Eftersom jag är gravt hörselskadad och inte har stor möjlighet att använda telefon på ett betryggande sätt är it ett fantastiskt hjälpmedel.

Transkript

1 Eftersom jag är gravt hörselskadad och inte har stor möjlighet att använda telefon på ett betryggande sätt är it ett fantastiskt hjälpmedel. Man 29 år På grund av min sjukdom har min sociala värld minskat betydligt. Via datorn kan jag hålla kontakt med vänner, få information om min sjukdom, hålla kontakt med andra med samma sjukdom, läsa nyheter via e-tidning, med mera. Mitt liv skulle te sig mycket fattigt utan de möjligheter som it-tekniken ger. Kvinna 37 år Man 39 år De flesta webbsidor är mycket krångliga att använda för gravt synskadade, lätt att göra fel av misstag. Det behövs en officiell standard på hur webbsidor skall utföras för att de skall bli så användarvänliga som möjligt, då skulle flera kunna och våga använda dem. 68

2 It-politik Fakta i korthet I åldern år är det 89 procent av personer med funktions ned sättning som har tillgång till dator, jämfört med 96 procent av övrig befolkning. 85 procent av personer med funktions ned sättning, som är 16 år och uppåt, använder ofta internet på fritiden. Motsvarande siffra bland övrig befolkning är 94 procent. Bland unga, i åldern år, är det ingen skillnad i varken tillgång till dator eller internetanvändande mellan unga med funktions nedsättning och övriga. En stor andel, 87 procent i en undersökning bland personer med funktions nedsättning, anser att it-utvecklingen har underlättat deras vardag. 5 procent anser att utvecklingen försvårat vardagen. På 66 procent av kommunernas webbplatser finns det inbyggd talsyntes som gör det möjligt att lyssna på informationen. 69

3 Inriktningsmål för it-politiken Tillgängligheten och användbarheten till offentliga webbgränssnitt ska öka. Kunskapen och beställarkompetensen kring tillgänglighet och användbarhet ska stärkas i anslutning till offentliga upphandlingar av e-tjänster. Sammanfattande analys Artikel 9 i FN-konventionen slår fast att personer med funktionsnedsättning ska ha tillgång till informations- och kommunikationsteknik på lika villkor. Det handlar exempelvis om hårdvara som datorer, smarta telefoner och biljettautomater. Men det handlar också om mjukvara som exempelvis webbplatser och appar. Artikel 2 är också viktig. Där definieras det universellt utformade vilket innebär att produkter och tjänster utformas så att så många som möjligt kan använda dem utan specialanpassning. Användningen av datorer och internet ökar varje år. Utvecklingen av det som kallas digitala lösningar går fort och ger många personer nya möjligheter. Många personer med funktionsnedsättning upplever att vardagen har blivit lättare tack vare it-utvecklingen. Samtidigt är användningen av it något lägre bland personer med funktionsnedsättning jämfört med övrig befolkning. Det finns också personer med funktionsnedsättning som har fått en försvårad vardag på grund av it-utvecklingen. Tillgång till datorer och internet, för lite kunskap och otillgängliga digitala lösningar blir nya hinder. I stort är it ett område där personer med funktionsnedsättning har hög delaktighet jämfört med många andra områden. Det finns också stora möjligheter att det kan bli ännu bättre i och med den snabba utvecklingen. Det pågår stora satsningar för att alla ska kunna ta tillvara på de möjligheter som it ger, både på nationell och internationell nivå. Målen för området är ambitiösa. I den digitala agendan som ska styra it-politiken fastslås att alla som vill ska kunna använda de möjligheter som digitaliseringen erbjuder. Eftersom utvecklingen går fort behöver också aktörerna intensifiera sitt arbete om nyttan av tekniken ska kunna användas av alla. Det gäller att säkerställa att ingen lämnas utanför och blir exkluderad, oavsett ålder, kön eller funktionsförmåga. 70

4 Lägesbeskrivning Användningen av it ökar ständigt Antalet personer som använder datorer och internet har de senaste åren ökat rejält både bland personer med funktionsnedsättning och övriga. Det finns flera orsaker till varför en person inte använder it eller digitala lösningar. En sådan är tillgänglighetsaspekten. Den innebär att de tjänster som finns är utformade så de är användbara för alla. Exempelvis kan det vara svårt att använda en webbplats med hjälpmedlet skärmläsare på de webbplatser som inte är tillgängligt utformade. Samtidigt underlättar en tillgänglig webbplats även för användare som inte använder hjälpmedel. De flesta har dator Användandet av datorer är högt bland unga och lägre bland äldre i befolkningen. Samma mönster finns bland personer med funktionsnedsättning. I åldern år finns det inga skillnader mellan de som har funktionsnedsättning och övriga. 97 procent av de unga med funktionsnedsättning har tillgång till dator jämfört med 98 procent bland övriga. Med åldern ökar skillnaderna mellan personer med funktionsnedsättning och övrig befolkning. Bland de mellan år har 90 procent av de med funktionsnedsättning tillgång till dator, jämfört med 96 procent bland övriga. Skillnaderna är störst bland de som är över 65 år. Där har 50 procent av personer med funktionsnedsättning dator, jämfört med 66 procent bland övrig befolkning. 133 För många med funktionsnedsättning krävs inte bara en dator, utan även fungerande hjälpmedel. 44 procent av svarande i en undersökningspanel bland personer med funktionsnedsättning använder hjälpmedel. 134 Hjälpmedlen kan till exempel vara talsynteser, punktskriftsdisplayer, skärmläsare och förstoringsprogram. För att hjälpmedlen ska underlätta är det viktigt att exempelvis webbplatser är utformade så att de stödjer hjälpmedlen. Det kan också vara problematiskt om användaren inte har tillräcklig kunskap om sitt hjälpmedel. Internet används till mycket Liknande mönster som kring tillgång till datorer finns i fråga om användning av internet. Bland unga finns inga skillnader mellan de med funktionsnedsättning och övriga. Bland de mellan år ökar skillnaderna, 66 procent bland de med funktionsnedsättning använder internet ofta, jämfört med 79 procent bland övriga. Det är främst personer med nedsatt syn eller nedsatt rörelseförmåga som använder internet i mindre utsträckning Statistiska centralbyrån (2013) Undersökning om levnadsförhållanden Handisam (2013) Undersökningspanel enkät 1 it 135 Statistiska centralbyrån (2013) Undersökning om levnadsförhållanden 71

5 I panelen framgår det att bland personer med funktionsnedsättning varierar det vad man utför på nätet. Det vanligaste är att ta del av sociala medier och nyheter. Nio av tio använder internet för dessa tjänster. Det är också vanligt att utföra bankärenden på nätet. Åtta av tio gör det. Sju av tio deklarerar på internet och samma andel brukar köpa biljetter på nätet. För kontakt med kommunen eller myndigheter är det drygt sju av tio som använder internet. Mer än hälften söker jobb eller utbildningar via nätet. Se tabell 6. Tabell 6. Personer i panelen som utför olika tjänster på internet i procent Tjänst/aktivitet Ja Nej Ej aktuellt Deklarera Bankärenden Kontakt med kommun Kontakt med myndigheter Söka jobb eller utbildningar Socialt Ta del av nyheter Köpa biljetter Trots att många använder internet för att hitta information och utföra tjänster är det mellan 10 och 30 procent som inte använder internet för att uträtta dessa saker. 136 Webbplatser måste vara tillgängliga Även om många med funktionsnedsättning använder internet är det mer krävande för många när webbplatser inte är tillgängliga. För att så många som möjligt ska kunna använda webbplatser är det viktigt att de byggs rätt från början. Det finns riktlinjer för tillgängliga webbplatser. De kallas WCAG 2.0 och innehåller kriterier för en tillgänglig webbplats. WCAG 2.0 ingår också i E-delegationens riktlinjer för webb procent av myndigheterna i Sverige anger att de följer WCAG procent av myndigheterna har också utvärderat webbplatsen med användare som har funktionsnedsättning. 138 Av Sveriges kommuner finns möjligheten att lyssna på information på 66 procent av webbplatserna. 9 procent har information på teckenspråk och 33 procent på lättläst svenska Handisam (2013) Undersökningspanel enkät 1 it 137 E-delegationen (2013) Webbriktlinjer 138 Handisam (2012) Så tillgänglig är staten 139 Sveriges Kommuner och Landsting (2013) Information till alla?

6 It både river och skapar hinder För de allra flesta med funktionsnedsättning har it-utvecklingen varit positiv. 87 procent av de svarande i panelen anser att den har underlättat deras vardag. Digitala lösningar gör det möjligt för många med funktionsnedsättning att överbrygga hinder som finns i samhället. Några exempel på detta är att de som inte kan vistas i starka dofter nu kan utföra ärenden hemifrån. Personer som på grund av nedsatt hörsel inte kan kontakta myndigheter via telefon kan nu göra det över internet. En smart telefon kan underlätta så pass mycket att den ersätter flera hjälpmedel. Samtidigt är det 5 procent som fått en försvårad vardag av it-utvecklingen. Ju fler tjänster som utförs digitalt desto större blir dessa personers utanförskap. Det finns samtidigt fortfarande många digitala lösningar som inte är tillgängliga och användbara för alla. Om arbetet med att göra digitala lösningar tillgängliga intensifieras kommer delaktigheten för personer med funktionsnedsättning att öka inom it-området. Det gäller att tillgänglighet finns med från början när en produkt eller tjänst skapas. Fortsatt utveckling pågår Det finns många strategier och planer för hur alla ska kunna ta del av it. I Sverige finns en digital agenda som ska leda arbetet. Även på EU-nivå finns en digital agenda. En insats, i anslutning till detta, är ett förslag om direktiv kring vissa offentliga myndigheters webbplatser. Detta handlar om att lagstifta så att de webbplatser och tjänster som kan ses som viktigast ska vara tillgängliga enligt WCAG 2.0. Det handlar exempelvis om att kunna deklarera, boka läkartid eller söka högskola. En aktör som driver på utvecklingen inom området, för att it ska vara tillgängligt och användbart, är Post- och telestyrelsen (PTS). Exempelvis genomför PTS innovationstävlingar för smarta lösningar inom it som underlättar för personer med funktionsnedsättning. PTS arbetar också med E-delegationen genom att sprida webbriktlinjerna till privata aktörer, där WCAG 2.0 ingår. 140 PTS deltar också i många av de standardiseringsarbeten som pågår. Standardisering är ett verktyg för att se till att it utvecklas tillgängligt och användbart från början. Att ställa tillgänglighetskrav vid upphandling är ett viktigt verktyg för att alla ska kunna ta del av varor och tjänster. Det gäller inte minst för it-området. Kammarkollegiet arbetar inom ramen för sitt uppdrag i funktionshinderspolitiken med upphandlingar inom it-området. 141 De har också aviserats om uppdraget att ta fram en vägledning för att upphandla och avropa användbart och tillgängligt för alla oavsett funktionsförmåga. Uppdraget har inte getts än och det skulle kunna driva på utvecklingen mot bättre tillgänglighet och användbarhet. 140 Post- och telestyrelsen (2013) På väg mot användbar IKT uppföljning av PTS funktionshinderspolitiska delmål Kammarkollegiet (2013) Rapport om Kammarkollegiets arbete med delmål för funktionshinderspolitiken 73