Att främja tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning en förutsättning för mediestöd

Transkript

1 1/ Dnr 18/03415 Att främja tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning en förutsättning för mediestöd Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) arbetar för närvarande med att förbereda införandet av ett nytt mediestöd. Ni ges tillfälle att lämna synpunkter på förslagen till utformning av ett tröskelkrav på främjande av tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning, som villkor för det nya mediestödet. Sammanfattningsvis rör det frågor om: 1. främjandekravets innebörd, 2. förslag till krav på redovisning av tillgänglighetsarbetet (vid ansökan om stöd och vid uppföljningen av hur stödet har använts), samt 3. beaktande av aktörernas storlek och förutsättningar vid bedömning av om kravet är uppfyllt. Synpunkter lämnas senast den 19 oktober Bakgrund och utgångspunkter Regeringen har lämnat propositionen Journalistik i hela landet (prop. 2017/18:154) 1 till riksdagen. Riksdagen har beslutat i enlighet med propositionen. Propositionen innehåller bl.a. förslag till två nya former av teknikneutrala mediestöd. Det handlar om dels ett utvidgat innovations- och utvecklingsstöd, dels ett stöd för lokal journalistik i områden som saknar eller har svag journalistisk bevakning. Dessa stöd kommer kunna sökas av alla typer av allmänna nyhetsmedier, exempelvis webbaserade medier, tidningar, radio och tv. Såväl betal- som gratismedier kan söka de nya stöden. Innehållet kan bestå av t.ex. text, ljud, bild och rörlig bild. Regeringens proposition Journalistik i hela landet De två nya stödformerna kommer, till skillnad från det befintliga presstödet, att förenas med ett tröskelkrav på att främja tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Av propositionen framgår bl.a. följande om det nya tröskelkravet. Kravet får inte vara så högt ställt att det innebär en alltför stor ekonomisk belastning för medieaktörerna, särskilt mindre aktörer. Med utgångspunkten att kravet på tillgänglighet ska gälla endast i förhållande till de nya stödformerna är det enligt regeringens uppfattning rimligt att kravet utformas som ett främjandekrav för att 1 Se Myndigheten för press, radio och tv Tel: Fax: Box 33, Stockholm-Globen registrator@mprt.se Besöksadress: Arenavägen 55, plan 7

2 2/5 skapa incitament för att öka tillgängligheten, snarare än som ett uttryckligt krav på att tillgängliggörande ska ske på visst sätt. Ett alltför högt ställt tröskelkrav om tillgänglighet kan riskera att minska antalet medieaktörer som kan komma ifråga för de nya stödformerna, vilket skulle riskera att motverka syftet med de nya stödformerna att främja allmänhetens tillgång till oberoende nyhetsförmedling i hela landet. Främjandekravet bör beakta de tekniskt skilda förutsättningarna vad gäller tillgänglighet för nyhetsmedier med olika innehållsform på olika plattformar. Kravet bör beakta den tekniska utvecklingen och en utgångspunkt bör vara att universell utformning eftersträvas så långt möjligt, dvs. utformning för att i största möjliga utsträckning kunna användas av alla utan behov av anpassning eller specialutformning. Kravet bör ge de stödberättigade nyhetsmedierna incitament att utnyttja ny teknik för tillgänglighet, så att innehållet i ökad utsträckning blir tillgängligt för personer med funktionsnedsättning. Vidare bör ett krav på främjande av tillgänglighet utformas så att det tar individuell hänsyn till stödsökandes förutsättningar, inklusive ekonomiska aspekter och aktörernas storlek. Den sökande bör redogöra för sitt tillgänglighetsarbete, vilket behöver följas upp av nämnden. Detaljer i utformningen av det grundläggande främjandekravet kommer att utarbetas i form av föreskrifter av MPRT. Ansökningar om stöd enligt de nya stödformerna kommer att prövas av mediestödsnämnden (nuvarande presstödsnämnden byter namn till mediestödsnämnden) vid MPRT. Utöver ovanstående utgångspunkter för det grundläggande främjandekravet (vilket alltså behöver uppfyllas av sökanden för att kunna kvalificera för någon av de två nya stödformerna) framgår vidare bl.a. följande av propositionen, när det gäller det nya innovations- och utvecklingsstödet. Det nya innovations- och utvecklingsstödet kommer, i likhet med dagens utvecklingsstöd, kunna ges för att exempelvis utveckla nyhetsmediers appar, webbplatser eller betallösningar, eller kompetensutveckla redaktionell personal. Även vissa insatser för tillgängliggörande bör kunna rymmas inom det nya innovations- och utvecklingsstödet. Stödet bör kunna täcka en högre andel av kostnaderna för insatser med särskild betydelse för personer med funktionsnedsättning, vilket ger ytterligare incitament för ökad tillgänglighet. Ytterligare utgångspunkter som MPRT vill lyfta fram Det är av stor betydelse att mediestödet utgår ifrån att alla innehålls- och spridningsformer och kombinationer av dem i princip ska kunna komma ifråga för stöd. Förutsättningarna för medierna att tillgängliggöra sitt innehåll eller delar av innehållet ser olika ut beroende på vilken slags innehålls- och spridningsform som är i fråga. De flesta nyhetsmedier inklusive papperstidningar publicerar idag (även) digitalt, t.ex. på webbplatser och appar. Digitaliseringen kan öka tillgängligheten till allmänna nyhetsmedier för personer med funktionsnedsättning. Digitala lösningar är dock inte tillgängliga per automatik. För att göra dem mer tillgängliga för personer med funktionsnedsättning är det väsentligt att inventera och utvärdera tillgängligheten utifrån tekniska standarder och utformade råd för tillgänglighet, för att identifiera var det finns brister och kunna följa gällande standard för digital publicering. Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) är internationellt etablerade rekommendationer för tillgängligt innehåll på webben. Standarden är framtagen av

3 3/5 standardiseringsorganet World Wide Web Consortium (W3C) och sammanställer kunskaper från ett stort antal användare och experter. WCAG bygger på fyra övergripande principer för tillgänglighet: möjlig att uppfatta, hanterbar, begriplig och robust. I propositionen om genomförande av webbtillgänglighetsdirektivet 2 beskrivs principerna såhär. Enligt den första principen ska en webbplats vara möjlig att uppfatta, vilket innebär att information och komponenter i ett användargränssnitt ska presenteras för användare på ett sätt som de kan uppfatta; en text ska t.ex. kunna konverteras till stor stil, punktskrift eller tal. Enligt den andra principen ska komponenterna i ett användargränssnitt vara hanterbara. Detta innebär bl.a. att det ska gå att navigera på en webbplats enbart med hjälp av ett tangentbord. Enligt den tredje principen måste information om och hantering av användargränssnitt vara begriplig. Detta uppnås t.ex. genom att det finns inmatningsstöd som hjälper användare att undvika eller rätta till misstag. Enligt den fjärde och sista principen måste en webbplats innehåll vara robust nog för att kunna tolkas på ett pålitligt sätt av ett brett spektrum av olika användarprogram, inklusive hjälpmedel. Inordnat under principerna finns riktlinjer som representerar grundläggande mål för att göra innehåll mer tillgängligt. Till varje riktlinje finns därtill mätbara framgångskriterier. Det finns tre nivåer för hur väl en webbplats tillgodoser tillgänglighetskraven i WCAG: nivå A, AA och AAA. 3 När det gäller tillgängliggörande av rörlig bild och ljud är textning, teckenspråkstolkning, syntolkning och uppläst text etablerade tillgänglighetstekniker. Dessa tekniker bygger fortfarande i stor utsträckning på manuella åtgärder, vilket är resurskrävande. Utvecklingen av tjänster för automatisk textning kan komma att medföra att talad information kommer kunna textas i allt större utsträckning i framtiden. Möjligheterna att tillgängliggöra ljud som förmedlas utan rörlig bild (t.ex. radio och podcasts) genom tillgänglighetstekniker är idag begränsade och handlar främst om att erbjuda textalternativ. God hörbarhet är dock av stor betydelse för tillgängligheten till ljudinnehåll. När det gäller tillgängliggörande av dagstidningar i pappersformat kan dagstidningar som uppfyller definitionen ansöka om att bli taltidning genom Myndigheten för tillgängliga mediers försorg. Teknikutvecklingen går snabbt och utbud och konsumtionsmönster på mediemarknaden förändras fort. Nyckeln till hög tillgänglighet ligger i att göra en bra användarupplevelse för alla. MPRT anser det särskilt angeläget att tillgänglighetsaspekter beaktas vid utveckling av nya digitala lösningar. Det är enklast att göra rätt och skapa tillgängliga lösningar som kan användas av alla i största möjliga utsträckning utan behov av anpassning eller specialutformning från början. Till stöd för sådant utvecklingsarbete finns internationell standard som beskrivits ovan. Förslag till närmare utformning av främjandekravet MPRT bedömer preliminärt mot ovanstående bakgrund och utgångspunkter att ett främjandekrav som villkor för de nya stödformerna bör utformas enligt nedan. MPRT avser att utvärdera effekten av främjandekravet längre fram och exempelvis följa upp i vilken utsträckning utformningen av kravet leder till ökad tillgänglighet. 2 Prop. 2017/18:299 s. 14 f. 3 En förenklad presentation av standarden finns på

4 4/5 Sammanfattning av MPRT:s förslag: För att kunna kvalificera för något av de nya stöden ska det allmänna nyhetsmediet arbeta för och understödja att tillgängligheten till det redaktionella innehållet för personer med funktionsnedsättning förbättras. Det allmänna nyhetsmediet ska särskilt verka för ökad tillgänglighet till det redaktionella innehållet för personer med funktionsnedsättning utifrån gällande standard för digital publicering. Sökanden ska redogöra för sitt tillgänglighetsarbete i ansökan om stöd. Aktörernas storlek och förutsättningar beaktas vid bedömningen av om främjandekravet är uppfyllt. I samband med redovisningen av hur stödet har använts ska sökanden även redogöra för hur tillgänglighetsarbetet har bedrivits under stödperioden och vilket utfall arbetet har haft. En sådan redovisning ska vara en förutsättning för att kunna kvalificera för en ny stödomgång. Främjandekravets innebörd Med ordet främja avses att det allmänna nyhetsmediet, för att kunna kvalificera för något av de nya stöden, ska arbeta för och understödja att tillgängligheten till det redaktionella innehållet för personer med funktionsnedsättning förbättras. Det allmänna nyhetsmediet ska särskilt verka för ökad tillgänglighet till det redaktionella innehållet för personer med funktionsnedsättning utifrån gällande standard för digital publicering. MPRT bedömer att några mer detaljerade krav inte bör ställas upp för närvarande. Det allmänna nyhetsmediet får beskriva på vilket sätt och i vilken omfattning tillgängliggörandet av det redaktionella innehållet sker och ska ske. Eftersom ett villkor för de nya stödformerna är att tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning ska främjas behöver det allmänna nyhetsmediet beskriva sitt arbete med detta i ansökan om stöd. Avsikten är att tillgängligheten till det redaktionella innehållet successivt ska öka. Sökanden ska redogöra för sitt tillgänglighetsarbete i ansökan om stöd Den sökande ska till sin ansökan bifoga en plan för tillgänglighetsarbetet (handlingsplan för tillgänglighet). Handlingsplanen ska innehålla dels en nulägesanalys (kartläggning) där sökanden beskriver hur det allmänna nyhetsmediet främjar tillgängligheten till det redaktionella innehållet för personer med funktionsnedsättning vid tidpunkten för ansökan (dvs. vilka åtgärder som redan har vidtagits), dels en plan för tillgänglighetsarbetet framåt. Sökanden bör också ange vilken funktion inom organisationen som har övergripande ansvar för det allmänna nyhetsmediets tillgänglighetsarbete (t.ex. ansvar för att öka kompetensen inom hela organisationen om hur tillgängligheten till innehållet kan förbättras för personer med funktionsnedsättning) och beskriva hur användarna kan ge återkoppling till det allmänna nyhetsmediet kring bristande tillgänglighet.

5 5/5 Sökanden bör också ange om kontakter har tagits med representanter för användargrupperna, eller om sådana kontakter planeras att tas under stödperioden, för att säkerställa att tillgänglighetsarbetet bedrivs på ett ändamålsenligt sätt. Stödet kan villkoras av att sökanden följer sin egen handlingsplan. Aktörernas storlek och förutsättningar beaktas vid bedömningen av om främjandekravet är uppfyllt Nämnden kommer att bedöma om en sökande uppfyller det grundläggande främjandekravet för de båda nya stödformerna utifrån vad sökanden beskriver i sin ansökan om hur tillgängligheten till det redaktionella innehållet främjas vid tidpunkten för ansökan, samt med beaktande av vad sökanden uppger i sin handlingsplan för tillgänglighet om hur tillgängligheten till innehållet ska öka. Vid bedömningen av om kravet är uppfyllt för en sökande ska det allmänna nyhetsmediets storlek och ekonomiska förutsättningar beaktas. Kraven är lägre för allmänna nyhetsmedier som har ett fåtal anställda och en begränsad verksamhet. De bör kunna uppfylla främjandekravet genom att visa att de om än i begränsad omfattning arbetar för och understödjer att tillgängligheten till det redaktionella innehållet för personer med funktionsnedsättning förbättras. Det är upp till sökanden att visa om den har ett fåtal anställda och en begränsad verksamhet. Större och mer resursstarka aktörer kommer att behöva bedriva och planera för ett mer ambitiöst främjande för att uppfylla kravet. För samtliga sökande gäller att nämnden dessutom ska beakta de tekniskt skilda förutsättningarna vad gäller tillgänglighet för nyhetsmedier med olika innehållsform på olika plattformar. Uppföljning av tillgänglighetsarbetet I samband med redovisningen av hur stödet har använts ska sökanden även redogöra för hur tillgänglighetsarbetet har bedrivits under stödperioden och vilket utfall arbetet har haft, särskilt i relation till sökandens handlingsplan för tillgänglighet enligt ansökan. I likhet med vad som gäller för dagens stödformer kommer nämnden att kunna besluta att kräva tillbaka hela eller delar av stödet, t.ex. om sökanden har lämnat oriktiga uppgifter eller om den som har mottagit innovations- eller utvecklingsstöd inte har genomfört det som den åtagit sig att göra. Den som har beviljats stöd enligt någon av de nya stödformerna ska, för att kunna kvalificera för sådant stöd på nytt, ha lämnat in en redovisning av hur tillgänglighetsarbetet har bedrivits. Synpunkter senast den 19 oktober 2018 Mejla era synpunkter till nyttmediestod@mprt.se senast den 19 oktober Om ni har frågor är ni välkomna att ringa Jessica Durehed på telefon eller Pia Hasselrot på telefon Detta dokument har skickats till berörda intressenter enligt bilaga, samt även publicerats på myndighetens webbplats