Utställningshandling april

Transkript

1 Miljökonsekvensbeskrivning miljökonsekvensbeskrivning Utställningshandling april

2 Bakgrund Ändringar i strandskyddslagstiftningen Ändringar i miljöbalken och plan- och bygglagen beslutade av riksdagen 2009 gör det möjligt för kommunerna att peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Landsbygdsutveckling i strandnära lägen, i fortsättningen kallat LIS, innebär att dispens kan lämnas för en åtgärd inom strandskyddsområde, om åtgärden innebär ett långsiktigt bidrag till utvecklingen av landsbygden. För detta krävs att kommunen i sin översiktsplan, eller ett tillägg till den, har pekat ut områden för landsbygdsutveckling. Syftet med att redovisa områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen är att stimulera den lokala och regionala utvecklingen i områden som har god tillgång till fria strandområden och där en viss byggnation kan ske utan att strandskyddets syften åsidosätts. Landsbygdsutveckling I strandskyddslagstiftningen definieras inte begreppen landsbygd och landsbygdsutvecking. I förslaget till ny lagstiftning sägs dock att man med åtgärder som främjar landsbygdsutvecklingen bland annat avser sådana åtgärder som långsiktigt kan antas ge positiva sysselsättningseffekter och som kan bidra till att upprätthålla serviceunderlaget i landsbygder. I Naturvårdsverkets handbok säger man att det är upp till kommunen att i dialog med Länsstyrelsen ange i översiktsplanen vad som är landsbygdsutveckling i strandnära lägen lokalt. Enligt Länsstyrelsen Västra Götaland ska LIS ses som en möjlighet till utveckling liksom ett sätt att förhindra tillbakagång (PM ). Miljöbedömning och miljökonsekvensbeskrivning Ett tematiskt tillägg till översiktsplan ska miljöbedömas enligt miljöbalken om dess genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas. Miljöbedömningen utgör en process som inleds med att man avgör om en miljöbedömning krävs och som sedan fortsätter med avgränsning och framtagande av en miljökonsekvensbeskrivning. Miljökonsekvensbeskrivningen utgör det dokument där den betydande miljöpåverkan som planens genomförande kan antas medföra identifieras, beskrivs och bedöms. Rimliga alternativ med hänsyn till planens eller programmets syfte och geografiska räckvidd skall också identifieras, beskrivas och bedömas. Kommunen har i detta fall ansett att en miljöbedömning ska genomföras. Detta dokument utgör den miljökonsekvensbeskrivning som är en del av miljöbedömningen. 46 Laga kraft

3 Avgränsning av miljökonsekvensbeskrivningen Miljökonsekvensbeskrivningen är avgränsad till följande områden där konsekvenserna av planens genomförande bedöms kunna medföra betydande miljöpåverkan: Påverkan på riksintresseområden Påverkan på miljökvalitetsnormer för vattenkvalitet Ianspråktagande av allemansrättsligt tillgänglig mark Ianspråktagande av strandområden av betydelse för djur- och växtliv Landskapsbild. Avgränsningen är gjord på följande grunder: behovet av att belysa konsekvenserna för strandskyddets syften, nämligen att trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden, och att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten, en bedömning av risken för betydande miljöpåverkan på andra värden som identifierats under arbetets gång. Utpekandet av LIS-områden sker i översiktsplaneringen. Effekter och konsekvenser är beskrivna på samma översiktliga nivå som planeringen i övrigt befinner sig på. LIS-områdena beskrivs utförligt i planbeskrivningen och redovisas där på kartor med förekommande intressen. Miljökonsekvensbeksrivningen ska därför läsas tillsammans med planbeskrivningen. Alternativ Under arbetets gång har olika alternativ till LIS-områden successivt studerats och bearbetats utifrån de kriterier som kommunen arbetat fram och som redovisas i planbeskrivningen under rubriken Förutsättningar. I ett första urval bedömdes ett tiotal områden ha förutsättningar att komma ifråga för tillämpning av LIS. Urvalet baserades på redovisningen i ÖP 06 och kända önskemål om exploatering. Efter förslag från markägare i samband med informationsmöten tillkom ytterligare ett par områden och några ändrades. En del förslag har efter hand förkastats och andra har slutligen föreslagits som LIS-områden. De lokaliseringar som nu föreslås bedöms därför vara de som är rimliga att genomföra. Något mer alternativ än nollalternativ och ett alternativ som innebär ett genomförande av planen i sin helhet har därför inte föreslagits. Nollalternativ Nollalternativet beskriver en utveckling utan de åtgärder som föreslås i det tematiska tillägget till översiktsplanen. Beskrivningen av utvecklingen i ett nollalternativ blir ett resonemang om möjliga scenarion utifrån den allmänna utvecklingen i stort. Alternativ genomförande Alternativ genomförande beskriver en utveckling efter att de åtgärder genomförts som föreslås i det tematiska tillägget till översiktsplanen. Genomförandet av åtgärderna är beroende av initiativ från markägare och/ eller exploatörer och det är därför svårt att bedöma hur stora chanserna är för ett genomförande i sin helhet. Laga kraft

4 Effekter och konsekvenser Kroppefjäll med Teåkersälven och Stora Halängen Nuläge Kroppefjäll med Teåkersälven och Stora Halängen utgör riksintresse för naturvård enligt 3 kap 6 miljöbalken och ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada naturmiljön. De riksintressanta naturvärdena utgörs av för området representativa berggrundsformer och bergarter, myrar med höga botaniska värden och hög grad av orördhet samt Teåkersälven och Stommebäcken som är lek- och uppväxtområde för flodpärlmussla och hyser flera andra skyddsvärda arter. Samma område utgör ett stort opåverkat område enligt 3 kap 2 miljöbalken. Sådana områden ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt påverka områdets karaktär. Kroppefjäll nämns som ett intressant tyst område i en rapport där man studerat bullerkällornas fördelning i länet (Länsstyrelsen 2001:18). Tysta områden anses ha särskilt stort värde om de är stora, lättillgängliga, avsatta för till exempel friluftsliv eller som naturreservat, ligger på långt avstånd från nästa tysta område eller ligger nära större städer. Kroppefjäll finns också med i en analys av länets orörda områden där man har identifierat större områden utan påverkan från olika typer av exploateringsföretag (Länsstyrelsen 1998:21). Kommunen har i översiktsplanen från 2006 angett att man delar uppfattningen att Kroppefjäll har särskilda kvaliteter som stort opåverkat område. Bebyggelse eller anläggningar som kan påverka denna karaktär bör inte tillkomma. Nollalternativ Ett nollalternativ innebär att befintlig verksamhet som utgörs av en camping fortsatt pågår, bland annat inom ramen för de områdesbestämmelser som finns. Utveckling av verksamheten som ställer krav på bebyggelse eller annan exploatering som omfattas av strandskyddsbestämmelserna får ske i de delar som inte ligger inom strandskyddsområdet. En utökning av verksamheten, även om den sker utanför det strandskyddade området, kan medföra ett ökat buller från tillfartstrafik och från ökade båtaktiviteter på sjön, vilket kan få konsekvenser för områdets karaktär som stort opåverkat område. Alternativ genomförande Riksintresset berörs av föreslaget LIS-område 5. Ragneruds camping. Inom det föreslagna LIS-området ligger en campingplats med pågående verksamhet. Avsikten är att campingplatsen ska kunna utvecklas och delvis utöka sin verksamhet. En mindre utbyggnad av bostäder i områdets västra del föreslås också. Den del av LIS-området som föreslås kunna rymma campingens utveckling ligger till allra största delen inom ett område med områdesbestämmelser för befintlig camping. Ett genomförande av planen bedöms inte medföra några konsekvenser på de riksintressanta naturvärdena. Verksamheten bedöms inte heller påverka områdets karaktär som stort opåverkat område, men bullerfrågan kan behöva studeras i samband med fortsatt planering. En utökad campingverksamhet kan medföra ökat buller från tillfartstrafik samt från en ökad båtaktivitet på sjön. En utveckling av verksamheten kan samtidigt öka tillgängligheten till området och förstärka dess värden för turism och friluftsliv. 48 Laga kraft

5 Åtgärder för att minska negativa miljökonsekvenser I samband med fortsatt planering av en utökad verksamhet i campingområdet behöver bullerfrågan studeras. Valbodalen Nuläge Valbodalen utgör riksintresseområde för kulturmiljövård enligt 3 kap 6 miljöbalken. Valbodalen är en dalgångsbygd längs med Valboån som har utnyttjats kontinuerligt sedan stenåldern och som kännetecknas av ensamgårdar och småbyar i krönlägen med anslutande fornlämningsmiljöer och bebyggelse med regional byggnadstradition samt administrativa centra. Uttryck för riksintresset utgörs av stenåldersboplatser vid Torp, hällristningar vid Ödeborg, gravfält, fossil åkermark, äldre vägsträckningar med stenvalvsbroar, kyrkor, tingsplatser vid Rösäter och Tångeland, gårdsbebyggelse från 1800-talet, ängs- och hagmarker, Ödetorps bruksmiljö. Nollalternativet I ett nollalternativ kommer inte förslagen i planen att genomföras. Området utnyttjas för jord- och skogsbruk. Landskapet kan tillfälligt komma att förändras i samband med skogsbruksåtgärder och mer permanent av en omläggning av åkermark till skogsmark. Sådana förändringar i av landskapsbilden medför att fornlämningar och andra kulturhistoriska lämningar delvis förlorar sitt sammanhang och att möjligheten till förståelse för områdets historia minskar. Alternativ genomförande Riksintresset berörs av föreslaget LIS-område 2 Ellenö. LIS-området består av två delar varav den del som berör riksintresseområdet är avsedd för bostäder. Inom området ligger fasta fornlämningar i form av boplatser. Ianspråktagande av marken runt fornlämningarna kan medföra att sammanhangen mellan fornlämningarna och landskapet går förlorat vilket skulle minska förståelsen för fornlämningarnas betydelse. Åtgärder för att minska negativ miljöpåverkan Påverkan på förekommande fornlämningar måste utredas och hanteras i enlighet med kulturminneslagens bestämmelser. Utformning av bebyggelse måste ske med stor hänsyn till landskapsbilden och lokal bebyggelsetradition. Laga kraft

6 1. 2. Miljökvalitetsnormer för vattenkvalitet Nuläge Miljökvalitetsnormer för vattenkvalitet är fastställda för nästan alla sjöar och vattendrag som berörs av föreslagna LIS-områden. Samtliga sjöar ligger inom Örekilsälvens avrinningsområde. Avrinningsområdet står för över 90% av tillfört sötvatten till Gullmarn som är av riksintresse för naturvård och friluftsliv, naturreservat och Natura 2000-område. Sjöarna och vattendragen omfattas av avloppsdirektivet och ligger inom tillrinningsområde till avloppskänsliga vatten avseende kväve, samt inom område med avloppskänsliga vatten i inland avseende fosfor. Detta medför särskilda krav på rening av avlopp. Sjöarna och vattendragen ligger även inom nitratkänsligt område enligt nitratdirektivet, vilket medför reglering av jordbrukets användning av gödsel i tid och mängd. 3. «6 Häresjön «5 4. «4 Ragnerudssjön Nyckelvattnet Bovattnet «8 Rådanesjön/ Bodanesjön «9 «2 «1 Ellenösjön «3 Östersjön Långhalmen «7 1. Ellenösjön. 2. Häresjön. 3. Ellenösjön. 4. Östersjön. 50 Laga kraft

7 Nedanstående tabell redovisar fastställda miljökvalitetsnormer för respektive vattenområde samt vilka LIS-områden som berör vilka vattenområden. Tabell 1: Fatsställda miljökvalitetsnormer för berörda vattenförekomster samt vilka LIS-områden vattenförekomsterna berörs av. Vattenförekomst Ekologisk status Kemisk avseende kvicksilver och kvicksilverföreningar Kemisk exkl. kvicksilver LIS-områden Ellenösjön God ekologisk status 2021 Östersjön God ekologisk status 2021 Nyckelvattnet God ekologisk status 2015 Bovattnet Inga miljökvalitetsnormer fastställda Lillån God ekologisk status 2021 Julan God ekologisk status 2021 Ragnerudssjön God ekologisk status 2015 Häresjön God ekologisk status 2015 Rådanesjön/ Bodanesjön God ekologisk status 2015 Långhalmen God ekologisk status 2015 Inga miljökvalitetsnormer fastställda exkl. kvicksilver 2015 exkl. kvicksilver Inga miljökvalitetsnormer fastställda 2015 exkl. kvicksilver 2015 exkl. kvicksilver , 2, 3, 7, 9 1, 2, 3, 7, Miljökvalitetsnormen för kemisk avseende kvicksilver och kvicksilverföreningar är uppnår ej god status i samtliga vattenförekomster. Detta gäller över hela landet och beror på en hög halt av kvicksilver och kvicksilverföreningar i marken, bland annat orsakade av atmosfäriskt nedfall. Problemen förvärras av försurning. Målsättningen är att halterna av kvicksilver och kvicksilverföreningar i vattenförekomsten inte bör öka till den 22 december 2015, i förhållande till de halter som har legat till grund för vattenmyndighetens statusklassificering av kemisk inklusive kvicksilver och kvicksilverföreningar Ellenösjön och Östersjön har båda hög näringsbelastning. Nuvarande ekologisk status är på grund av detta otillfredställande för Ellenösjön och måttlig för Östersjön. Fastställd miljökvalitetsnorm avseende ekologisk status har därför en tidsfrist till 2021 eftersom man bedömer det som orimligt att uppnå miljökvalitetskravet till Bovattnet som är en konstgjord sjö till följd av dämning av Lillån har inga fastställda miljökvalitetsnormer. Lillåns ekologiska status är bedömd till otillfredsställande på grund av hög näringsbelastning och påverkan från artificiella vandringshinder. Fastställd miljökvalitetsnorm avseende ekologisk status har därför en tidsfrist till 2021 eftersom man bedömer det som orimligt att uppnå miljökvalitetskravet till Nyckelvattnet har en tillåten regleringsamplitud som är så stor att den, om den utnyttjades till fullo, kan medföra sänkt ekologisk status. Laga kraft

8 Den ekologiska statusen i Julan påverkas av vandringshinder vid vilket det förekommer aktiv reglering. Kvalitativa elfisken visar att öringen försvunnit och eventuellt även flodkräftan. Tidsfrist till 2021 är angiven för att ytterligare utredning krävs för avgöra vilka åtgärder som behövs för att skapa förutsättningar för att uppnå god ekologisk status. Det finns inga miljökvalitetsnormer fastställda för Hillingsäterssjön. Uppgifter finns dock om att sjön har hög näringsbelastning. Strandängarna runt sjön har nyligen restaurerats. Långhalmen är målområde för kalkning och skulle utan kalkningen varit försurad. Nollalternativ I nollalternativet kommer de föreslagna LIS-områdena inte att tas i anspråk för bostäder, fritidshus eller camping såvida inte enstaka etableringar kan tilllåtas inom ramen för normal dispensprövning inom strandskyddsområdet. Byggnationer utanför strandskyddat område kan på samma sätt som nu planerade åtgärder medföra ökad näringsbelastning om frågan om vatten och avlopp inte löses på ett bra sätt. Alternativ genomförande Vid ett genomförande av planen i sin helhet kommer tio strandnära områden att tas i anspråk för bostäder, fritidshus och camping. Fem av dessa områden ligger vid sjöarna Ellenösjön och Östersjön som står i förbindelse med varandra och är påverkade av hög näringsbelastning. En effekt av planens föreslagna etableringar kan bli en ökad näringsbelastning om inte avloppsfrågan löses på ett godtagbart sätt, en annan att ett ökat tryck på vattennära anläggningar i form av båtplatser och badbryggor uppstår. En ökad båtaktivitet kan medföra högre belastning på sjöarna i form av spridning av kemikalier, avlopp och buller. Vattenanläggningar kan även medföra en påverkan på vattenbrynets ekologiska funktioner, till exempel dess förmåga att ta upp näringsämnen innan de sprids i vattenmiljön. Åtgärder för att minska negativa miljökonsekvenser Två av de planerade områdena, nr 2 Ellenö och 3 Östersjön, ska anslutas till befintligt reningsverk i Ellenö. Område nr 4 Stigen ska anslutas till befintligt reningsverk i Stigen. För de andra områdena krävs att avloppslösningar tas fram som inte medför en ökad näringsbelastning på de redan näringspåverkade sjöarna I samband med fortsatt planering av föreslagna LIS-områden måste ett ökat behov av vattenanläggningar i anslutning till bostadsområden, fritidsbyar och campingområden beaktas. Detta innebär att lämpligheten och lokaliseringen av olika typer av anläggningar måste bedömas utifrån hänsyn till vattenbrynets ekologiska funktioner, vattenområdenas känslighet med mera. Uppförande av vattenanläggningar, muddring med flera vattenverksamheter omfattas av särskilda bestämmelser i miljöbalkens 11 kapitel och måste föregås av prövning enligt dessa. 52 Laga kraft

9 Allemansrättsligt tillgänglig mark Nuläge Samtliga föreslagna LIS-områden berör mark som idag är allemansrättsligt tillgänglig. Markslagen utgörs till större delen av skogsmark, medan en mindre del utgörs av åkermark. Åkermark är allemansrättsligt tillgänglig de perioder av året som marken inte odlas. Endast LIS-område 5. Ragneruds camping berör mark med pågående verksamhet utöver jord- och skogsbruk. Campingplatsen begränsar den allemansrättsliga tillgängligheten genom att delar av området endast är tillgängligt för campinggäster. Samtidigt ger campingen förutsättningar för turism och friluftsliv på allemansrättsliga grunder i området. Nollalternativ I ett nollalternativ kan man anta att den allemansrättsliga tillgängligheten kommer att se ut ungefär som idag. Odlingsmark kan komma att tas ur bruk och i så fall ökar den allemansrättsliga tillgängligheten. Enstaka åtgärder som uppförande av bostad eller anläggning kan komma att genomföras om de efter prövning enligt strandskyddsbestämmelserna bedöms vara möjliga att släppa fram. Alternativ genomförande Ett genomförande av planen medför att områden som idag är allemansrättsligt tillgängliga inom strandskyddsområdet blir privatiserade. Fri passage mot vattnet kommer dock alltid att säkerställas och samtliga LIS-områden, utom område 1. Håmule camping och område 5. Ragneruds camping, är avgränsade med en ca 30 m bred zon mot vattnet. Ett ökat byggande i det strandnära området medför dock ett ökat tryck även på denna zon för uppförande av exempelvis vattenanläggningar, båthus, bastur. Det finns också en risk för så kallad smygprivatisering av allemansrättsligt tillgänglig mark utanför tomtmark. Åtgärder för att minska negativa miljökonsekvenser I samband med fortsatt planering av föreslagna LIS-områden måste ett ökat behov av anläggningar i anslutning till bostadsområden, fritidsbyar och campingområden beaktas och planeras för så att den allemansrättsliga tillgängligheten kan säkerställas. Risken för privatisering av allemansrättsligt tillgänglig mark utanför tomtgräns behöver beaktas i samband med detaljplanering och bygglovgivning. Bestämmelser om markering av tomtgräns kan vara ett sätt att minska risken. Fågeltorn vid Ellenösjön. Laga kraft

10 Förutsättningar för växt- och djurliv Nuläge Inom de områden som föreslagits som LIS-områden finns idag miljöer med allmänna värden för växt- och djurliv. Fem områden berör också direkt eller indirekt lövskogsmiljöer enligt lövskogsinventeringen från Dessa miljöer är värdefulla genom det höga lövträdsinslaget och ofta inslag av ädellöv och död ved. Av de lövskogsområden som berörs är dock inga utpekade av Skogsstyrelsen som naturvärdesobjekt eller nyckelbiotoper. Ellenösjönoch Östersjön är värdefulla fågelsjöar. Nollalternativ Naturmiljöerna inom de föreslagna LIS-områden blir troligen till största delen kvar med dess allmänna värden för växt- och djurliv. Viss omföring av markslag kan komma att ske till exempel från jordbruksmark till skogsmark. Avverkning av skog kan också genomföras med större eller mindre påverkan på det befintliga växt- och djurlivet. Enstaka åtgärder som uppförande av bostad eller anläggning kan komma att genomföras om de efter prövning enligt strandskyddsbestämmelserna bedöms vara möjliga att släppa fram. Alternativ genomförande I samtliga LIS-områden kommer naturmiljöer med allmänna värden för djuroch växtliv att omvandlas till bebyggda miljöer med litet utrymme för skydd, födosök och föryngring. Konsekvenserna av en utbyggnad inom föreslagna områden bedöms inte bli så stora eftersom ersättningsmiljöer finns i stor utsträckning. Det finns dock en risk att miljöer med högre värden än allmänna för djur- och växtliv påverkas indirekt genom att närheten till vattnet medför ökat tryck på att uppföra anläggningar vid vattnet eller siktröjningar i värdefulla trädskikt. Områdena 2. Ellenö, 8. Rådanefors och 9. Svarvane har särskilt utpekade värden i zonen mellan LIS-området och vattnet. Områden som bedöms vara särskilt värdefulla för fågellivet omfattas inte av föreslagna LIS-områden. Område 1. Håmule och 2. Ellenö ligger i direkt närhet av områden med höga värden för fågellivet. Etablering av en vildmarkscamping vid Håmule skulle kunna medföra en ökad störning på fågellivet genom att människor i högre utsträckning rör sig i området. Etableringen av bostäder på åkermark i det västra delområdet av Ellenö tar mark i anspråk som kan ha ett visst värde som födosöksområde för fågellivet. 54 Laga kraft Åtgärder för att minska negativa miljökonsekvenser I samband med fortsatt planering av föreslagna LIS-områden måste ett ökat behov av vattenanläggningar i anslutning till bostadsområden, fritidsbyar och campingområden beaktas och planeras för så att man därmed kan finna de lämpligaste platserna för detta utifrån hänsyn till vattenbrynets ekologiska funktioner och påverkan på miljöer som är särskilt värdefulla för växt- och djurliv. Påverkan från siktröjning på områden som är värdefulla för växt-och djurlivet i zonen mellan LIS-området och vattntet måste utredas. För att undvika onödig störning av fågellivet vid Håmule kan det finnas behov av kanalisering av friluftslivet, t.ex. genom uppförandet av ett fågeltorn. Uppförande av vattenanläggningar, muddring med flera vattenverksamheter omfattas av särskilda bestämmelser i miljöbalkens 11 kapitel och måste föregås av prövning enligt dessa.

11 Landskapsbild Nuläge Det landskap som de föreslagna LIS-områdena till största delen ligger i utgörs av ett småskaligt jordbrukslandskap längs Valbodalen brutet av lövskogs- eller blandskogsklädda kullar. Ett mer homogent skogslandskap råder i de östra delarna av kommunen. Förslagen berör tre landskapsområden, Ellenösjön, Rådanesjön och Häresjön, som är särskilt utpekade för sina höga natur- och/ eller kulturmiljövärden enligt Länsstyrelsens bevarandeplan för odlingslandskapet (Länsstyrelsen Älvsborgs län 1994:5). Ellenösjön och Rådanesjön är båda områden med en mycket tilltalande landskapsbild som är beroende av fortsatt odling. Landskapet vid Ellenösjön är också utpekat på grund av förekomsten av betade strandängar med stor betydelse för fågellivet. Landskapet vid Rådanesjön är värdefullt för förekomsten av naturliga fodermarker samt mycket gamla och grova lövträd. Häresjön utgör enligt bevarandeplanen ett variationsrikt och mycket välhävdat odlingslandskap med välbevarad helhet (Runserud). Betade strandängar vid Häreholm och hagmarker i området i övrigt utgör värdefulla inslag. Fornlämningar utgör landskapselement som är viktiga för den historiska förståelsen av landskapet. I flera föreslagna LIS-områden ligger fornlämningar som omfattas av bestämmelser enligt kulturminneslagen. Nollalternativ Nollalternativet antas inte medföra några betydande förändringar på landskapsbilden. Tillfälliga förändringar kan uppstå i samband med skogsbruksåtgärder då sluten skogsmark omvandlas till hygge. Även förändringar i trädslag, exempelvis omföring av lövskog till barrskog, kan förändra landskapets karaktär. Mer permanenta förändringar uppstår om åkermark omvandlas till skogsmark och öppet landskap därmed omvandlas till slutet landskap även på lång sikt. Alternativ genomförande Ett genomförande av planen innebär att ett antal områden kommer att omvandlas från obebyggd mark till bebyggd mark med omgivande hårdgjorda ytor, belysning, staket med mera. När skogsmark tas i anspråk kan omvandlingen upplevas som att sår uppstår i ett sammanhängande skogsområde. Från vattnet sett uppstår brott mot horisonten. När odlingsmark tas i anspråk kan upplevelse av fri rymd och historiska sammanhang gå förlorad. Generellt bedöms att ett genomförande av föreslagna åtgärder inte kommer att medföra några stora konsekvenser för landskapsbilden. Utbyggnaden är genomgående småskalig och förändringarna kommer främst att upplevas lokalt. Fem områden (1. Håmule vildmarkscamping, 2. Ellenö, 6. Runserud - Fälleviken, 7. Stuveryr och 8. Rådanefors) berör särskilt utpekade odlingslandskap med höga natur- och/ eller kulturmiljövärden. Håmule camping, Ellenö och Runserud-Fälleviken berör direkt sådan mark som omfattas av värdebeskrivningarna för de utpekade landskapen genom att odlingsmark tas i anspråk. I Runserud-Fälleviken tas ett område i anspråk som enligt ängs- och hagmarksinventeringen från 1989 (Länsstyrelsen Älvsborgs län 1993) utgör ett nyligen röjt område med en dåligt utvecklad grässvål. Området bedöms dock efter fältbesök utgöra skogsmark och inte hysa några betesgynnade värden. Laga kraft

12 Konsekvenserna av de föreslagna åtgärderna i de utpekade områdena bedöms sammantaget bli ringa då det handlar om en småskalig utbyggnad där ianspråktagandet inte antas medföra förändringar i förutsättningarna för brukandet av odlingsmarken i stort. I sju av utredningsområdena ligger fornlämningar som omfattas av kulturminneslagen. Ianspråktagande av marken runt fornlämningarna kan medföra att sammanhangen mellan fornlämningarna och landskapet går förlorat vilket skulle minska förståelsen för fornlämningarnas betydelse och därmed förståelsen av landskapets historia. Landskap vid Runserud. Åtgärder för att minska negativa konsekvenser Den zon mellan LIS-områdena och vattnet som undantagits från bebyggelse för att i första hand säkerställa den allemansrättsliga tillgängligheten kommer även att medföra att påverkan på landskapsbilden blir lindrigare. Påverkan på landskapsbilden kan minska genom att byggnader utformas med material och färger som smälter in i det omgivande landskapet. Påverkan på förekommande fornlämningar måste utredas och hanteras i enlighet med kulturminneslagens bestämmelser. 56 Laga kraft

13 Samlad miljöbedömning Ett genomförande av det tematiska tillägget till översiktsplanen för landsbygdsutveckling i strandnära områden, tillsammans med de åtgärder som föreslås för att minska negativa miljökonsekvenser, bedöms inte medföra att syftet med strandskyddet åsidosätts. Bedömningen bygger på att omfattningen av LIS-områdenas markanspråk i förhållande till förekomsten av obebyggda stränder i kommunen är liten. Vidare att åtta av tio LIS-områden inte omfattar den närmaste zonen vid vattnet vilket upprätthåller den allemansrättsliga tillgängligheten närmast vattnet och undantar potentiellt känsliga områden för djur- och växtliv från exploatering. Särskilt värdefulla områden för växtoch djurliv har också uteslutits ur LIS-områdena vartefter de har uppmärksammats. Fortsatt kvarstår risker för negativa miljökonsekvenser när det gäller påverkan på vattenkvalitet från vatten- och avlopp och när det gäller påverkan på området närmast vattnet samt själva vattenområdet som en indirekt följd av strandnära etableringar. Risken för sådana miljökonsekvenser måste hanteras i den fortsatta planeringsprocessen. Landskapsbilden kommer att påverkas inom de föreslagna områdena men förändringen bedöms främst påverka upplevelsen på en lokal nivå. I nedanstående tabell redovisas per LIS-område vilka av miljökonsekvensbeskrivningens utvalda intresseaspekter som berörs. Tabell 2: Sammanställning av vilka intressen som berörs av vilka LIS-områden. Intresseaspekterna växt- och djurliv, allemansrättsligt tillgänglig mark och landskapsbild har graderats utifrån förekomst av x) allmänna värden och xx) särskilt utpekade värden. LIS-område Riksintresse naturvård Riksintresse kulturmiljövård Miljökvalitetsnormer för vattenkvalitet Växt- och djurliv Allemansrättsligt tillgänglig mark Landskapsbild 1. Håmule camping x xx x xx 2. Ellenö x x xx x xx 3. Östersjön x x x x 4. Stigen x x x x 5. Ragneruds camping x x xx x xx 6. Runserud- Fälleviken x xx x xx 7. Stuveryr x x x xx 8. Rådanefors x xx x xx 9. Svarvane x xx x xx Laga kraft

14 Sammanställning av åtgärder för att minska negativa miljökonsekvenser Stort opåverkat område - Kroppefjäll I samband med fortsatt planering av en utökad verksamhet i campingområdet behöver bullerfrågan studeras. Riksintresse för kulturmiljövård - Valbodalen Utformning av bebyggelse inom riksintresse för kulturmiljövården måste ske med stor hänsyn till landskapsbilden och lokal bebyggelsetradition. Påverkan på förekommande fornlämningar måste utredas och hanteras i enlighet med kulturminneslagens bestämmelser. Vattenkvalitet Hanteringen av vatten och avlopp måste utredas och godtagbara lösningar väljas som inte medför en ökad näringsbelastning på redan näringspåverkade sjöar. Växt- och djurliv I samband med fortsatt planering av föreslagna LIS-områden måste ett ökat behov av vattenanläggningar i anslutning till bostadsområden, fritidsbyar och campingområden beaktas och planeras för så att man därmed kan finna de lämpligaste platserna för detta samt bedöma lämpligheten utifrån hänsyn till vattenbrynets ekologiska funktioner, vattenområdenas känslighet med flera aspekter. Uppförande av vattenanläggningar, muddring med flera vattenverksamheter omfattas av särskilda bestämmelser i miljöbalkens 11 kapitel och måste prövas i enlighet med dessa. Påverkan från siktröjning, vägdragningar, promenadstråk med mera på områden som är värdefulla för växt-och djurlivet i zonen mellan LISområdet och vattntet måste utredas. Allemansrättslig tillgänglighet I samband med fortsatt planering av föreslagna LIS-områden måste ett ökat tryck på zonen mellan LIS-området och vattnet beaktas och planeras för så att den allemansrättsliga tillgängligheten kan säkerställas. Risken för privatisering av allemansrättsligt tillgänglig mark utanför tomtgräns behöver beaktas i samband med detaljplanering och bygglovgivning. Bestämmelser om markering av tomtgräns kan vara ett sätt att minska risken. 58 Laga kraft Landskapsbild Den zon mellan LIS-områdena och vattnet som undantagits från bebyggelse för att i första hand säkerställa den allemansrättsliga tillgängligheten kommer även att medföra att påverkan på landskapsbilden blir lindrigare. Påverkan på landskapsbilden kan minska genom att byggnader utformas med material och färger som smälter in i det omgivande landskapet. Påverkan på förekommande fornlämningar måste utredas och hanteras i enlighet med kulturminneslagens bestämmelser.

15 Källor (MKB) Färgelanda kommun, Översiktsplan för Färgelanda kommun. Länsstyrelsen Västra Götaland, Rapport 1998:21. Analys av stora opåverkade områden. Länsstyrelsen Västra Götaland, Rapport 2001:18. Tysta områden i Västra Götalands län. Länsstyrelsen Västra Götaland, PM Länsstyrelsens råd om hantering av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen, s.k. LIS-områden i översiktsplaner Länsstyrelsen Älvsborgs län, Rapport 1993:3. Ängar och hagar i Färgelanda. Länsstyrelsen Älvsborgs län, Rapport 1994:5. Värdefulla odlingslandskap i Älvsborgs län. Länsstyrelserna, GIS-data från Länsstyrelserna, Naturvårdsverket, 2009:4. Strandskydd - en vägledning för planering och prövning Riksantikvarieämbetet, Fornsök. Skogsstyrelsen, Skogens källa, VatteninformationsSystem Sverige, VISS. Vattenkartan, Laga kraft