Trivselenkät. Resultat av enkätundersökning i Ljungby kommuns skolor vårterminen 2018
|
|
- Lars-Göran Jansson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Trivselenkät Resultat av enkätundersökning i Ljungby kommuns skolor vårterminen 2018
2 Innehåll INLEDNING... 3 Administrering... 3 Resultat... 3 Sammanfattning... 5 Resultat trivselenkäten åk Trivsel... 6 Lärare, klasskamrater och andra elever... 6 Stress... 6 Läxor, prov och betyg... 6 Sociala medier och Fritidsintressen... 6 Trygghet... 6 Skolans miljöer... 6 Kränkningar och orättvis behandling... 6 Utsatthet... 6 Resultat trivselenkäten åk Trivsel... 8 Lärare, klasskamrater och andra elever... 8 Stress... 8 Läxor, prov och betyg... 8 Passa in och fritidsintressen... 8 Sociala medier... 8 Trygghet... 8 Skolans miljöer... 8 Kränkningar... 8 Utsatthet och orättvis behandling... 9 Förekomst och förebyggande... 9 Resultat trivselenkäten åk Trivsel Lärare, klasskamrater och andra elever Stress Läxor, prov, betyg och krav Passa in, umgänge och fritidsintressen Sociala medier Trygghet Skolans miljöer Kränkningar Utsatthet och orättvis behandling
3 Förekomst och förebyggande arbete Resultatöversikt mellan stadier åk 3, 6 och Trivsel Lärare, klasskamrater och andra elever Stress Läxor, prov och betyg Fritidsintressen och Sociala medier Trygghet Skolans miljöer Kränkningar Utsatthet och orättvis behandling Förekomst och förebyggande
4 INLEDNING I det hälsofrämjande och förebyggande arbetet mot diskriminering och kränkande behandling har barn- och utbildningsförvaltningen i Ljungby kommun beslutat att kartlägga hur eleverna upplever sin situation i skolan. Flera enkäter har under många år, i olika utformning, administrerats till elever i kommunen. Inför år 2018 har det beslutats att en ny Trivselenkät ska besvaras av grundskolans elever i åk 3, åk 6 och åk 9 samt elever i åk 3 på gymnasiet. Den nya enkäten har undersökt elevernas upplevelser av trivsel, stress och trygghet. Enkäten har utformats av en arbetsgrupp bestående av elevhälsans chef och två kuratorer samt psykolog. Frågorna som har använts i enkäten bygger dels på frågor hämtade ur Skolverkets rapport Attityder till skolan 2012 och dels på frågor hämtade från Ljungby kommuns senaste kartläggning Mobbning och andra kränkningar Flera frågor från de tidigare enkäterna har tagits bort, modifierats eller omformulerats. Några frågor har tillkommit och några svarsalternativ har förändrats. Syftet har varit att skapa en enkät som är enkel att besvara. Frågorna skulle inte heller vara repetitioner från övriga enkäter som eleverna besvarar i skolan. Svaren ska ge kommunen information om elevernas status och kunna användas som underlag för likabehandlingsplanen och inför beslut om åtgärder. Administrering Enkäten har gått ut till samtliga kommunala skolor i Ljungby och har genomförts via ett datoriserat enkätprogram kallat esmaker. Den har förmedlats via kuratorer till klasslärare på skolorna. Under vårterminen administrerades enkäten till totalt 899 grundskoleelever varav 724 besvarade den och 237 gymnasieelever varav 87 besvarade. Resultaten har sedan analyserats och presenterats för personal och elever på respektive enhet. En arbetsgrupp bestående av elevhälsans chef, kurator och två psykologer har analyserat resultaten på kommunövergripande nivå. Resultatet av analysen är grunden för denna rapport. I tabell 1 redovisas antalet elever som svarat på enkäten och svarsfrekvensen. För åk 3 och 6 är svarsfrekvensen mycket god, för åk 9 är den acceptabel och för åk 3 i gymnasiet är den för låg. Ju lägre svarsfrekvensen är, desto sämre är möjligheten att dra tillförlitliga slutsatser av svaren. Svarsfrekvensen kan i år ha påverkats negativt på grund av att det är första gången enkäten administreras samt otydliga direktiv vid genomförandet. Gällande gymnasiet genomfördes enkäten tätt inpå skolavslutningen vilket kan ha påverkat den låga svarsfrekvensen. Tabell 1. Antal Antal svar Svarsfrekvens elever Åk ,4% Åk ,9% Åk ,7% Gymnasiet åk ,7% Resultat I denna rapport redovisas resultatet av trivselenkäten för åk 3, 6 och 9. Alla resultat finns som bilagor i ett separat dokument se Bilagor Trivselenkät Utifrån den låga svarsfrekvensen på gymnasiet går det inte att redovisa ett tillförlitligt resultat. Enkäten redovisas även som bilaga för samtliga årskurser. Där det varit möjligt har resultaten i föreliggande rapport jämförts dels med Ljungbys kartläggning av Mobbning och annan kränkande behandling 2011/2014, dels med Skolverkets rapport Attityder till skolan 2012/
5 I och med att Trivselenkäten är helt ny så har jämförelserna varit i begränsad omfattning. Till exempel har åk 3 inte varit inkluderad i undersökningar vare sig från Ljungby kommun eller från Skolverket och därmed saknar helt underlag för jämförelser. För åk 6 och åk 9 har jämförelser gjorts med undersökningar från Ljungby kommun där urvalet tidigare varit åk 5 och åk 8. Från Skolverket har jämförelsedata för åk 6 varit möjligt att använda, medan jämförelsedata för åk 9 valdes att inte användas i den här rapporten eftersom Skolverket återger sina resultat för samtliga elever i åk
6 Sammanfattning Trivselenkäten kartlägger upplevelsen av trivsel, trygghet och stress bland elever i åk 3, 6 och 9. För åk 3 och 9 finns ingen jämförande data men för åk 6 finns viss data att tillgå både från Skolverkets nationella kartläggning 2015 och från tidigare administrerade enkäter i Ljungby kommun. Övervägande del av eleverna i Ljungby kommun uppger en positiv bild gällande trivsel och trygghet i skolan. Eleverna i åk 3 uppger i hög utsträckning, %, att de trivs ganska bra eller mycket bra i skolan, med sina lärare och med sina klasskamrater. I åk 6 är det % och något lägre i åk 9, 69-85%. Graden av trivsel som elever i åk 6 uppger är ungefär likadant som Skolverkets nationella kartläggning men med skillnaden att det är fler elever i åk 6 som trivs med andra elever i skolan nationellt, 92 %, än i Ljungby, 81 %. Majoriteten av eleverna i åk 3, 6 och 9, %, känner sig trygga i skolan, i klassrummen och på rasterna. Resultaten visar att eleverna känner sig något tryggare i klassrummet än i skolan i stort eller på rasten. I enkäten rapporterades även en otrygghet gentemot vuxna i skolan. I åk 3 och 6 är det % av eleverna som uppger sig vara rädda för en eller flera vuxna i skolan. Stressnivåerna för läxor, läxförhör/prov och betyg är relativt höga i kommunen. Två av tre elever i åk 9 är stressade från en eller flera gånger i veckan till dagligen över läxor och prov, medan varannan elev är stressad över sina betyg. I åk 3 är det något färre elever som är stressade över läxor och läxförhör. Var femte elev i åk 3 och var tredje elev i åk 6 känner sig stressade dagligen eller en eller flera gånger i veckan av läxor och prov. Betyg i åk 6 visar sig vara en vanligare orsak till daglig stress (17 %) än vad prov är (9 %). Kränkningar på sociala medier och i skolan undersöktes i Trivselenkäten. Där rapporterar 2-5 % av eleverna i åk 3, 6 och 9 att de varit utsatta för kränkningar på sociala medier som facebook, instagram, snapchat osv. I jämförelse med Skolverkets kartläggning med elever i åk 6 ser det bättre ut i Ljungby (2 %) än i riket (6 %). Vid kränkningar i skolan är det 4 % av eleverna i åk 6 som upplever att de blir kränkta en eller flera gånger i veckan av sina lärare eller av andra vuxna i skolan. Ytterligare 3 % av eleverna uppger sig bli kränkta av sina lärare eller av andra vuxna en eller flera gånger i månaden. På högstadiet är det 9 % av eleverna i åk 9 som uppger att lärare eller andra vuxna kränker dem en eller flera gånger i veckan/månaden. Motsvarande siffra för kränkningar från andra elever är 15 % i åk 6 samt 12 % i åk 9. 5
7 Resultat trivselenkäten åk 3 Trivsel Lärare, klasskamrater och andra elever I Ljungby kommun uppger en klar majoritet av eleverna i årskurs 3 (89-94%) att de trivs mycket eller ganska bra med både skolan, lärarna och med klasskamraterna. 78 % trivs mycket eller ganska bra med andra elever på skolan. 1-2 % av eleverna i årskurs 3 uppger att de trivs mycket dåligt med skolan, klasskamrater, andra elever och lärarna. 86 % av eleverna i årskurs 3 uppger att det finns vuxna i skolan de kan vända sig till om de får problem i skolan. Det är 14 % av eleverna som svarar att det inte väljer att prata med någon vuxen i skolan om de får problem i skolan. Detta kan dock innebära att de istället väljer att prata med en vuxen utanför skolan. Stress Läxor, prov och betyg Var femte elev i årskurs 3 upplever sig stressad över läxor och läxförhör/prov varje dag eller en eller flera gånger i veckan. 24 % uppger sig aldrig vara stressade över läxor och 33 % uppger sig aldrig stressade över läxförhör/prov. Sociala medier och Fritidsintressen Eleverna i årskurs 3 är generellt mindre stressade över fritidsintressen/aktiviteter och sociala medier än över läxor och prov. 4-6 % känner sig stressade över fritidsintressen och sociala medier varje dag. 55 % känner sig aldrig stressade över fritidsintressen och 66 % känner aldrig stress över sociala medier. Dock är andelen som svarat vet inte på frågorna kring stress relativit hög %. Trygghet Skolans miljöer Sju av tio elever känner sig alltid eller ofta trygga i skolan. Resultaten visar att eleverna känner sig något tryggare i klassrummet än i skolan i stort eller på rasten. 2-4 % upplever sig aldrig trygga vare sig i skolan, i klassrummet eller på rasten. Var fjärde elev är rädd för en eller flera elever i skolan och var tionde elev känner rädsla för en eller flera vuxna i skolan. 76 % känner sig aldrig rädda för andra elever och 90 % känner sig aldrig rädda för vuxna i skolan. Kränkningar och orättvis behandling Majoriteten av eleverna i åk 3 har aldrig känt sig orättvist behandlade av någon vuxen i skolan. 7 % upplever detta en eller flera gånger i veckan eller månaden. Var tionde elever känner sig kränkt av andra elever en eller flera gånger i veckan/månaden. De flesta, 83 %, har aldrig känt sig kränkta av någon vuxen i skolan och 10 % svarar vet inte. Utsatthet Majoriteten av eleverna upplever att de alltid eller oftast har någon att leka med. Var tionde elev upplever att ingen vill leka med dem en eller flera gånger i veckan eller månaden. 6
8 Det är fler elever som upplever sig verbalt eller psykiskt utsatta av andra elever (3-7 % en eller flera gånger i veckan, 6 % en eller flera gånger i månaden) än som blir utsatta fysiskt (3 % en eller flera gånger i veckan eller månaden). Få av eleverna har uppgett att de blivit utsatt för kränkningar/elakheter via sociala medier. Det är 84 % som uppger att det händer sällan eller aldrig, 14 % svarar vet inte, 1 % uppger att de blir utsatta en eller fler gånger i veckan och 3 % en eller flera gånger i månaden. 7
9 Resultat trivselenkäten åk 6 Trivsel Lärare, klasskamrater och andra elever I Ljungby kommun uppger de flesta (80-89%) i årskurs 6 att de trivs med både skolan och lärarna samt med klasskamraterna och andra elever i skolan. Det är cirka 1-3 % som trivs mindre bra varken i skolan, med klasskamrater och andra elever i skolan. Det är något fler elever som inte trivs med lärarna 5 %. I Skolverkets nationella kartläggning från 2015 blev elever i årskurs 6 tillfrågade om trivseln med andra elever och trivseln med lärarna. I jämförelse med Ljungby uppgav 92 % att de trivdes med eleverna i skolan vilket är 11 % högre trivsel än i Ljungby kommun. Hur eleverna trivs med lärarna i åk 6 är ungefär detsamma som i övriga landet. Stress Läxor, prov och betyg Var tredje elev i årskurs 6 upplever sig vara stressade dagligen eller flera gånger i veckan av läxor, prov och betyg. Betygen upplevdes orsaka daglig stress (17 %) oftare än prov (9 %). Stressnivåerna i detta avseende är i linje med den kartläggning som gjordes nationellt av Skolverket Passa in och fritidsintressen 15 % av eleverna, uppger att de blir stressade en eller flera gånger i veckan av att försöka passa in i skolan genom att t.ex. ha rätt kläder och prylar. Och 11 % av eleverna uppger sig bli stressade en eller flera gånger i veckan/månaden på grund av sina fritidsintressen. Sociala medier Det är ett fåtal elever, 3 %, som upplever sociala medier som stressande en eller flera gånger i veckan. I jämförelse med landet i övrigt så är det något färre elever i årskurs 6 från Ljungby som upplever sig vara stressade av sociala medier. Det är ungefär lika många som blir stressade av sina fritidsintressen som i övriga landet. Trygghet Skolans miljöer De flesta elever, %, som kommer till skolan känner sig trygga att vara i skolan, ute på rastgården och i klassrummen. Ungefär 5 % av eleverna känner sig sällan eller aldrig trygga i skolan. Samtidigt är 20 % av eleverna rädda för en eller flera elever i skolan och 13 % är rädda för en eller flera vuxna i skolan. Andelen elever som är rädda för andra elever är dubbelt så stor idag än 2011, men har varit ihållande sedan Rädslan för en eller flera vuxna i skolan har inte förändrats sedan Kränkningar Var tredje elev i årskurs 6 uppger att de blivit kränkta. Var sjätte elev känner att de blir kränkta minst en eller flera gånger i veckan/månaden av andra elever i skolan. 4 % av eleverna upplever att de blir kränkta så ofta som en eller flera gånger i veckan av lärare eller andra vuxna i skolan. Ytterligare 3 % av eleverna uppger sig bli kränkta av lärare eller andra vuxna ett par gånger i månaden. Ungefär 2 % uppger att andra elever varit elaka mot dem på sociala medier en eller flera gånger i 8
10 veckan/månaden, medan i Skolverkets kartläggning så är motsvarande siffra 6 %. Tre av fyra elever uppger att de aldrig blivit kränkta av en lärare eller andra vuxna, medan varannan elev uppger att de aldrig blivit kränkta av andra elever. Utsatthet och orättvis behandling Det är 3 % som rapporterar att andra elever slår dem eller gör dem illa på annat sätt en till flera gånger i veckan, medan 91 % uppger att det sällan eller aldrig händer dem. Ungefär lika många elever far illa av andra elever dagligen i Ljungby som i landet i övrigt i jämförelse med Skolverkets rapport Det är 6 % av alla elever som känner en eller flera gånger i veckan att ingen vill vara/umgås med dem och lika många känner att andra elever visar att de inte gillar dem på något vis t.ex. blir retade. Detta förekommer ungefär lika ofta som i tidigare rapporter från Ljungby samt i övriga landet. Cirka en av tio elever känner sig orättvist behandlade av sina lärare en eller flera gånger i veckan och lika många känner det en eller flera gånger i månaden. Det är något lägre än Skolverkets kartläggning från 2015 och från Ljungbys mobbningsrapport Det är även färre elever, 19 %, som uppger sig bli anklagade för saker de själva inte gjort eller kan hjälpa/påverka än i tidigare rapporter både från Ljungby 2014, 22 %, och Skolverket 2015, 26 %. Förekomst och förebyggande En av fem elever upplever att de ofta ser kränkningar ske i skolan, och dubbelt så många ser kränkningar ibland. Varannan elev har sällan eller aldrig sett kränkningar i skolan. Det är betydligt färre elever som idag upplever att vuxna och elever sällan eller aldrig hjälps åt för att se till att ingen blir kränkt eller illa behandlad i skolan än vid tidigare undersökningar i Ljungby 2011/2014. Ändock rapporterar var femte elev att vuxna och elever sällan eller aldrig hjälps åt. Eleverna I Ljungby rapporterar ungefär likadant som övriga landet utifrån Skolverkets rapport
11 Resultat trivselenkäten åk 9 Trivsel Lärare, klasskamrater och andra elever Tre av fyra elever i åk 9 trivs med skolan. Eleverna uppger i högre utsträckning att de trivs med sina klasskamrater, 85 %, än med andra elever, 70 %, eller lärare i skolan, 69 %. Ungefär 6 % av eleverna trivs inte, varken i skolan, med sina klasskamrater eller andra elever. Dubbelt så många, 12 %, trivs inte med lärarna. Stress Läxor, prov, betyg och krav Två av tre elever känner sig stressade dagligen eller minst en gång i veckan på grund av läxor och prov medan varannan elev känner sig stressade av betygen. Dubbelt så många elever, 59 %, känner sig stressade dagligen eller minst en gång i veckan av sina egna krav och förväntningar när det gäller skolarbete/skolprestationer än från krav och förväntningar som föräldrar har, 30 %. Passa in, umgänge och fritidsintressen Var femte elev känner sig stressad varje dag eller minst en gång i veckan av att vilja passa in och 13 % är stressade av att inte ha någon att vara med. Lika många är stressade av sina fritidsintressen/fritidsaktiviteter minst en gång i veckan. Sociala medier Var femte elev känner sig stressad av sociala medier minst en gång i veckan. Två av tre elever känner sig sällan eller aldrig stressade av sociala medier. Trygghet Skolans miljöer De flesta elever, 87 %, känner sig trygga i skolan, i klassrummen och ute på rasterna. Det är ungefär 4-5 % av alla elever som kommer till skolan och sällan eller aldrig känner sig trygga med att vara där. Kränkningar Var tredje elev i åk 9 upplever sig ha blivit kränkta. Det är 12 % som upplever att andra elever kränker dem en eller flera gånger i veckan/månaden. Hälften av eleverna uppger att de aldrig har blivit kränkta av andra elever och 22 % besvarade frågan med vet inte. Det är 5 % av eleverna som upplever att de blir kränkta av sina lärare en eller flera gånger i veckan och ytterligare 4 % uppger att de blir kränkta en eller flera gånger i månaden. 81 % svarar att de sällan eller aldrig blivit kränkt av en lärare. Det är 4 % av eleverna som rapporterar att de blir kränkta av andra vuxna en eller flera gånger i veckan och ytterligare 1 % uppger att de blir kränkta en eller flera gånger i månaden. 84 % säger att de sällan eller aldrig blivit kränkt av andra vuxna i skolan. Kränkningar på sociala medier förekommer i mindre utsträckning där 5 % av eleverna uppger att de blir kränkta en eller flera gånger i veckan/månaden. 87 % som uppger att de sällan eller aldrig blivit 10
12 kränkta på sociala medier. I jämförelse med tidigare undersökningar om kränkningar på sociala medier så rapporterar eleverna ungefär likadant som 2011/2014. Utsatthet och orättvis behandling Det är 2 % av eleverna som uppger att andra elever slår dem eller gör dem illa på annat sätt en eller flera gånger i veckan och ytterligare 3 % uppger att det sker en eller flera gånger i månaden. Resultatet är bättre än 2014, men snarlikt det från 2011 *. 79 % säger att andra elever aldrig slår dem eller gör dem illa på något vis. En andel elever på 16 % rapporterar att andra elever visar att de inte gillar dem på något vis och 9 % känner att ingen vill vara med dem en eller flera gånger i veckan/månaden. Ungefär lika många elever uppgav detta i tidigare undersökningar 2011/2014. Det är 12 % som känner sig orättvist behandlade av sina lärare en eller flera gånger i veckan och ungefär lika många känner så en eller flera gånger i månaden. Det är något färre elever som känner sig orättvist behandlade än vid tidigare undersökningar 2011/2014 *. Det är även färre elever, 18 %, som uppger sig bli anklagade för saker de själva inte gjort eller kan hjälpa/påverka än från tidigare undersökningar i Ljungby, 24 % *. Förekomst och förebyggande arbete En av fyra elever ser kränkningar ofta i skolan och nästan dubbelt så många ser kränkningar ibland. En av tre elever har sällan eller aldrig sett kränkningar förekomma i skolan. När det kommer till påståendet att man aktivt arbetar i skolan för att motverka mobbning och annan kränkande behandling, så tycker varannan elev att det stämmer väl, medan en av tre elever tycker att det stämmer ganska dåligt. En av tre elever tycker inte att man bemöter varandra med respekt i skolan, medan två av tre elever tycker man gör det. Sedan 2011 har både andelen elever som inte tycker att man arbetar aktivt mot mobbning och kränkningar ökat från var fjärde elev till var tredje elev. Även andelen elever som tycker att man inte bemöter varandra med respekt i skolan fördubblats från 15 % till 32 % *. *Det ska observeras att i trivselenkäten fanns svarsalternativet vet inte. Andelen elever som valde detta alternativ varierade mellan 7-16 %. Detta svarsalternativ saknades 2011/2014 och kan därför ha påverkat förändringen vi ser i årets enkät. Detsamma gäller för åk 6. För åk 3 saknar vi tidigare jämförelsedata. 11
13 Resultatöversikt mellan stadier åk 3, 6 och 9. Trivsel Lärare, klasskamrater och andra elever De flesta elever i åk 3 och 6 trivs med skolan %. Det är 76 % av eleverna i åk 9 som uppger att de trivs ganska bra eller mycket bra med skolan. Det är 6 % i åk 9 som uppger att de trivs ganska eller mycket dåligt med skolan. De flesta elever, %, i åk 3, 6 och 9 verkar trivas med sina klasskamrater och något färre, %, som trivs med andra elever i skolan. Det är framförallt elever i årkurs 9 som uppger att de trivs ganska eller mycket dåligt med sina klasskamrater eller med andra elever i skolan 6 % jämfört med åk 3 och 6, 1-3 %. 100% 80% 60% 40% Andel elever som trivs ganska bra eller mycket bra Åk 3 Åk 6 Åk 9 Elever i åk 3 rapporterar i högre utsträckning att de trivs med sina lärare 92 % än åk 6, 83 %, och åk 9, 69 %. Graden av upplevd trivsel, dvs. de som uppger att de trivs mycket bra med lärarna är betydligt större hos åk 3, 74 % än åk 6, 47 %, och åk 9, 29 %. Det är fler i åk 9, 12 %, som uppger att de trivs ganska eller mycket dåligt med sina lärare i jämförelse med åk 3, 2 %, och åk 6, 5 %. Stress Läxor, prov och betyg Det är en ökning av den upplevda stressen för läxor, prov och betyg mellan de olika stadierna. Det är 3-4 gånger fler elever som upplever daglig stress på grund av läxor i åk 9 än åk 3 och 6. Om man jämför elever som upplever sig stressade av läxor eller prov dagligen eller en eller flera gånger veckan ser vi att i åk 3 är det var femte elev som känner sig stressad av läxor och prov, i åk 6 är det var tredje elev och i åk 9 är det 2 av tre elever som uppger det. Nästan var tredje elev i åk 6 och varannan elev i åk 9 uppger sig vara stressade dagligen eller en eller flera gånger i veckan av betyg. 80% 60% 40% 20% 0% Andel elever som upplever stress dagligen eller en eller flera gånger i veckan Läxor och prov Betyg Åk 3 Åk 6 Åk 9 Fritidsintressen och Sociala medier Var femte elev i åk 9 känner sig stressad dagligen eller en eller flera gånger i veckan av sociala medier. Betydligt färre som uppger det i åk 6, 3 %, och i åk 3, 8 %. Det är något fler elever i åk 9, 13 %, som känner sig stressade på grund av sina fritidsintressen/aktiviteter dagligen eller en eller flera gånger i veckan än i åk 6, 11 %, och åk 3, 9 %. 25% 20% 15% 10% 5% 0% Fritidsintressen Sociala medier Åk 3 Åk 6 Åk 9 12
14 Trygghet Skolans miljöer De flesta elever, %, känner sig trygga i skolan, i klassrummen och på rasterna men en del elever känner sig sällan eller aldrig trygga varken i skolan, klassrummen eller på rasterna. I åk 3 är det 7 % som sällan eller aldrig gör det i åk 6 är det 6 % och i åk 9 är det 4 %. Var fjärde elev i åk 3 är rädd för en eller flera elever i skolan och var tionde är rädd för en eller flera vuxna i skolan. I åk 6 är var femte elev rädd för en eller flera elever och något mer än var tionde är rädd för en eller flera vuxna. Kränkningar Var tredje elev i årskurs 6 och 9 uppger att de någon gång blivit kränkta. Det är % som uppger att andra elever kränker dem en eller flera gånger i veckan/månaden. Mellan 4-9 % säger att lärare eller andra vuxna kränker dem en eller flera gånger i veckan/månaden. Det var flest elever i åk 9 som uppgav detta. Tittar man på andelen elever som uppgivit att de sällan eller aldrig blivit kränkta av andra elever ligger det på % och av lärare %. 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 12% 8% 4% 0% Andel elever som rädda för en eller flera.. Elever Andra elever Vuxna Andel elever som blir kränkta en eller flera gånger i veckan/månaden av 16% Lärare Åk 3 Åk 6 Åk 3 Åk 6 Åk 9 Ungefär 2-5 % av alla elever som uppger att andra elever varit elaka mot dem på sociala medier en eller flera gånger i veckan/månaden. I åk 6 är det 2 % som uppger detta medan i åk 3 är det 4 % och i åk 9 5 %. Utsatthet och orättvis behandling Det är 2-3 % av alla elever i åk 3, 6 och 9 som rapporterar att andra elever slår dem eller gör dem illa på något annat sätt en till flera gånger i veckan och ytterligare lika många som säger att det händer en eller flera gånger i månaden. Medan % uppger att det sällan eller aldrig händer dem. Det är 8-9 % av eleverna i åk 3, 6 och 9 som känner en eller flera gånger i veckan/månaden att ingen vill vara/umgås med dem. Det är något fler elever i åk 6, 14 %, och 9, 15 %, som känner att andra elever visar att de inte gillar dem på något vis t.ex. blir retade än i åk 3 där 9 % uppger det. Antal elever som uppger "Att någon eller några elever slår eller gör dig illa på något 60 annat sätt?" Åk 9 Åk 6 Åk 3 0 Veckan Månaden Totalt 24 % av eleverna i åk 9 känner sig orättvist behandlade av sina lärare en eller flera gånger i veckan/månaden medan 19 % av åk 6 gör det och 7 % i åk 3 gör det. Mellan % av eleverna i åk 3, 6 och 9 uppger att de bli anklagade en eller flera gånger i veckan/månaden för saker de själva inte gjort eller kan hjälpa/påverka. 13
15 Förekomst och förebyggande Var femte elev i åk 6 och var fjärde elev i åk 9 uppger att de ofta ser kränkningar ske i skolan, och nästan dubbelt så många ser kränkningar ibland. Drygt tre av fyra elever i åk 3 och 6 upplever att vuxna och elever hjälps åt för att se till att ingen blir kränkt eller illa 0% behandlad i skolan. Var femte elev i åk 6 tycker inte att vuxna Ser kränkingar Blir kränkta och elever hjälps åt. Åk 9 besvarade frågan om det arbetas aktivt i deras skola för motverka mobbning och annan kränkande behandling varav varannan elev tyckte att det stämde bra, medan 35 % av elever tyckte det stämde dåligt. 80% 60% 40% 20% Andel elever som ibland eller ofta.. Åk 6 Åk 9 14
Vi vill veta vad du tycker om skolan
Vi vill veta vad du tycker om skolan Hjälp oss att läsa dina svar med vår maskin Dina svar kommer att läsas med hjälp av en maskin. För att det ska fungera ber vi dig att tänka på följande när du svarar:
Vi vill veta vad du tycker om skolan
Vi vill veta vad du tycker om skolan Hjälp oss att läsa dina svar med vår maskin Dina svar kommer att läsas med hjälp av en maskin. För att det ska fungera ber vi dig att tänka på följande när du svarar:
Vi vill veta vad du tycker om skolan.
Vi vill veta vad du tycker om skolan. 1 Hjälp oss att läsa dina svar med vår maskin Dina svar kommer att läsas med hjälp av en maskin. För att det ska fungera ber vi dig att tänka på följande när du svarar:
1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?
1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!
Vi vill veta vad du tycker om skolan
Vi vill veta vad du tycker om skolan 1 Hjälp oss att läsa dina svar med vår maskin Dina svar kommer att läsas med hjälp av en maskin. För att det ska fungera ber vi dig att tänka på följande när du svarar:
Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet
Sammanställning av enkäten Lust att lära åk 8 och åk 2 på gymnasiet VT - 2011 Barn- och ungdomssektorn (BUS) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metod... 4 Resultat... 6 Trivsel... 6 Trygghet...
Publiceringsår Skolenkäten. Resultat våren 2018
Publiceringsår 2018 Skolenkäten Resultat våren 2018 2 (15) Innehållsförteckning Inledning... 3 Var sjunde elev i årskurs nio känner sig inte trygg i skolan...4 Försämring avseende upplevd trygghet...4
Fysisk och psykosocial miljö
17 JULI 27 Fysisk och psykosocial miljö Resultaten i detta avsnitt härrör från hälsosamtalsundersökningen i Norrbotten, läsåret 26/27 1. Av länets 14 omfattar undersökningen, i årskurs fyra, na Älvsbyn,
RAPPORT Attityder till skolan
RAPPORT 479 19 Attityder till skolan 18 Publikationen finns att ladda ner som kostnadsfri PDF från Skolverkets webbplats: skolverket.se/publikationer ISSN: 13-2421 ISRN: SKOLV-R-479-SE Omslagsbild: Elke
Sammanfattning 12 ATTITYDER TILL SKOLAN
Sammanfattning Sammanfattning Skolverket gör sedan ett decennium tillbaka regelbundna attitydundersökningar bland elever i år 7 9 och gymnasiet, lärare i grund- och gymnasieskola, skolbarnsföräldrar och
Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012
Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett
Hur viktigt har följande varit för ditt val av gymnasieutbildning?
1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan, gymnasieskolan eller går du inte i skolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt,
Sonfjällsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Sonfjällsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskolan och fritids Läsår 2014-2015 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Tolvåkerskolans trivselenkät
Tolvåkerskolans trivselenkät Sammanställning av Tolvåkerskolans trivselenkät Genomförd hösten 2016 av fritidsledare Mia Duvenette Tolvåkerskolan Bollvägen 8, 246 35 Löddeköpinge 046-739534 tolvakerskolan@kavlinge.se
Likabehandlingsplanen i kortversion
Likabehandlingsplanen i kortversion Augustenborgsskolan & Rosenholmsskolan Likabehandlingsplanen är skolans handlingsplan för att motverka diskriminering och kränkande behandling. Det är en plan som är
BUN 8 mars 2016 Trygghet - och Trivselenkät 2015
jag tycker om skolan det är jätte bra skolan också alla personalen är mycket bra och alla elever är jättebra - Elev högstadiet skolan är bra alla är snälla och det känns som en stor härlig familj ingen
Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass och Grundskola upp till årskurs 6 Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer
Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)
Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen
Kvalitetsarbete för Jonsbo skola period 1 (juli-sept), läsåret
2013-09-12 Kvalitetsarbete för Jonsbo skola period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2018/2019
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2018/2019 Sammanfattning På Munktorpsskolan ska vi genom förebyggande och främjande insatser arbeta för att elever och personal inte ska kränkas
LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora
LIV & HÄLSA UNG 2014 Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora SYFTE MED DAGEN Ge kunskap om hur barn och unga i länsdelen och kommunerna beskriver sina livsvillkor, levnadsvanor och
kortversion Tuböleskolan
kortversion Tuböleskolan Likabehandlingsplanen är skolans handlingsplan för att motverka diskriminering och kränkande behandling. Det är en plan som är till för Dig som elev på skolan. I Likabehandlingsplanen
FOKUS PÅ. PISA 2015: Så mår svenska 15-åringar i skolan
FOKUS PÅ NR 1 ARPIL 2017 PISA 2015: Så mår svenska 15-åringar i skolan ""Var femte 15-åring känner sig konstig och missanpassad i skolan. Lika stor andel känner sig ensamma i skolan. ""Sverige är ett av
Likabehandlingsplan för 2016
Likabehandlingsplan för 2016 Alla skolor i Sverige måste ha en likabehandlingsplan. En plan där man beskriver hur man ska se till att eleverna på en skola verkligen blir lika behandlade. Abarahamsbergsskolans
Skolenkäten våren 2016
Dnr 2015:7261 Skolenkäten våren 2016 Fördjupad analys om respekt mellan elever och lärare www.skolinspektionen.se Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080
Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012
Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Olovslund/Nockebyhovs skolor 2018
Bunten 2017-18 "Vi skapar verktyg för ett livslångt lärande" Utbildningsförvaltningen Plan mot diskriminering och kränkande behandling för 2018 Förkortad och förenklad version Sida 2 (5) Planen mot diskriminering
Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet
Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet
Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet
Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet
LUPP-resultat för Avesta kommun Enkätundersökning av ungdomar i åk 8 på högstadiet och år 2 på gymnasiet
LUPP-resultat för Avesta kommun 2015 Enkätundersökning av ungdomar i åk 8 på högstadiet och år 2 på gymnasiet 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Vad är LUPP?... 3 LUPP i Avesta kommun... 3 Kunskapsbaserad
Kvalitetsplan för Holstagårdsskolans Olweusarbete
Kvalitetsplan för Holstagårdsskolans Olweusarbete 2016-2017 Presentation av verksamheten Holstagårdsskolan är en F 9 skola med ca 418 elever och ca 45 medarbetare. Skolan byggdes 1996 och är belägen i
Årsanalys av Skolenkäten 2014
Enheten för statistik Pontus Bäckström RAPPORT 1 (13) Årsanalys av Skolenkäten 2014 Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 10 www.skolinspektionen.se
Hälsan i Sala kommun 2014
Bilaga RS 2014/247/1 l (7) 20 14-11-14 INFORMATION KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Perskog Kommunstyrelsen Ink. 2014-12- O B Hälsan i kommun 2014 Kompetenscentrum för Hälsa drivs av Landstinget med uppdrag
Maserskolan. Likabehandlingsplan för Maserskolan Läsåret Elevversion
Maserskolan Likabehandlingsplan för Maserskolan Läsåret 2016-2017 Elevversion 1 Vad är en likabehandlingsplan? Likabehandlingsplanen är ett dokument som förklarar hur vi ska behandla varandra på vår skola,
Likabehandlingsplan. Kränkande behandling är ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar
Likabehandlingsplan Skollagens 1 kap 2 tredje stycket fastslå att Verksamheten i skolan ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall
Enkät till föräldrar/vårdnadshavare med barn i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, 2016
Enkät till föräldrar/vårdnadshavare med barn i årskurs 3,, och Olsboskolan, 16 Utbildnings- och fritidsförvaltningen genomförde under december 1 och januari 16 enkätundersökningar gällande kvalitén i grundskolan.
Att vara ung i Hylte. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken sammanfattande version
Att vara ung i Hylte Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2018 - sammanfattande version 1 Innehållsförteckning Vad är Lupp? 3 De flesta unga i Hylte kommun... 4 Fritid 6 Skola 9 Politik och samhälle 10
Kommunåterkoppling 2017 Vingåker. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan
Kommunåterkoppling 2017 Vingåker Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet är en förbättrad folkhälsa
Granskning av skolornas arbete mot kränkande behandling
Granskning av skolornas arbete mot kränkande behandling Skurups kommun December 2010 Mattias Norling, revisionskonsult Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4 Bakgrund... 4 Revisionsfråga...
590 elever har besvarat enkäten
Sammanställning av elevenkäten 2014 Svarsfrekvens 590 elever, dvs 65%, har svarat på enkäten. Vi har lyckats få en någt bättre svarsfrekvens i år (55% förra året). Det är en förbättring, men fortfarande
Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015
Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 POPULÄRVERSION MARKS KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Innehållsförteckning Sammanfattande reflektioner... 3 Om undersökningen... 5 A. Bakgrundsfrågor...
Likabehandlingsplan 2014/2015 Transtenskolan
Likabehandlingsplan 2014/2015 Transtenskolan 2014-12-01 Transtenskolan arbetar utifrån fyra ledord, kunskap, lust, bemötande och respekt. Skolan har två uppdrag enligt läroplanen, ett värdegrundsuppdrag
Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Läsåret 2017-2018 Framtagen av: Gabriella Liljegren i samarbete med Elevhälsan Upprättad: 20171124 1. Syfte och mål med planen Likabehandlingsplanen
Syrholns skola. Gäller från
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Syrholns skola Gäller från 2017-10 2018-09 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1Innehållsförteckning... 2 2Skolans vision samt delaktighet:... 3 3Utvärdering och analys
LIKABEHANDLINGSPLAN Kyrkskolan Linnéskolan 7-9 Röinge skola
Upprättad: 100101 Reviderad: 150424 LIKABEHANDLINGSPLAN Kyrkskolan Linnéskolan 7-9 Röinge skola Innehållsförteckning Sida 2 Innehållsförteckning 3 Vår vision Till dig som elev Till dig som vårdnadshavare
Elever årskurs 2, 5, 8
Elever årskurs 2, 5, 8 Åk 2-9005 svar, 84% Åk 5-7629 svar, 85% Åk 8-5945 svar, 78% Genomförd av Origo Group på uppdrag av Stockholms stad Sammanfattning Av elevenkäterna är det elever i årskurs 2 som är
Opinionsundersökning ibland åringar om sin gymnasieskolgång. Om undersökningen
070-413 03 93 Datum: 22 juni 2016 Opinionsundersökning ibland 17-19 åringar om sin gymnasieskolgång Ansvarig konsult: Mats Lindström Seniorkonsult 070-1503439 Beställare: Lärarnas Riksförbund Svenska Hjältar/Aftonbladet
Holmesskolans plan mot kränkande behandling
Datum 2018-10-30 Holmesskolans plan mot kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola F-5, fritidshem, grundsärskola och träningsskola. Planen gäller från 2018-11-01 Planen
Lemlands grundskola. Utvärdering av föräldrars uppfattning om skolan inom landskapet Åland (exklusive NÅHD) årskurserna 1-6.
Lemlands grundskola Utvärdering av föräldrars uppfattning om skolan inom landskapet Åland (exklusive ÅHD) årskurserna 1-6 Vårterminen 15 IGER ERIKSSO AIE WIKSTRÖM Mariehamn maj 15 Skolvisa resultat Lemlands
Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola åk 4-6 och fritidshem Läsår 2015/2016 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas
Slutrapport Örebro universitet. Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012
Slutrapport Örebro universitet Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012 Innehållsförteckning Inledning... 4 Metod och Urval... 4 Svarsfrekvens... 4 Disposition... 4 Resultat... 5 Fråga 1. Vilken skola...
Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015
Utbildnings- och fritidsförvaltningen Håkan Jansson Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 215 Utbildnings- och fritidsförvaltningen genomförde under februari 215 enkätundersökningar
Elevversion av Nygårdskolans och Nygårdskolans fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling
Elevversion av Nygårdskolans och Nygårdskolans fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017-2018 Nygårdskolan Innehåll 1 Vad är en likabehandlingsplan 4 2 Vad betyder diskriminering
ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28
LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs
Mörtviksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Mörtviksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen (bestämmelserna) gäller för förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem Läsår 2018/19 Grunduppgifter Verksamhetsformer som
Plan mot trakasserier, diskriminering och kränkande behandling (Likabehandlingsplan)
Plan mot trakasserier, diskriminering och kränkande behandling (Likabehandlingsplan) 1. Skolans förhållningssätt Vår vision är att ingen elev på Hjärupslundsskolan ska bli diskriminerad, trakasserad eller
Lupp 2010 LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN
Lupp 1 LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN lupp-rapport 1 LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (11) Sammanfattning av Lupp- enkäten 1 Den sjätte luppundersökningen med nära frågor har besvarats
Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling
1 (5) Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Dokumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: Rektor (2014-06-05 ) Gäller för: Norrgårdsskolan Giltig fr.o.m.: 2014-06-05 Dokumentansvarig: Rektor,
Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Kvidinge skola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Kvidinge skola 2017-05-31 1 Innehållsförteckning 1. Vision 2. Lagstiftning 3. Definitioner 4. Kvidingeskolans etikråd 5. ElevHälsoTeam (EHT) 6. Arbetsgång
Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun
Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,
Plan mot kränkande behandling läsår 2018/2019 Rösjöskolan
Plan mot kränkande behandling läsår 2018/2019 Rösjöskolan Verksamheter som omfattas av planen: Förskoleklass, grundskola åk 1-6 och fritidsverksamhet. Ansvarig för planen: Gabriella Ceder, rektor, och
Plan mot diskriminering och kränkande behandling. läsår
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för rektorsenheten Kirsten Eriksson på Uddevalla Gymnasieskola, Östrabo Y läsår 2016-2017 Innehållsförteckning Introduktion och bakgrund... 3 Struktur och
Daggkåpeskolan och Daggkåpeskolans fritidshem
s likabehandlingsplan för och s fritidshem Skolans prioriterade mål läsåret 2016/2017: LGR 11 kap. 2 2,3: tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till
Handlingsplan mot kränkande behandling och diskriminering läsåret 2017/2018
Handlingsplan mot kränkande behandling och diskriminering läsåret 2017/2018 Vallastadens skola En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla elever i skolan ska ha samma rättigheter.
Hanahöjs rektorsenhet. Hanahöjskolan F-6 samt fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling
Hanahöjs rektorsenhet Hanahöjskolan F-6 samt fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår: 2018-2019 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola F-6 samt fritidshem
Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten
Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och
Katarina Södra skolas plan kränkande behandling och diskriminering
Katarina Södra skolas plan kränkande behandling och diskriminering Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, Grundskola årskurs 1-6 och skolbarnomsorg Läsår: 2018 2019 Innehållsförteckning
Öxneredskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Sida 1 av 5 Öxneredskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleklass- åk 6, fritids a för planen Rektor Elisabeth Sterner/ bit
Ucklumskolans plan mot. diskriminering och kränkande behandling
Ucklumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017 1 Innehållsförteckning 1. Information om planen 1.1.ansvariga 1.2.Delaktighet 1.3.Utvärdering 2. Policy 3. Kartläggning 3.1. Kartläggningsmetod
Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan
2014-01-09 Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan Transtenskolan arbetar utifrån fyra ledord, kunskap, lust, bemötande och respekt. Skolan har två uppdrag enligt läroplanen, ett demokratiuppdrag
Lillkyrkaskolans Trygghetsplan
2016-09-06 1 (11) Lillkyrkaskolans Trygghetsplan Planen gäller för Lillkyrkaskolan Enköpings kommun Ansvariga för planen Rektor Frida Johansson i samarbete elevhälsoteamet Planen gäller under perioden
Plan mot kränkande behandling Solfagra RO
Plan mot kränkande behandling Solfagra RO 2018-2019 Planen (bestämmelserna) gäller för förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola och fritidshem 1. Grunduppgifter Verksamhetsformer
TRIVSELENKÄT VÅRTERMINEN 2015 RESULTAT
TRIVSELENKÄT VÅRTERMINEN 2015 RESULTAT Sammanfattning och jämförelse med föregående år Totalt svarade 25 av 29 elever på enkäten. Vårterminen 2014 svarade 20 elever på enkäten. Tidigare år har enkäten
HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander
HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 212/213 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander procent Hälsoläget i grundskolan i Kramfors läsåret 212-213 Skolsköterskan
PERSONLIGT 2015 En undersökning bland eleverna i åk 7 och 9 i grundskolan samt åk 2 på gymnasieskolan
PERSONLIGT 215 KF En undersökning bland eleverna i åk 7 och 9 i grundskolan samt åk 2 på gymnasieskolan Genomförande: Trettonde gången Genomfördes under perioden 25/9-12/11 år 215 Totalt erbjöds 1321 elever
Förskolan Syrenens Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018/2019
Förskolan Syrenens Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018/2019 Planen gäller från 2018-08-31 till 2019-08-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vision 2. Lagar som styr 3. Definitioner 4. Delaktighet
2. Bakgrund Anledningar till Plan mot diskriminering och kränkande behandling
1. Vision Hur vi vill att vår skola ska vara Vår vision är att vara en skola för alla där alla, oavsett vem man är och vad man tycker, känner sig trygga och respekterade. På Praktiska Malmö Limhamn ska
STOCKHOLMSENKÄTEN- STADSÖVERGRIPANDE RESULTAT 2012
SOCIALFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSENHETEN SID 1 (5) 2012-07-02 info STOCKHOLMSENKÄTEN- STADSÖVERGRIPANDE RESULTAT 2012 Stockholmsenkäten genomförs vartannat år och är en totalundersökning som besvaras av
Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport
Lupp 29 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN lupp 9 rapport LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (11) Sammanfattning av Lupp- enkäten 29 Den femte luppundersökningen med nära 2 frågor
Dackeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling åk /2018
Dackeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling åk 7-9 2017/2018 R e s p e k t, f ö r t r o e n d e, o m t a n k e 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola årskurs
Plan mot kränkande behandling samt Riktlinjer och rutiner mot diskriminering
Barn- och utbildningsförvaltningen Plan mot kränkande behandling samt Riktlinjer och rutiner mot diskriminering Centralskolan årskurs 4-9 Läsåret 2017 2018 Innehåll Grunduppgifter... 3 Utvärdering... 5
O vergripande resultatredovisning fo r gymnasiet.
2013-08-28 Dnr: 2011/182-UAN Barn- och utbildningsförvaltningen Marie Eklund E-post: marie2.eklund@vasteras.se O vergripande resultatredovisning fo r gymnasiet. ID: 2 (16) Innehåll Sammanfattning 3 1 Inledning
Kartläggande undersökning bland ungdomar hösten 2016
Kartläggande undersökning bland ungdomar hösten 2016 Kartläggande undersökning bland ungdomar hösten 2016 Barnavårdsföreningen har under år 2016 kört igång ett nytt skolprojekt för att stöda unga och hjälpa
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017
1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017 Denna plan omfattar våra tre skolenheter på sfi. Vi finns i två skolbyggnader, S:t Olofsskolan och Vrinnevipark. I arbetet med årets plan har elever
Något färre åk 2 ungdomar har sommarjobb jämfört med ungdomar i övriga riket.
Ungdomarna i Nybro ser positivt på framtiden. Det bästa med Nybro, enligt ungdomarna i åk 8 på högstadiet och åk 2 på gymnasiet, är närhet till familj och partner. Dessutom är en viktig faktor att det
Tingdalsskolan-Björnås plan mot diskriminering och kränkande behandling
Tingdalsskolan-Björnås plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola 1-3 och fritidshem Läsår 2015-2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer
Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län
Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Stugsunds skola Läsåret 2017-2018 2017-10-10 2(10) Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, åk 1-6 samt fritidshem a för planen
Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan
213-2-1 Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann
ATTITYDER TILL SKOLAN ÅR 2012 Undersökning av attityder hos elever i årskurs 5 och 8
Handläggare Direkt telefon Vår beteckning Er beteckning Datum Anita Ottosson 0455-30 3621 2012-08-30 ATTITYDER TILL SKOLAN ÅR 2012 Undersökning av attityder hos elever i årskurs 5 och 8 Enheten för kvalitet
Skolenkäten hösten 2011
Foto: Ryno Quantz Skolenkäten hösten 2011 Enkätresultat för elever i gymnasiets år 3 på Liljaskolan 1 i Vännäs Antal elever: 42 Antal svarande: 36 Antal borttagna svar: 0 Svarsfrekvens: 86% Svarande klasser:
Syrholnsskola. Gäller från
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Syrholnsskola Gäller från 2016-10 2017-09 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Innehållsförteckning... 2 2 Skolans vision samt delaktighet:... 3 3 Utvärdering och analys
Plan mot diskriminering och kränkande behandling. för Fordons- och transportprogrammet Östrabo Yrkes Uddevalla gymnasieskola.
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fordons- och transportprogrammet Östrabo Yrkes Uddevalla gymnasieskola År 2014 Innehållsförteckning Introduktion och bakgrund... 3 Struktur och LB-gruppens
Lillmons fritidshem Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kompisregler Utvärdering av arbetsplan 2012/2013 Arbetsplan 2013/2014
Lillmons fritidshem Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kompisregler Utvärdering av arbetsplan 2012/2013 Arbetsplan 2013/2014 Reviderad oktober 2013 Plan mot kränkande behandling Vision Lillmons
Rapport Helsingborg stad Förskole- och skolundersökning. CMA Research AB Ågatan 31 Rimbogatan Linköping Stockholm
CMA Research AB Sid 1 (30) Helsingborg stad Förskole- och skolundersökning Rapport 2015 CMA Research AB Ågatan 31 Rimbogatan 8 582 22 Linköping 114 32 Stockholm Organisationsnummer: 556525-4256 CMA Research
Resultat Lupp 2016 ett länsövergripande urval
Resultat Lupp 16 ett länsövergripande urval Källa: Samhällsmedicin, Region Gävleborg Bakgrund Lupp står för Lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en webbaserad enkätundersökning framtagen av MUCF
Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller från Bäsna skola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller från 2018-10-01 2019-09-30 Bäsna skola 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Skolans vision samt delaktighet:... 3 Utvärdering och analys av föregående års plan:...
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Elevversion. Uppsala Enskilda Skola
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Elevversion Uppsala Enskilda Skola Läsåret 2016-2017 Vision Vi strävar efter en skola där alla känner sig trygga och accepterade. Vi värnar mångfald,
Likabehandlingsplan för Olovslund/Nockebyhovs skolor Läsåret Förkortad och förenklad version
OLOVSLUND/NOCKEBYHOVS SKOLOR "VI SKAPAR VERKTYG FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE" UTBILDNING SFÖRVALTNINGEN Likabehandlingsplan för Olovslund/Nockebyhovs skolor Läsåret 2014-2015 Förkortad och förenklad version
Fryele skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Fryele skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola: Förskoleklass-skolår 5 samt fritidsverksamhet Läsår 2017-2018 Reviderad 2017-08 Grunduppgifter