Information till prospekteringsföretag i Västerbotten
|
|
- Hanna Lundqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Maj 2010 Information till prospekteringsföretag i Västerbotten OMRÅDEN SOM KRÄVER SÄRSKILD HÄNSYN
2 Nationalparker Syftet med nationalparker är att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp. Enligt 3 kap. 6 minerallagen får prospektering inte bedrivas i en nationalpark eller i ett område som en statlig myndighet hos regeringen begärt ska avsättas som nationalpark. I Västerbotten finns en nationalpark: Björnlandet i Åsele kommun. Natur- och kulturreservat Reservat är den vanligaste formen av områdesskydd. Syftet med reservatsbildning är att bevara vissa värden, som kan vara biologiska, geovetenskapliga eller kulturhistoriska. Alla reservat har en egen skötselplan för hur man ska arbeta för att uppnå eller bibehålla dessa värden. För varje reservat finns också särskilda föreskrifter, s.k. reservatsbestämmelser, som reglerar vad man får och inte får göra i reservatet. Reservatsbestämmelserna anpassas specifikt till varje reservat och kan vara mycket varierande beroende på vilka motiv som ligger bakom reservatsbildningen. Därför är det alltid nödvändigt att ta reda på vad som gäller inom just det område där prospekteringen ska utföras. Vanligtvis är markpåverkande åtgärder, som t.ex. grävning, schaktning, borrning och avverkning, förbjudna. Dispens från reservatsbestämmelserna söks hos Länsstyrelsen enligt 7 kap. 7 miljöbalken. För att erhålla dispens krävs att det finns särskilda skäl och att det inte strider mot områdesskyddets syfte. Ju mer ingripande en åtgärd är desto starkare måste skälen vara för att åtgärden ändå ska få vidtas. En erhållen dispens kan förenas med villkor. I Västerbotten finns för närvarande 190 naturreservat och två kulturreservat. Många av dem ingår i nätverket Natura 2000 (se nästa sida). Mer information om reservaten och reservatsbestämmelserna finns hos Länsstyrelsen. ( (
3 Natura 2000-områden Natura 2000 inrättades inom EU för att motverka utrotningen av växter och djur och för att förhindra att deras livsmiljöer förstörs. Två direktiv, art- och habitatdirektivet samt fågelskyddsdirektivet, utgör grunden för EU:s naturvårdspolitik och syftar till att skapa ett ekologiskt nätverk av skyddade områden i Europa. Områdesspecifika bevarandeplaner beskriver de skyddsvärda arterna och naturtyperna, potentiella hot mot områdets värden samt vilka förebyggande åtgärder som behövs för att säkra en gynnsam bevarandestatus. Bevarandeplaner fungerar också som vägledande beslutsunderlag för bl.a. tillståndsprövningar enligt 7 kap. 28 a miljöbalken. Trots att många Natura 2000-områden även är skyddade som nationalparker eller reservat krävs alltid i enlighet med 7 kap miljöbalken ett särskilt tillstånd för åtgärder eller verksamheter som på ett betydande sätt, direkt eller indirekt, kan påverka miljön i ett Natura 2000-område. Samtliga Natura 2000-områden är dessutom skyddade som riksintressen enligt 4 kap. 8 miljöbalken. Tillstånd söks hos Länsstyrelsen och en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) i enlighet med 6 kap. miljöbalken ska bifogas ansökan. Tillstånd får lämnas endast om verksamheten eller åtgärden, ensam eller tillsammans med andra pågående eller planerade verksamheter eller åtgärder, inte utsätter den skyddsvärda miljön/de skyddsvärda arterna för skada eller störning som på ett betydande sätt försvårar bevarandet. Om det finns en risk för skada eller störning, kan det vara klokt att antingen pröva andra, mindre miljöpåverkande metoder eller helt avstå från verksamhet i området. I Västerbotten finns för närvarande 249 Natura 2000-områden. (
4 Vattenskyddsområden Det är viktigt att vattenskyddet för såväl enskilda som kommunala vattentäkter beaktas. Ett vattenskyddsområde kan vara ett mark- eller vattenområde vars syfte är att skydda en grund- eller ytvattentillgång som idag utnyttjas eller i framtiden kan komma att utnyttjas för vattentäkt (7 kap. 21 miljöbalken). Föreskrifter och restriktioner gällande markpåverkande åtgärder, som t.ex. schaktningsarbeten, grävning och täktverksamhet, kan förekomma inom vattenskyddsområdet. Grundregeln är att vattenskyddsområdet utgörs av hela tillrinningsområdet till vattenförekomsten. Olika skyddszoner kan dock förekomma och vad som är tillåtet inom respektive zon bestäms av avståndet till vattenförekomsten eftersom den naturliga barriärförmågan normalt minskar ju närmare vattenresursen man kommer. Dispens från ett vattenskyddsområdes föreskrifter söks hos Länsstyrelsen. Dispens kan beviljas om det finns särskilda skäl (7 kap. 22 miljöbalken). Även berörd kommun ska kontaktas vid planering av prospektering inom ett skyddsområde för vattentäkt. Om prospekteringen innebär att arbete eller åtgärder ska göras i direkt anslutning till ett vattenområde krävs också tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken. Karta över viktiga grundvattenområden i Västerbotten: Fornlämningar Såväl kända som okända fornlämningar är skyddade enligt 2 kap. kulturminneslagen. Skyddet inkluderar också det s.k. fornlämningsområdet runt lämningen. Fornlämningsområdet finns för att man ska kunna se och förstå fornlämningen i sin miljö. Det är verksamhetsutövarens ansvar att ta reda på om en fornlämning berörs av prospekteringen. Länsstyrelsen kan bidra med information om kända fornlämningar och deras fornlämningsområden. Om en fornlämning berörs av prospekteringsarbetet krävs samråd med Länsstyrelsen. Tillstånd till eventuella ingrepp i en fornlämning söks hos Länsstyrelsen. Om en okänd fornlämning skulle påträffas vid arbete inom eller utanför prospekteringsområdet ska allt arbete avbrytas i den del av området som berör fornlämningen och Länsstyrelsen ska underrättas.
5 Kända fornlämningar finns redovisade i det digitala fornminnesregistret, FMIS. Yrkesverksamma kan ansöka om en särskild inloggning för att ladda ner och använda GIS-informationen. ( Naturminnen I enlighet med 7 kap. 10 miljöbalken kan ett särpräglat naturföremål, som t.ex. en gammal ek eller spår från istiden, anges som naturminne om det behöver skyddas eller vårdas särskilt. Skyddet inkluderar även det omkringliggande område som krävs för att bevara naturföremålet och ge det behövligt utrymme. Miljöbalkens föreskrifter om naturreservat gäller även för naturminnen. I Västerbotten finns för närvarande 12 naturminnen. Skyddet omfattar boträd, gamla tallar, en dicotypgran, flyttblock samt enstaka natur- och kulturmiljöer. Mer information om naturminnenas lokalisering finns tillgänglig på Länsstyrelsernas GIS-webb. ( Djur- och växtskyddsområden Enligt 7 kap. 12 miljöbalken kan områden med särskilda djur- eller växtarter erhålla extra skydd utöver det som redan ges i miljöbalken och jakt- och fiskelagstiftningen. Inom dessa områden kan jakt och fiske hindras eller så kan det råda tillträdesförbud under hela eller delar av året. Föreskrifter som inskränker rätten till jakt och fiske eller allmänhetens eller markägarens rätt att uppehålla sig inom området kan då meddelas. Ett vanligt syfte är att skydda fåglar under deras häckningstid. I Västerbotten finns två fågelskyddsområden och ett antal naturreservat med tillträdesförbud under vissa delar av året. Mer information om djur- och växtskyddsområdenas lokalisering finns tillgänglig på Länsstyrelsernas GIS-webb. ( (
6 Naturvårdsområden När miljöbalken trädde i kraft upphörde den gamla naturvårdslagen att gälla. Naturvårdsområden är en äldre form av områdesskydd som fanns i naturvårdslagen. Enligt övergångsbestämmelserna till miljöbalken ska naturvårdsområden, vid tillämpningen av miljöbalken, behandlas som naturreservat, dvs. regelverket för naturreservat gäller även för dessa områden. Däremot gäller de skyddsbestämmelser som meddelades i naturvårdslagen. Det finns sex naturvårdsområden i Västerbotten: Piparböle och Sladan i Umeå kommun, Burehällorna och Marranäsvältan i Skellefteå kommun samt Rödåborg och Lerfallet i Vindelns kommun. Biotopskyddsområden Skyddsvärda biotoper (livsmiljöer) återfinns ofta som mindre mark- och vattenområden insprängda i det vardagliga landskapet. Dessa biotoper har stor betydelse för den biologiska mångfalden eftersom de fungerar som habitat för många växt- och djurarter, vilkas överlevnad är helt eller delvis beroende av att dessa områden bevaras. I jordbrukslandskapet finns ett antal biotoper som anses ha så höga värden att de omfattas av ett generellt skydd enligt 7 kap. 11 miljöbalken. Det gäller t.ex. alléer, odlingsrösen, stenmurar, åkerholmar, småvatten samt källor och våtmarker på jordbruksmark. I skogsmiljö har Skogsstyrelsen möjlighet att peka ut enskilda miljöer som biotopskyddsområden. Exempel på sådana miljöer är strandskogar, myrholmar, brandfält, gamla naturskogsartade lövbestånd, ravinskogar, sumpskogar och äldre skogsbeten. Biotopskyddet innebär att verksamheter inte får bedrivas om de kan skada naturmiljön. Dispens kan sökas om det finns särskilda skäl. Dispens från biotopskyddet söks hos Länsstyrelsen. Om det gäller skogsmark är det däremot Skogsstyrelsen som prövar ansökan om dispens.
7 Områden av riksintresse Områden av riksintresse är unika miljöer som anses vara speciellt värdefulla ur ett nationellt perspektiv. Det handlar om mark- och vattenområden som har olika skyddsbehov, t.ex. för att de är känsliga ur ekologisk synpunkt, innehåller värdefulla mineral eller är särskilt lämpliga för industrianläggningar. Att ett område klassats som riksintresse betyder att det väger tyngre än lokala allmänna intressen. Riksintresset ska prioriteras i den fysiska planeringen av området. Det är inte ovanligt att områden av riksintresse överlappar varandra och då ska företräde ges till det eller de ändamål som på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållning med marken, vattnet och miljön i övrigt (3 kap. 10 miljöbalken). Det finns riksintressen för flera olika samhällssektorer. Områden av riksintresse för naturvård, friluftsliv och kulturmiljövård är utpekade enligt 3 kap. 6 eller 4 kap. miljöbalken. Riksintressen för naturvård representerar huvuddragen i svensk natur, belyser landskapets utveckling (genom t.ex. landhöjning) och visar på mångfalden i naturen. Områden av riksintresse för friluftslivet är värdefulla p.g.a. särskilda natur- och kulturkvaliteter och för att de är lättillgängliga för allmänheten. Riksintressen för naturvård och friluftsliv karakteriseras ofta av stora sammanhängande arealer med för regionen typiska miljöer. Även mindre områden kan anges som riksintressanta om de innehåller t.ex. geologiska formationer eller naturtyper som är sällsynta i landet eller rentav unika internationellt sett. Riksintressen för kulturmiljövård kan vara allt från små miljöer som speglar en speciell historisk epok till vidsträckta kulturlandskap som utvecklats under en lång tid. Områden av riksintresse för naturvård, friluftsliv och kulturmiljövård ska skyddas mot åtgärder och verksamheter som kan skada miljön påtagligt. I områden med s.k. obrutet fjäll (4 kap. 5 miljöbalken) får, enligt minerallagen, prospekteringsarbeten endast ske med Länsstyrelsens medgivande. I Västerbotten finns idag 131 områden som är av riksintresse för naturvård. Dessa områden utgör en avsevärd andel av länets yta och ungefär hälften är skyddade i form av reservat eller nationalpark. I länet finns också 52 kulturmiljöer av riksintresse samt 10 riksintressen för friluftslivet. Mer information om riksintressenas lokalisering finns tillgänglig på Länsstyrelsernas GIS-webb. På Länsstyrelsens hemsida finns utförliga områdesbeskrivningar av riksintressen för naturvård och kulturmiljövård. ( ( (
8 Rennäringens riksintressen är fastställda enligt 3 kap. 5 miljöbalken. Områden som kan ha riksintressestatus inkluderar flyttleder, övernattningsbeten, naturliga samlingsställen, svåra passager, speciella betesområden, områden kring för rennäringen viktiga anläggningar samt renhagar. Områden av riksintresse för rennäringen ska skyddas mot verksamheter och åtgärder som påtagligt kan försvåra rennäringens bedrivande. Renskötsel bedrivs inom hela Västerbottens län. Vid prospekteringsarbeten ska berörd sameby alltid kontaktas för att minimera eventuella störningar för rennäringen. Detta gäller oavsett om prospekteringen berör ett riksintresseområde eller inte. På respektive samebys hemsida finns ytterligare information samt dokument som anger vilka riksintressen för rennäring som finns i den aktuella samebyn och hur rennäringen använder marken. Mer information om riksintressenas lokalisering finns tillgänglig på Länsstyrelsernas GIS-webb. ( ( I 3 kap. 7 miljöbalken meddelas att mark- och vattenområden som innehåller fyndigheter av ämnen eller mineral som är av nationellt intresse ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra utvinningen av dessa. Detta gäller främst ämnen eller mineral som är eller kan bli viktiga för landets materialförsörjning. I Västerbotten finns idag 22 områden som innehåller riksintressanta fyndigheter av ämnen och mineral. Mer information om riksintressenas lokalisering finns tillgänglig på Länsstyrelsernas GISwebb. ( ( Att ett område är utpekat som riksintresse för vindbruk innebär att området bedöms, i enlighet med 3 kap. 8 miljöbalken, som särskilt lämpligt för elproduktion från vindkraft. Bedömningen baseras på bl.a. vindhastigheten (medelvind) i området. Riskintresseområden för vindbruk finns både på land och ute till havs. För närvarande finns det 74 områden som är av riksintresse för vindbruk i Västerbotten.
9 Övriga skyddade eller skyddsvärda områden Landets större våtmarker har vid en rikstäckande inventering klassificerats utgående från hur höga naturvärden de har. Våtmarker av klass 1 har de högsta värdena. Baserat på denna inventering har Naturvårdsverket pekat ut ett antal våtmarker som är särskilt skyddsvärda. De finns presenterade i myrskyddsplanen, vars syfte är att ge dessa våtmarker ett långsiktigt skydd. Inom Västerbottens län är 34 myrar utpekade i myrskyddsplanen. Ungefär 20 % av Västerbottens län upptas av våtmarker och i enlighet med miljömålet Myllrande våtmarker är målsättningen att huvuddelen av länets myrar och sumpskogar även i framtiden ska bevaras som naturliga våtmarker så att deras ekologiskt viktiga funktioner bibehålls. Länsstyrelsen strävar dessutom mot att samtliga våtmarker av klass 1 och 2 (mycket höga respektive höga naturvärden) ska skyddas från åtgärder och verksamheter. Både våtmarksinventeringen och myrskyddsplanen går att ladda ner från Länsstyrelsernas GIS-webb. ( ( ( ( Länsstyrelsen har, i samarbete med Naturvårdsverket, inventerat förekomsten av naturgrus, dvs. material som naturligt sorterats av rinnande vatten, vågor eller vind. Naturgrus är en icke förnybar resurs och målet med inventeringen är att alla geologiska bildningar med högsta skyddsvärde (klass 1) samt huvuddelen av dem som har nästhögsta skyddsvärde (klass 2) ska bevaras. Länsstyrelsens naturgrusinventering omfattar samtliga kommuner i Västerbotten och presenteras i ett antal rapporter med kartor och beskrivningar. Inventeringarna finns i tryckt form och kan beställas hos Länsstyrelsen (ange aktuell/a kommun/er). Verksamhetsutövare kan även ladda ner naturgrusinventeringen från Länsstyrelsernas GIS-webb. ( (
10 Nyckelbiotoper är livsmiljöer som, utifrån en samlad bedömning av områdets struktur, artsammansättning, historia och fysiska miljö, anses vara extra betydelsefulla. I dessa biotoper lever ofta känsliga och sällsynta växt- och djurarter, varav många är rödlistade. Begreppet används främst inom skogsbruket. Skogsstyrelsen har genomfört nyckelbiotopsinventeringar på småskogsbrukets marker medan storskogsbruket själva inventerar sina marker. ( Naturvårdsverket har pekat ut ett antal ängs- och hagmarker samt s.k. helhetsmiljöer som långsiktigt bör bevaras. Länsstyrelsen har, i samarbete med Jordbruksverket, gjort en regional inventering av ängs- och betesmarker i Västerbotten. Resultaten av inventeringarna finns registrerade i en databas (Tuva), som nås via Jordbruksverkets hemsida. Verksamhetsutövare kan även ladda ner ängs- och hagmarksinventeringen från Länsstyrelsernas GIS-webb. ( ( Terrängkörning inkluderar all körning i terräng med motordrivna fordon. All naturmark utanför väg, t.ex. åker, äng, skog, hedmark, stränder och kalfjäll, räknas som terräng. Detsamma gäller för stigar, vandringsleder och motionsspår. I enlighet med terrängkörningslagen är all körning på barmark i terräng generellt förbjuden. Länsstyrelsen kan besluta om dispens i enskilda fall där särskilda skäl föreligger. Vid prövningen ska risken för skada eller störning på mark och vegetation samt djur- och friluftsliv beaktas. Kalfjäll, myrmarker och tallhedar är speciellt känsliga för barmarkskörning. Risk för skada eller störning på djurlivet ska särskilt beaktas under arters parningsoch häckningssäsong. Dispens för terrängkörning i dessa områden och under dessa tidsperioder ges med stor försiktighet. Om möjligt ska eventuell terrängkörning utföras under vintern eftersom snötäcket bidrar till att skydda mark och växtlighet. Andra försiktighetsåtgärder för att så långt som möjligt minimera skada och störning är att anpassa färdvägen till slitagetålig mark, att använda fordon som är så skonsamma som möjligt mot mark och vegetation samt att hastighet och färdsätt anpassas så att djur och människor inte störs i onödan. Observera att markägarens medgivande alltid krävs vid barmarkskörning, även om Länsstyrelsen gett dispens. (
Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2
2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...
Läs merRiksintressen & skyddade naturområden kring Höganäs
Riksintressen & skyddade naturområden kring Höganäs 2013-08-20 Ebba Löfblad & Gun Lövblad, Profu i Göteborg AB Lennart Lindeström, Svensk MKB AB BILAGA C:3 till MKB 1 Inledning En genomgång har gjorts
Läs merBildande av naturreservatet Bjurforsbäcken
FÖRSLAG TILL BESLUT 1 (6) Datum Vår beteckning 2009-06-02 2009-001066 Handläggare: Peter Klintberg Tel: 0226-645047 E-post: peter.klintberg@avesta.se Er beteckning Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken
Läs merVanliga frågor och svar om Natura 2000
Vanliga frågor och svar om Natura 2000 Vad är Natura 2000? Natura 2000 är EU s nätverk av skyddade naturområden. Alla medlemsstater är skyldiga att peka ut en viss areal av varje naturtyp som finns representerad
Läs mer148 Översiktsplan 2013, Kristianstads kommun
RIKSINTRESSE FÖR VINDBRUK Energimyndigheten är den myndighet som har ansvar för beslut om områden av riksintresse för energiproduktion. Att ett område är angivet som riksintresse för vindbruk innebär att
Läs merMINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06. Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson
MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06 Dnr 511-1375-15 1(7) Minnesanteckningar från informationsmötet i Othem bygdegård 2015-11- 03 angående undersökningen i riksintresseområdet Filehajdar, Hejnum hällar
Läs merBevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken
Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:
Läs merNy 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn
Underlag för samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län 2014-03-21 1 Inledning 1.1
Läs merKapitel 10. Riksintressen
Kapitel 10. Riksintressen Miljöbalkens 3 och 4 kap reglerar vad som omfattas av riksintressen, det vill säga. Särskilda områden eller anläggningar som har så stort värde eller stor betydelse i ett nationellt
Läs merBILAGA 1 NATURVÄRDEN
Underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken Näsudden Öst Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, Gotland BILAGA 1 NATURVÄRDEN Vattenfall Vindkraft Sverige AB och Näsvind AB,
Läs merMål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun
Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och
Läs merFördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014
Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014 "Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden." 18 november 2014 HUT
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-område
2010-11-25 Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0520058 Måseskär.lst.s EU:s medlemsländer bygger upp ett sk. ekologiskt nätverk av naturområden som kallas Natura 2000. Livsmiljöerna för vilda djur och
Läs merUtredning på uppdrag av regeringen: PROSPEKTERING I SKYDDADE OMRÅDEN. Dnr 04-2138/2005 2006-12-19
Utredning på uppdrag av regeringen: PROSPEKTERING I SKYDDADE OMRÅDEN Dnr 04-2138/2005 2006-12-19 INNEHÅLL Uppdraget... 3 Inledning... 3 Från prospektering till provbrytning... 3 Verksamheten... 3 Prospektering...
Läs merBeslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD
Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Upplandsstiftelsens naturvårdspolicy 2009-03-26 1(6) Beslutad av styrelsen 2009-03-06 UPPLANDSSTIFTELSENS NATURVÅRDSPOLICY INLEDNING Naturvårdsarbetet
Läs merInformation om berg- och dalbanan i Kolmårdens djurpark
Information om berg- och dalbanan i Kolmårdens djurpark Naturskyddsföreningen Norrköping 1 maj 2016 Djurparkens utveckling Från början var Kolmårdens Djurpark en lugn anläggning som visade djur och hade
Läs merEtt rikt växt- och djurliv
Ett rikt växt och djurliv Agenda 21:s mål Senast till år 2010 har förutsättningar skapats för att bibehålla eller öka antalet djur och växtarter med livskraftig förekomst i jordbruks och skogslandskapet
Läs merFörslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun
1(10) Naturvårdsenheten Naturvårdshandläggare Linnea Bertilsson Enligt sändlista Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun Innehåll Förslag till beslut Ärendets handläggning
Läs merBeslut om bildande av naturreservatet Karsvreta träsk i Österåkers kommun
Österåkers kommun Samhällsbyggnadsnämnden Datum: 2015-09-18 Ärende/nr: 2012/0210-0043 Beslut om bildande av naturreservatet Karsvreta träsk i Österåkers kommun (3 bilagor) Uppgifter om naturreservatet
Läs merMorakärren SE0110135
1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-02-05 Beteckning 511-2005-071404 Morakärren SE0110135 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Inledning Bevarandeplanen
Läs merUTKAST MILJÖKONSEKVENSER
1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad
Läs merVindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16
SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 bruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3, OMRÅDESBESKRIVNINGAR bruk Dalsland består av följande dokument: Planförslag
Läs merNaturreservat MOSSLUNDA
Naturreservat MOSSLUNDA Remissversion mars 2015 Bildande av naturreservatet Mosslunda i Kristianstads kommun, Skåne län Uppgifter om naturreservatet Namn Mosslunda Natura 2000 ID SE0420047 Län Skåne län
Läs merLäge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder
Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset
Läs merLänsstyrelsens arbete med områdesskydd LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN
Länsstyrelsens arbete med områdesskydd Länsstyrelsen områdesskydd Djur- och växtskyddsområden Biotopskyddsområden Naturreservat Naturvårdsavtal Natura 2000 Naturminne Landskapsbildsskydd Naturreservat
Läs merUnderlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson
Underlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson Översiktlig beskrivning av planområdet och dess influensområde
Läs merRIKSINTRESSEN, FÖRORDNINGAR OCH PROGRAM
RIKSINTRESSEN, FÖRORDNINGAR OCH PROGRAM RIKSINTRESSEN, FÖRORDNINGAR OCH PROGRAM God hushållning med mark och vattenresurser är ett nyckelbegrepp i den lagstiftning som reglerar markanvändningen. Den fysiska
Läs merNaturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014
Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Hällefors kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Hällefors kommun antogs i komunfullmäktige 2010-11-16. I denna kortversion
Läs merBevarandeplan. Åtmyrberget SE0810484
Bevarandeplan Åtmyrberget E0810484 Namn: Åtmyrberget itecode: E0810484 Områdestyp: CI Area: 35 320 ha Kommun: I huvudsak Vindeln, men berör också Vännäs, Bjurholm och Lycksele Karta: Vindeln 21 J, ekonomiska
Läs merVindkraft Tematiskt tillägg till översiktsplan DEL 2: PLANFÖRSLAG
Vindkraft Tematiskt tillägg till översiktsplan DEL 2: PLANFÖRSLAG Dnr: 2010-2965 Granskningshandling 2013-10-14 Skellefteå kommun 931 85 Skellefteå 0910-73 50 00 kundtjanst@skelleftea.se www.skelleftea.se/vindkraft
Läs merBILDANDE AV NATURRESERVATET GERMANDÖN I LULEÅ KOMMUN
1 (7) Enligt sändlista BILDANDE AV NATURRESERVATET GERMANDÖN I LULEÅ KOMMUN BESLUT Med stöd av 7 kap 4 miljöbalken (1998:808) förklarar länsstyrelsen det område som utmärkts på bifogad karta, bilaga 1,
Läs merVi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura 2000- område!
Vi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura 2000- område! Stiftelsen Skogssällskapet lockar i annonser (se bl.a. GP 12 och 14 september) till köp av
Läs merNaturvårdens intressen
Naturvårdens intressen I Motala är det alltid nära till naturen. Inom Motala tätort är så mycket som en tredjedel av landarealen grönytor, med skiftande kvalitet och betydelse för boendemiljön och för
Läs merNaturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16
Naturvårdsplan 2010 Lysekils kommun DEL 2 Åtgärdsprogram Antagandehandling 2010-12-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Innehåll 1.3 Begränsningar 1.4 Beskrivning av hur planen arbetats
Läs merDetaljplan för del av Algutsrum 20:10 m fl Brofästet Öland, västra
Detaljplan för del av Algutsrum 20:10 m fl 1 (17) Detaljplan för del av Algutsrum 20:10 m fl Brofästet Öland, västra Checklistan innehåller frågeställningar som rör Planområdets förutsättningar Omfattas
Läs merMAGGÅS 25:6 ID 9197. Vålarna Östra-1-121008 ORSA. Avverkning
Vålarna Östra-1-121008 ID 9197 Fastighetsägare SVEN UHLÅS SJURBERG BOCKGATAN 7 79532 RÄTTVIK sven.uhlas@naturbruketsiljan.se Beståndsuppgifter Areal: 5,3 ha Nord: 6770049,7 Lat: Öst: 497957,3 N 61 3 54,7023"
Läs merPromemoria 2014-11-07
Naturvårdsenheten Promemoria 2014-11-07 sid 1 (6) 511-4251-14 0584 Nedan följer en sammanställning av inkomna yttranden över förslag till utvidgat strandskydd i Vadstena kommun samt Länsstyrelsens eventuella
Läs merNATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN
NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN Inledning Inför en planerad exploatering vid södra Törnskogen i Sollentuna kommun har Ekologigruppen AB genomfört en bedömning av områdets naturvärden.
Läs merBeslut om utvidgning av naturreservatet Sydbillingens platå i Falköpings, Skara och Skövde kommuner
Beslut 2006-02-27 Diarienummer 1(6) Naturvårdsenheten Jörel Holmberg 0501-60 53 95 Enligt sändlista Beslut om utvidgning av naturreservatet Sydbillingens platå i Falköpings, Skara och Skövde kommuner Innehåll
Läs merYttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010
Göteborg 2010-06-22 Byggnadsnämnden Box 2554 403 17 Göteborg Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Historik och nutid Fässbergsdalens
Läs merUtställningshandling april 2011 45
Miljökonsekvensbeskrivning miljökonsekvensbeskrivning Utställningshandling april 2011 45 Bakgrund Ändringar i strandskyddslagstiftningen Ändringar i miljöbalken och plan- och bygglagen beslutade av riksdagen
Läs merNationell strategi för Myllrande våtmarker
Nationell strategi för Myllrande våtmarker Ann Wahlström, Vattenmiljöenheten Vattendagen 8 februari 2006 2006-02-10 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Miljökvalitetsmålet Myllrande
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-område
SE 0 5201 61 Gus ta vs b er g- K o rpberge t 2005-08-15 Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0520161 Gustavsberg-Korpberget EU:s medlemsländer bygger upp ett sk. ekologiskt nätverk av naturområden som
Läs merBildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun
BESLUT Sida 1/8 Doss nr 0680-02-226 Marie Andersson Områdesskydd Naturavdelningen 036-39 5408 Enligt sändlista Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun Beslut Länsstyrelsen förklarar
Läs merSvenska Björn SE0110124
1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-12-12 Beteckning 511-2006-060144 Svenska Björn SE0110124 Bevarandeplan för Natura 2000-område (Enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Norrgrund
Läs merDetaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun. Behovsbedömning KS 13.386
KS 13.386 Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun Behovsbedömning Sektor samhällsbyggnad Plan- och exploateringsenheten 2016-03-04 Innehåll 1 Allmänt 3 2 Kort beskrivning
Läs merBilaga 4. Miljömål, lagar, konventioner och skyddsformer av intresse för naturvården
Bilaga 4. Miljömål, lagar, konventioner och skyddsformer av intresse för naturvården 1 Innehållsförteckning: Sida Internationella mål för biologisk mångfald 3 Nationella miljömål 4 Regionala mål för naturvård
Läs merBildande av Stora Boda naturreservat i Motala kommun samt fastställande av skötselplan för naturreservatet
Naturvårdsenheten Beslut 2013-12-04 sid 1 (6) 511-1125-12 0583-225 Bildande av Stora Boda naturreservat i Motala kommun samt fastställande av skötselplan för naturreservatet Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsen
Läs merArt enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.
1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430156 psci beslutat av Regeringen 2002-01. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun:
Läs merecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark
ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark 2 mark- och vegetationskartering kring videbäcksmåla 2008 Uppdrag Föreliggande
Läs merUtdrag ur Skötselplan för Kosterhavets nationalpark Förslag Remissversion 2009-03-17
Utdrag ur Skötselplan för Kosterhavets nationalpark Förslag Remissversion 2009-03-17 Observera att det i övriga delar av remissen kan finnas förslag som indirekt påverkar jakten läs in dig via länk i kallelsen
Läs merMyrskyddsplan för Sverige. Objekt i Blekinge län
Myrskyddsplan för Sverige Objekt i Blekinge län Särtryck ur Myrskyddsplan för Sverige, delrapport: Objekt i Götaland. Rapport 5670 April 2007 ISBN 91-620-5670-7 ISSN 0282-7298 NATURVÅRDSVERKET NATURVÅRDSVERKET
Läs merNaturvärdesinventering i samband med detaljplan, Nåsten 1:1. Nåsten 1:1, Uppsala kommun
Naturvärdesinventering i samband med detaljplan, Nåsten 1:1 Nåsten 1:1, Uppsala kommun Uppdragsgivare Jörgen Hellgren Tidpunkt för inventeringen Oktober 2013 Inventeringen utförd av Ellen Salomonsson Rapporten
Läs merSveriges Ornitologiska Förening
s Ornitologiska Förening Energimyndigheten YTTRANDE Att. Matilda Schön Datum Dnr Tillväxtavdelningen 2013-03-01 2010-5138 Vindenheten Yttrande Remiss gällande områden av riksintresse för vindbruk s Ornitologiska
Läs merRestaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun
2012-12-20 1 (9) Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun Restaureringsplan inom Life+-projektet GRACE för delområde Balgö. Bilaga 1 Karta med restaureringsområden Jeanette
Läs merKommunalt ställningstagande
Tillkommande bebyggelse bör i första hand utnyttja ur produktionssynpunkt sämre marker eller marker mellan jord och skog. Alternativt kan bebyggelse lokaliseras till mindre skogsområden eller till kanten
Läs merANTAGANDEHANDLING. Behovsbedömning. Dnr MOB 2015-72. tillhörande ändring av detaljplan för. del av Hultsfred 3:1 m.fl
ANTAGANDEHANDLING Dnr MOB 2015-72 tillhörande ändring av detaljplan för del av Hultsfred 3:1 m.fl 1 Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan upprättas. en är ett
Läs merBehovsbedömning för planer och program
BEHOVSBEDÖMNING 1 (13) Kommunstyrelseförvaltningen Behovsbedömning för planer och program Enligt Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken (MB) och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905)
Läs merDetaljplan för del av Vångerslät 7:96 i Läckeby, Kalmar kommun
BEHOVSBEDÖMNING (för MKB) 1(6) Avdelning/Handläggare Datum Ärendebeteckning Plan-, bygg- och trafikavdelningen 2011-03-29 2010-3803 Rebecka Sandelius 0480-45 03 33 Detaljplan för del av Vångerslät 7:96
Läs merRestaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun
1(11) Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Tjurpannan Bilaga 1 Karta med restaureringsområden Bilaga
Läs merNaturvårdsprogram för Färgelanda kommun
Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas
Läs merNacka Tingsrätt Miljödomstolen, enhet 3 Box 1104 131 26 Nacka Strand. Stockholm 2009.01.12
Nacka Tingsrätt Miljödomstolen, enhet 3 Box 1104 131 26 Nacka Strand Stockholm 2009.01.12 Yttrande över Fortum Dalälven Kraft AB:s ansökan om att anlägga ett nytt kraftverk i anslutning till Untra kraftverk
Läs merMål och åtgärder. Foto: Simon Jonegård. Jönköpings kommuns Naturvårdsprogram
Foto: Simon Jonegård 81 Naturvårdsprogrammets mål och åtgärder berör huvudsakligen kommunägd mark och ska genomföras under programperioden 2009-2013. Tekniska utskottet är huvudansvarigt för att målen
Läs merDEL 3: INNEHÅLL 1. FÖRUTSÄTTNINGAR...464 2. KONSEKVENSANALYS...466
DEL 3: FÖRDJUPNING 11. MARKANVÄNDNING Markanvändning kan definieras som reella, fysiska strukturer av naturligt eller mänskligt ursprung som innehar eller möjliggör åtkomst till ekonomiska värden. INNEHÅLL
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-område
2005-08-15 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALAND$ LÄ!Ii Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0520176 Pater Noster-skärgården EU:s medlemsländer bygger upp ett sk. "ekologiskt niitverlt' av naturområden som kallas
Läs merGRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT
GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD
Läs merDispens från biotopskyddsbestämmelser för borttagande av träd i allé och delar av stenmurar på fastigheten Nävrasjö 1:7 Karlskrona kommun
1 (5) BESLUT 2012-01-25 delgivningskvitto Trafikverket Att. Lars Jonsson Box 44 342 21 ALVESTA Dispens från biotopskyddsbestämmelser för borttagande av träd i allé och delar av stenmurar på fastigheten
Läs merHärnösands kommun. Innehåll. Bilaga 1 Härnösands kommun... 2. Kommunens naturvårdsorganisation... 2. Underlag... 2. Datahantering...
Bilaga 1 Härnösands kommun Innehåll... 2 Kommunens naturvårdsorganisation... 2 Underlag... 2 Datahantering... 2 Översiktlig beskrivning av Härnösands kommun... 3 Naturen... 4 Friluftsliv... 5 Sidan 1 av
Läs merBeslut om Sladans naturreservat i Umeå kommun. (4 bilagor)
Arkivbeteckning 1(8) Enligt sändlista om ladans naturreservat i Umeå kommun. (4 bilagor) Länsstyrelsen beslutar med stöd av 7 kap 4 miljöbalken (1998:808) att ladans naturvårdsområde som redovisas på bifogad
Läs merInbjudan till samråd enligt miljöbalken 6 kap 4
1(22) Inbjudan till samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 Anslutning av vindkraftsparkerna Fjällberg, Hornmyran och Vinliden med 52 kv luftledningar och ny station vid Västermyrriset, samt ny 170 kv luftledning
Läs merBiologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet
Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet Myndigheter med ansvar för biologisk mångfald Naturvårdsverket, övergripande ansvar Länsstyrelserna, 21 stycken Kommuner, 290 stycken Jordbruksverket,
Läs merFörslag till ändring i förordningen om områdesskydd. KS 2014-346
Beslutsförslag 2014-11-17 Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnadskontoret Daniel Helsing Förslag till ändring i förordningen om områdesskydd. KS 2014-346 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår
Läs merUtvecklad talan i överklagande
2015-08-05 Svea Hovrätt, avd 6 Mark- och miljööverdomstolen svea.avd6@dom.se Utvecklad talan i överklagande Mark- och miljööverdomstolens mål nr/ärende nr: M6454-15, M6455-15, M6457-15, M6458-15 och M6459-15
Läs merBevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: 1543249 / 6900148
Dnr 511-8928-06 00-001-064 Bevarandeplan för Klövberget (södra) Upprättad: 2006-12-15 Namn: Klövberget (södra) Områdeskod: SE0630129 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 46 ha Skyddsform:
Läs merSkogsstyrelsens författningssamling
Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter (SKSFS 2011:2) och allmänna råd om stöd till vissa åtgärder inom skogsbruket; beslutade den X månad 2014. SKSFS 2014:X Utkom
Läs merNATURVÅRDSPROGRAM. Karta 1. Skyddade naturområden. för Melleruds kommun, antaget KF Naturminnen. Statliga naturreservat
Karta 1 Skyddade naturområden Naturminnen Statliga naturreservat Kommunala naturreservat Statliga kulturreservat Biotopskydd Naturvårdsavtal Djur- växtskyddsområde Natura 2000 - Art- och habitatdirektivet
Läs merSAMRÅDSHANDLING Del av Gällivare 12:74 Öster om Treenighetens väg/e 45 2013 08 29 Bilaga 1. BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING
BEHOVSBEDÖMNING Inledning Denna checklista används som hjälpmedel när det kommer till att bedöma behovet av en miljökonsekvensbeskrivning. Checklistan används även för att avgränsa vilka typer av miljöpåverkan
Läs merLIS-analys och motstående intressen - Arvidsjaurs kommun
Arvidsjaurs kommun Lis analys och motstående intressen Árviesjávrien kommuvdna Samrådshandling 2013.05.20 LIS-analys och motstående intressen - Arvidsjaurs kommun LIS-analys och motstående intressen Introduktion
Läs merÖversiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg
Naturvärdesbedömning 1 (9) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg POSTADRESS Miljö- och
Läs merBildande av naturreservatet Ingaryd i Jönköpings kommun
BESLUT Sida 1/8 Enligt sändlista Datum 2008-12-04 Beteckning 511-3282-04 Doss nr 0680-02-229 Helena Uhlén Naturavdelningen 036-39 51 40 Postadress 551 86 Jönköping Besöksadress Hamngatan 4 Tfn 036-39 50
Läs merNamn/Företag. Postnummer och ort. Fastighetsägare Entreprenör Konsult/ombud Arrendator. Fastighetsägare (om annan än sökande)
HUSBEHOVSTÄKT Anmälan om samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken 1(3) Ankomststämpel: Sökande Namn/Företag Tel. Postadress Mobiltel. Postnummer och ort Fax Sökanden är Fastighetsägare Entreprenör Konsult/ombud
Läs merRemissvar till Program för Landvetter Park
Till Härryda kommun Sektorn för samhällsbyggnad Remissvar till Program för Landvetter Park Först och främst vill Göteborgs ornitologiska förening (GOF) göra klart att vi inte är motståndare till att golf-
Läs merBilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna
Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna I samverkan mellan: Innehållsförteckning Bilaga 1. Beskrivning av landskapets karaktär och värden 3 1.1 Topografi 4 1.2 Infrastruktur
Läs merBilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021
Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Övre Österdalälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås
Läs merFöreskrifter för Naturreservatet Vänga mosse
349:29 Antagna av Kommunfullmäktige 2010-06-17 Gälller fr o m 2010-06-17 Beslut om naturreservat enligt 7 kap 4 miljöbalken Uppgifter om naturreservatet Namn: Naturreservatet Vänga mosse Län: Västra Götaland
Läs merBEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Planprogram för del av. TYLUDDEN 1:1 m fl. Tylösand, HALMSTAD KS 2012/0326
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Planprogram för del av TYLUDDEN 1:1 m fl Tylösand, HALMSTAD KS 2012/0326 Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2012-06-18 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM
Läs merÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH
NATURCENTRUM AB NATURINVENTERINGAR ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH NATURVÄRDESBEDÖMNING Kronetorps gård, Burlövs kommun UNDERLAG FÖR DETALJPLAN På uppdrag av FOJAB Arkitekter, Malmö 2010-03-18 Uppdragstagare
Läs merRädda Svartedalens Vildmark Verksamhetsberättelse 2015
1 Rädda Svartedalens Vildmark Verksamhetsberättelse 2015 Hedjohannesört i Svartedalens naturreservat. Foto: Roger Gahnertz 1 2 RÄDDA SVARTEDALENS VILDMARK Rädda Svartedalens Vildmark får härmed redovisa
Läs merTillfälligt förordnande om utvidgat strandskydd i Tjörns kommun
2016-03-10 1(10) Naturavdelningen John Dagobert Landskapsarkitekt Enligt sändlista Tillfälligt förordnande om utvidgat strandskydd i Tjörns kommun Innehåll Beslut om tillfälligt utvidgat strandskydd enligt
Läs merSvenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss.
2013-05-31 Skogsstyrelsen Remissvar Översyn av föreskrifter och allmänna råd för 30 SvL Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss. Sammanfattningsvis välkomnar Svenska
Läs merSärskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009
Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)
Läs mer2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge
2.10 Kulturmiljö Allmänt År 1993 gjordes ett planeringsunderlag med inriktning på forn lämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (Artelius med fl era, 1993). Inför denna vägutredning framförde
Läs merBiotopskyddsområden NATURVÅRDSVERKET. Vägledning om tillämpningen av 7 kapitlet 11 miljöbalken. Handbok 2012:1 Utgåva 1 December 2012
Vägledning om tillämpningen av 7 kapitlet 11 miljöbalken Handbok 2012:1 Utgåva 1 December 2012 NATURVÅRDSVERKET Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress:
Läs merBehovsbedömning av detaljplan för bostäder Kåbäcken, Partille kommun
2012-12-04 Behovsbedömning av detaljplan för bostäder Kåbäcken, Partille kommun BEDÖMNING Partille kommun har genomfört en behovsbedömning enligt 4 kap 34 PBL och 6 kap 11 i MB för att avgöra om aktuell
Läs merFÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN
TJÄDERSPELSINVENTERING VID FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING Miljötjänst Nord Mattias Åkerstedt Sture Gustafsson Rapport augusti 2012 Rapport september 2012 Miljötjänst Nord
Läs merBidrag och stöd för praktisk skötsel i kulturreservat 2011
Rapport från Riksantikvarieämbetet Sammanställning av olika Bidrag och stöd för praktisk skötsel i kulturreservat 2011 Bidrag och stöd för praktisk skötsel i kulturreservat 2011 2 Text och bilder: Fabian
Läs merKOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING
KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-30, 214 Gäller fr o m 2014-11-27 Bildande av naturreservatet Lundsbo bokskog i Värnamo kommun Beslut Värnamo kommun förklarar med stöd
Läs merMiljökvalitetsmål. Ett rikt växt- och djurliv. Biologisk mångfald
Biotopskyddsområden Detta är små biotoper som Skogsstyrelsen eller länsstyrelsen, med lagstöd i miljöbalken, fastställer ska skyddas då de har stor betydelse för den biologiska mångfalden. Skyddet liknar
Läs merNorra Dalarnas glesbygd. Projektets samhällsintresse
Projekt Tre Toppar Projekt Tre Toppar syftar till att skapa nya skidområden på Städjans väst- och ostsluttning. Det kommer även medföra en sammanlänkning av Idre Fjäll och Fjätervålen. Projektet innebär
Läs merFörord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete
Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning
Läs mer