aktivt söker arbete och som omgående kan tillträda. Deltidsarbetslösa är inte medräknade i den öppna arbetslösheten. Aktuell situation vuxna I december 2011 var den totala arbetslösheten i Mölndal 4,4 procent i jämförelse med 6,3 procent i Västra Götaland och 6,5 procent i riket. Andelen öppet arbetslösa var vid samma tillfälle 2,7 procent bland männen och 2,2 procent bland kvinnorna, vilket är lägre andelar än i Västra Götaland som helhet. I både Mölndal och i regionen är män arbetslösa i högre utsträckning än kvinnor. Aktuell situation ungdomar Den totala arbetslösheten bland ungdomar, år var 6,9 procent i januari 2012 i jämförelse med riket 10,6 procent och i Västra Götaland 10,1 procent. Andelen öppet arbetslösa var vid samma tidpunkt 3,7 procent och andelen i program med aktivitetsstöd var 3,2 procent. Precis som bland vuxna är det betydligt fler män än kvinnor som är arbetslösa, 8,6 procent respektive 5,2 procent. Ungdomsgarantin innebär att arbetslösa ungdomar under 25 år som varit inskrivna hos Arbetsförmedlingen mer än tre månader erbjuds särskilda insatser för att öka möjligheterna att få ett arbete eller återgå till utbildning inom det vanliga utbildningssystemet. Diagram 5: Andel (%) öppet arbetslösa och i program med aktivitetsstöd, år, ,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Källa: Arbetsförmedlingen Diagram 6: Andel (%) öppet arbetslösa och i program med aktivitetsstöd, år, ,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0, Män öppet arbetslösa Kvinnor öppet arbetslösa Källa: Arbetsförmedlingen Män i program Kvinnor i program Män öppet arbetslösa Kvinnor öppet arbetslösa Män i program Kvinnor i program

10 Diagram 7: Andel (%) med utländsk bakgrund Källa: SCB, BEFPAK Diagram 8: Andel (%) med utländsk bakgrund i kommunen, regionen, Göteborg och riket ,6 19,4 29,9 Källa: SCB, BEFPAK ,1 Mölndal Västra Götaland Göteborg Riket Diagram 9: Antal ohälsodagar per försäkrad, år, Mölndal Östra 2004 Källa: SCB Mölndal Västra 2005 Kållered Östra 2006 Kållered Västra 2007 Lindome Östra 2008 Lindome Västra 2009 Mölndal Kvinnor Mölndal Män Regionen Kvinnor Regionen Män Riket Kvinnor Riket Män Mölndal Utländsk bakgrund I gruppen med utländsk bakgrund är andelen som drabbas av psykisk ohälsa högre än i gruppen födda i Sverige. Orsaker till denna skillnad kan vara brist på sociala nätverk och svårigheter att komma in i samhället, vilket också påverkar socioekonomiska faktorer. Aktuell situation Andelen med utländsk bakgrund 1 är 17 procent i Mölndal vilket är lägre än i Göteborg där siffran är 29 procent. I regionen och riket är andelen 19 procent. Majoriteten med utländsk bakgrund är i åldrarna år och de vanligaste ursprungsländerna är Iran, Irak, Finland, Jugoslavien och Polen Ohälsotal Ohälsotalet ses gärna som ett mått på ohälsa, men anger bara det antal dagar per försäkrad som socialförsäkringssystemet ersatt i form av sjukpenning (inkl. förlängd och fortsatt sjukpenning), arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning under ett år. Ohälsotalet beräknas genom att summan av dagar med utbetald ersättning divideras med antal personer i befolkningen år. Ohälsotalet kan rymma även positiva aspekter. En kortare sjukfrånvaro kan t ex vara positiv om den förhindrar en längre sjukskrivning som annars hade uppstått. En kort Ohälsotal arbetsdag kan vara början på vägen tillbaka efter en sjukdomsperiod. Frånvaro från arbetet har många orsaker. Arbetsplatsen i sig kan bidra till både hälsa och ohälsa, såväl fysisk som psykisk. Brister i den psykosociala ± arbetsmiljön har större betydelse för kvinnors sjukskrivning än N mäns. L O M F B A C D Y K E H Aktuell Gsituation Möln12 J X Ohälsotalen har minskat i hela landet sedan början av 2000-talet. I Mölndal Kåll22 är ohälsotalen i genomsnitt 25 dagar men varierar mellan kommunens olika S T Häll31 delar, från 10 till över 40 dagar. Högsta ohälsotalen finns i västra Mölndal, Kåll21 Lind42 Åby, Jungfruplatsen Q och Bifrost (ca dagar). De lägsta talen finns i östra P R Mölndal, samt i Solängen, Ohälsotal Eklanda, Toltorpsdalen och Krokslätt Lind41 (10-15 dagar). Karta 3: Ohälsotal ± Y L M N F B E A O H G C D J K Möln12 Förklaring Prognosområden Ohälsotal 9,3-14,8 14,9-21,9 22,0-26,5 26,6-31,5 31,6-40,7 40,8-76,3 X Kåll22 S T Kåll21 Lind42 Häll31 P Q R Lind41 Förklaring 1. Med utländsk bakgrund menas utrikes Prognosområden född eller född i Sverige med båda föräldrarna Ohälsotal födda utomlands. 9,3-14,8 14,9-21,9 22,0-26,5 26,6-31,5 31,6-40,7 40,8-76,3

11 1.2 Allmänt hälsotillstånd Medelålder och medellivslängd Aktuell situation Medellivslängden för en befolkning är ett generellt mått på levnadsförhållandena. Den återstående medellivslängden för nyfödda barn i Mölndal under åren var för pojkar 79,5 år, och för flickor 83,5. Siffrorna för riket var aningen lägre 79,1 år för pojkar och 83,2 år för flickor. Totalt sett blir vi allt äldre i Sverige, men under senare år har medellivslängden ökat snabbare bland männen än bland kvinnorna. Diagram 10: Medellivslängd i Mölndal, Mölndal Västra Götaland Riket Medelåldern i Mölndal är något lägre än genomsnittet i landet och länet. År 2010 var medelåldern i Mölndals stad 39 år, jämfört med 40,8 år i Västra Götalandsregionen och 41,1 år i riket. Källa: SCB Män Kvinnor Självskattad hälsa Det självskattade allmäntillståndet är ett mått på upplevd hälsa och välbefinnande. Personer som skattar sin hälsa högt lever längre än personer som skattar sin hälsa lågt. Kvinnor som grupp tenderar dock att skatta sin hälsa lägre trots att de i genomsnitt lever längre. Den självskattade hälsan påverkas även av sociala faktorer, arbetare anger ofta lägre självskattad hälsa än tjänstemän. Aktuell situation Tre fjärdedelar av mölndalsborna upplever en god hälsa och uppger sig må bra eller mycket bra. Andelen har ökat sedan 2007 och är lite högre än i länet. Det är något vanligare bland män än bland kvinnor att uppleva god hälsa, 77 respektive 74 procent. Hur fördelningen ser ut i olika åldergrupper finns inga nya uppgifter för, men under perioden låg den självupplevda hälsan på en hög nivå i de yngre åldersgrupperna, för att sedan sjunka i de äldre åldrarna Nedsatt välbefinnande Nedsatt välbefinnande är ett begrepp som omfattar flera funktioner och relaterar till förmåga att klara vardagen och till uppkomst av utmattningstillstånd. Nedsatt välbefinnande har ökat sedan 1980-talet, främst bland yngre, men nu har trenden avstannat. Diagram 11: Andel i befolkningen som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra, år Män Kvinnor Samtliga Mölndal Regionen Källa: Hälsa på lika villkor 2011 Aktuell situation I Mölndal upplever 16 procent nedsatt psykiskt välbefinnande. Det är vanligare i yngre åldrar än bland äldre. Kvinnor rapporterar nedsatt välbefinnande i större omfattning än män, framför allt i åldersgruppen år där detta gäller 27 procent av kvinnorna och 15 procent av männen. Personer med kort utbildning har sämre välbefinnande än de med lång utbildning. Bland unga kvinnor, år med kort utbildning anger 29 procent nedsatt välbefinnande mot 19 procent av männen. Motsvarande siffra för unga med lång utbildning är ca 16 procent, lika för båda könen.

12 Befolkningen Reflektera gärna! Befolkningens hälsa och välfärd är ett resultat av många skilda faktorer. Livsvillkor och levnadsvanor hos den enskilda individen påverkar möjligheterna till en god hälsa. Det gör också samhälleliga förutsättningar såsom arbetsmarknad, infrastruktur och sjukvård. Både offentliga insatser och insatser från den privata och frivilliga sektorn har betydelse. För att bevara och förbättra hälsoläget i Mölndals stad krävs ett fortsatt långsiktigt och strategiskt arbete av alla berörda parter. Stämmer bilden? Stämmer resultaten överens med din bild av välfärd och hälsa i Mölndal? Vilket/vilka fokusområden anser du är viktigast att arbeta med? Vilka indikatorer kan du och den verksamhet där du är aktiv vara med och påverka? På vilka arenor är det viktigt för kommunen att bedriva arbete för att förbättra hälsan i befolkningen? Arbetar Mölndals stad generellt sett främjande och förebyggande eller genomförs insatserna i sena skeden, när destruktiva vanor, beteenden och mönster redan har uppstått? Hur kan du bidra till att Välfärdsbokslut 2011 sprids och används som ett underlag för planering och beslut? Idéer och tankar? Har du idéer och tankar kring Välfärdsbokslutet? Har uppgifterna skapat nyfikenhet på mera fakta? Hör gärna av dig! Folkhälsoplaneraren, Mölndal stad tel

13 Karta över prognosområden Kartorna som redovisas i kapitel 1 visar förekomsten av olika faktorer bland de boende i varje enskilt område, men inte i relation till kommunen som helhet. Område Kod Befolkning Centrala Mölndal A 4000 Jungfruplatsen B 1800 Trädgården C 300 Helenevik D 4000 Åbyberg-Åby E 1800 Solängen-Jolen F 1200 Åbro G 100 Åby H 2900 Hulelyckan-Rävekärr J 2700 Papyrus-Kikås/Ryet K 3000 Toltorpsdalen L 2700 Bifrost M 3700 Krokslätt N 3200 Gustavsberg O 1100 Område Kod Befolkning Västra Lindome P 2100 Centrala Lindome Q 3300 Östra Lindome R 4300 Västra Kållered S 600 Östra Kållered T 4800 Balltorp X 2700 Eklanda Y 3700 Hällesåker Häll Kållereds vä glesbygd Kåll Kållereds ö glesbygd Kåll Lindome vä glesbygd Lind Lindome ö glesbygd Lind Mölndal vä glesbygd Möln Mölndal ö glesbygd Möln Befolkning = antal boende i området avrundat till hundratal.

14

15 Referenser Källor finns angivna löpande intill varje diagram och tabell. Fakta och övriga uppgifter till rapportens olika kapitel har hämtats från: Centrala Barnhälsovården, Södra Bohuslän, Västra Götalandsregionen Folktandvården, Södra Bohuslän, Västra Götalandsregionen Folkhälsopolitisk rapport 2010, Framtidens folkhälsa allas ansvar, Statens folkhälsoinstitut (R2010:16) Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor i Västra Götaland 2011, Västra Götalandsregionen (2011) Skolhälsovårdens hälsosamtal åk 8, inom ramen för medverkan i Statens folkhälsoinstituts pilotprojektet Elevhälsoenkäten, Ungdomsenkäten Läget?, Mölndals stad 2007 och 2011 Registerdata har hämtats från: Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Pensionsmyndigheten Skolverket Socialstyrelsen Statistiska centralbyrån

16 Mölndals stad Folkhälsorådet molndal.se