Många av dessa butiker är svåra att komma in i med rullstol. Det är ibland även svårt att komma fram i butiken med en rullstol.

Transkript

1 Menyer och skyltar talar sällan ett tydligt språk, man vet inte vad exempelvis en kaka eller maträtt innehåller. Man måste ofta fråga, vilket gör att jag drar mig för att gå dit. Kvinna 32 år I specialbutikerna där jag bor är det svårt med rullstol, man får ringa efter hjälp. Det är lättare att åka till köpcentra, där det är bättre med tillgängligheten. Men en enkel resa är 7 mil eller 14 mil. På min ort kommer jag bara in riktigt på de stora livsmedelsbutikerna som är tre stycken. Man 55 år Man 23 år Många av dessa butiker är svåra att komma in i med rullstol. Det är ibland även svårt att komma fram i butiken med en rullstol. 100

2 Konsumentpolitik Fakta i korthet I en undersökning bland personer med funktionsnedsättning upplever sig var tredje person hindrad att handla på grund av bristande tillgänglighet i butiker. Nästan tre av fyra butikschefer har inte tagit del av information eller råd om hur tillgängligheten i butiken kan förbättras. I en undersökning bland personer med funktionsnedsättning är var tredje person missnöjd med tillgängligheten på restauranger, caféer och barer. 55 procent av personer med funktionsned sättning använder internet för att betala räkningar, beställa, boka eller handla något. För övriga är andelen 77 procent. Personer med funktionsned sättning åker i mindre utsträckning på semester än övrig befolkning. 45 procent har semestrat i minst en vecka under det senaste året jämfört med 64 procent bland övriga. 101

3 Inriktningsmål för konsumentpolitiken Målet för konsumentpolitiken är att konsumenterna ska ha makt och möjlighet att göra aktiva val. Regeringens insatser fokuseras på områdena konsumentstöd, tillgänglighet i handeln samt tillgänglighet och användbarhet genom standardisering. Sammanfattande analys Utöver de fördelar som finns i att handeln är tillgänglig för alla, är det först och främst en rättighet. Det fastställer artikel 9 i FN-konventionen som beskriver att alla som erbjuder tjänster och service för allmänheten ska tänka på tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Tillgänglighet och lika villkor i handeln gynnar alla. Med en uppskattad köpkraft på över 100 miljarder kronor finns det goda skäl för handeln att utveckla sitt tillgänglighetsarbete. Bristande tillgänglighet, både i butiker och i e-handeln, utgör hinder som minskar konsumtionen och begränsar individers delaktighet. För att inriktningsmålet om makt och möjlighet till självständiga val för personer med funktionsnedsättning ska kunna uppnås till 2016 behöver många hinder tas bort och utvecklingen ta fart. Statistiken visar att mycket behöver göras kring tillgänglighet, användbarhet och bemötande i handeln och att de brister som finns gör att många att avstår från konsumtion. Det finns en enorm utvecklingspotential i handeln och en stor del av utvecklingen kan ske genom enkla åtgärder. Det är lönsamt att se personer med funktionsnedsättning som de aktiva konsumenter de kan vara. Ett aktivt förbättringsarbete pågår på många håll för att öka tillgängligheten i handeln och möjliggöra för varje individ att göra aktiva val i sin konsumtion. Ett viktigt samband i utvecklingen är det mellan ökad kunskap och tillgänglighetsförbättrande åtgärder. Det visar att kunskapsspridning är ett effektivt medel för att driva på utvecklingen mot en handel som tillgodoser allas rättigheter. Lägesbeskrivning En tillgänglig handel gynnar alla Konsumentverket har i samarbete med branschorganisationen Svensk Handel genomfört en undersökning om butikschefers syn på tillgänglighetsfrågor. 85 procent av de tillfrågade cheferna ansåg att en butik med bra tillgänglighet är mer lönsam och 90 procent menade att det som underlättar för kunder med funktionsnedsättning även är bra för många andra kunder. 206 Med en uppskattad total köpkraft på drygt 100 miljarder kronor finns det goda 206 Konsumentverket (2012) Butikschefers syn på tillgänglighetsfrågor 102

4 skäl att uppmärksamma personer med funktionsnedsättning i handeln. 207 Många butiker går dock miste om kunder på grund av bristande tillgänglighet. I en undersökningspanel bland personer med funktionsnedsättning 208 väljer en tredjedel av den anledningen att avstå från att köpa en vara eller att gå till en annan butik. 209 Endast en av fyra butikschefer har tagit del av information eller råd om hur tillgängligheten i butiken kan förbättras. Avsaknaden av information kan göra att åtgärder för att öka tillgängligheten i butiker uteblir. Därför är informationsmaterialet Butik för alla som tagits fram av Konsumentverket och Svensk Handel ett välkommet tillskott. Materialet, som bland annat består av en webbutbildning, visar att det med små medel kan göras mycket för att öka tillgängligheten i butiker. 210 Bland butikschefer uppger nästan tre av fyra att de själva, eller med hjälp av någon anställd eller expert, genomfört en inspektion av tillgänglighetsbrister i sin butik. Hälften av cheferna har genomfört mindre åtgärder för att förbättra tillgängligheten som att möblera om, ha sittplatser eller ta bort trösklar. 14 procent har genomfört större åtgärder som att bygga om i lokalen eller att installera ramp eller hiss. Samtidigt anser var fjärde butikschef att det inte finns behov av att genomföra åtgärder i sin butik. 211 Upplevelsen av tillgänglighet inom handeln i panelen visar att det finns mycket som behöver göras. Var femte är missnöjd med tillgängligheten i livsmedelsbutiker och lika stor andel är missnöjd med tillgängligheten i butiker som säljer kläder, böcker, leksaker eller liknande. En tredjedel upplever att de hindras att handla på grund av bristande tillgänglighet i butiker och det är främst personer med rörelsenedsättning som hindras. Den vanligaste upplevda bristen i tillgänglighet är att det är svårt att ta sig fram i många butiker. 212 I de flesta fall är de hinder som personer upplever möjliga att åtgärda på ett enkelt sätt. Det kan handla om att ta bort trösklar, anpassa ljudnivån, göra skyltar och texter tydligare eller att undvika parfym och starka dofter. Under 2011 gjordes en undersökning kring läsbarheten på livsmedelsförpackningar som visade att många förpackningar hade liten och otydlig text vilket skapade hinder för många att avgöra innehållet i produkterna. 213 En uppföljning av rapporten som gjorts 2012 visar att många tillverkare tagit till sig av kritiken men att det fortfarande finns stora brister bland produkter som säljs i svensk handel. 214 Läsbarheten är speciellt viktig för allergiker som behöver veta innehållet i produkter för att undvika allergiska reaktioner. 207 Svensk handel och konsumentverket (2011) Butik för alla Se kapitlet Vilka har en funktionsnedsättning? Svensk handel och konsumentverket (2011) Butik för alla Konsumentverket (2012) Butikschefers syn på tillgänglighetsfrågor Svenska konsumenter och Konsumentföreningen Stockholm (2011) Större text, tack! 214 Svenska konsumenter och Konsumentföreningen Stockholm (2012) Större text, tack! Uppföljning av läsbarhet på förpackningar 103

5 En av fyra i panelen har upplevt sig diskriminerad när de besökt en butik och en av fem har upplevt sig diskriminerad när de besökt restauranger, caféer och barer. Att inte ha möjlighet att ta sig in i en butik eller restaurang, eller att få ett nedlåtande bemötande är en vanligt upplevd diskriminering som personer med funktionsnedsättning möter. 215 Rätten till icke-diskriminering är en grundläggande mänsklig rättighet och återfinns bland annat i artikel 5 i FN-konventionen. Många undviker restauranger, caféer och barer Var tredje person i panelen är missnöjd med tillgängligheten på restauranger, caféer och barer. Fyra av tio känner sig hindrade på grund av brister i tillgängligheten. Bland personer som besöker dessa platser och som upplever sig hindrade i den miljön uppmärksammar flest brister när det gäller hög ljudnivå, svårigheter att ta sig fram i lokaler samt svårlästa menyer och skyltar. Nästan hälften av dessa personer upplever hindren så pass stora att de väljer att gå till ett annat ställe. Gemensamt för de hinder som personer med funktionsnedsättning upplever i utelivet är att de är lätta att åtgärda. Då varannan person med funktionsnedsättning skulle vilja besöka restauranger, caféer och barer oftare än vad de gör idag finns det en stor kundgrupp för branschen att tillgå om dessa platser görs tillgängliga. 216 E-handeln en möjlighet som behöver utvecklas 55 procent av personer med funktionsnedsättning använder internet för att betala räkningar, beställa, boka eller handla något. Det är mindre vanligt än bland övriga, där andelen är 77 procent. Bland unga, år, finns det ingen skillnad i att använda internet i konsumtionssyfte. 217 För personer med funktionsnedsättning är de vanligaste anledningarna att undvika handel på internet att man hellre handlar på andra sätt, att webbplatser inte möter individens behov eller att man inte vet hur man gör. Bland personer med funktionsnedsättning som upplever stora hinder i vardagen är det vanligare att använda internet för handel än bland övriga personer med funktionsnedsättning. 218 Det visar att e-handeln används som ett alternativ för dem som möter mest hinder i butikshandeln. Behovet av tillgänglighet i fysiska butiker kvarstår dock och alla har rätten att ges möjlighet att handla både i fysiska butiker och på internet. En rapport från Konsumentverket visar att personer med funktionsnedsättning inte söker information om varor och tjänster på internet i samma utsträckning som övrig befolkning. Dessutom uppgav endast 54 procent av personer som Statistiska centralbyrån (2013) Undersökning om levnadsförhållanden Handisam (2013) Undersökningspanel enkät 1 it 104

6 har funktionsnedsättning eller långvariga hälsoproblem, att de visste hur e-handel fungerar till skillnad från 74 procent bland övriga. 219 För att alla konsumenter ska ha möjligheten att göra aktiva val i sin konsumtion behöver e-handeln utvecklas och tillgängliggöras för alla. God tillgång till kommersiell och offentlig service De flesta län prioriterar tillgänglighetsfrågor i sitt arbete både inom särskilda insatsområden som i mer generella åtgärder. Det visar en rapport från Tillväxtverket. Länen bedömer att tillgängligheten i livsmedelsbutiker generellt sett är god, samtidigt som det i de flesta län pågår ett aktivt förbättringsarbete. Områden som behöver utvecklas ytterligare är tillgängligheten vid kontanthantering som att ta ut pengar, betala räkningar och hemsändning av varor. 220 En utredning visar att förutsättningarna i handeln har förändrats. Ökad handel på internet och större informationsspridning kring produkter på webben ställer krav på att konsumentstödet gör utbudet synligt och tillgängligt för alla. I detta område behövs enligt utredningen en ambitionsökning. Utredningen föreslår därför att myndigheter och andra aktörer tillsammans kan tillgodose konsumentens informationsbehov genom en samlad webbaserad informationstjänst. 221 Banktjänster ska inte utestänga någon. En utvärdering, från 2011, visar att personer med funktionsnedsättning är en särskilt utsatt grupp när det gäller tillgång till betaltjänster. De drabbade är främst boende i glesbygden, landsbygden eller skärgården. 222 En rapport från Post- och telestyrelsen (PTS) visar att minskad manuell kontanthantering på banker kan skapa problem för många personer med funktionsnedsättning, då bankkort krävs för uttag av kontanter. Rapporten föreslår att tillgången till grundläggande betaltjänster bör utvecklas genom regionala stöd- och utvecklingsinsatser. 223 Sämre möjligheter till semester Bland personer med funktionsnedsättning är det mindre vanligt att åka på semesterresa än bland övrig befolkning. 45 procent har rest i minst en vecka under det senaste året jämfört med 64 procent bland övriga. Samtidigt har 47 procent tillgång till fritidshus eller husvagn, vilket är mindre vanligt än hos övrig befolkning där andelen är 58 procent. 224 En granskning visar att endast 22 av totalt 213 granskade turistbyråer har information riktad till personer med funktionsnedsättning på sina hemsidor Konsumentverket (2009) Att handla på internet 220 Tillväxtverket (2012) Mötesplatser, näringsliv och service Regionala serviceprogram Delredovisning 221 Statens offentliga utredningar (2012) Konsumenten i centrum 2012: Tillväxtanalys (2011) Tillgänglighet till kommersiell och offentlig service Post- och telestyrelsen (2012) Ett nytt sätt att arbeta regionalisering av insatser inom grundläggande betaltjänster 224 Statistiska centralbyrån (2013) Undersökning om levnadsförhållanden Humana (2013) Sveriges turistbyråer dåliga på att informera om tillgänglighet 105