Det är få program som teckentolkas, även om det blir bättre och bättre. Oftast är det barnprogram.

Transkript

1 Det är få program som teckentolkas, även om det blir bättre och bättre. Oftast är det barnprogram. Kvinna 27 år Textas det inte på tv så kan man ibland titta på surfplatta, till exempel SVT play. Då textas programmet där. Kvinna 38 år När man puffar för kommande program i korta reklamsnuttar så sägs vanligtvis inte när programmen kommer. Av det som sägs så misstänker jag att sändningstiderna visas i rutan. Man 51 år 80

2 Medier Fakta i korthet Andelen textade program på SVT har ökat till 71 procent jämfört med 59 procent år För 57 procent av de svarande i en undersökning bland personer med funktions ned sättning påverkar tillgänglighet valet av kanal. Under 2012 sände SVT totalt 143 timmar program på teckenspråk. Det är en nästintill oförändrad nivå sedan förra året. TV4 textar nu samtliga förinspelade program och textningen av direktsändningar ökar. 28 procent av de svarande i en undersökning bland personer med funktions nedsättning har märkt av positiva förändringar när det gäller tillgänglighet till tv. 81

3 Inriktningsmål för medieområdet Medietjänster och film ska i högre utsträckning utformas på ett sätt som gör dem tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Sammanfattande analys Att kunna ta del av medier, och den information som finns där, är en förutsättning för delaktighet på många sätt. Framförallt är det en förutsättning för att kunna utöva yttrandefrihet. Artikel 21 i FN-konventionen fastslår att alla ska kunna söka, ta emot och sprida uppgifter på lika villkor och genom alla former av kommunikation. I konventionen står också att staterna ska uppmuntra massmedierna att göra sina tjänster tillgängliga. Inriktningsmålet på området pekar också i den riktningen. Tillgängligheten ska öka. Tillgängligheten till tv-program via public service och TV4 blir bättre för varje år. Det är fler program som textas, teckenspråks- och syntolkas. Redan idag har fler personer tillgång till ett större medieutbud och fram till 2016 tyder mycket på att utvecklingen fortsätter i positiv riktning. Mycket av de förbättringar som görs inom området beror på att den tekniska utvecklingen går framåt. Exempelvis gör play-kanaler på kanalernas webbplatser det möjligt att visa tolkade program. Hårdare krav på tillgänglighet har också lett till förbättringar. Även om det går framåt i Sverige finns det andra länder som ligger långt före. I England textar BBC i stort sett allt som sänds. För att den positiva utvecklingen ska fortsätta i Sverige krävs att de tekniska möjligheterna tas tillvara. För många påverkar tillgängligheten valet av kanal. Detta borde göra att fler aktörer inom området ser vikten av att arbeta med tillgänglighet, något som är nödvändigt om utvecklingen ska fortsätta framåt och rättigheterna säkerställas. Lägesbeskrivning Nya möjligheter att ta del av medier Teknikutvecklingen har gett många personer med funktionsnedsättning större möjligheter. Exempelvis har play-kanalerna ökat möjligheten att ta del av teckenspråkstolkade tv-program. Idag finns mest kunskap om hur tillgängligheten ser ut inom tv-området. De som brukar kallas public serviceaktörerna, Sveriges television (SVT), Sveriges radio (SR) och Utbildningsradion (UR) har i uppdrag att arbeta med tillgänglighet. Sedan 2011 är det också flera aktörer som i sina sändningstillstånd ska verka för ökad tillgänglighet. Det handlar om 14 aktörer som har krav på tillgänglighet och TV4 som har särskilda krav. I återrapporteringen av arbetet med kraven till Myndigheten för radio och tv 82

4 framgår att det bara är två av aktörerna som har uppfyllt kraven. Resterande har antingen inte rapporterat eller inte kunnat leva upp till kraven. 155 För varje år textas fler program I en undersökningspanel bland personer med funktionsnedsättning 156 är det nästan hälften som använder sig av olika tillgänglighetstjänster. Textning av program på svenska är den vanligaste tjänsten. 157 Textning är nödvändigt för många personer med hörselnedsättning, samtidigt är det många utan en funktionsnedsättning som har nytta av textningen. Under 2012 ökade andelen textade program på SVT från 59 till 71 procent. SVT har i sin tillgänglighetsplan för åren satt målet till 80 procent. 92 procent av programmen som sändes mellan klockan och var textade. 158 UR textar alla nyproducerade program som sänds. 159 TV4 har under 2012 också ökat andelen textade program. Samtliga förinspelade program på svenska textas nu och textningen av direktsända program ökar. Utvecklingen inom textning går framåt och fler program textas. Men det finns fortfarande ett stort behov av utveckling av direkttextning. I panelen framgår att de flesta är nöjda med textningen. Samtidigt är 27 procent missnöjda med textningen. Det handlar om att det är svårt att hinna läsa texten, att direkttextningen är dåligt översatt eller att texten har dålig kontrast och inte går att se. Framförallt är det omfattningen av textade program som leder till missnöje, det vill säga att inte fler program textas. Detta gäller ofta andra kanaler än SVT och TV Webben ökar antalet program med teckenspråk Cirka personer i Sverige använder det svenska teckenspråket. För många av dem är teckenspråket deras förstaspråk. Svenskt teckenspråk ses ofta som det sjätte minoritetsspråket och ska ha samma ställning som minoritetsspråken. 161 Under 2012 sände SVT 143 timmar program på teckenspråk, av dessa var 69 timmar förstagångssändningar. UR sände ca 15 timmar varav samtliga riktades till barn och unga. Det har inte skett någon direkt ökning de senaste åren. I fråga om teckenspråkstolkade program har däremot möjligheterna ökat. Tv-kanalerna använder sina play-kanaler på webben för att sända teckenspråkstolkade program. UR och SVT har också en hel del teckenspråk 155 Myndigheten för radio och tv (2013) Redovisning av hur leverantörer av medietjänster tillgängliggjort tv-program på svenska för personer med funktionsnedsättning under perioden 1 juli juni Se kapitlet Vilka har en funktionsnedsättning? Sveriges Television (2013) Public service redovisning Utbildningsradion (2013) Public service redovisning Språkrådet (2013) Om svenskt teckenspråk 83

5 på sina webbplatser. Exempelvis har Nyhetstecken, som sänder nyheter på teckenspråk, sänt cirka nyhetsinslag enbart på webben. 162 TV4 har de senaste åren börjat med teckenspråkstolkning på webbplatsen. Under 2012 ökade antalet program som tolkades till mellan fyra och sju program i veckan. Utvecklingen går framåt även om den absoluta majoriteten av programmen inte teckenspråkstolkas. Precis som med textning är det SVT och TV4 som arbetar för att öka teckenspråkstolkningen. I panelen svarar de flesta, som har behov av teckentolkning att de är nöjda med tjänsten. Det största problemet är att det fortfarande är få program som teckenspråktolkas. 163 Flera viktiga tillgänglighetstjänster För många personer med nedsatt syn är syntolkning 164 den tjänst som gör det möjligt att ta del av ett program till fullo. De senaste åren har ett fåtal program börjat syntolkas på SVT och TV4. Urvalet på vad som syntolkas skiljer mellan kanalerna. SVT har främst valt att syntolka program som har en koppling till personer med funktionsnedsättning. 165 TV4 har istället valt att syntolka de mest populära programmen. De flesta som använder syntolkning i panelen är nöjda med tjänsten. Dock önskas att fler program tolkas. 166 Utvecklingen inom tjänsten går framåt, dock är det viktigt att fler program tolkas. Utöver syntolkade program finns tjänsten uppläst textremsa där textremsan läses upp simultant. Av de som använt tjänsten i panelen är ungefär hälften nöjda. Det stora problemet är tekniskt, då det krävs två digitalboxar. 167 För många personer med nedsatt hörsel är hörbarheten viktig. SVT och SR menar att det pågår ett kontinuerligt arbete för att förbättra hörbarheten i tv och radio. I panelen uppges att det finns en del problem med hörbarheten på tv. Ofta handlar det om att det är för mycket störande bakgrundsljud och att ljudnivåer varierar. 168 För tillgängliga filmer och bio se under kapitlet Kultur. Tillgänglighet påverkar valet av kanal För 57 procent av personerna i panelen påverkar tillgängligheten valet av kanal. Även om utvecklingen inom tillgänglighet går framåt är det många som inte märker av några större skillnader. 38 procent har inte märkt några förändringar och 162 SVT:s (2013) Public service redovisning 2012 och UR:s (2013) Public service redovisning Syntolkning innebär att innehållet som bara framgår av bilden tolkas i tal. Det här underlättar för personer med synnedsättning och personer som har vissa kognitiva svårigheter. 165 Sveriges Television (2013) Public service redovisning

6 28 procent har märkt förbättringar. Endast 5 procent har noterat försämringar. Det är främst inom textning som förbättringar har märkts av. 169 Personer med funktionsnedsättning i medier Medier är en stor källa till hur omgivningen uppfattas. Public serviceaktörerna beskriver att de arbetar för att personer med funktionsnedsättning ska finnas med i olika sorters program och intervjuas på lika villkor som andra. Vikten av att orättvisor mot personer med funktionsnedsättning tydliggörs, beskrivs också. SVT, SR och UR har under året sänt flera program med sådant innehåll. 170 Det finns många nyanser i hur personer med funktionsnedsättning porträtteras i medierna. Forskning visar att det är vanligt att funktionsnedsättningen i sig är i fokus och att personer framställs stereotypt, som exempelvis offer, hjälte eller kämpe. En annan förekommande vinkel är att det handlar om personer som är hjälplösa och som sällan får sin egen röst hörd. 171 I artikel 8 i FN-konventionen fastslås att massmedia ska uppmuntras att framställa personer med funktionsnedsättning på ett sätt som är förenligt med konventionens syfte. Vilket handlar om att det är av största vikt att personer med funktionsnedsättning finns med i flera sammanhang och framställs på andra sätt än bara i situationer som handlar om deras funktionsnedsättning. Tidningar För många, framförallt personer med nedsatt syn och lässvårigheter, behöver tillgängliga former av tidningar finnas. Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) har ett övergripande ansvar för detta. MTM arbetar för att utveckla och se till att tidningar är tillgängliga. Idag finns taltidningar som täcker nästan hela landet och mer än hälften av landets alla dagstidningar ges ut som taltidning. Framöver kommer tillgängligheten och tillgången att handla om smarta telefoner och surfplattor. Exempelvis pågår ett projekt som heter Taltidningen 2.0, som drivs av MTM tillsammans med Post- och telestyrelsen sidor är en nyhetstidning på lättläst svenska som ges ut av Centrum för lättläst. Den ges ut i exemplar en gång i veckan SVT (2013) Public service redovisning 2012, UR (2013) Public service redovisning 2012, SR (2013) Public service redovisning Ghersetti, M. (2007) Bilden av funktionshinder en studie av nyheter i Sveriges television, Stridh K. (2006) Berättelsens kraft 172 Talboks- och punktskriftsbiblioteket (2013) Årsredovisning Centrum för lättläst (2013) 85