MINNESANTECKNINGAR Datum Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson

Transkript

1 MINNESANTECKNINGAR Datum Dnr (7) Minnesanteckningar från informationsmötet i Othem bygdegård angående undersökningen i riksintresseområdet Filehajdar, Hejnum hällar och Kallgatburg inför utpekanden av nya Natura 2000-områden Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson Deltagare: 47 personer varav 10 kvinnor och 37 män. 9 av deltagarna var markägare. Nedan redovisas de frågor och synpunkter som uppkom på mötet och de svar som gavs från länsstyrelsen: Hur stor andel nationellt av alla Natura 2000-områden i Sverige finns på Gotland? Svar: Länsstyreslen hade inget svar på frågan under mötet, utan ber att få återkomma. Vilka naturtyper har Gotland ett särskilt ansvar för, av de som hittats i riksintresseområdet? Svar: Vi har ett nationellt (och ibland även internationellt) ansvar för följande naturtyper i riksintresseområdet; basiska berghällar (6110), kalkgräsmarker (6210), alvar (6280), agkärr (7210), rikkärr (7230, i södra Sverige), karsthällmarker (8240) och trädklädd betesmark (9070, skogsbete). Information om några av dessa naturtyper finns på länsstyrelsens hemsida och information om alla naturtyperna finns på Naturvårdsverkets hemsida. Har Gotland ett europeiskt ansvar för väddnätfjärilen, så som vi har för nipsippa (där 70 % av nipsipporna i EU finns på Gotland)? POSTADRESS VISBY BESÖKSADRESS Visborgsallén 4 TELEFON E-POST gotland@lansstyrelsen.se WEBBPLATS

2 2 Svar: Gotland har inget utpräglat europeiskt ansvar för väddnätfjärilen, då den finns spridd runt om i Europa och även på flera lokaler i Sverige. Dock har väddnätfjärilen de senaste 30 åren minskat i snabb takt i hela Västeuropa och så även i Sverige och på Gotland. Alla länder inom EU har därför ett stort ansvar att bevara fjärilen, då den anses ha en ogynnsam och försämrande bevarandestatus. Kommer det bli ett enda stort Natura 2000-område i riksintresseområdet? Svar: Det finns inga förslag till områden framtagna, så det är svårt att svara på. Det som går att utläsa ur resultatet redan nu är att hela riksintresseområdet inte kommer att vara aktuellt för nätverket Natura I arbetet med att ta fram förslag till områden så kommer länsstyrelsen jobba för att så lite mark som möjligt med låga naturvärden ska komma med, då Natura områdena ska representera de mest värdefulla områdena för arter och naturtyper som landet har att erbjuda. Varför jobbar vi med det här över huvud taget efter Åsa Romsons uttalande om att det inte behövs fler stora Natura 2000-områden på Gotland? Det är ett slöseri med skattepengar. Svar: Vi har fått det här uppdraget av Naturvårdsverket, samt medel för att genomföra det. Vi har inte fått något besked, från vare sig Naturvårdsverket eller Regeringen, att vi ska avbryta uppdraget. Därför fortsätter vi att arbeta med det tills ett sådant besked kommer. Uppdraget har hittills lett till ett mycket gott naturvärdesunderlag i riksintresseområdet som kan användas av alla markägare och intressenter. Markägarrätten bör tas hänsyn till i uppdraget. Svar: Markägarrätten finns kvar i ett Natura 2000-område, precis som den gör i områden som klassas som riksintressen, nyckelbiotoper eller liknande. Skulle markägaren i framtiden bli hindrad i en pågående markanvändning så har markägaren rätt till ersättning. Vad innebär förankring? Vad händer om t.ex. en markägare inte vill ha Natura 2000-på sin mark? Svar: En fullgod förankring i det här uppdraget innebär att markägaren ska ha blivit informerad om Natura 2000-förslaget och hur det kan påverka markanvändningen på den berörda fastigheten, samt ha fått rimlig tid att yttra sig över förslaget. Med rimlig tid räknas normalt 30 dagar, men i det här uppdraget kommer markägare få minst 6 veckor på sig att yttra sig.

3 3 En positiv markägarförankring innebär att markägaren ställer sig positiv till förslaget. En negativ markägarförankring innebär att markägaren ställer sig negativ till förslaget. Det står uttryckligen i både Naturvårdsverkets riktlinjer och i art- och habitatdirektivet att det endast är vetenskapliga kriterier som ska gälla när gränser dras och områden pekas ut till nätverket Natura Men det står också i Naturvårdsverkets riktlinjer att det är viktigt med en positiv markägarförankring för nationellt identifierade brister, som detta uppdrag handlar om. Naturvårdsverkets vägledning från den 16 december 2014 säger följande: Utgångspunkt för avgränsning ska vara vetenskapliga kriterier MEN för nationellt identifierade brister kan negativt förankrade områden eventuellt prioriteras lägre. Med erfarenhet av regeringsuppdraget förra året och den vägledning vi fick från Naturvårdsverket så behöver markägarförankringen ställas mot de naturvärden som finns i området. Är det mycket höga naturvärden blir det svårt att ta bort området och fortfarande behålla en vetenskaplig grund, men är det lägre naturvärden är det lättare att beakta negativ markägarförankring. Generellt i regeringsuppdraget förra året hade länsstyrelsen inte med någon mark med lägre naturvärden i sitt förslag från början. Fungerar det att ha vindkraftverk i ett Natura 2000-område? Kommer det bli stopp för Boge vind och Forsviden vind om dessa områden pekas ut som Natura 2000? Svar: Natura 2000 innebär inte något generellt förbud, eftersom det inte finns några föreskrifter kopplade till Natura 2000-områdena. Allt beror på vilka naturvärden som finns i Natura 2000-området och hur vindkraftverken påverkar dessa. Generellt så har Natura 2000-områdena på Gotland mycket höga naturvärden, vilket gör det svårt att kombinera syftet med Natura 2000 och vindkraftverk. Det går inte att svara på hur Boge vind och Forsviden vind kommer att påverkas av nätverket Natura 2000 innan några Natura 2000-områden är föreslagna, men redan nu kan det inventeringsunderlag som länsstyrelsen tagit fram, tillsammans med de undersökningar vindkraftsbolagen själva har gjort, ge en indikation på om de planerade vindkraftsverken kommer att påverka marker med höga naturvärden eller inte. Varför är t.ex. fuktängar viktiga att skydda, de är ju inte hotade på något sätt? Svar: Eftersom Natura 2000 är ett långsiktigt skydd som syftar till att bevara den biologiska mångfalden för nuvarande och kommande generationer finns inga krav på att området ska vara hotat idag, för att det ska vara lämpligt att föreslå. Tvärtom är det positivt att få ett så komplett nätverk som möjligt in-

4 4 nan dessa arter och naturtyper hotas, eftersom det blir lättare för markägare och företagare att planera sin verksamhet i förväg och förhoppningsvis slipper få stopp på den planerade verksamheten i sista minuten. Hur mycket skyddad natur har Gotland idag? Är inte detta tillräckligt? Svar: Idag utgörs ca 7 % av Gotlands land- och sötvattensyta av naturreservat och Natura 2000-områden. De internationella konventioner och mål som Sverige har anslutit sig till (främst konventionen om biologisk mångfald och FN:s hållbarhetsmål) säger att vi ska ha skyddat minst 17 % av våra land- och sötvattensmiljöer och minst 10 % av våra marina miljöer till år Regeringen har gått längre än så i sina ambitioner och beslöt i februari 2014 om nya etappmål för biologisk mångfald och ekosystemtjänster som bl.a. säger att 20 % av land- och sötvattensmiljöerna ska bidra till den biologiska mångfalden fram till år Dessa mål är på nationell nivå och det finns inga uppsatta mål för varje län. Både konventionen om biologisk mångfald och Regeringens etappmål säger dock att vi ska prioritera de områden som har störst betydelse för den biologiska mångfalden och ett långsiktigt bevarande. Som markägare vill man ha information om naturvärdena på sin mark och hur man bäst kan sköta dem, men som jag har uppfattat det innebär Natura 2000 mest restriktioner kring vad man inte får göra. Svar: Den bevarandeplan som tas fram för varje Natura 2000-område är menad att vara ett vägledande dokument för områdets framtida skötsel och bevarande, ett stöd för både markägare och myndigheter. I bevarandeplanen beskrivs dels vilka skötselåtgärder som är viktiga för att bevara områdets naturvärden på sikt. Dessa åtgärder kräver inte att man söker tillstånd utan tvärtom är det möjligt att få ersättning för att genomföra dem. Bevarandeplanen listar också vilka åtgärder som kan innebära ett hot mot markens naturvärden och som då kan kräva en tillståndsansökan. Om jag som person är trygg i att jag har ett arbete och en inkomst så tar jag hänsyn till naturen. Om jag inte känner mig trygg i det så tar jag inte hänsyn till naturen. Jag har precis tagit upp ett hygge och ska nu plantera det. Men det känns inte meningsfullt om marken skulle bli Natura 2000 för då får jag väl ändå inte avverka min skog i slutändan? Svar: En skog som en gång är föryngringsavverkad har förlorat mycket av sina naturvärden och är därför mindre intressant för nätverket Natura Länsstyrelsen försöker i möjligaste mån undvika att ta med dessa skogar i för-

5 5 slag till nya Natura 2000-områden. Om en tidigare föryngringsavverkad skog ändå ingår i ett Natura 2000-område så är det oftast fullt möjligt att åter föryngringsavverka den vid mogen ålder, så länge den inte påverkar omkringliggande marker med höga naturvärden negativt. I många fall är vanlig generell hänsyn tillräcklig. Givetvis kan det finnas undantag, och skulle en föryngringsavverkning hindras eller påkrävas större naturhänsyn är skogsvårdslagen kräver så utgår ersättning till markägaren. Det bör förtydligas att årets inventering av nipsippa endast hittade knappt blomstjälkar medan 2004 års inventering av nipsippa hittade över plantor. Svar: Syftet med årets inventering av nipsippa var att komplettera inventeringen från 2004 som främst utfördes i nipsippans kärnområde på Filehajdar. Årets inventering har därför utförts i de mer perifera områdena för nipsippa på Filehajdar, samt på hela Hejnum hällar och delar av Boge öster om Kallgate. Det stämmer att årets inventering inte hittade i närheten av så många nipsippor som inventeringen 2004, vilket bekräftar bilden av att sydvästra Filehajdar är nipsippans absoluta kärnområde. Ingick väddnätfjäril och nipsippa som nationellt identifierade brister i Naturvårdsverkets riktlinjer? Svar: Naturvårdsverkets riktlinjer kring nationellt identifierade brister är väldigt breda och innefattar många kriterier. Ett av dem säger att länsstyrelserna bör ta hänsyn till ny kunskap av särskilt viktiga förekomster av arter eller naturtyper, där både nipsippan och väddnätfjärilen kan sägas ingå. Ett annat kriterium säger att det är viktigt att nationella toppobjekt ingår i nätverket. Både nipsippan och väddnätfjärilen utgör viktiga delar i den stora ekologiska helhet som är Filehajdar, Hejnum hällar och Kallgatburg. Varken nipsippa eller väddnätfjäril finns dock med på Naturvårdsverkets bilagor över arter och naturtyper som har en låg representation i nätverket. Det bör förtydligas att de utpekade bristnaturtyperna i Naturvårdsverkets riktlinjer har fått en bättre representation i nätverket genom regeringens beslut den 31 augusti om nya Natura 2000-områden på Gotland. Svar: Det stämmer att de utpekade bristnaturtyperna; basiska berghällar, karsthällmarker, rikkärr och trädklädda betesmarker, men kanske främst de två förstnämnda, har fått en bättre representation i nätverket efter regeringens beslut den 31 augusti 2015 då flera nya områden tillkom på Gotland. Eftersom det nu är många generationer av markägare som har skapat dessa naturvärden, varför tror staten att de kan ta över marken och göra det bättre?

6 6 Svar: Staten gör inga anspråk på att vara bättre förvaltare av naturvärden än nuvarande markägare. Det är helt sant att det är markägare som genom generationer har skapat dessa naturvärden och det är i de flesta fall fortfarande markägarna, eller andra lokala djurhållare och entreprenörer, som sköter om markerna med höga naturvärden på Gotland. Många av dessa är skyddade områden i dag, både Natura 2000-områden och naturreservat, och här gör många markägare, djurhållare och entreprenörer ett fantastiskt jobb. Statens roll i dessa områden är bl.a. att uppmuntra denna skötsel och bidra ekonomiskt till att den ska kunna fortgå. Om naturskyddet hindrar utveckling som ger arbetstillfällen, kommer vi att få någon annan vinning av naturskyddet? Svar: Skyddade områden måste skötas och detta genererar arbetstillfällen. Länsstyrelsen har nyligen upphandlat både naturvårdsröjning och stängsling med lokala entreprenörer över ön för att tillgodose nödvändig skötsel av våra reservat. Skyddade områden ger också förutsättningar för betesdrift som kan generera inkomster till djurhållaren och många reservat utgör mycket lämpliga områden för naturturism. Men anledningen, i grunden, till att vi skyddar natur över huvud taget är för att vi är beroende av naturen och allt den ger oss. Detta är en stor rikedom och att bevara den biologiska mångfalden är en sund investering i framtiden. I EU:s strategi för biologisk mångfald fram till 2020, där Natura områdena utgör grunden och hörnstenarna, står följande: Biologisk mångfald den fantastiska variationsrikedomen av ekosystem, arter och gener har inte bara ett värde i sig, den ger också samhället en mängd olika ekosystemtjänster som vi är beroende av, som livsmedel, drickvatten, pollinering, skydd mot översvämning och så vidare. I etappmålet om biologisk mångfald och ekosystemtjänster från 2014 beskrivs också varför vi ska jobba för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, med följande förklaring: Biologisk mångfald är en grundförutsättning för ekosystemens långsiktiga kapacitet att leverera ekosystemtjänster, vilka är grunden för vår välfärd. Både den offentliga och den privata sektorn är direkt eller indirekt beroende av ekosystemtjänster. Att inkludera biologisk mångfald och ekosystemtjänster i samhällsplanering och näringslivsutveckling är alltmer angeläget i takt med den pågående minskningen av biologisk mångfald både i Sverige och globalt.

7 7 Uttrycket ekosystemtjänster beskriver ekosystemens bidrag till människors välbefinnande, såväl fysiskt och kulturellt som socialt. Ett och samma ekosystem kan bidra med flera olika viktiga funktioner och kan därför sägas vara mångfunktionellt. De synliga ekosystemtjänsterna, som t.ex. produktion av livsmedel och träråvaror, påverkar och är beroende av andra mindre synliga tjänster, som t.ex. jordmånsbildning, näringsreglering och vattenreglering.