Kartläggande undersökning bland ungdomar hösten 2016

Transkript

1 Kartläggande undersökning bland ungdomar hösten 2016

2 Kartläggande undersökning bland ungdomar hösten 2016 Barnavårdsföreningen har under år 2016 kört igång ett nytt skolprojekt för att stöda unga och hjälpa dem att må bättre i vardagen. Målgruppen är svenskspråkiga ungdomar i åldern år, bosatta i Nyland. Syftet med verksamheten är att stärka ungdomars självkänsla och framtidstro, samt att förebygga utslagning och ensamhet. Vi jobbar med ungdomarna i deras skolmiljö. Projektet erbjuder gruppverksamhet, temadagar och lektionspaket för högklasserna och andra stadiet. Verksamheten sker främst under lektionstid. Vi kommer under 2017 att utveckla projektet så att vi också erbjuder tonårsföräldrar stöd i föräldraskapet och skolpersonalen fortbildning och verktyg som de kan ha nytta av i sitt arbete med ungdomarna. Under hösten har vi som jobbar med projektet gjort en kartläggande undersökning bland ungdomar i Nyland. Målet med kartläggningen var att ta reda på vilka temaområden som ungdomar vill få stöd kring och hur de vill bli hjälpta. Utöver kartläggningen har vi under hösten haft pilotgrupper i olika skolor, för att få direkt feedback av de unga. Vi har också fört dialog med föräldrar, lärargrupper och övrig skolpersonal. Utgående från kartläggningen utvecklar vi vår verksamhet och strävar efter att svara på ungdomarnas behov med lämpliga metoder och arbetssätt. Kartläggningen fungerar som en bas för oss och ger en fingervisning på vad som behöver förebyggas. Vi är väldigt glada över det positiva mottagandet vi fått i skolorna, och positivt överraskade över mängden enkätsvar vi fick in. Ett stort tack till skolorna för samarbetet utan er skulle vi inte ha nått så många ungdomar, och ett stort tack till alla som fyllt i enkäten! Resultaten från kartläggningen presenterades under ett Må bra i skolan hur ska vi göra? - seminarium den Seminariet hade ca 40 deltagare och ledde till aktiv diskussion kring hur vi vuxna skall jobba med ungdomar i skolan. Ett stort tack till er alla som deltog! Helsingfors, Petra Willamo, Emma Fabricius och Nicklas Kurkio För mer information, ta gärna kontakt: Petra Willamo, projektansvarig Emma Fabricius, projektplanerare petra.willamo@bvif.fi emma.fabricius@bvif.fi 1

3 Enkäten i Webropol Kartläggningen gjordes med hjälp av en elektronisk enkät, med det webbaserade enkätverktyget Webropol. Den elektroniska enkäten gjorde det möjligt att skicka en länk åt ungdomarna via Wilma, och sedan kunde enkäten fyllas i via dator eller telefon. Planeringen av enkäten kom igång på våren, och en mindre pilotundersökning gjordes på Stafettkarnevalen Efter det omarbetade och utvecklade vi enkäten, som till slut bestod av 23 frågor. De flesta frågorna var påståenden med fyra svarsalternativ, alla dessa frågor var obligatoriska. Tre frågor var öppna fritextsvar-frågor. Frågorna om hur ungdomarna bäst nås var flervalsfrågor, dvs. det var möjligt att välja flera svarsalternativ. Det tog ca 10 minuter att fylla i enkäten. Enkäten var öppen under tiden Datainsamlingen Vi började med att informera samtliga högstadier och andra stadiets utbildningar i Nyland om vårt projekt och vår önskan om samarbete (totalt 39 skolor). Därefter kontaktade vi skolor per e-post och telefon, för att få möjlighet att komma in i skolorna och berätta om kartläggningen och träffa både ungdomar och skolpersonal. Vi fick möjlighet att besöka sammanlagt 18 skolor under hösten. Kartläggningen presenterades för eleverna under samlingar i skolan (varefter de fick möjlighet att fylla i enkäten), alternativt i form av enkätkaffe i samband med lunchrast i skolan (då fick eleverna möjlighet att fylla i enkäten i utbyte mot en kopp kaffe/te/saft). 2

4 Kartläggningen bland ungdomar gav totalt 1695 svar. Av dessa var 1633 unga i åldern år, och fördelningen mellan könen var följande: De svarande ungdomarnas (N=1633) hemorter fördelades på följande sätt. Bland de som svarade annat fanns i huvudsak orter i Nyland ,33% 44,78% (n=875) (n=731) 1,89% (n=27) Pojke Flicka Annat Huvudstadsregionen 58,36% Västra Nyland 32,15% Östra Nyland 4,9 Annat 3,31% Österbotten 0,55% Åboland 0,49% Åland 0,24% 6 8 Ålderfördelningen bland de svarande ungdomarna i åldern år (N=1633) såg ut enligt följande: De svarande ungdomarna (N=1633) uppgav sig gå i följande skolstadier läsåret : 6 55,11% Gymnasiet 49,05% 5 41,27% Högstadiet Yrkesskola 8,94% 38,64% Folkhögskola 2,57% 3,61% år år år Annat 10:e klassen 0,6 0,31% 6 3

5 Självkänsla Jag vet att jag är bra som jag är Jag vet att jag är bra som jag är fördelning enligt kön 7 65,25% 6 7,08% 39,53% 2,89% Helt av samma 50,5 Delvis av samma Delvis av annan Helt av annan 5 Helt av samma 39,31% 30,37% 47,09% Delvis av samma 2,87% 10,06% Delvis av annan 3,54% 1,5 Helt av annan Jag tänker att andra är bättre än jag Jag tänker att andra är bättre än jag fördelning enligt kön 6 35,22% 5,66% 45,37% 13,75% För det mesta eller alltid Ofta eller en stor del av tiden Ibland eller lite grann 5 18,69% 48,45% 45,85% 42,16% 26,22% 8,04% 6,64% 3,95% För det Ofta eller mesta en stor del eller alltid av tiden Ibland eller lite grann Ungefär var tionde av de svarande upplever osäkerhet kring att de är bra som de är. Nästan var femte har svarat att de ofta eller alltid tänker att andra är bättre än dem. Vid båda frågorna finns en märkbar skillnad mellan könen. Antalet flickor som inte håller med om att de är bra som de är och som ofta eller alltid tänker att andra är bättre än dem är betydligt fler än pojkarna. Bland de som hade uppgett sitt kön som annat (n=27) upplever 37,04% osäkerhet kring att de är bra som de är, och 29,63% har svarat att de ofta eller alltid tänker att andra är bättre än dem. 4

6 Det finns situationer i vardagen då jag har svårt att vara mig själv 6 5 3,74% 8,45% För det mesta eller alltid Ofta eller en stor del av tiden 41, Ibland eller lite grann 46,42% Drygt var tionde upplever att det en stor del av tiden eller för det mesta finns situationer i vardagen då de har svårt att vara sig själv. Här fanns ingen märkbar skillnad mellan könen, men bland de som har uppgett sitt kön som annat (n=27) har 37,04% svarat att en stor del av tiden eller för det mesta finns situationer i vardagen då de har svårt att vara sig själv. 5

7 Utanförskap och ensamhet Jag känner att jag är utanför och saknar vänner ,9 4,47% För det Ofta eller mesta eller en stor del alltid av tiden 22,54% 71, Ibland eller lite grann Jag känner att jag är utanför och saknar vänner fördelning enligt kön 5,6 2,05% 1,49% 2,74% 17,51% 26,63% 77,7 66,29% För det Ofta eller Ibland eller mesta eller en stor del lite grann alltid av tiden Totalt 6,37 % (n=104) av ungdomarna har sagt att de känner sig utanför och saknar vänner en stor del av tiden eller alltid. na upplever utanförskap lite oftare än pojkarna. Bland de som hade uppgett sitt kön som annat (n=27) har totalt 25,92 % uppgett att de en stor del av tiden eller alltid känner sig utanför och saknar vänner. Jag har människor i min närhet med vilka jag kan prata om mina innersta känslor och personligaste saker Jag har människor i min närhet med vilka jag kan prata om mina innersta känslor och personligaste saker fördelning enligt kön ,42% 24,86% För det Ofta eller mesta eller en stor del alltid av tiden 13,23% 6,49% Ibland eller lite grann ,07% 60,57% För det mesta eller alltid 26,68% 23, Ofta eller en stor del av tiden 14,5 12,11% 8,76% Ibland eller lite grann 4,11% En femtedel har svarat att de ibland eller sällan har någon de kan dela sina innersta känslor och personligaste saker med. Skillnad mellan könen finns, pojkarna saknar oftare någon att prata om de personligaste sakerna med. Bland de som hade uppgett sitt kön som annat (n=27) har 37,03% uppgett att de sällan eller har någon att prata om sina personligaste saker med. 6

8 Sinnesstämning Jag uppskattar livet Jag uppskattar livet fördelning mellan könen ,03% 30,13% För det Ofta eller en mesta eller stor del av alltid tiden 9% Ibland eller lite grann 1,84% ,67% 51,77% 24,49% 35,09% För det Ofta eller mesta eller en stor del alltid av tiden 11,31% 5,47% 1,37% 1,83% Ibland eller lite grann Av flickorna (n=875) har totalt 13,14 % svarat att de ibland/lite grann eller sällan/ uppskattar livet, medan motsvarande procent bland pojkarna (n=731) är 6,84 %. Bland de som hade uppgett sitt kön som annat (n=27) har hela 44,44 % svarat att de lite grann eller uppskattar livet. Jag känner att allt jag gör är en ansträngning Jag känner att allt jag gör är en ansträngning fördelning mellan skolstadier 5 45% 35% 25% 15% 5% 5,82% För det mesta eller alltid 15,55% Ofta eller en stor del av tiden 47,03% Ibland eller lite grann 31,6 Gymnasiet Yrkesskola Högstadiet 28,21% 49,19% 17,6 4,99% 23,97% 51,37% 17,12% 7,53% 37,56% 43,26% 13,31% 5,86% Ibland eller lite grann Ofta eller en stor del av tiden För det mesta eller alltid 6 Drygt en femtedel av de svarande ungdomarna upplever att allt de gör för det mesta eller en stor del av tiden känns som en ansträngning. Mellan könen fanns inga märkbara skillnader. Av de svarande som går i högstadiet (n=631) svarade 19,17% att de för det mesta eller en stor del av tiden känner att allt de gör är en ansträngning, medan motsvarande procent för gymnasiet (n=801) var 22,59 % och motsvarande procent för yrkesskolan (n=146) var 24,65 %. 7

9 Jag har lätt att komma bort från jobbiga / negativa tankar Jag har lätt att komma bort från jobbiga / negativa tankar fördelning enligt kön 45% 35% 25% 15% 5% 27,25% För det mesta eller alltid 41,89% Ofta eller en stor del av tiden 24,49% Ibland eller lite grann 6,37% 45% 35% 25% 15% 5% 39,26% 17,14% För det mesta eller alltid 42,26% 41,83% Ofta eller en stor del av tiden 16,55% 31,31% Ibland eller lite grann 1,64% 9,71% En märkbar skillnad mellan könen kan noteras. Andelen flickor som har uppgett att de ibland eller har lätt att komma bort från jobbiga/negativa tankar är totalt 41,02 %, jämfört med pojkarnas 18,9 %. Bland de som hade uppgett sitt kön som annat (n=27) är motsvarande siffra 44,45 %. En liten skillnad kan också noteras mellan skolstadierna. Av de svarande som går i gymnasiet (n=801) uppgav totalt 33,33 % att de ibland eller har lätt att komma bort från jobbiga/negativa tankar. Motsvarande andel för högstadiet (n=631) var 27,73 %, och för yrkesskolan (n=146) var det 26,71 %. 8

10 Stress Jag upplever att jag hinner med allt jag borde i vardagen 5 31,72% 43,78% 18,31% 6,18% För det mesta eller alltid Ofta eller en stor del av tiden Ibland eller lite grann Bland de som svarat upplever 31,72 % att de för det mesta eller alltid hinner med allt de borde i sin vardag, medan nästan en fjärdedel (24,49 %) upplever att de ibland/lite grann eller sällan/ hinner med allt de borde i vardagen. Jag upplever att jag hinner med allt jag borde i vardagen fördelning enligt kön Jag upplever att jag hinner med allt jag borde i vardagen fördelning enligt skolstadium 5 45% 35% 25% 15% 5% 42,54% 23,09% För det mesta eller alltid 45,03% 42,54% Ofta eller en stor del av tiden 11,76% 23,66% Ibland eller lite grann 3,15% 8,23% Gymnasiet Yrkesskola Högstadiet 9,11% 21,97% 42,95% 25,97% 3,42% 15,07% 36,99% 44,52% 2,69% 14,74% 46,28% 36,29% Ibland eller lite grann Ofta eller en stor del av tiden För det mesta eller alltid 6 Mellan könen finns en märkbar skillnad. Nästan en tredjedel, 31,89 %, av flickorna har uppgett att de ibland/lite grann eller sällan/ hinner med allt de borde i vardagen, bland pojkarna är motsvarande siffra 14,91%. Också mellan skolstadierna finns skillnader. Av de svarande som går i gymnasiet (n=801) har totalt 31,08 % uppgett att de ibland/lite grann eller sällan/ hinner med allt de borde i vardagen, medan motsvarande andel för yrkesskolan (n=146) var 18,49 %, och motsvarade andel för högstadiet (n=631) var 17,43 %. 9

11 Framtid Jag har en klar bild av vad jag vill göra i framtiden Jag har en klar bild av vad jag vill göra i framtiden fördelning enligt skolstadie 45% 35% 25% 15% 5% 17,94% Helt av samma 40,48% Delvis av samma 21,68% Delvis av annan 19,9 Helt av annan Gymnasiet Yrkesskola Högstadiet 26,72% 20,85% 38,58% 13,86% 8,22% 16,44% 49,32% 26,03% 13,95% 25,04% 40, 20,92% Helt av annan Delvis av annan Delvis av samma Helt av samma 6 Skillnader kan noteras mellan skolstadierna gällande hur klar bild ungdomarna har av vad de vill göra i framtiden. Bland de som går i högstadiet har totalt 38,99 % svarat att de delvis eller helt är osäkra på sin framtid, bland de som går i gymnasiet är motsvarande andel 47,57 %, medan andelen i yrkesskolan är 24,66 %. Små skillnader kan noteras också mellan könen. na tycks ha en lite klarare bild av vad de vill göra i framtiden (22,44 % helt av samma ) medan flickorna är lite osäkrare (14,17 % helt av samma ). Jag känner mig hoppfull inför framtiden Jag känner mig hoppfull inför framtiden fördelning enligt kön 5 38,15% 42,87% För det Ofta eller en mesta eller stor del av alltid tiden 15,55% Ibland eller lite grann 3,43% 5 44,73% 33,37% 43,66% 42,27% För det Ofta eller mesta eller en stor del alltid av tiden 10, 19,31% 2,6 3,66% Ibland eller lite grann Majoriteten känner sig alltid (38,15 %) eller en stor del av tiden (42,87 %) hoppfulla inför framtiden, men en femtedel (18,98 %) känner sig hoppfulla inför framtiden bara lite grann eller. En skillnad mellan könen kan noteras, pojkarna tenderar att vara lite hoppfullare för framtiden än flickorna. Små skillnader kan också noteras mellan skolstadierna. Bland de som går i högstadiet har 41,2 % svarat att de för det mesta/alltid känner sig hoppfulla, medan motsvarande andel bland de som går i yrkesskola är 39,04 % och för de som går i gymnasiet 35,58 %. 10

12 Hur vi når de unga Jag skulle helst få information om saker som har lyfts upp här, på följande sätt Temadagar i skolan 823 Via sociala medier 608 På raster / håltimmar Workshop i skolan Via chatforum / -grupp 203 Samtalsstöd Annat, vad? Grupp efter skolan Veckoslutsläger Hälften (50,40 %) av de ungdomar som svarat tycker att de helst skulle få information om enkätens temaområden på temadagar i skolan. En dryg tredjedel (37,23 %) skulle helst få informationen via sociala medier. Raster/håltimmar, workshop i skolan och chatforum/-grupp har också fått relativt mycket understöd. Bland de som svarade annat ansåg de flesta att de inte behöver få information om de här sakerna eller att informationen är bra som det är nu. Morgonsamlingar, Wilma eller e-post och lappar på väggarna fanns också som förslag. Man når mig bäst via följande sociala medier Snapchat 1017 Instagram 902 Facebook 570 Youtube 362 Annat 253 Jag följer inte sociala medier 109 Persicope Drygt hälften av de ungdomar som svarat uppgav att man når dem via Snapchat (62,28 %) och Instagram (55,24 %). En dryg tredjedel (34,91 %) uppgav att de nås bäst via Facebook. En liten del (6,67 %) svarade att de inte följer sociala medier. Bland de som svarade annat lyftes sociala medier som Whatsapp, Twitter, Reddit, Steam och Tumblr. 11

13 Slutsatser och diskussion gällande resultaten Det är glädjande att märka att majoriteten av ungdomarna upplever att vet att de är bra som de är och sällan tänker att andra är bättre än dem. Trots det är det en oroväckande stor andel som inte håller helt med om att de är bra som de är (9,86 %) och ofta tänker att andra är bättre än dem (19,16 %). Andelen flickor som inte känner att de duger är betydligt större än andelen pojkar, vilket kanske tyder på att de har högre krav på sig själva, och jämför och analyserar mer än pojkarna. Drygt var tionde (12,19%) av de svarande ungdomarna upplever att det ofta finns situationer i vardagen då de har svårt att vara sig själv. Bland dem som uppgett sitt kön som annat kan man konstatera att det förekommer större osäkerhet gällande självkänslan än hos de övriga ungdomarna överlag. Den här gruppen upplever också utanförskap och ensamhet i högre grad än övriga ungdomar, uppskattar inte livet lika högt och har svårare att komma bort från jobbiga/negativa tankar. Våra enkätsvar bland unga får ett bra stöd i den kartläggning vi gjort bland tonårsföräldrar. Även andra undersökningar vi tagit del av (t.ex. Hälsotrender bland elever i svensk- och finskspråkiga grundskolor WHO:s skolelevsstudie, gjord av Folkhälsan i samarbete med Jyväskylä universitet) visar på samma slags trender. Frågan Jag känner att jag är utanför och saknar vänner visar en lägre procent av upplevd ensamhet och utanförskap än flera andra undersökningar som gjorts i Finland. Det är viktigt att hålla i minnet att frågeställningen här kan inverka på resultatet, och att en ensam fråga inte berättar allting. Utanförskap och ensamhet kan upplevas också fast man känner att man har en del vänner. Det känns som om jag nog har kompisar omkring mig, men kanske inte någon man kan prata med om vad som helst (citat ur fritextsvaren) Det är intressant att flickorna oftare upplever utanförskap och ensamhet, medan pojkarna ändå i större grad saknar människor i sin närhet att prata om sina personligaste saker med. Upplevelsen av att bara ibland eller sällan hinna med allt man borde i vardagen kan tolkas som att man också upplever stress i vardagen. Resultaten visar tydligt att flickor upplever mer stress än pojkar, och att stressen märkbart ökar från högstadiet till gymnasiet. Ingen märkbar skillnad finns mellan högstadiet och yrkesskola. Bland fritextsvaren syns det också att en stor del av ungdomarna som svarat upplever stress i sin vardag. Jag hinner sällan med allt, känner ofta hög press på att prestera och hinna göra allt på bästa sätt. (citat ur fritextsvaren) Skolan tar så mycket tid så det finns inte mycket tid kvar till fritidssysselsättning när man har en massa läxor att göra på eftermiddagarna när man har kommit hem (citat ur fritextsvaren) Måste sluta med min hobby för att inte gå in i väggen av allt arbete. (citat ur fritextsvaren) 12

14 Jag känner ofta att jag inte har tillräckligt med tid gör att koppla av. Jag sover alldeles för lite. (citat ur fritextsvaren) Resultaten tyder på att de flesta av ungdomarna som svarat på enkäten uppskattar livet. Trots det finns en liten andel som uppskattar livet bara ibland eller, och en relativt stor andel som upplever att allt de gör för det mesta eller en stor del av tiden känns som en ansträngning (21,37 %). En knapp tredjedel av de svarande ungdomarna (30,86 %) har uppgett att de ibland eller har lätt att komma bort från jobbiga/negativa tankar. Här har flickor en betydligt högre procent än pojkarna, och gymnasie-eleverna upplever i högre grad svårigheter med att komma bort från jobbiga/negativa tankar än de som går i yrkesskola och högstadiet. Ungdomarna nämner själva i fritextsvaren att det är viktigt att kunna dela med sig om man mår dåligt, och att referensstöd kan motverka negativa tankar och känslor av att vara ensam med sina problem. Informera om möjligheterna till stöd och hjälpa att bygga upp en anda i skolan/kompiskretsen där det är tryggt och en självklarhet att man delar med sig och berättar om sina känslor om man mår dåligt. (citat ur fritextsvaren) Att tala om det i grupp! När man märker att man inte är ensam om negativa tankar och känslor känner man sig bättre. (citat ur fritextsvaren) Att få höra människors upplevelser i liknande ålder så att man vet att problem man kanske trott man var den enda som har inte är så sällsynta (citat ur fritextsvaren) Gällande framtiden har många oklart för sig vad de vill göra i framtiden. Unga i yrkesskolan har en klarare bild av vad de vill göra i framtiden än de som går i högstadiet och gymnasiet, och av gymnasieeleverna har störst andel oklart vad de vill göra i framtiden jämfört med de övriga stadierna. Bland fritextsvaren kommer det fram att många oroar sig för framtiden, och att osäkerheten kring vad man vill göra skapar stress för många. När man tycker att allt är intressant och roligt och man klarar sig bra i allt man gör är det jobbigt och förvirrande att veta vad man vill i framtiden. (citat ur fritextsvaren) Jag stressar om jag tänker framåt så jag undviker det. (citat ur fritextsvaren) För framtiden är jag lite rädd för hur jag kan försörja mig och hitta ett bra jobb (citat ur fritextsvaren) Vi tror inte att alla ungdomar ska ha klart för sig vad de vill göra i framtiden, men vi tror att det är viktigt att ungdomarna får möjlighet att fundera kring sin identitet, sina styrkor och svagheter, och vad de vill göra i sina liv för att kunna skapa sig en bild av vart de är på väg. Vi tror att en stärkt självkänsla och självkännedom kan göra det lättare för ungdomarna att orientera sig i framtiden. Majoriteten av ungdomarna känner sig hoppfulla inför framtiden, men en oroväckande stor andel (18,98 %) känner sig hoppfulla inför framtiden bara lite grann eller. 13