Konjukturbarometer för Västra Nyland 2014

Transkript

1 Konjukturbarometer för Västra Nyland 2014

2 Enkätens bakgrund och genomförande Hösten 2014 utarbetade Företagarna i Finland och Finnvera Abp tillsammans med arbets- och näringsministeriet SME-företagsbarometern, som beskriver de små och medelstora företagens verksamhet och ekonomiska miljö. Från Västra Nyland deltog sammanlagt 184 företag. Med syftet att fördjupa informationen från SME-barometern och skapa en klarare bild genomfördes en regional konjunkturenkät i december Omfattningen avgränsades till de fem kommuner som äger Novago Företagsutveckling Ab Hangö, Ingå, Lojo, Raseborg och Sjundeå. Enkäten sändes till företag med anställda. Enskilda näringsidkare lämnades huvudsakligen utanför enkäten. Företagen valdes ur en sammanställning av Novago Företagsutveckling Ab:s och Asiakastieto Oy:s kundregister. Företagen som deltog i enkäten valdes genom att beakta företagens antal och branscher i de olika kommunerna. Enkäten genomfördes på internet som en Digium-enkät. Till företagen sändes via e-post den en länk till enkäten. E-postmeddelandet riktades huvudsakligen till företagets chef enligt de uppgifter, som fanns i de ovan nämnda registren. Svaren kunde lämnas in till den En påminnelse om betydelsen med att svara sändes den En pekplatta lottades ut bland deltagarna. Konjunkturenkäten verkställdes av Novago Företagsutveckling Ab. Sakkunniga Jukka Ollila från Novago Företagsutveckling Ab stod för enkätens praktiska genomförande och sammanställningen av svaren. Enkäten sändes till sammanlagt 381 företagare. 16 e-postmeddelanden returnerades genast, huvudsakligen av den orsaken att meddelandet inte kunde levereras till mottagaren för att adressen var okänd, postlådan var full eller för att företagets brandmur hindrade meddelandet. Således var det 365 företagare/företag som nåddes av enkäten. 72 svar kom in och svarsprocenten var 19. Då mängden svar var liten, dras slutsatserna på basen av svaren med förbehåll. Deltagarnas bakgrundsinformation Företagen som deltog var huvudsakligen från Lojo, Raseborg och Hangö. Om Sjundeå och Ingå går det inte att dra slutsatser på grund av att deltarna var så få till antalet. 2

3 Som det tidigare konstaterats, så omfattade enkäten inte enskilda näringsidkare. Mer än hälften av deltagarna var företag med mindre än 10 anställda. Enligt personalmängd fördelades företagen på följande sätt: Enligt bransch är fördelningen som nedan. Fördelningen motsvarar i stort sett regionens näringsfördelning, då sysselsättande företag beaktas. Mer än hälften av företagen - 56 % - har underleveransarbeten. 18 % av företagen utför själv underleveransarbete och 38 % både utför själv och köper in utifrån. 3

4 Företagens omsättning följer i stort sett företagens storlek, vilket framgår ur följande diagram: Företagens konjunkturutsikter och bedömning av verksamhetsmiljön Företagarna blev ombedda att göra en uppskattning av sitt eget företags utvecklingsutsikter samt utvecklingen av omsättning och investeringar till och med slutet av juni Därtill blev företagen tillfrågade om personalåtgärder under den kommande halvårsperioden. I SME-företagsbarometern 1 uppskattade företagen i Västra Nyland (n=184) att deras utvecklingsutsikter till och med var bättre än för landet i helhet. Specificerat bedömde företagen att omsättningen, företagets lönsamhet liksom också personalmängden kommer att utvecklas positivt. Däremot uppskattades att investeringarna utvecklas negativt såväl i Västra Nyland som också i Nyland i övrigt. Det bör dock observeras, att området och företagen som deltog där inte var de samma som i den nu utförda enkäten, utan omfattade också Högfors och Vichtis. I SME-företagsbarometern gjorde företagen från Västra Nyland en mer negativ bedömning av kommunens näringspolitik samt av samarbetet mellan företag och kommun än företag i andra regioner. I den här enkäten önskade man utforska det här närmare och till och med få kommunvis information. Diagarammet på nästa sida visar, att 25 % av deltagarna uppskattade att utvecklingsutsikterna blir bättre efter år Nästan hälften bedömer att de håller sig på föregående års nivå och en tredjedel tror att situationen försämras. Vilka faktorer är det då som man tror att påverkar utvecklingen negativt? 24 företag uppskattade att utveckligsutsikterna försämras. Största orsaken till detta ansåg företagen vara att beställningarna och/eller försäljningen kommer att minska. Tillgång till finansiering, som har diskuterats mycket i offentligheten, såg de däremot inte som något betydande hinder för utveckling. 1 SME-företagsbarometern, hösten 2014, Företagarna i Filand, Finnvera Abp, arbets- och näringsministeriet 4

5 inverkar mycket inverkar något inverkar inte alls Sammanlagt (Värdering: 1) (Värdering: 2) (Värdering: 3) beställningar/försäljning minskar överlag (avg: 1,83) beställningar/försäljning minskar från huvudkunder i hemlandet (avg: 1,90) beställningar/försäljning minskar från huvudkunder utomlands (avg: 2,56) 100% 100% 100% tillgång till finansiering (avg: 2,54) 100% finansieringens pris (avg: 2,63) 100% brist på säkerhet/garantier (avg: 2,56) tillgång till yrkeskunnig arbetskraft (avg: 2,47) bristfälliga utrymmen för verksamhet (avg: 2,76) 100% 100% 100% bristfällig maskinpark (avg: 2,75) 100% (avg: 2,75) 100% Sammanlagt 15% 22% 63% 5

6 Också företagens bedömning av omsättningens utveckling är i linje med övriga utvecklingsutsikter. Som i SME-företagsbarometern så uppskattade också företagen i den här enkäten att investeringarnas utveckling blir svagare än den övriga utvecklingen i företaget. 38 % av de som svarat på enkäten uppgav, att företaget investerar antingen mindre eller betydligt mindre under den kommande halvårsperioden. Ungefär en lika stor andel tror att investeringarna håller sig på samma nivå som år 2014 och 25 % investerar mer än förra året. 6

7 Diagrammet ovan visar att investeringsplanerna varierar enligt bransch. Byggnadsbranschen planerar minst investeringar. Inom handeln planeras mest investeringar, där nästan hälften av de företag som svarat på enkäten planerar att investera inom det kommande halvåret. En del av variationen kan bero på att man i olika branscher på olika sätt uppfattar vad som menas med investeringar. Som följande fick företagen svara på frågan om de har permitterat och/eller sagt upp personal år

8 Två av tio företag hade permitterat och en fjärdedel hade sagt upp personal under det gägna året. Företagen frågades också om de planerar personalåtgärder innan slutet av juni En dryg tredjedel av de företag som svarat på enkäten uppgav att de planerade sådana åtgärder. De ombads att nämna högst två betydande åtgärder. Företagen planerar mest att satsa på utbildning för den nuvarande personalen och att anställa nya arbetare. En fjärdedel planerade permitteringar och det mest positiva är, att uppsägningarnas andel är mindre än 10 %. 8

9 Förutom utvecklingsutsikter handlade frågorna också om bedömning av verksamhetsmiljön. Enligt företagen motsvarar utbudet av utbildning på placeringsorten huvudsakligen företagens behov. De kritiska synpunkterna handlade närmast om att det inte finns branschspecifikt utbildningsutbud. Uppskattningarna var mer positiva än i SME-företagsbarometern, där de västnyländska företagen gjorde en mer negativ bedömning av utbildningsutbudet än företagen i det övriga Nyland. Liksom i SME-företagsbarometern ombads företagen också i den här enkäten ge en uppskattning av kommunens konkurrenskraft, näringspolitik samt samarbetet mellan företag och kommun. I SME-företagsbarometern gav deltagarna från Nyland en positiv bedömning av kommunens konkurrenskraft. Västra Nyland fick dock betydligt sämre värden än de övriga områdena i Nyland. De följande diagrammen visar att drygt hälften av företagen i den här konjunkturenkäten var nöjda med placeringsortens konkurrenskraft. En granskning enligt kommun visar att mest nöjda med placeringsorten är företagen i Lojo, dvs. sju av tio. I Hangö och Raseborg är majoriteten missnöjd, eftersom endast fyra av tio företag uppgav sig vara nöjda. 9

10 Som följande granskas hur företagen bedömer placeringsortens näringspolitik. I SME-företagsbarometern hösten 2014 gjorde företagen i Västra Nyland liksom också företagen i Östra Nyland en mycket negativ bedömning. Också i den här enkäten var största delen (62 %) av deltagarna missnöjda eller mycket missnöjda med placeringsortens näringspolitik. Nöjdast var företagarna i Hangö och Lojo, där fyra av tio var nöjda. I Raseborg var endast en fjärdedel av de som deltog nöjda. 10

11 Liksom för näringspoltiken gjorde de västnyländska deltagarna en mer negativ bedömning än andra områden också för samarbetet mellan företag och kommun i SME-företagsbarometern. Skillnaden jämfört med t.ex. grannarna i Kuuma-kommunerna var betydande. I den här enkäten var resultatet för kommunernas del positivare, hälften av deltagarna var nöjda och hälften missnöjda. Också indelat enligt kommunerna var fördelningen lika. Kommentarerna i de fria svaren var mycket olika. Mest kritik riktades mot myndigheternas arbete och den långsamma takten i beslutsfattningen. 11

12 Eftersom en stor del av de företag som valts att delta i enkäten hade varit kunder i Novago Företagsutveckling Ab:s rådgivningstjänster, ville man också få respons på hur kunderna hade upplevt tjänsten. Därtill frågades också om deltagarna hade använt den nationella nättjänsten FöretagsFinland.fi. Av de som svarat på enkäten hade största delen ( 63 % ) använt Novago Företagsutveckling Ab:s rådgivningstjänster och största delen var nöjda med den service de fått. Däremot var den nationella FöretagsFinland.fi fortfarande okänd för de företag som deltog, nio av tio hade aldrig använt deras tjänster. 12