Trygghetsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. läsåret (9)

Transkript

1 1 (9) Trygghetsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling för läsåret Vision Alla som vistas i skolan ska känna trygghet och trivsel. Skolans regler och värdegrund ska genomsyra all undervisning och allt umgänge på skolan. Ansvariga för planen Rektor Elaine Westerberg Planen gäller under perioden Datum för utvärdering av planen Juni 2017

2 2 (9) Inledning Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla barn tillförsäkras en miljö som präglas av trygghet. Diskrimineringslagen (2008:567) och Skollagen (2010:800) har till syfte att skydda barn mot kränkningar och deras värdighet (diskriminering, trakasserier eller genom kränkande behandling). All personal på S:t Iliansskolan ska i enlighet med gällande lagstiftning, förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och/eller annan kränkande behandling på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, seuell läggning eller ålder. Det är alla vunas ansvar att: Känna till och följa skolans trygghetsplan Som vuen sätta tydliga gränser och omgående reagera på bråk, nedsättande kommentarer och dåligt uppförande, och/eller att ta hjälp av andra vuna i svåra situationer. Bemöta elever, föräldrar och kollegor på ett respektfullt sätt. Vi vuna är förebilder för eleverna! Se till att åtgärder vidtas då diskriminering eller annan kränkande behandling misstänks, anmäls eller upptäcks Mentorer ansvarar för att vid utvecklingssamtal informera elever om trygghetsplanen och skolans trygghetsarbete, samt att informera nya elever Rektor ansvara för att informera ny personal om skolans trygghetsplan Förankring av planen Planen görs känd och förankras hos barn, personal och vårdnadshavare genom att rektor/biträdande rektor går igenom planen vid skolstart. Mentorerna går igenom planen med eleverna. Planen presenteras för föräldrarna på föräldramöte och föräldraråd. Elevråd och Kamratstödjare får en särskild genomgång. Elevernas delaktighet I enlighet förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling, deltar eleverna i arbetet med att upprätta, följa upp och se över planen. Detta genom att planen diskuteras i elevrådet och med kamratstödjarna. Alla elever är delaktiga i kartläggningen genom att besvara en trivselenkät. Genom kamratstödjarverksamheten har eleverna möjlighet att kontinuerligt delta i arbetet med att kartlägga miljön och föreslå åtgärder. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna görs delaktiga i arbetet med planen genom att den diskuteras i föräldrarådet. På första föräldramötet presenteras planen för vårdnadshavarna.

3 3 (9) Personalens delaktighet Personalen deltar i arbetet med att upprätta, följa upp och se över planen genom att all personal deltar i utvärdering av planen i slutet av vårterminen. Utvärdering Utvärdering av föregående års plan Planen har utvärderats i arbetslagen samt av kamratstödjarna i slutet av vårterminen Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Arbetslagen, kamratstödjare, trygghetsteam Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Mål från förra årets trygghetsplan var att öka tryggheten på skolan och i korridorerna. Planerade åtgärder var bland annat genomförande av trivselenkät, projektet trygg skola, uppstart av kamratstödjarverksamhet, samt rastvärdar i korridorerna. Trivselenkäten har besvarats i alla årskurser under vårterminen, och eleverna har fått diskutera resultaten från enkäten i klasserna och komma med förslag på åtgärder. Resultatet från enkäten visar på en liten förbättring av tryggheten på skolan jämfört med föregående år. Projektet Trygg skola har genomförts som planerat under läsåret, och all personal och elever har fått lyssna på en föreläsning om hur tryggheten kan öka på skolan. Kamratstödjare har under året startats upp med representanter från alla klasser. Verksamheten har fungerat bra och kamratstödjarna har bland annat varit delaktiga i att diskutera resultaten från enkäten och ge förslag på åtgärder. Kamratstödjarna har dock inte lyckats nå ut tillräckligt till andra elever på skolan och behöver synliggöras mer under nästa läsår. I samtal med kamratstödjarna framkommer att eleverna är positiva till rastvärdar i korridorerna, men att de flesta fortfarande upplever att det finns för få vuna i korridorerna på raster. Arbetslagen har också använt sig av mentorsböcker för att regelbundet utvärdera trivsel och trygghet. I åk 7 har gruppsamtal genomförts i alla klasser med hjälp av metoden från kaos till ordning. Uppföljningen av samtalen har dock brustit. Hur planen ska utvärderas Planen utvärderas i arbetslagen i slutet av vårterminen Kamratstödjarna och elevrådet utvärderar planen i slutet av vårterminen.

4 4 (9) Det främjande arbetet Det främjande arbetet syftar till att skapa en trygg skolmiljö och förstärka respekten för allas lika värde. Det omfattar diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och seuell läggning, samt riktas mot alla och bedrivs kontinuerligt och utan förekommen anledning. Främjande insatser Arbetet med att främja lika rättigheter och möjligheter riktar sig till alla och genomföras utan att det föranleds av något särskilt problem. Nedanstående insatser ska genomföras under året. Våra prioriterade insatser som ska genomföras under året för att främja barns och elevers lika rättigheter Grosin- med gemensam grundsyn, förhållningssätt och regler Rutiner och personal vid matsal, busshållplats, kafeteria och uppehållsrum med rastaktiviteter (planerade) ger en ökad trygghet Kulturdagarna med innehåll riktad utifrån allas lika värde Det främjande arbetet ska integreras i undervisningen (LPP) och återspeglas i förhållningssätt och läromedel. I Lgr 11 beskrivs skolans övergripande uppdrag för värdegrundsarbetet. Det handlar om att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Det främjande arbetet ska även genomsyra temadagar m.m. Mentorsskapet möjliggör en kontinuerlig kontakt/relation till alla elever Ansvar All personal All personal Datum när det ska vara klart All personal Vt 2017 Pedagogerna Mentorerna Pågår/kontinuerligt Pågår/kontinuerligt Pågår Pågår

5 5 (9) Det förebyggande arbetet Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, och omfattar sådant som i en kartläggning av verksamheten identifierats som risker. För att kartlägga arbetsmiljön och kunna upptäcka elever som känner sig utsatta genomförs varje termin en trivselenkät i alla klasser. Mentorer och skolledning följer upp med alla elever som uppger att de känt sig kränkta av andra elever eller av vuna på skolan. Mentorerna följer också upp enkätresultaten på klassnivå och tar fram åtgärder för sin klass. På skolan finns ett elevhälsoteam som består av specialpedagog, speciallärare, studie- och yrkesvägledare, skolsköterska, psykolog och kurator. Elevhälsans personal finn tillgänglig på skolan och eleverna har möjlighet att på egen hand vända sig till personalen i elevhälsan. Skolsköterskan genomför varje år hälsosamtal med alla elever i årskurs 7. I dessa samtal finns möjlighet att tidigt upptäcka elever som inte trivs eller som inte mår bra. Delar av innehållet i hälsosamtalen, bland annat trivsel och arbetsro, återkopplas till mentorer på klassnivå. Trygghetsteamet utreder och sätter in åtgärder när en anmälan om kränkande behandling mellan elever inkommer. Trygghetsteamet är också delaktiga i framtagandet av trygghetsplanen. Kartläggningsmetoder En kartläggning har genomförts under vårterminen 2016 genom att eleverna har fått besvara en trivselenkät. Resultaten från enkäten har sedan diskuterats i klasserna och tillsammans med kamratstödjarna. Trygghetsteamet har även deltagit i analysen av kartläggningen och gått igenom inkomna anmälningar om kränkande behandling. Områden som berörts i kartläggningen Följande diskrimineringsgrunder och/eller kränkande behandling har berörts av kartläggningen: Kränkande behandling Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Seuell läggning Ålder Elevernas delaktighet i kartläggningen Alla elever har besvarat en trivselenkät. Resultaten från enkäten har diskuterats i varje klass samt med kamratstödjarna.

6 6 (9) Personalens delaktighet i kartläggningen Mentorerna har följt upp enkäten med varje elev som har upplevt sig kränkt av annan elev, samt tagit fram åtgärder utifrån enkätsvaren tillsammans med sin klass. Skolledning har följt upp med de elever som känt sig kränkta av vuna. Resultat och analys av kartläggningen Majoriteten av eleverna (ca 85 %) har svarat att de trivs på skolan och en liten förbättring kan ses vad gäller antal elever som känner sig trygga, jämfört med året innan. De flesta elever, och fler än året innan, tycker också att trivselreglerna är viktiga att följa. 97 % av eleverna i åk 7 tycker att trivselreglerna är viktiga att följa, 93 % av eleverna i åk 8 och 89 % i åk 9. Mindre positiva resultat från enkäten är att en relativt hög andel elever har svarat att de känt sig kränkta av andra elever eller av vuna. I åk 7 är det 7 % av eleverna som känt sig kränkta av andra elever, i åk 8 är det 9 % och i åk 9 är det 7 %. 10 % av eleverna i åk 7 har känt sig kränkta av personal, 14 % av eleverna i åk 8 samt 8 % av eleverna i åk 9. Många elever har svarat att de inte tycker att skolans trivselregler följs. I åk 7 tycker 56 % av eleverna att reglerna följs liksom i åk 8, medan det i åk 9 är 49 % som tycker att reglerna följs. 21 % av eleverna i åk 7 har svarat att de saknar vuna att anförtro sig till, 26 % av eleverna i åk 8 och 28 % av eleverna i åk 9. När det gäller vilken typ av kränkning eleverna har varit utsatta för har alternativet sociala medier fått flest svar i enkäten. Enligt kamratstödjarna är den vanligaste formen av kränkningar verbala kränkningar som sker under rasttid. Flera av de ärenden som kommit in till trygghetsteamet under året har haft en koppling till någon diskrimineringsgrund, främst kön eller etnicitet. I kommentarer från elever om trivselenkäten så efterfrågas att alla diskrimineringsgrunder läggs till i enkäten. I alla årskurser sticker centralrummet ut som den plats där flest elever känner sig otrygga. Även omklädningsrummet och idrottshallen är platser som eleverna angett att de känner sig otrygga på. Svarsalternativet korridoren saknades dock i enkäten. Kamratstödjarna tar upp korridorerna som den plats där flest kränkningar sker. De efterfrågar fler vuna i korridorerna på rasterna. För att alla elever ska känna till trygghetsplanen så har kamratstödjarna föreslagit praktiska eempel och att genomföra övningar i klasserna i anslutning till att planen gås igenom. Synpunkter som framkommit från kamratstödjare och övriga elever när de diskuterat enkäten är att trivselreglerna upplevs som oklara, att de behöver synliggöras mer och att vuna behöver bli bättre på att hålla på reglerna. De flesta regler upplevs som viktiga, men det finns regler som eleverna inte förstår syftet med, t e regeln om att inte bära keps. Att relativt många elever svarat att de saknar vuna att anförtro sig till kan enligt kamratstödjarna bero på att alla elever inte vet vilka vuna de kan prata med eller inte tycker att de känner sina lärare tillräckligt väl. Upplevelsen av att vuna finns tillgängliga när man behöver prata kan också påverka.

7 7 (9) Kommande kartläggning Under året kommer alla elever att besvara en trivselenkät utifrån förekomst av kränkningar och diskrimineringsgrunderna. Kamratstödjarna deltar i diskussion/analys utifrån enkätresultaten och bidrar med förslag på åtgärder. Trygghetsteamet, elevhälsoteamet och arbetslagen deltar i analysen av kartläggningen, och tar tillsammans med skolledningen fram förslag på mål och åtgärder utifrån kartläggningen. Förebyggande åtgärder För att förebygga trakasserier och kränkningar har vi satt upp nedanstående mål utifrån ovanstående analys. Mätbart mål Åtgärd Ansvar Datum när det ska vara klart All personal och elever ska känna till skolans trygghetsplan och diskrimineringsgrunderna Information om trygghetsplanen till all personal Arbetslagen planerar innan skolstart en lektion om planen/ diskrimineringsgrunderna, som genomförs i alla klasser senast i september Rektor Arbetslagen/mentorer. Skolledningen ser till att lagen får tid att avsätta för planering. Augusti 2016 September 2016 Alla diskrimineringsgrunder läggs till i trivselenkäten Skolledning Ht-16, före utlämnande av nästa enkät Andelen elever som känner sig trygga i centralrummet och korridorerna ska öka Rastvärdar i korridorerna - schema synligt för elever Arbetslagen Augusti 2016 Andelen elever som tycker att trivselreglerna följs ska öka Arbetslagen diskuterar och tar fram åtgärder Arbetslagen. Skolledningen ser till att lagen får tid att avsätta för planering. Augusti 2016 (före skolstart) Andelen elever som upplever att de har vuna att anförtro sig till ska öka Arbetslagen diskuterar och tar fram åtgärder Arbetslagen. Skolledningen ser till att lagen får tid att avsätta för planering. Augusti 2016

8 8 (9) Det åtgärdande arbetet Till dig som elev Elev som känner sig kränkt av annan elev vänder sig till någon hon/han känner sig trygg med, pedagog eller annan skolpersonal, förälder, rektor eller direkt till trygghetsteamet. Elev som känner sig kränkt av personal uppmanas att vända sig till rektor. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever 1. All personal ingriper vid varje tendens till kränkande behandling eller trakasserier. Mentor informeras alltid. 2. Mentorerna pratar med berörda elever och ser till att den kränkande behandlingen upphör. Mentor informerar föräldrar om händelsen. Händelsen och vad som gjorts dokumenteras kortfattat av mentorn. Mentor följer upp med eleverna 1-2 veckor efter händelsen för att säkerställa att kränkningarna upphört. 3. Vid upprepad eller allvarlig kränkande behandling kontaktas skolans Trygghetsteam. Blankett om anmälan av kränkande behandling fylls i och lämnas till trygghetsteamet genom att maila blanketten till teamet. Anmälan ska utgå från den elev som känner sig kränkt. Mentorerna för berörda elever informerar vårdnadshavare om att ärendet lämnas vidare till trygghetsteamet. Trygghetsteamet informerar rektor om anmälan. 4. Trygghetsteamet kallar till enskilda samtal med eleverna och samlar in fakta för att kartlägga vad som hänt, och lämpliga åtgärder sätts in. Eempel på åtgärder kan vara samtal med elever, samtal med föräldrar, möte med elev och förälder samt skolpersonal m.m. Teamet dokumenterar kartläggningen och vilka åtgärder som vidtas. Rektor samt mentorer informeras. 5. Trygghetsteamet följer upp med de elever som är inblandade. 6. Om trygghetsteamet inte kommer tillrätta med kränkningarna så kallar rektor/biträdande rektor till möte med elev och vårdnadshavare. 7. Om kränkningarna fortsätter kan skolan göra en anmälan till socialtjänst eller polis. 8. Ärendet avlutas när kränkningarna upphört och alla känner sig trygga. Rutiner vid akuta händelser 1. Vid allvarliga händelser mellan elever där hot och våld förekommer har all personal en skyldighet att ingripa 2. Skolledningen kontaktas omgående 3. Vårdnadshavare kontaktas och ombeds att komma till skolan 4. En plan för vilka åtgärder som ska vidtas upprättas tillsammans med elever, föräldrar och skolledning. 5. Elevernas mentorer och trygghetsteamet informeras om planen 6. Vid allvarliga tillbud, som enligt lag är åtalbara, polisanmäler skolan händelsen.

9 9 (9) Åtgärdstrappa vid kränkande behandling 1. Mentorer 2. Vårdnadshavare 3. Trygghetsteam 4. Rektor 5. Andra myndigheter Medlemmar i trygghetsteamet Aleandra Sousa Billy Tibblin Marie Thörnlund Ulrika Rajalakso Eija Svedin aleandra.sousa@enkoping.se billy.tibblin@enkoping.se marie.thornlund@enkoping.se ulrika.rajalakso@enkoping.se eija.svedin@enkoping.se Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Den som får kännedom om att en elev känner sig utsatt för kränkande behandling av personal på skolan anmäler detta till rektor.