2/3/2013. En bra start i livet Trygga uppväxtvillkor och skillnader i hälsa. Livsvillkor. Hälsoproblem och insatser. Trygga. Livsvillkor.

Transkript

1 En bra start i livet Trygga uppväxtvillkor och skillnader i hälsa Charli Eriksson Professor i folkhälsovetenskap, Dagens presentation Livsvillkor Trygga Livsvillkor Skillnader Hälsa Människors livsvillkor har stor betydelse för befolkningens hälsa och livskvalitet. Därför är det viktigt att ha kunskap om människors arbetsliv, arbetsmiljö och vardagsliv samt deras sociala, ekonomiska och kulturella förutsättningar Hälsoproblem och insatser Gemensamma för alla åldersgrupper Under graviditet och spädbarnsperiod U d fö k l å Under förskoleåren Under skolåren 1

2 SKL: Barns utvecklingskurva friskoch riskfaktorer och effektiva insatser Bekräftad problematik Tecken på risk Förväntad utveckling Basen insatser för alla Andra axeln ålder: (-9 mån-2 år)(2-6 år)(6-12 år)(12-16 år) Vad betyder sociala faktorer för hälsan? Låg födelsevikt kortar livslängden och detta oavsett socialgrupp, utbildning etc. Låg födelsevikt ger sämre skolbetyg och sämre utbildning, detta oavsett andra sociala faktorer. Barn till ogifta kvinnor får sämre skolbetyg, oavsett övriga sociala faktorer Källa: I Koupil, CHESS, Stockholms universitet 2

3 Riskfaktorer och skyddsfaktorer Individnivå Familjenivå Kamratnivå/Socialt nätverk Skolnivå/Arbetsplats Närsamhället kommunen, regionen Nationen samhället/lagar/regler Internationellt Skolk Våld Narkotikavanor Rökvanor Nedlåtande behandling Alkoholvanor Snusvanor Kön & ålder Positiv framtidstro Tillit till föräldrar Skoltrivsel/arbetstrivsel God sömn Förvärvsarbete Trivsel i bostadsområdet God ekonomi Trygghet i bostadsområdet Fysisk aktivitet Personligt stöd Utbildning Föreningsaktivitet Normalvikt Påverkansmöjlighet i skolan/på arbetet Familjeförhållanden Goda matvanor Födelseland M. Lindén-Boström & C. Persson ; Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv Liv & hälsa i Örebro län 11 (12) Liv & hälsa ung Skolår Undersökningsår totalt antal elever antal svar andel svar antal elever antal svar andel svar antal elever antal svar andel svar antal elever antal svar andel svar Kön, skolår/ålder Snusar dagligen Riskkonsument av,6 alkohol Nedlåtande,6 behandlad, Röker dagligen g Använt narkotika,4,4 Skolkar ofta,3 God hälsa Våldsutsatt,3 Hur starka är sambanden? Oddskvoter för sambandet mellan de olika riskfaktorerna och hälsa, justerat för kön och ålder. Ju närmre God hälsa desto starkare är det statistiska sambandet! Ungdomar i skolår 7 och 9 samt år 2 på gymnasiet (Alkohol- och narkotikavanor ej elever i skolår 7) M. Lindén-Boström & C. Persson ; Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv Liv & hälsa i Örebro län 11 (12) C. Persson ; Analys från undersökningen Liv & hälsa ung i Örebro län 11 3

4 Ej överviktig 1, Kön, skolår/ålder Goda matvanor 1,4 Föreningsaktiv 1,6 Bor med två föräldrar 1,8 Född i Sverige Ej signifikant Påverkansmöjligheter i skolan 1,6 Trygg i Fysiskt aktiv Förvärvsarbetande föräldrar bostadsområdet 2, 2, 2,1 Trivs i bostadsområdet 2,9 Personligt stöd 3,2 Positiv framtidstro 1,4 God sömn,7 Trivs i skolan/på arbetet 9,6 God hälsa Kan lita på sina föräldrar 6,4 Hur starka är sambanden? Oddskvoter för sambandet mellan de olika skyddsfaktorerna och hälsa, justerat för kön och ålder. Ju närmre God hälsa desto starkare är det statistiska sambandet! Ungdomar i skolår 7 och 9 samt år 2 på gymnasiet (Alkohol- och narkotikavanor ej elever i skolår 7) C. Persson ; Analys från undersökningen Liv & hälsa ung i Örebro län 11 Viktiga aspekter Positiv framtidstro Trivs på skolan Familjen kunna lita på föräldrarna Bostadsområdet trivsel och trygghet Föräldrarna arbetar, och bor med båda föräldrarna Positiv ungdomsutveckling Bemästrandets villkor: Samhörighet Kompetens Dyaden minst en nära förtrogen Familjen bekräftelse och samhörighet Nätverket gemensamma värderingar och stöd Kunna någonting Vara till nytta Få och ta ansvar Utveckla kärleken till nästan Bemöta och hantera kriser Koordinerade familj-, skol- och kommunprogram Socialt, emotionellt och akademisk lärande Skolframgång Hälsa Personlig utveckling Engagerad medborgare CASEL at UIC Har uppväxten något att göra med hälsan i vuxen ålder? Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? - Blev du nedlåtande behandlad under din uppväxt t ex i skolan eller hemmet? Fanns det ekonomiska svårigheter i familjen under din uppväxt 4

5 Hälsan och nedlåtande behandlad under uppväxten t ex i skolan eller hemmet HÄLSAN Andel som mår dålig/mycket dåligt och nedlåtande behandling Mycket bra/bra Någorlunda Dåligt/mycket dåligt 1 1 Nej Ja, ibland Ja, ofta 1 Nej Ja, ibland Ja, ofta NEDLÅTANDE BEHANDLING Kvinnor Män år Hälsan och ekonomiska svårigheter under uppväxten HÄLSAN Andel som mår dåligt/mycket dåligt och ekonomiska svårigheter under uppväxten 2 Ekonomiska svårigheter Nej Mindre del Stor del Ekonomiska svårigheter Hela Mycket bra/bra Någorlunda Dåligt/mycket dåligt 1 1 Kvinnor Män Nej Mindre del Stor del Hela Små välfärdsresurser ger sämre hälsa Bäst hälsa de med lång utbildning och hög inkomst Nu ökar skillnaderna i hälsa och livslängd De som har allra lägst utbildning lever längre i Sverige än i övriga Västeuropa Olle Lundberg, Tvärsnitt, 11 (3-4):2-. Nitlott i barndomen familjebakgrund, hälsa, utbildning, socialbidragstagande bland unga vuxna Framförallt barn till socialbidragstagare och till lågutbildade föräldrar som låga meritvärden i grundskolan, lägre sannolikhet att klara gymnasiet, och högre sannolikhet att ha socialbidrag och vara utanför systemet vid 22 års ålder IFAU A Sjögren & H Svalerud 11:

6 En förändrad livsstil påverkar vår hälsa En allmänt tilltagande inaktivitet i samhället och i våra vardagsmiljöer. Problem med skola och ökad arbetslöshet hotar ungas välfärd och hälsa Andelen fattiga ungdomar, definierat som individer med inkomster under socialbidragsnormen, har i åldern år ökar från 1 % år 1989 till 43 % 9 Sven Bremberg, Tvärsnitt, 11 (3-4): 6-3 Föräldrarna skapar och upprätthåller normer Fritid och kamratrelationer Studier visar att ett starkt föreningsliv i skolan tillsammans med trygga kompisar kan vara en skyddsfaktor som motverkar marginalisering och skolavhopp Forskarnas poäng är att hälsoproblem inte är något man åtgärdar genom att satsa på vården, utan genom att bygga ett rättvist samhälle Sir M. Marmot Sex politiska mål för att minska ojämlikhet i hälsa i befolkningen En god start i levet för alla barn Stöd till barn, unga och vuxna att utvecklas till sin fulla kapacitet, och ta kontroll över sina liv Goda anställnings- och arbetsvillkor för alla En hälsosam levnadsstandard Hälsosamma och hållbara miljöer och samhällen Ett starkt fokus på hälsofrämjande och förebyggande arbete 6

7 A. Ge alla barn en god start i livet Rekommendationer Öka andelen medel som allokeras till de tidiga åren Stöd familjerna (före och efter förlossningen, föräldraskap, föräldraledighet, transitionstillfällen) Kvalitet och tillgänglig för tidig utbildning och barnavård för alla B. Stöd till barn, unga och vuxna att utvecklas till sin fulla kapacitet, och ta kontroll över sina liv Rekommendationer Garantera att kontinuerlig prioritet ges minskning av olikhet i skolprestationer Prioritera minskning av olikheter i livskunskap (utöka skolan ansvar - hela barnansatsen, hela skolan, utveckla kompetensen hos personalen) Öka tillgången och nyttjandet av livslångt lärande (stöd till 16-2 åringar, arbetsbaserat lärande, kurser för alla åldrar) Lyssna till barnens och ungdomarnas röster Och inse betydelsen av den stora variationen 7