LIV & HÄLSA UNG Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora
|
|
- Fredrik Gunnarsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 LIV & HÄLSA UNG 2014 Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora
2 SYFTE MED DAGEN Ge kunskap om hur barn och unga i länsdelen och kommunerna beskriver sina livsvillkor, levnadsvanor och sin hälsa Ge möjlighet till diskussion om hur materialet ska användas som underlag för fortsatta utvecklingsarbeten, prioriteringar och aktiviteter i resp kommun
3 DAGENS PROGRAM Välkommen och inledning Skyddsfaktorer Hälsa, framtidstro, delaktighet och trygghet Reflektion i smågrupper FIKA Skola, levnadsvanor, ANDT Reflektion i smågrupper Presentationsmaterial Kommunvis diskussion
4 Folkhälsoundersökningar i Örebro län Enbart ÖLL Gemensamt inom CDUST FHI + CDUT Befolkningen år 1993 Liv & hälsa år 2000 Liv & hälsa år 2004 Liv & hälsa år 2008 HLV+L&h modul år Drogvanor Årskurs , 1999, 2002 Enbart ÖLL Liv & hälsa ung Åk 7, åk 9 & gymnasiet år , 2007, 2009, 2011, 2014 Samverkan CDUT Elevhälsoenkät 2014/15
5 Vad är Liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Målet är att öka kunskapen om ungas liv och hälsa, följa trender, och att ge underlag för utvecklingsarbete och beslut Enkäten genomförs av landstingets samhällsmedicinska enhet och är ett politiskt uppdrag. Vetenskaplig och statistisk kompetens, samarbete med andra län Förankring hos skolförvaltning och skolor Återkoppling och spridning med hjälp av folkhälsoteamen i länsdelarna Genomförs i skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Pappersenkät som fylls i under skoltid, genomförs även på teckenspråk Deltagandet är frivilligt och anonymt
6 Enkätfrågor om Familj Hälsa Olycksfall Fritid Matvanor Alkohol Tobak Attityder Skolan Sex och preventivmedel (ej skolår 7) Trygghet och utsatthet Spel Boende Framtidstro Narkotika (ej skolår 7)
7 Svarsfrekvens % och (antal) svarande elever elever i länet har svarat, 80 % svarsfrekvens Skolår 7 Skolår 9 Skolår 2 gy Hällefors 95 (53) 92 (68) (44) Lindesberg 86 (214) 81 (215) (166) Ljusnarsberg 92 (44) 84 (43) (30) Nora 93 (106) 88 (114) (78) Örebro län 82 (2511) 82 (2420) 75 (2468) Kan vi lita på resultatet?
8 Svarsfrekvenser Liv & hälsa ung i Örebro län
9 Rapporter
10
11 Länets välfärdsbokslut Kommunernas Välfärdsbeskrivningar
12 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 22% Ju fler skyddsfaktorer desto bättre hälsa 32% 33% 35% 48% 59% Andel (%) med god hälsa fördelat på antal skyddsfaktorer bland elever i skolår 7, 9 och år 2 på gymnasiet år 2011 samt personer år % 81% 88% 91% 96% 97% 100% Antal skyddsfaktorer M. Lindén-Boström & C. Persson ; Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv Liv & hälsa i Örebro län (2012)
13 Samhälle Trivsel i bostadsområdet Trygghet i bostadsområdet Möjlighet till fysisk aktivitet Skola Tydliga normer/regler Höga förväntningar från lärare Uppmärksammas för positiva handlingar Ett gott socialt och trivsamt klimat Skyddsfaktorer Familj Goda och kärleksfulla relationer med föräldrarna God anknytning och tillit till föräldrar Tydliga normer, regler och förväntningar Föräldrar som förvärvsarbetar God ekonomi Individ Skolframgång Bra kompisrelationer Framtidstro och optimism God sömn Impulskontroll Tycker att det som händer beror på egna handlingar Fysisk aktiv
14 Hur starka är sambanden? Ju närmre God hälsa desto starkare är det statistiska sambandet! M. Lindén-Boström & C. Persson ; Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv Liv & hälsa i Örebro län (2012)
15 Hälsans fördelning bland ungdomar med olika framtidstro Flickor i skolår 7, 9 och år 2 på gymnasiet Ljus framtidstro Varken eller Mörk framtidstro 9% 2% 89% 13% 35% 52% 46% 20% 34% Mycket bra/bra hälsa Varken bra eller dålig hälsa Dålig/mycket dålig hälsa Pojkar i skolår 7, 9 och år 2 på gymnasiet Ljus framtidstro Varken eller Mörk framtidstro 4% 1% 4% 29% 31% 34% 95% 67% 35% Mycket bra/bra hälsa Varken bra eller dålig hälsa Dålig/mycket dålig hälsa M. Lindén-Boström & C. Persson ; Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv Liv & hälsa i Örebro län (2012)
16 Hälsans fördelning bland elever som trivs olika bra i skolan Trivs mycket bra/ ganska bra 9% 2% Flickor i skolår 7, 9 och år 2 på gymnasiet 10% Trivs så där Trivs mycket dåligt/ ganska dåligt 41% 26% 89% 34% 56% 33% Mycket bra/bra hälsa Varken bra eller dålig hälsa Dålig/mycket dålig hälsa Trivs mycket bra/ ganska bra 5% 0,6% Pojkar i skolår 7, 9 och år 2 på gymnasiet Trivs så där 6% Trivs mycket dåligt/ ganska dåligt 24% 26% 46% 95% 70% 28% Mycket bra/bra hälsa Varken bra eller dålig hälsa Dålig/mycket dålig hälsa M. Lindén-Boström & C. Persson ; Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv Liv & hälsa i Örebro län (2012)
17 Hälsans fördelning bland ungdomar med olika god sömn Flickor i skolår 7, 9 och år 2 på gymnasiet Sällan/aldrig orolig sömn Ibland orolig sömn Ofta/alltid orolig sömn 8% 1% 7% 18% 21% 50% 91% 72% 32% Mycket bra/bra hälsa Varken bra eller dålig hälsa Dålig/mycket dålig hälsa Pojkar i skolår 7, 9 och år 2 på gymnasiet Sällan/aldrig orolig sömn Ibland orolig sömn Ofta/alltid orolig sömn 6% 1% 17% 6% 17% 93% 77% 28% 55% Mycket bra/bra hälsa Varken bra eller dålig hälsa Dålig/mycket dålig hälsa M. Lindén-Boström & C. Persson ; Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv Liv & hälsa i Örebro län (2012)
18 Goda livsvillkor är grunden för att folkhälsan ska bli bättre. Med goda livsvillkor kan människor lättare göra egna val som främjar hälsan. Att gå ut skolan med fullständiga betyg och att komma ut på arbetsmarknaden är faktorer som har stor betydelse för hur hälsan utvecklas senare i livet (Folkhälsopolitisk rapport 2010) Utbildningen är en av de viktigaste faktorerna för ungdomars framtida möjligheter. Ju tidigare utbildningskedjan bryts desto sämre är framtidsutsikterna. De grupper som har låga eller ofullständiga betyg från grundskolan har kraftigt förhöjda risker för framtida psykosociala problem (Social rapport 2010)
19 Föräldrarnas utbildningsnivå och sysselsättning Familjens ekonomi
20 Gymnasieelever norra Örebro län 2014/15 (ungefärliga siffror) Hällefors 18 Ljusnarsberg xx Nora Lindesberg 41 Övriga Övriga Örebro
21 Hälsa och livskvalitet Majoriteten av ungdomarna ser ljust på framtiden och uppger att de mår bra eller ganska bra. Även om de flesta flickor mår bra, uppger 25 % av flickor i 9:an och gymnasiets 2:a år att de ofta känner sig nedstämda. Knappt 10 % av pojkarna i samma ålder känner så. Det är vanligare att flickor upplever stress, oro, orolig sömn. Pojkarna känner i högre grad att de upplever en känsla av kontroll.
22 Liv & hälsa ung 2014 Skolår 7 och 9 och År 2 Andel som ser mycket/ganska ljust på framtiden för sin personliga del Procent Tjejer Killar Skolår 7 Skolår 9 År 2 Skolår 7 Skolår 9 År Juni 2014 Fråga 62/86
23 Liv & hälsa ung 2014 Grundskolan Skolår 7 och Tjej er Juni Fråga 62/ Andel som ser mycket/ganska ljust på framtiden för sin personliga del 40 Skolår Skolår 9 Örebro län Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Procent Skolår 7 Skolår Killa r
24 Liv & hälsa ung 2014 Gymnasieskolan År Tjej er Juni Fråga 62/86 60 Andel som ser mycket/ganska ljust på framtiden för sin personliga del Örebro län Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Procent Laxå Tjejer och killar totalt: 89 procent Killa r
25 Andel som mår mycket bra/bra Liv & hälsa ung 2014 Skolår 7 och 9 och År 2 Procent Tjejer Killar Skolår 7 Skolår 9 År 2 Skolår 7 Skolår 9 År 2 Juni 2014 Fråga 7
26 Andel elever som har mycket bra/bra hälsa Liv & hälsa ung i Örebro län
27 Liv & hälsa ung 2014 Skolår 7 och 9 och År 2 Andel som ofta/alltid känt sig stressade under de senaste 3 månaderna Procent Tjejer Killar Skolår 7 Skolår 9 År 2 Skolår 7 Skolår 9 År Juni 2014 Fråga 13a
28 Liv & hälsa ung 2014 Skolår 7 och 9 och År 2 Andel som ofta/alltid känt sig nedstämda under de senaste 3 månaderna Procent Tjejer Killar Skolår 7 Skolår 9 År 2 Skolår 7 Skolår 9 År Juni 2014 Fråga 13c
29 Andel elever som ofta/alltid känt sig nedstämda* Liv & hälsa ung i Örebro län * under de tre senaste månaderna
30 Liv & hälsa ung 2014 Skolår 7 och 9 och År 2 Andel som ofta/alltid känt sig ha kontroll under de senaste 3 månaderna Procent Tjejer Killar Skolår 7 Skolår 9 År 2 Skolår 7 Skolår 9 År 2 Juni 2014 Fråga 13f
31 God psykisk hälsa Andel elever som sällan/aldrig känt sig nedstämda, ängsliga eller oroliga* Liv & hälsa ung i Örebro län * under de tre senaste månaderna
32 Liv & hälsa ung 2014 Grundskolan Skolår 7 och Tjej er Fråga Skolår 7 Andel som mår mycket bra/bra 20 0 Skolår 9 Örebro län Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Procent Skolår 7 Skolår Killa r Juni 2014
33 Liv & hälsa ung 2014 Grundskolan Skolår 7 och Tjej er Juni Fråga 13a Skolår 7 Andel som ofta/alltid känt sig stressade under de senaste 3 månaderna Skolår 9 Örebro län Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Procent Skolår 7 Skolår 9 Killa r
34 Liv & hälsa ung 2014 Grundskolan Skolår 7 och Tjej er Juni Fråga 13c 60 Skolår 7 Andel som ofta/alltid känt sig nedstämda under de senaste 3 månaderna Skolår 9 Örebro län Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Procent Skolår 7 Skolår 9 Killa r
35 Liv & hälsa ung 2014 Grundskolan Skolår 7 och Tjej er Juni Fråga 13f Skolår 7 Andel som ofta/alltid känt sig ha kontroll under de senaste 3 månaderna Skolår 9 Örebro län Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Procent Skolår 7 56 Skolår Killa r
36 Andel som mår mycket bra/bra Liv & hälsa ung 2014 Gymnasieskolan År Tjej er Juni Fråga Örebro län Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Procent OBS! För ett antal frågor gäller att redovisningen för Laxå ej sker uppdelat på tjejer och killar. Detta grund av för få elever. Laxå Tjejer och killar totalt: 89 procent Killa r
37 Liv & hälsa ung 2014 Gymnasieskolan År Tjej er 86 Juni Fråga 13a Andel som ofta/alltid känt sig stressade under de senaste 3 månaderna Örebro län Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Procent Killa r
38 Liv & hälsa ung 2014 Gymnasieskolan År Andel som ofta/alltid känt sig nedstämda under de senaste 3 månaderna Örebro län Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Procent Tjej er Fråga 13c Killa r Juni 2014
39 Liv & hälsa ung 2014 Gymnasieskolan År Tjej er Juni Fråga 13f Andel som ofta/alltid känt sig ha kontroll under de senaste 3 månaderna Örebro län Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Procent Killa r
40 Delaktighet 5 av 10 elever känner att de får vara med och påverka hur de ska arbeta på skolan. Elever i skolår 9 är de som minst känner att de kan vara med och påverka.
41 Liv & hälsa ung 2014 Skolår 7 och 9 och År 2 Andel som tycker att det stämmer precis/ganska bra att eleverna får vara med och påverka arbetsmiljön i skolan Procent Tjejer Killar Skolår 7 Skolår 9 År 2 Skolår 7 Skolår 9 År Juni 2014 Fråga 45b/60b
42 Liv & hälsa ung 2014 Grundskolan Skolår 7 och Tjej er Juni 2014 Andel som tycker att det stämmer precis/ganska bra att eleverna får vara med och påverka arbetsmiljön i skolan Fråga 45b/60b Skolår Skolår 9 Örebro län Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Procent Skolår Skolår Killa r
43 Liv & hälsa ung 2014 Gymnasieskolan År Tjej er Juni 2014 Andel som tycker att det stämmer precis/ganska bra att eleverna får vara med och påverka arbetsmiljön i skolan Fråga 45b/60b Örebro län Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Procent Killa r
44 Trygghet och utsatthet Drygt 9 av 10 elever upplever att de kan lita på sina föräldrar när det verkligen gäller Ungefär 25 % av flickorna och 12 % av pojkar och blivit utsatt för trakasserier eller kränkning via mobiltelefon och/eller Internet under det senaste året. Det är vanligare i grundskolan än i gymnasiet
45 Tillit till föräldrar Liv & hälsa ung i Örebro län 2014 Procent Tjejer Killar Skolår 7 Skolår 9 År 2 Skolår 7 Skolår 9 År 2 Andel som tycker att påståendet Jag kan alltid lita på någon av mina föräldrar när det verkligen gäller stämmer helt och hållet / ganska bra.
46 Liv & hälsa ung 2014 Grundskolan Skolår 7 och Tjej er 88 Juni Fråga 6a Andel som instämmer i påståendet att de kan lita på någon av sina föräldrar när det verkligen gäller Skolår Skolår 9 Örebro län Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Procent Skolår 7 Skolår Killa r
47 Liv & hälsa ung 2014 Gymnasieskolan År Tjej er 87 Juni Fråga 6a Andel som instämmer i påståendet att de kan lita på någon av sina föräldrar när det verkligen gäller Örebro län Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Procent Killa r
48 Andel elever som alltid känner sig trygga på följande ställen Liv & hälsa ung i Örebro län 2014 Skolår 7 Skolår 9 År 2 gymnasiet Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Utomhus i sitt bostadsområde Utomhus i sitt bostadsområde på kvällen På väg till eller från skolan I klassrummet På rasterna i skolan På fritidsgården eller liknande Nöjesställe, konsert, festival Ute på stan, på allmän plats På buss, tåg eller liknande I hemmet Vid fritidsaktiviteter
49 Hällefors Skolår 7 Skolår 9 Skolår 2 Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Utomhus i sitt bostadsområde Utomhus i sitt bostadsområde på kvällen På väg till och från skolan I klassrummet På rasterna i skolan På fritidsgården eller liknande Nöjesställe, konsert, festival Ute på stan, allmän plats På buss, tåg eller liknande I hemmet Vid fritidsaktiviteter
50 Lindesberg Skolår 7 Skolår 9 Skolår 2 Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Utomhus i sitt bostadsområde Utomhus i sitt bostadsområde på kvällen På väg till och från skolan I klassrummet På rasterna i skolan På fritidsgården eller liknande Nöjesställe, konsert, festival Ute på stan, allmän plats På buss, tåg eller liknande I hemmet Vid fritidsaktiviteter
51 Ljusnarsberg Skolår 7 Skolår 9 Skolår 2 Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Utomhus i sitt bostadsområde Utomhus i sitt bostadsområde på kvällen På väg till och från skolan I klassrummet På rasterna i skolan På fritidsgården eller liknande Nöjesställe, konsert, festival Ute på stan, allmän plats På buss, tåg eller liknande I hemmet Vid fritidsaktiviteter
52 Nora Skolår 7 Skolår 9 Skolår 2 Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Utomhus i sitt bostadsområde Utomhus i sitt bostadsområde på kvällen På väg till och från skolan I klassrummet På rasterna i skolan På fritidsgården eller liknande Nöjesställe, konsert, festival Ute på stan, allmän plats På buss, tåg eller liknande I hemmet Vid fritidsaktiviteter
53 God psykisk hälsa Liv & hälsa ung 2011 i Örebro län Flickor Pojkar Hörselnedsättning Synnedsättning Rörelsehinder Läs-/skrivsvårigheter/dyslexi ADHD/ADD Annan funktionsnedsättning Funktionsnedsatta Ej funktionsnedsatta Hörselnedsättning Synnedsättning Rörelsehinder Läs-/skrivsvårigheter/dyslexi ADHD/ADD Annan funktionsnedsättning Funktionsnedsatta Ej funktionsnedsatta Andel (%) som sällan eller aldrig varit nedstämda, ängsliga eller oroliga de tre senaste månaderna.
54 Ungdomar, skolår 7, 9 och år 2 på gymnasiet, med funktionsnedsättning (i jämförelse med ungdomar utan funktionsnedsättning): upplever sämre hälsa upplever i högre grad sig ofta/alltid vara nedstämda anger i lägre omfattning att deras föräldrar frågar vad de tycker innan beslut tas om saker som påverkar dem upplever i lika hög grad att de har möjlighet att påverka hur man ska arbeta i skolan upplever i högre grad att de varit utsatta för trakasserier/kränkning via mobil eller internet upplever sig generellt vara mer otrygga upplever i högre grad att det blivit fysiskt eller psykiskt illabehandlade av någon vuxen
55
56 REFLEKTION Tankar och funderingar!?
ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28
LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs
LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20
Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare
Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.
Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung bakgrund och syfte Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Alla elever i
Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa
Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa 11 målområden som stödjer det nationella folkhälsomålet 1. Delaktighet och
Hur är läget? Sydnärkes folkhälsa i siffror. Åbytorp Kumla,
Hur är läget? Sydnärkes folkhälsa i siffror Åbytorp Kumla, 17-1-13 Folkhälsan i korthet 17 Befolkningsutveckling 22 21 334 (+ 12 %) 18 16 14 12 1 8 6 4 18 985 16 278 12 65 7 55 6 964 15 649 (- 4 %) 11
Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin
Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 22% Ju fler skyddsfaktorer desto bättre hälsa 32% 33% 35% 48% 59% Andel (%) med god hälsa fördelat på antal skyddsfaktorer
Skolår 7 och 9 levnadsvanor och skola
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samhällsmedicinska enheten Skolår 7 och 9 levnadsvanor och skola Liv & hälsa ung 214 Grundskolan Skolår 7 och 9 1 8 Andel som sover 6 timmar eller mindre på vardagar 6 34 35 4 31
ELSA 2017/2018 Elevhälsodata Sammanställt och Analyserat
ELSA Elevhälsodata Sammanställt och Analyserat Sammanställning av enkäter utifrån elevhälsosamtal med elever i förskoleklass, åk 4, åk 7 samt år 1 på gymnasiet som genomförts av skolsköterska. Hur läser
Att höra eller nästan inte höra
Elevantal, antal och andel svarande elever i skolår 7 och 9 samt år 2 på gymnasiet uppdelat efter skolår för samtliga skolor i länet samt separat för specialskolor för döva och hörselskadade 7 9 2 Totalt
skolår Liv & hälsa ung 2017 en undersökning om ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa
7 skolår Liv & hälsa ung 2017 en undersökning om ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Hej och välkommen till Liv & hälsa ung! Den här undersökningen riktar sig till dig som går i grundskolan årskurs
Seminarium kring hälsosamt åldrande att främja psykisk hälsa hos äldre
Seminarium kring hälsosamt åldrande att främja psykisk hälsa hos äldre 215-1-2 I denna bilaga finns ett antal bakgrundsfakta om antal och andel äldre i länets kommuner. Diagram och tabeller redovisar även
Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012
Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets
ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011
Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 IUP Åt vilket håll? ANDT Jämställdhet Måluppfyllelse Kunskapskrav Hälsa Föräldrar Sex-och samlevnad. Inlärning Meritvärde Mobbning Skolreform
Folkhälsoenkät Ung Länsrapport
Folkhälsoenkät Ung 2017 Länsrapport Om Folkhälsoenkät Ung Åk 9 och gymnasiets år 2 Hälsa, levnadsvanor och drogvanor Genomförd 2011, 2013, 2015 & 2017 (i nuvarande tappning) Genomförande Varför? Ge en
Hur mår barn och unga i Skåne?
Hur mår barn och unga i Skåne? Resultat från Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne 2016 Birgit Modén: Samhällsanalys, Region Skåne Folkhälsorapportering i Region Skåne Folkhälsorapport Barn och Föräldrar
Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa
Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor
ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga. 10 december Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson,
ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga 10 december 2014 Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson, Landstingets ledningskontor HEJ! En enkätundersökning bland högstadie- och gymnasieelever
Hälsa bland barn och unga med funktionsnedsättning
18 Hälsa bland barn och unga med funktionsnedsättning ett komplement till Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne 16 skolår 9 skolår 6 gymnasiet år 2 Denna rapport är utgiven av Region Skåne och sammanställd
Regional konferens för lanseringen av regeringens samlade ANDT-strategi 14 juni Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland
Regional konferens för lanseringen av regeringens samlade ANDT-strategi 14 juni 2011 Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland Upplägg Liv & Hälsa ung - vad och varför Hur mår unga i Sörmland
Rekommendation 2: Mät och analysera problemet och bedöm effekterna av olika åtgärder
Rekommendation 2: Mät och analysera problemet och bedöm effekterna av olika åtgärder 5 åtgärder: 8. Säkra tillgängligheten till befolkningsdata i allmänhet och barnhälsodata i synnerhet 9. Formulera indikatorer
Bortfall i folkhälsoenkäter Spelar det någon roll?
Bortfall i folkhälsoenkäter Spelar det någon roll? Rapport: Artikel: Margareta Lindén-Boström and Carina Persson A selective follow-up study on a public health survey Eur J Public Health ckr193 first published
Liv & Hälsa ung 2011
2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &
Kommunteam. För idrottens bästa För vårt bästa
Kommunteam För idrottens bästa För vårt bästa Syfte Att utveckla formerna för samverkan mellan våra tre enheter Att nyttja och samordna våra resurser och kompetenser på ett smartare sätt Att uppnå förbättrad
2/3/2013. En bra start i livet Trygga uppväxtvillkor och skillnader i hälsa. Livsvillkor. Hälsoproblem och insatser. Trygga. Livsvillkor.
En bra start i livet Trygga uppväxtvillkor och skillnader i hälsa Charli Eriksson Professor i folkhälsovetenskap, 1 13-2-3 2 Dagens presentation Livsvillkor Trygga Livsvillkor Skillnader Hälsa Människors
Att vara ung i Hylte. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken sammanfattande version
Att vara ung i Hylte Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2018 - sammanfattande version 1 Innehållsförteckning Vad är Lupp? 3 De flesta unga i Hylte kommun... 4 Fritid 6 Skola 9 Politik och samhälle 10
Är hälsan jämlikt och jämställt fördelad? med fokus på funktionsnedsättningar hos ungdomar
Är hälsan jämlikt och jämställt fördelad? med fokus på funktionsnedsättningar hos ungdomar Hälsans bestämningsfaktorer Hälsans bestämningsfaktorer - ett samspel mellan individ, miljö och samhälle. Bearbetad
Rapport Datum: Maj 2018 Författare: Lilian Ivarsson-Sporrong, Carina Persson. Liv & hälsa ung med fokus på sexuell läggning och könsidentitet
Rapport Datum: Maj 2018 Författare: Lilian Ivarsson-Sporrong, Carina Persson Liv & hälsa ung 2017 med fokus på sexuell läggning och könsidentitet Liv & hälsa ung 2017 med fokus på sexuell läggning och
Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet
Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet
Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet
Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet
Folkhälsorapport Barn och unga 2016
Folkhälsorapport Barn och unga 216 resultat från Trelleborg Innehåll 1. Hälsa, framtidstro mm.... 4 2. Fritidsvanor... 12 3. Levnadsvanor - matvanor, fysisk aktivitet och spel... 2 4. Levnadsvanor - alkohol,
Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15
Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa
Kommunåterkoppling 2017 Vingåker. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan
Kommunåterkoppling 2017 Vingåker Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet är en förbättrad folkhälsa
Kommunteam. För idrottens bästa För vårt bästa
Kommunteam För idrottens bästa För vårt bästa Syfte Att utveckla formerna för samverkan mellan våra tre enheter Att nyttja och samordna våra resurser och kompetenser på ett smartare sätt Att uppnå förbättrad
Ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa
Ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Liv & hälsa ung i Örebro län Margareta Lindén-Boström Elin Löfwenhamn Carina Persson Ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Liv & hälsa ung i Örebro
Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015
Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015 Tabellbilagan innehåller resultaten för Folkhälsoenkät Ung 2015 på kommunnivå för årskurs nio (åk 9) och år två på gymnasiet (gy 2), uppdelat på kön. Där det är få
Kommunteam. För idrottens bästa För vårt bästa
Kommunteam För idrottens bästa För vårt bästa Syfte Att utveckla formerna för samverkan mellan våra tre enheter Att nyttja och samordna våra resurser och kompetenser på ett smartare sätt Att uppnå förbättrad
REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29
REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN Liv & Hälsa Ung År 2013 Kristina Neskovic 2014-01-29 I rapporten redovisas tabeller i ett urval frågor från enkätundersökningen Liv & Hälsa Ung 2013. Jämförelser görs mellan
Liv & hälsa ung Liv & hälsa ung 2011
Liv & hälsa ung 2011 Knivsta kommun Liv & hälsa ung 2011 Knivsta kommun 2011-07-18 Liv & hälsa ung 2011 Knivsta kommun Syfte Syftet med Liv och Hälsa ung är att kartlägga hälsa, levnadsvanor och livsvillkor
och budkavlen välkomnas till Karlskoga & Degerfors Cecilia Ljung Folkhälsoförvaltningen
och budkavlen välkomnas till Karlskoga & Degerfors Cecilia Ljung Folkhälsoförvaltningen Strategier för ett jämlikt folkhälsoarbete Arbetet ska utgå från hela befolkningen i Karlskoga och Degerfors och
Stockholmsenkäten 2012
Stockholmsenkäten 2012 Stadsövergripande tidsserier ANDT Presentation styrgrupp september 2012 81% av Stockholms unga tycker att Sverige ska göra mer för att minska användandet av alkohol och droger bland
Kommunteam. För idrottens bästa För vårt bästa
Kommunteam För idrottens bästa För vårt bästa Syfte Att utveckla formerna för samverkan mellan våra tre enheter Att nyttja och samordna våra resurser och kompetenser på ett smartare sätt Att uppnå förbättrad
Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012
Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett
Värt att veta om ungas livssituation
Värt att veta om ungas livssituation Arbete och resultat från det regionala samarbetet kring Lupp 2017 i Göteborgsregionen Socialchefsnätverket, GR, 23 november 2018 Åsa Nilsson, analytiker GR/FoU i Väst
Kommunprofil. Gnesta. Gnesta Kommun. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår
2011 Kommunprofil Kommun Resultat från 2004-2011 Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår Röst från Liv & Hälsa ung Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland
Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund
Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland
Om mig. Länsrapport
Om mig Länsrapport www.regionostergotland.se Om mig är Östergötlands länsgemensamma webbenkät om ungdomars hälsa och livsstil som har genomförts årligen sedan hösten. Enkäten är ett samarbete mellan länets
Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)
Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen
Liv & hälsa ung i Mellansverige
Liv & hälsa ung i Mellansverige Resultat från ungdomsundersökningarna Liv & hälsa ung bland elever i skolår 9 år 2013/2014 Ett samarbete mellan landstingen i Uppsala, Sörmland, Västmanland och Örebro län
Tonåringars psykiska hälsa Liv & hälsa ung i Örebro län 2005
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samhällsmedicinska enheten Tonåringars psykiska hälsa Liv & hälsa ung i Örebro län 2005 Margareta Lindén-Boström Carina Persson Tonåringars psykiska hälsa Liv & hälsa ung i Örebro
Fokus på utländsk bakgrund
Fokus på utländsk bakgrund Fokusrapport Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Metod och genomförande... 2 Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa... 2 Livsvillkor... 3 Familjeförhållanden... 3 I hemmet... 5 I
Kommunprofil. Katrineholms Kommun. Katrineholm. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår
2011 Kommunprofil s Kommun Resultat från 2004-2011 Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår Röst från Liv & Hälsa ung Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland
Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län 1996-2007
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samhällsmedicinska enheten Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län 1996-2007 Margareta Lindén-Boström Carina Persson Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län 1996-2007
Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar
Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell
Stockholmsenkäten 2014
Stockholmsenkäten 14 Elevundersökning i årskurs 9 och årskurs 2 gymnasiet Elevundersökningens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer Ge en uppfattning om
Hur läser jag tabellerna?
Liv och hälsa 17 Hur läser jag tabellerna? Diagrammen presenteras med en rubrik överst och en beskrivning av frågeställningen längst ned på bilden. Tjejernas resultat redovisas till vänster och killarnas
TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.
TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal
Stockholmsenkäten avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet
Stockholmsenkäten 16 - avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet Klara Abrahamsson Projektledare Preventionsprojektet Syfte och bakgrund Stockholmsenkäten Kartlägga drogvanor,
Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP
Ung i Lindesberg Resultat från LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2008 Politiken efterlyser ungdomsperspektiv kartläggning bland kommunens ungdomar blir underlag för framtida beslut I september
Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv Margareta Lindén-Boström Carina Persson Samhällsmedicinska enheten, Ledningskansliet, Örebro läns landsting Samhällsmedicinska enhetens
Stockholmsenkäten urval av stadsövergripande resultat
Stockholmsenkäten 2018 -urval av stadsövergripande resultat The Capital of Scandinavia Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, psykisk ohälsa samt risk- och skyddsfaktorer.
ELSA i Örebro län läsåret 2015/2016
ELSA i Örebro län läsåret / Kort beskrivning av ELSA samt resultat från länets hälsosamtal bland elever i förskoleklass, skolår, skolår samt år på gymnasiet Vad är ELSA? Elevhälsosamtal Sammanställt och
Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI
Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI (Cole) Andel (endast för årskurs 9) B13_1 Ta ställning
Skillnader i hälsa bland barn och unga i Uppsala län vad vet vi?
Skillnader i hälsa bland barn och unga i Uppsala län vad vet vi? Carin Östling, Regionförbundet Uppsala län och Henrik Andréasson, Landstinget i Uppsala län Skillnader i hälsa globalt, nationellt, regionalt,
Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström
UNGA 16 Folkhälsoråd 27 maj 2016 Peter Thuresson Ebba Sundström Upplägg presentation Syftet med Unga-undersökningen Umeå kommuns folkhälsomål Bakgrund till undersökningen Förändringar i enkäten? Resultat
Resultat Länet. Svarsfrekvens* % Länet 85
Resultat 2014 Länet Svarsfrekvens* % Länet 85 * Här ingår även inkomna tomma enkäter samt helt eller delvis oseriösa vilket för hela länet utgörs av 2,8 respektive 3,5 procent. Undersökningen genomfördes
HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander
HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 212/213 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander procent Hälsoläget i grundskolan i Kramfors läsåret 212-213 Skolsköterskan
ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun
ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan
Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015
Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 POPULÄRVERSION MARKS KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Innehållsförteckning Sammanfattande reflektioner... 3 Om undersökningen... 5 A. Bakgrundsfrågor...
Hur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten
Jämställdhetsgal(n)a 2010-12-08 Hur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten Carina Cannertoft, Innehåll Vad är Stockholmsenkäten? Psykisk och psykosomatisk hälsa Mobbning ANT Kill- och tjejrapporter Hur genomförs
UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S
UNGA I FOKUS Ungdomar är länets framtid. Det är viktigt att länet erbjuder en attraktiv livsmiljö för att fler unga ska välja att bo och verka i Västernorrland. 91 Sammanfattning De allra flesta ungdomar
Företagsklimatet i Hällefors kommun 2018
Företagsklimatet i kommun 2018 Om undersökningen i kommun Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2018 Lokalt företagsklimat 2018 Primär målgrupp: Företag med
Trivselenkät. Resultat av enkätundersökning i Ljungby kommuns skolor vårterminen 2018
Trivselenkät Resultat av enkätundersökning i Ljungby kommuns skolor vårterminen 2018 Innehåll INLEDNING... 3 Administrering... 3 Resultat... 3 Sammanfattning... 5 Resultat trivselenkäten åk 3... 6 Trivsel...
HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander
HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14
SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008
Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord
PERSONLIGT 2015 En undersökning bland eleverna i åk 7 och 9 i grundskolan samt åk 2 på gymnasieskolan
PERSONLIGT 215 KF En undersökning bland eleverna i åk 7 och 9 i grundskolan samt åk 2 på gymnasieskolan Genomförande: Trettonde gången Genomfördes under perioden 25/9-12/11 år 215 Totalt erbjöds 1321 elever
Liv och hälsa ung Särskolan 2017
Liv och hälsa ung Särskolan 2017 Att vara i särklass En undersökning om ungas hälsa, livsvillkor och levnadsvanor Kortversion 1 Innehåll Inledning 2 Om Liv och hälsa ung 3 Förklaring till vanliga ord i
Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014
Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa
Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017
Folkhälsoplan för Laxå kommun 214 21 1 Kommunen och Länet Befolkning i Laxå kommun Laxå kommun har 5562 invånare 213-5 varav 21 kvinnor och 2845 män. I åldern -19 år finns 124 personer. Från 65 år och
Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön
Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan
Lupp 2017 POPULÄRVERSION. Nässjö kommun
Lupp 2017 POPULÄRVERSION Nässjö kommun Bakgrund och syfte Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor, MUCF:s Lupp-undersökning har år 2017 genomförts i Nässjö kommun på högstadiet i årskurs 8 samt
Insatser mot cannabis - 27 februari
Insatser mot cannabis - 27 februari Drogvaneundersökning i hela Västra Götaland Samverkan med CAN Totalundersökning i åk 9 och gymnasiets år 2 11 768 i åk 9 och 12 191 elever i gym 2 Alkoholkonsumenter
HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET
HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör
Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län. Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist
Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist Det handlar om jämlik hälsa! Folkhälsa Uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn såväl till nivå som fördelning
Företagsamheten 2017 Örebro län
Företagsamheten 2017 Örebro län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och strategiskt
Hur står det till med folkhälsan och välfärden i Sörmland?
Hur står det till med folkhälsan och välfärden i Sörmland? 23 september 2011 Monica Pärus, Folkhälsocentrum Lotta Sahlqvist, FoU-centrum Upplägg - Säga något om hur folkhälsa och välfärd hänger ihop -
Stockholmsenkäten Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2
Stockholmsenkäten 16 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Elevundersökningens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer Ge en uppfattning
Örebro läns elever förtjänar bättre!
Örebro läns elever förtjänar bättre! Elever i länets samtliga kommuner går ut åk 9 med sämre betyg än riksgenomsnittet Örebro läns elever förtjänar bättre! Rapporten är skriven av: Elisabeth Svantesson
ANDT-undersökningen 2016 Alkohol Narkotika Dopning - Tobak
ANDT-undersökningen 216 Alkohol Narkotika Dopning - Tobak Årskurs 9-216 Antal deltagare: 85 Bortfall i antal: 15 Bortfall i procent: 15% Redovisade enkäter: 7 ANDT-undersökningen 216 Årskurs 2-216 Antal
Folkhälsoenkät barn och unga 2012
2013-01-14 Tomelilla kommun Folkhälsoenkät barn och unga 2012 Innehåll Från vaggan till graven... 2 Folkhälsoenkät barn och unga... 2 Hälsa och välbefinnande... 3 Övervikt och fetma... 3 Kroppsuppfattning...
Liv och hälsa ung Västmanland 2017
Liv och hälsa ung Västmanland 2017 - De första resultaten Maj 2017 Sammanfattning av länets resultat Årets undersökning visar att andelen killar och tjejer som mår bra eller mycket bra har minskat jämfört
Att tänka på innan du börjar:
Årskurs 7 2014 Hej! Det här är ett häfte med frågor om hur du mår och hur du har det i skolan, hemma och på fritiden. Undersökningen genomförs av Landstinget Sörmland och resultaten används för att förbättra
Malmöelevers levnadsvanor 2009 Hyllie, Malmö stad
Copyright GfK Sverige AB, Lund 2 Innehållet är skyddat enligt Lagen om upphovsrätt 196:729 och får inte utan GfK Sverige AB:s medgivande reproduceras eller spridas i någon form, lagras i elektroniska media,
Ideella sektorn i Örebro län - En kraft att räkna med
Ideella sektorn i Örebro län - En kraft att räkna med 2013-02-19 Föreningar i Örebro län Det finns drygt 3 100 föreningar i Örebro län. Nästan hälften av alla vuxna är aktiva i en förening. Största engagemanget
HandlingsKRAFT! för barn av vår tid
HandlingsKRAFT! för barn av vår tid Det är dags att skapa handlingskraft för barn av vår tid det är vårat gemensamma uppdrag! FN:s konvention om barnets rättigheter, (barnkonventionen) antogs av FN:s generalförsamling
Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet
Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden
2(16) Innehållsförteckning
2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...
Cannabis och unga i Göteborg Tidsserier mellan 2007 och 2016
Cannabis och unga i Göteborg Tidsserier mellan 7 och 16 Stadens barn och ungdomar I Göteborg bor cirka 1 barn och ungdomar mellan -19 år Cirka 5 av dem är -19 år Ytterligare 5 invånare är mellan 19-25
Kommunåterkoppling 2017
Kommunåterkoppling 2017 Fagersta Antal utskickade enkäter Antal besvarade enkäter Svarsfrekvens % Fagersta 394 335 85% Länet 8002 6400 8 Undersökningen genomfördes på skoltid under januari och februari
Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län
Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför
BILAGA 1. LIV OCH HÄLSA UNG 2015 ENKÄT
BILAGA 1. LIV OCH HÄLSA UNG 2015 ENKÄT Fråga Svarsalternativ 1 Hur mår du? Styrkor och svårigheter (SDQ-Sve) Mycket bra Bra Varken bra eller dåligt Dåligt Mycket dåligt Jag försöker vara vänlig mot andra.