Lillkyrkaskolans Trygghetsplan

Transkript

1 (11) Lillkyrkaskolans Trygghetsplan Planen gäller för Lillkyrkaskolan Enköpings kommun Ansvariga för planen Rektor Frida Johansson i samarbete elevhälsoteamet Planen gäller under perioden Datum för utvärdering av planen Maj/juni 2017

2 2 (11) Inledning Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla barn tillförsäkras en miljö som präglas av trygghet. Diskrimineringslagen och 6 kapitlet i skollagen har till syfte att skydda barn mot kränkningar och deras värdighet (diskriminering, trakasserier eller genom kränkande behandling). Den här skriften grundar sig på skolverkets allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Förbud mot diskriminering och kränkande behandling Personalen får aldrig utsätta ett barn för diskriminering eller kränkande behandling. Förankring av planen Planen görs känd och förankras hos barn, personal och vårdnadshavare genom: Presentation i personalgruppen under terminens första arbetsplatsträff av rektor och kurator. En elevversion av trygghetsplanen visas som PowerPoint i samtliga klasser, ansvarig för utformning av materialet är rektor och kurator. Trygghetsplanen presenteras på föräldraråd samt läggs ut på skolans hemsida. Barns delaktighet Barnen har deltagit i arbetet med att upprätta, följa upp och se över planen genom att de varit delaktiga i att analysera enkätsvar och resultatet av arbetet med husmodellen. Eleverna ger förslag på åtgärder för att nå trygghetsplanens mål. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna har gjorts delaktiga i arbetet med planen genom att den har presenterats på föräldrarådet och där har vårdnadshavare haft möjlighet att påverka innehåll och utformningen. Personalens delaktighet Personalen har deltagit i arbetet med att upprätta, följa upp och se över planen genom att analysera enkätsvar och resultatet av arbetet med husmodellen. Lärarna ger förslag på åtgärder för att nå trygghetsplanens mål.

3 3 (11) Utvärdering Utvärdering av föregående års plan Vi har utvärderat föregående års plan genom att målen och åtgärderna i Trygghetsplanen har följts upp och analyserats kontinuerligt av personalen på arbetsplatsträffarna. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Följande har deltagit i utvärderingen: Rektor och samtlig personal Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Trygghet och trivsel har ökat på Lillkyrkaskolan. Det har blivit en positiv effekt av att skolan numera har en gemensam värdegrund som är förankrad i verksamheten, både hos elever, vårdnadshavare och personal. Då vi följer rutiner i Trygg Skola finns numera systematik i hur vi följer upp kränkningsärenden och åtgärder kring detta. Vi ser att antalet kränkningar minskar och att de kränkningar som förekommer främst är kopplade till enskilda elever som får stöd på individnivå. Enligt elevenkät har arbetsron blivit bättre. Tidigare var det 59%, nu är det 80% av eleverna som upplever att de får arbetsfokus. Vår analys visar att skolans organisation har givit lärarna och lärlagen goda förutsättningar att göra medvetna pedagogiska och skapat förutsättningar för eleverna att få en lugnare arbetsmiljö. Organisationen har gjort det möjligt för lärarna att arbeta i mindre grupper. Upplevelsen av att trivas i omklädningsrummet har ökat. Vår analys är att idrottsläraren har fått struktur och arbetat förebyggande för en lugnare miljö. Resultatet kan också ha påverkats av att förra året var det renovering av omklädningsrummen samtidigt som elevenkäten gjordes, och det ble ett lägre resultat förra året jämfört med i år. De nyrenoverade omklädningsrummen kan ha en påverkan på den positiva utvecklingen av upplevelsen att trivas i omklädningsrummet. Upplevelsen av att trivas på fritids och morgonfritids har ökat, från 72% till 85%. Vår analys är att skolans organisation har skapat stabilitet, kontinuitet och samsyn i personalgruppen. Vi har under året haft som målsättning att öka kvaliteten på fritidshemsverksamheten genom kollegialt lärande i lärlag. Vi ser också att en del av problematiken var kopplad till enskilda elever som numera har fått stöd.

4 4 (11) Det främjande arbetet Det främjande arbetet syftar till att skapa en trygg skolmiljö och förstärka respekten för allas lika värde, omfattar diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, samt riktas mot alla och bedrivs kontinuerligt och utan förekommen anledning. Främjande insatser Arbetet med att främja lika rättigheter och möjligheter riktar sig till alla och genomförs utan att det föranleds av något särskilt problem. Nedanstående insatser ska genomföras under året. Våra prioriterade insatser som ska genomföras under året för att främja barns och elevers lika rättigheter Alla vuxna på skolan känner till skolans värdegrund och arbetar för att hela skolan efterlever den. Grey of the day korta föreläsningar på morgonmöten en gång/månad Elevråd Ansvar Datum när det ska vara klart Rektor Juni 2017 Psykolog Juni 2017 Lärare Juni 2017 Ellen Karlsson Rastpedagoger Rektor Juni 2017 Klassråd Klasslärare Juni 2017 Veckovisa lärlagsmöten som utgår från kollegialt lärande Rektor Juni 2017

5 5 (11) Det förebyggande arbetet Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, och omfattar sådant som i en kartläggning av verksamheten identifierats som risker. Kartläggningsmetoder Det dagliga mötet mellan elev och pedagog (löpande) Husmodell för att identifiera riskområden (oktober) Kuratorobservation i verksamheten (löpande) Trivselenkät elev (september och april) Kränkningsanmälan/utredning/åtgärder (löpande) Hälsobesök åk 4, skolsköterska (hösttermin) Områden som berörts i kartläggningen Följande diskrimineringsgrunder och/eller kränkande behandling har berörts av kartläggningen: Kränkande behandling Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder

6 6 (11) Elevernas och personalens delaktighet i kartläggningen Det dagliga mötet mellan elev och pedagog Eleven tar ansvar för sitt lärande och för att uttrycka sin upplevda skolsituation. Personal möter och ser eleven och är lyhörd för eventuell upplevd diskriminering. Personal ger kunskap och verktyg till eleven att formulera upplevd diskriminering. Husmodellen för att identifiera riskområden Eleven deltar i diskussion kring trygghet på skolan och bidrar med att identifiera riskområden. Husmodellen är en metod som är framställd av DO (Diskrimineringsombudsmannen) som används för att identifiera problem och riskområden på skolan. Eleverna ska diskutera trygga och otrygga platser på skolan och skolan ska sen kunna använda detta för att se vart det finns behov av förändring. Personal leder arbetet med husmodellen i klassrummet. Elevhälsan i verksamheten Elevhälsan finns som en naturlig del i skolans verksamhet. Trivselenkät elev Eleven deltar i enkätundersökning om trivsel i skolans verksamhet. Personal förbereder eleverna för enkätundersökningen. Kränkningsanmälan/utredning/åtgärder Eleverna tar ansvar för sina känslor och berättar för en vuxen om upplevda kränkningar. Personalen arbetar efter rutin Trygg skola. Anmäla, utreda och åtgärda. Alla anmälningar rapporteras till huvudmannen/kommunen.

7 7 (11) Resultat och analys av kartläggningen Resultat och analys av det dagliga mötet mellan pedagog och elev Det dagliga mötet mellan elev och personal har betydelse för elevers upplevda känsla av att bli sedda och känna trygghet. Pedagogerna upplevelse i det dagliga mötet visar en ökad känsla av trygghet och trivsel hos eleverna under läsåret. Resultat och analys husmodellen DO:s husmodell har genomförts i alla klasser under ht 2015 och resultatet visar att det finns platser i skolan som ett antal elever upplever trygga. Exempelvis klassrummet, slöjdsalar, klätterställning och gymnastiksalen. Det finns elever som berättar att de alltid känner sig trygga i skolan. De områden som ett antal elever upplever otrygga är vissa delar av skolgården som exempelvis fotbollsplan, klätterställningen, väggen, gungorna och parkeringen. Även toaletter och omklädningsrummen upplevs för en del elever som otrygga platser. Utifrån Husmodellens sammanställning har Lärlagen diskuterat förbättringsområden och en del förbättringar som framtagits som förslag har skolan under vt 2016 genomfört: Rastvakterna ska sprida ut sig mer för att se alla områden på skolgården På toaletterna ha de satt upp lappar med grönt och rött på Klubbens toalett för att visa att någon är där. Ett lärlag beslutar att någon i lärlaget ska gå ner och öppna sam vara med de elever som vill komma in i klassrummen för att läsa ca kl Vid raster går en rastvakt ut vid ingång 4-6 för att se att alla är ute. De som känner sig otrygga vi omklädningsrummet gällande duschar erbjuds att duscha i idrottslärarens rum. Resultat och analys kuratorsobservation i verksamheten Lillkyrkaskolans skolkurator har under läsåret 15/16 arbetat i två klasser på Lillkyrkaskolan där det funnit extra behov. Eleverna i dessa klasser har lärt känna skolkuratorn och skolkurator har fått fler samtalsstödselever från dessa klasser. Att eleverna vet vem skolkuratorn är och har en relation till hen gör att det blir lättare att ta kontakt när eleven känner ett behov av det och klassarbetet som skolkurator gör blir på så sätt hälsofrämjande och förebyggande.

8 8 (11) Resultat elevenkät I februari 2016 fick skolans elever svara på en trivselenkät framtagen av trygghetsteamet på skolan. I enkäten finns fyra olika svarsalternativ, varav två beskriver en positiv uppfattning (stämmer helt och hållet och stämmer ganska bra). De två alternativen har vi lagt ihop i svaren nedan som redovisar Lillkyrkaskolans resultat. Samma frågor användes 2015, de resultaten redovisas bredvid årets resultat. På de sista frågorna redovisas inte resultaten från 2015, då det 2015 fanns ytterligare ett svarsalternativ (vet inte) och resultaten därför inte kan jämföras. 1. Jag trivs i klassrummet. 2. Jag trivs med mina klasskamrater. 3. Jag trivs med kamrater i andra klasser. 4. Jag trivs på rasten. 5. Jag trivs i matsalen. 6. Jag trivs i omklädningsrummet på idrotten. 7. Jag får arbetsfokus på lektionerna. 8. Jag ger andra arbetsfokus. 9. Jag trivs med personalen. 10. Jag trivs på morgonfritids. 11. Jag trivs på min fritidsavdelning. 12. Ingen på skolan är dum mot mig. 13. Jag är inte dum mot någon. 14. Jag vet inte någon i klassen som andra är dumma mot. 15. Jag får vara med på rasterna. 16. Jag vet inte någon som inte får vara med på rasterna. 17. Jag har någon vuxen i skolan att prata med. VT % 95% 81% 90% 91% 79% 80% 87% 90% 78% 85% 85% 99% 88% 91% 89% 87% VT % 88% 57% 88% 74% 65% 59% 82% 90% 64% 72% Analys av resultat elevenkät Enkätresultatet visar att andelen elever som anger att de upplever att de trivs på fritidsavdelningen har ökat från 72% till 85%. Enkätresultatet visar även att 87% av eleverna upplever att de har en vuxen att prata med i skolan. Andelen elever som uppger att de trivs i klassrummet har ökat med 16 procentenheter (från 73% vt15 till 89% vt16). Resultatet visar att elevernas känsla för trygghet och trivsel har ökat. Resultat och analys kränkningsanmälningar Skolan följer rutin Trygg skola.

9 9 (11) Förebyggande åtgärder För att förebygga trakasserier och kränkningar har vi satt upp nedanstående mål utifrån ovanstående analys. Mätbart mål Åtgärd Ansvar Datum när det ska vara klart Elevernas upplevelse av att de har en vuxen att prata med i skolan ska öka. Samtal i klasserna Lärarna är organiserade i lärlag för att eleverna naturligt ska kunna skapa relationer till flera vuxna på skolan. Pedagoger Oktober 2016 Skolpsykolog föreläser för personal om lågaffektivt bemötande. Rektor, skolpsykolog Januari 2017 Skolan har en gemensam värdegrund. Elevhälsan gör klassrumsbesök med övningar. Skolans värdegrund förankras i verksamheten. Värdegrunden visualiseras i text och bild. Elevhälsan Rektor Maj 2017 Oktober 2016 Skolpsykolog föreläser för personal om värderingar. Rektor, skolpsykolog Augusti 2016 Eleverna ska känna sig trygga på skolgården. Lärlag F-1 och lärlag 2-3 anordnar en styrd rastaktivitet/vecka. Rektor Fortlöpande Elevernas upplevelse av att de trivs i klassrummet ska öka Elevrådet arbetar med resultatet av husmodellen och kommer med förlag ur elevsynpunkt på rastaktiviteter. Arbete i klasserna där vi bygger på det positiva. Rektor, elevråd Rektor, pedagoger Fortlöpande Det åtgärdande arbetet

10 10 (11) Anmäla Utreda Åtgärda Alla barn och elever tillförsäkras en god utbildning i en trygg miljö Personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling, utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier i samband med verksamheten anmäler detta till förskolechefen/ rektorn. Anmäla till huvudman Förskolechef/ rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten anmäler detta till huvudmannen enligt rutin. Förskolechefen/rektor är utreder skyndsamt omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna eller trakasserierna. Utredningen genomförs utifrån behov av den som har delegation på att utreda ärenden. Utifrån utredningen görs en sammanfattning/ bedömning som återges till förskolechef/rektor. Förskolechef/rektor gör en bedömning utifrån underlaget om åtgärder ska vidtas. Informera huvudmannen Förskolechef/rektor håller huvudmannen informerad genom att skicka utredningen till avsedd adress enligt rutin Förskolechef/rektor vidtar de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Följa upp och utvärdera För att förvissa sig om att kränkningarna inte upprepas följer förskolechef/rektor upp och utvärderar åtgärderna. Informera huvudmannen Förskolechef/rektor håller huvudmannen informerad genom att skicka uppföljningen till avsedd adress enligt rutin Personalen har god uppsikt över de utrymmen och platser där barn befinner sig för att kunna upptäcka trakasserier och kränkande behandling. Personalen agerar omedelbart i en akut situation för att tillförsäkra barnen trygghet. Barnen vet att de kan vända sig till en vuxen när något har hänt. Vårdnadshavare har information om vem de ska vända sig till när något har hänt. Anmälningsskyldigheten gäller om ett barn upplever sig utsatt för trakasserier eller kränkande behandling av någon i personalen. Anmälningsskyldigheten omfattar även alla händelser där ett barn upplever sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Det ska med andra ord inte göras någon värdering av hur allvarlig en händelse är innan den anmäls till rektor. Vårdnadshavare till den elev som upplevt sig kränkt kontaktas alltid för information i ärendet. Om utredningen visar att det är en kränkning kontaktas vårdnadshavare till den elev som utfört kränkningen. Ett barn som blir kränkt av någon anställd är i en särskilt utsatt situation eftersom de befinner sig i beroendeställning. Kränkningar som begås av personal betraktas

11 11 (11) därför som mycket allvarliga. De åtgärder som kan bli aktuella är: varning (LAS 30 ), omplacering (LAS 7 ), uppsägning (LAS 7 ) samt avsked (LAS 18 ). Ärenden förvaras enligt gällande dokumenthanteringsplan.