Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder
|
|
- Julia Lindberg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tabell Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset Ravinen vid Olsbjär - Skjutbanan I Håkanstorp - Bjärahus km km km km km km Järnvägen ligger på en låg bank (upp till ca 4 m) över betesmarken och genom det angränsande skogspartiet. Det bedöms inte föreligga någon risk för påverkan på hydrologin i området. Dubbelspåret tar en viss del av hagmarken i anspråk och kan komma att försvåra betesdriften genom att hagmarken delas. Området passeras på bank och i skärning. Vid skärningen är det måttlig risk för grundvattenpåverkan. Järnvägen passerar drygt 1 km norr om Börringesjön och knappt 1 km väster om Klosterviken. Järnvägen passerar inom Klostervikens avrinningsområde på en kort sträcka. Avrinningen till Klosterviken bedöms inte påverkas. Området ingår i Klostervikens närområde. Profilen, med E65 i nordligt läge, går i nivå med marken. Vid E65 utbyggd till motorväg i sydligt läge kommer profilen att gå i kraftig skärning (upp till 10 m). Påverkan på den värdefulla skogsmiljön beror på dragningen inom korridoren och vald profil. Påverkan på den värdefulla skogsmiljön beror till stor del på dragningen inom korridoren. Värdefulla jätteträd kan komma att avverkas, i synnerhet med en ny motorväg i södra korridoren då järnvägsområdet blir mycket brett. Påverkan bedöms som måttlig till stor. Järnvägen går på bank över ravinen och i skärning genom höjdpartiet med E65 i nordligt läge. Vid E65 i sydligt läge kommer järnvägen att gå i djup skärning (upp till ca 13 m) på hela sträckan. För huvudprofilen (E65 i nordligt läge) bedöms risken för grundvattenpåverkan som mycket stor vid skärningen genom höjdpartiet. Risken för ytvattenpåverkan bedöms som liten vid samma punkt. Vid km 3+2 passeras bäcken som binder samman Kosterviken och Fjällfotasjön. Den bedöms dock inte påverkas av järnvägen då järnvägen passerar på bro. Risken för påverkan på geohydrologin har inte bedömts för E65 i sydligt läge. Dock kommer risken för påverkan vara avsevärt större till följd av den djupa skärning som krävs. En viltpassage planeras vid km 3+2 som en passage under järnvägen. Denna ska utföras samordnat med passage av E65. I området finns grova träd som kan gå förlorade. Järnvägen kan även komma att påverka värdefull brynvegetation. Området är kärnområde för vedinsekter och järnvägen riskerar att påverka dom och öka avstånden mellan delområdena norr om E65 och de som ligger söder om Järnvägen ligger i en skärning som ökar i djup i den norra delen. Risken för grundvattenpåverkan bedöms som måttlig - stor och ytvattenpåverkan som varierande mellan liten - mycket stor. Påverkan är till stor del beroende på järnvägens sträckning inom korridoren med hänsyn till småvattnen i området. Järnvägen bedöms medföra måttliga konsekvenser för naturmiljön i Djurhagen. Konsekvenserna består i försämrade spridningsmöjligheter för växter och djur vilket kan leda till en minskad biologisk mångfald. Det finns också en viss risk att betestrycket förändras till följd av järnvägens delning av marken. Delningen av skogspartiet leder till försämrade spridningsmöjligheter. Konsekvenserna för sjöarna bedöms som små då vattenmiljön och fågelliv inte påverkas. Konsekvenserna av järnvägen beror på dragning inom korridoren och passage av E65. Konsekvenserna för den lokala insektsfaunan är osäkra trots att träd som de har som livsmiljö kan komma att avverkas. De beror på hur många träd som försvinner, om avverkade träd kan lämnas kvar och om andra träd finns som kan ta vid som nya lokaler. Vedinsekterna beskrivs som mycket stationära och ovilliga att byta boplats. Ett och samma träd kan vara boplats för många generationer, så länge det finns död ved i eller på trädet. De lever inte av det levande trädet utan den döda veden på levande eller döda träd. Konsekvensen bedöms därmed som måttlig till stor för vedinsekterna. Konsekvensen av delningen av kärnområdet för vedinsekter bedöms också som måttlig eftersom det är osäkert om de olika lokalerna har ett samband med varandra. Konsekvenserna för områdets hydrogeologi är begränsade. De indirekta konsekvenserna av påverkan på geohydrologin är att den närliggande marken blir torrare om in skärningen tätas eller utströmmande vatten återinfiltreras. En torrare mark medför en något förändrad vegeration, men de stora ekarna bedöms klara en torrare miljö. De trivs även i torra marker. Påverkan på den värdefulla brynvegetationen kan får konsekvenser för områdets flora och fauna då bryn är viktiga spridningszoner för många arter. Området är kärnområde för vedinsekter och järnvägen riskerar att påverka det och öka avstånden mellan de delområden som ligger norr om E65 och de som ligger söder om. Konsekvenserna för insektfaunan bedöms ändå som små till måttliga, eftersom vedinsekterna beskrivs som mycket stationära och ovilliga att byta boplats. Ett och samma träd kan vara boplats för många generationer, så länge det finns död ved i eller på trädet. Genom den planerade viltpassagen finns förutsättningar att viltrörelserna i området kan upprätthållas. Detta beror dock till mycket stor del på passagens utformning och samordningen med passagen av E65. Konsekvensen blir en försämrad miljö för de växter och djur som är beroende av våtmarker och småvatten. Potentiella lövgrodelokaler kan gå förlorade vilket försämrar möjligheterna för artens överlevnad i området. Konsekvenserna bedöms som måttliga. En mer detaljerad inventering av hagmarken för att undvika skada på skyddsvärda arter. Möjligheterna till fortsatt betesdrift på marken bör underlättas genom passagemöjlighet för betesdjuren och brukaren. Hur plan och profil för järnvägen kan justeras för att undvika påverkan måste i nästa skede studeras vidare. Läget för linjen är inte fastställd i vare sig plan eller profil. I den fortsatta planeringen bör noggrannare inventering genomföras där särskilt betydelsefulla träd mäts in för att undvika påverkan på dessa. Även träd som på sikt kan utgöra nya lokaler för vedinsekter bör inventeras. Avverkade träd kan lämnas på marken och kan då fortsätta att vara vedinsektslokal. Behovet av träd som kan ersätta de avverkade träden som vedinsektslokal måste inventeras och identifieras. Eventuellt kan avverkade träd flyttas till närheten av en ny gynnsam trädlokal så att insekterna lätt hittar en ny boplats när det avverkade trädet har förmultnat helt. Kunskapen om vedinsekternas behov bör fördjupas dock fört fördjupas i nästa skede. Hur plan och profil för järnvägen kan justeras för att undvika påverkan måste i nästa skede studeras vidare. Läget för linjen är inte fastställd i vare sig plan eller profil. Tätning av skärning och återinfiltration av utströmmand vatten är troliga åtgärder om inte påverkan kan undvikas. Viltpassage. Inventering av särskilt värdefulla träd. Stora träd bevaras i så stor utsträcknings som möjligt. Avverkade träd kan lämnas på marken och kan då fortsätta att vara vedinsektslokal. Behovet av träd som kan ersätta de avverkade träden som vedinsektslokal måste inventeras och identifieras. Eventuellt kan avverkade träd flyttas till närheten av en ny gynnsam trädlokal så att insekterna lätt hittar en ny boplats när det avverkade trädet har förmultnat helt. Kunskapen om vedinsekternas behov bör fördjupas dock fört fördjupas i nästa skede. Inventering av våtmarker och småvatten. Åtgärder för att begränsa påverkan på yt- och grundvatten vitas enligt avsnitt 6.3 Hydrogeologi. Ersättningsbiotoper skapas för de ev våtmarker och småvatten som påverkas. Passager för grodor kan bli aktuella. UA1v Alternativet går inom område med särskilda bestämmelser enligt MB 4 kap samt riksintresse för naturvården. Påverkan beror till stor del på vald profil och utbyggnad av E65. Profil 10 promille innebär större påverkan på områdets värden genom högre bankar och djupare skärningar. Järnvägen innebär att det blir ytterligare en infrastrukturkorridor i området. Projektet bedöms medföra måttliga konsekvenser för områdets värde som riksintresse då det aktuella landskapsavsnittet redan är påverkat av vägar och Ystadbanan. Profil 10 promille ger högre bankar i Djurhagen och djupare skärningar i den norra delen av korridoren än profil 25 promille. Vid profil 25 promille kan terrängen följas bättre och det ianspråktagna området och risken för påverkan på yt- och grundvatten blir mindre. Vid korsningspunkten med E65 är det för profil 10 promille stora skillnader i påverkan mellan E65 i nordligt eller sydligt läge, se profil i avsnitt 3.6 Studerade alternativ (figur 3.6.6). Vid profil 25 promille är skillnaderna mellan passage över E65 i sydligt eller nordligt läge mindre (se figur 3.6.7). Inom korridoren finns ett antal småvatten som kan komma att påverkas vilket ger minskade möjligheter för vattenlevande djur och växter att fortleva och nyetablera sig i området. Risk för yt- och grundvattenpåverkan föreligger främst i den norra delen av sträckan. I den södra delen finns partier med risk för grundvattenpåverkan vid djupa skärningar. Risken varierar mellan de olika profilerna. Profil 10 promille innebär längre sträckor med stor - mycket stor risk för yt- och grundvattenpåverkan medan profil 25 promille har längre sträckor med liten - måttlig risk för påverkan. Korridoren korsar ett kärnområde för vedinsekter (Fadderstorp - Olsbjär) med förekomst av många sällsynta insekter, bl.a. den fridlysta ekoxen. Förekomsten av dessa hotas starkt av järnvägen. Järnvägen skär av tre sammanhängande skogsområden varav ett består av ädellövträd, främst bok och al. Dessa vegetationsområden påverkas inte nämnvärt, förutom i ädellövskogen där värdefulla arter och träd kan gå förlorade. I söder korsas en värdefull hagmark, Djurhagen. Järnvägen kommer inte att påverka hagmarkens flora direkt, men betestrycket kan komma att förändras vilket kan få konsekvenser för floran. Häckande fåglar vid Fjällfotasjön kan eventuellt drabbas av bullerstörningar vilket i värsta fall kan minska häckning med reducerat fågelliv som följd. E65 ligger dock närmare sjön och har troligen en större inverkan på bullernivåerna vid Fjällfotasjön än vad en järnväg får. Två viltvandringsstråk korsas: nord-sydlig och väst-östlig. E65 utgör en barriär för det nord-sydliga viltvandringsstråket. Sturpsvägen utgör en viss barriär för det väst-östliga stråket. Där väg och järnväg går nära varandra förstärks barriäreffekterna, det är svårare för djur att korsa en bredare barriär. Detta kan leda till fler kollisioner och bruten kontakt mellan kärnområden. En viltpassage planeras vid Olsbjär. Denna måste samordnas med passage av E65. En funge- 6. MILJÖKONSEKVENSER 105
2 6. MILJÖKONSEKVENSER rande viltpassage underlättar för viltet att röra sig i området och minskar järnvägens konsekvenser. Det kommer även att vara möjligt för djur att röra sig längs med E65 eftersom denna passeras på en lång landskapsbro. Spridningskorridorer för vedinsekter (mellan platser med jätteträd) korsas. Vid Olsbjär bildas en ö som omgärdas av Sturupsvägen, E65 och järnvägen. Järnvägen orsakar bortfall av nyckelbiotoper i form av flera gamla träd med stora värden. Detta betyder troligtvis också minskning av rödlistade vedinsekter som t.ex. den fridlysta ekoxen. Järnvägskoridoren tangerar en aktiv lövgrodelokal. Längs korridorens norra sträckning korsas flera småvattendammar vilka fylls igen eller riskerar att dräneras. Området intill järnvägskorridoren är relativt rik på dammar, vilka löper risk att dräneras. Tabell Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 25 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset Ravinen vid Olsbjär - Skjutbanan I Håkanstorp - Bjärahus km km km km km km Järnvägen ligger i stort sett i nivå med marken över betesmarken. Enligt den hydrogeologiska bedömningen är risken för grundvattenpåverkan måttlig på delar av sträckan. Dubbelspåret tar en viss del av hagmarken i anspråk och kan komma att försvåra betesdriften genom att hagmarken delas. Området passeras i skärning. Vid skärningen är det måttlig - stor risk för grundvattenpåverkan. Järnvägen passerar drygt 1 km norr om Börringesjön och knappt 1 km väster om Klosterviken. Järnvägen passerar inom Klostervikens avrinningsområde på en kort sträcka. Avrinningen till Klosterviken bedöms inte påverkas. Området ingår i Klostervikens närområde. I huvudprofilen (E65 i nordligt läge) går järnvägen i nivå med marken vid höjdområdet. Vid E65 i ett sydligt läge blir det vissa bankar. Påverkan på den värdefulla skogsmiljön beror till stor del på dragningen inom korridoren. Värdefulla jätteträd kan möjligen komma att avverkas. Påverkan bedöms som måttlig då det är relativt få träd påverkas. Järnvägen går på bank över ravinen och i skärning genom höjdpartiet med E65 i nordligt läge. Vid E65 i sydligt läge kommer järnvägen att gå i ett något högre läge. För huvudprofilen (E65 i nordligt läge) bedöms risken för grundvattenpåverkan som mycket stor vid skärningen genom höjdpartiet. Risken för ytvattenpåverkan bedöms som liten vid samma punkt. Vid km 3+2 passeras bäcken som binder samman Kosterviken och Fjällfotasjön. Den bedöms dock inte påverkas av järnvägen då järnvägen passerar på bro. Risken för påverkan på geohydrologin har inte bedömts vid E65 i sydligt läge. Risken för geohydrologisk påverkan är något mindre vid E65 i södra läget. En viltpassage planeras vid km 3+2 som en passage under järnvägen. Denna ska utföras samordnat med passage av E65. I området finns grova träd som kan gå förlorade. Järnvägen kan även komma att påverka värdefull brynvegetation. Området är kärnområde för vedinsekter och järnvägen riskerar att påverka dom och öka avstånden mellan delområdena norr om E65 och de som ligger söder om. Järnvägen ligger i stort i nivå med marken. Risken för grundvattenpåverkan bedöms som måttlig. I kortare partier är risken stor. Risken för ytvattenpåverkan bedöms som liten - stor. Påverkan är till stor del beroende på järnvägens sträckning inom korridoren. Järnvägen bedöms medföra måttliga konsekvenser för naturmiljön i Djurhagen. Konsekvenserna består i försämrade spridningsmöjligheter för växter och djur vilket kan leda till en minskad biologisk mångfald. Det finns också en viss risk att betestrycket förändras till följd av järnvägens delning av marken. Delningen av skogspartiet leder till försämrade spridningsmöjligheter. Konsekvenserna för sjöarna bedöms som små då vattenmiljön och fågelliv inte påverkas. Konsekvenserna av järnvägen beror på dragning inom korridoren och passage av E65. Konsekvenserna för den lokala insektsfaunan är osäkra trots att träd som de har som livsmiljö kan komma att avverkas. De beror på hur många träd som försvinner, om avverkade träd kan lämnas kvar och om andra träd finns som kan ta vid som nya lokaler. Vedinsekterna beskrivs som mycket stationära och ovilliga att byta boplats. Ett och samma träd kan vara boplats för många generationer, så länge det finns död ved i eller på trädet. De lever inte av det levande trädet utan den döda veden på levande eller döda träd. Konsekvensen bedöms därmed som måttlig till stor för vedinsekterna. Konsekvensen av delningen av kärnområdet för vedinsekter bedöms också som måttlig eftersom det är osäkert om de olika lokalerna har ett samband med varandra. Konsekvenserna för områdets hydrogeologi är begränsade. De indirekta konsekvenserna av påverkan på geohydrologin är att den närliggande marken blir torrare om in skärningen tätas eller utströmmande vatten återinfiltreras. En torrare mark medför en något förändrad vegeration, men de stora ekarna bedöms klara en torrare miljö. De trivs även i torra marker. Påverkan på den värdefulla brynvegetationen kan får konsekvenser för områdets flora och fauna då bryn är viktiga spridningszoner för många arter. Området är kärnområde för vedinsekter och järnvägen riskerar att påverka det och öka avstånden mellan de delområden som ligger norr om E65 och de som ligger söder om. Konsekvenserna för insektfaunan bedöms ändå som små till måttliga, eftersom vedinsekterna beskrivs som mycket stationära och ovilliga att byta boplats. Ett och samma träd kan vara boplats för många generationer, så länge det finns död ved i eller på trädet. Genom den planerade viltpassagen finns förutsättningar att viltrörelserna i området kan upprätthållas. Detta beror dock till mycket stor del på passagens utformning och samordningen med passagen av E65. Konsekvensen blir en försämrad miljö för de växter och djur som är beroende av våtmarker och småvatten. Potentiella lövgrodelokaler kan gå förlorade vilket försämrar möjligheterna för artens överlevnad i området. Konsekvenserna bedöms som måttliga. En mer detaljerad inventering av hagmarken för att undvika skada på skyddsvärda arter. Möjligheterna till fortsatt betesdrift på marken bör underlättas genom passagemöjlighet för betesdjuren och brukaren. Hur plan och profil för järnvägen kan justeras för att undvika påverkan måste i nästa skede studeras vidare. Läget för linjen är inte fastställd i vare sig plan eller profil. I den fortsatta planeringen bör noggrannare inventering genomföras där särskilt betydelsefulla träd mäts in för att undvika påverkan på dessa. Även träd som på sikt kan utgöra nya lokaler för vedinsekter bör inventeras. Avverkade träd kan lämnas på marken och kan då fortsätta att vara vedinsektslokal. Behovet av träd som kan ersätta de avverkade träden som vedinsektslokal måste inventeras och identifieras. Eventuellt kan avverkade träd flyttas till närheten av en ny gynnsam trädlokal så att insekterna lätt hittar en ny boplats när det avverkade trädet har förmultnat helt. Kunskapen om vedinsekternas behov bör fördjupas dock fört fördjupas i nästa skede. Hur plan och profil för järnvägen kan justeras för att undvika påverkan måste i nästa skede studeras vidare. Läget för linjen är inte fastställd i vare sig plan eller profil. Tätning av skärning och återinfiltration av utströmmand vatten är troliga åtgärder om inte påverkan kan undvikas. Viltpassage. Inventering av särskilt värdefulla träd. Stora träd bevaras i så stor utsträcknings som möjligt. Avverkade träd kan lämnas på marken och kan då fortsätta att vara vedinsektslokal. Behovet av träd som kan ersätta de avverkade träden som vedinsektslokal måste inventeras och identifieras. Eventuellt kan avverkade träd flyttas till närheten av en ny gynnsam trädlokal så att insekterna lätt hittar en ny boplats när det avverkade trädet har förmultnat helt. Kunskapen om vedinsekternas behov bör fördjupas dock fört fördjupas i nästa skede. Inventering av våtmarker och småvatten. Åtgärder för att begränsa påverkan på yt- och grundvatten vitas enligt avsnitt 6.3 Hydrogeologi. Ersättningsbiotoper skapas för de ev våtmarker och småvatten som påverkas. Passager för grodor kan bli aktuella. 106
3 Tabell Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA2v4 - profil 10 promille Björkesåkraån I-III Björkesåkrasjön och dess södra/ västra strand Slätterödsskogen - II Lemmeströtorp - Prästaskogen Natura 2000 Skanör I - III Hunneröds mosse Natura 2000 Killeröd - Dalstorp Tärnö I km km km km km km 13+7 km km Järnvägen ligger i skärning på upp till 5 m. Risken för grundvattenpåverkan bedöms till måttlig - stor och risken för ytvattenpåverkan liten - stor. Risken för påverkan på Björkesåkraån bedöms som mycket stor eftersom järnvägen ligger ett par meter under markytan där järnvägen passerar närmast ån. Omgrävning av ån kan krävas på en sträcka. Järnvägen går på bank och landskapsbro genom området. Banken är upp till ca 7 m hög och bron föreslås bli ca 800 m lång. Avrinningen till Björkesåkrasjön påverkas ej och det bedöms inte vara någon risk för grundvattenpåverkan. Järnvägen passerar genom betesmark. Tillskottet av buller kommer i en redan bullerstörd miljö. Järnvägen går på bro och bank genom området fram till branten vid Slätteröd där järnvägen går in i mycket djup skärning. Järnvägen kan komma att påverka bl a sumpskogar längs sträckan. Det är inte någon risk för yt- eller grundvattenpåverkan mer än på ett par lokala punkter längs sträckan. Vid den djupa skärningen är det mycket stor risk för påverkan, se nedan. Tillskottet av buller kommer i en redan bullerstörd miljö. Järnvägen går i skärning genom åkermark m öster om området. Skärningen är som mest ca 16 m djup. Området berörs inte direkt. I avsnitt 4.3 Hydrogeologi redovisas tvärsektioner genom området. Det är måttlig - mycket stor risk för påverkan på yt- och grundvatten. Förändringarna bedöms dock inte beröra Natura 2000-området. Området är mycket stört av buller från flygplatsen. Järnvägen går i skärning genom området (ca 10 m) vilket medför mycket stor risk för påverkan på grundvatten och varierande risk för påverkan på ytvatten. Det är mycket stor risk för påverkan på de värdefulla småvattnen. Järnvägen går m öster om området genom Hunneröds mosses tillrinningsområde om järnvägen läggs i den västra delen av korridoren. Den östra delen av korridoren ligger utanför tillrinningsområdet. Inget direkt ingrepp i området. I avsnitt 4.3 Hydrogeologi presenteras risken för påverkan på yt- och grundvatten utförligt. Området är bullerstört av både buller från flygplatsen och E65. Hagmarken söder om E65 ligger delvis inom den östra delen av korridoren. Järnvägen går i skärning på i stort sett hela sträckan. Skärningen är ca 13 m djup vid det skogsklädda höjdpartiet vid Dalstorp. Järnvägen går på landskapsbro genom den norra delen av området. Miljön i och runt Björkesåkraån riskerar att påverkas på en kortare sträcka. Järnvägen kan komma att påverka enskilda biotoper och växtlokaler längs sträckan, konsekvenserna av detta bedöms dock som begränsade. Järnvägens barriärverkan åtgärdas genom den långa landskapsbron som tillåter rörelser tvärs järnvägen. De sammantagna konsekvenserna för naturmiljön bedöms som små. Järnvägen kan få konsekvenser för viltets rörelser i området. Järnvägen medför inte några direkta konsekvenser för naturmiljön i Natura 2000-området. Järnvägen medför dock en barriär som kan ha betydelse för vilt, smådjur och den lägre faunan eftersom området blir avskuret från det större skogsområdet runt Björkesåkrasjön. Konsekvenserna av detta är svåra att överblicka med dagens kunskaper om området. Konsekvenserna för naturmiljön i området bedöms som måttliga. Järnvägen kommer att utgöra en kraftig barriär för grodorna i området och det är stor risk att biotoper försvinner. Konsekvensen av detta kan bli att lövgrodan minskar i antal eller helt försvinner. Även växter och andra djur i området kan komma att påverkas. De sammantagna konsekvenserna bedöms som mycket stora. Järnvägen kan få en viss påverkan på tillflödet till Natura 2000-området, konsekvenserna av detta bedöms dock som måttliga då det är en liten påverkan. Det finns dock risk för att järnvägen påverkar närliggande biotoper, t ex de utströmningsområden för vatten som finns i de angränsande sluttningarna. Järnvägen får konsekvenser för viltets rörelser i området. Det finns dock möjligheter för viltet att passera under landskapsbron öster om km 15+1 och konsekvenserna för viltet bedöms som små. Inventering av Björkesåkraån och kringliggande område. Åtgärder för att begränsa ingreppet i vattendraget. Nogrann inventering av vilt, smådjur och lägre fauna inom Natura 2000-området och angränsande områden i syfte att kartlägga rörelser mellan olika delar av naturområdet. Fortsatta studier av områdets geologi och hydrogeologi med syfte att begränsa projektets påverkan på Natura 2000-området. Bästa lokalisering i plan och profil inom korridoren söks. Det är möjligt att lokalisera järnvägen utanför avrinningsområdet. Inventering av växter och djur i området. Fortsatta studier av järnvägens läge i plan och profil i syfte att minska projektets påverkan på småvattnen. Åtgärder vidtas för att begränsa påverkan på småvattnen och ersättningsbiotoper för skapas för de småvatten som ev påverkas. Fortsatta studier av områdets geologi och hydrogeologi med syfte att begränsa projektets påverkan på Natura 2000-området. Bästa lokalisering i plan och profil inom korridoren söks. UA2v4 Alternativet går inom område med särskilda bestämmelser enligt MB 4 kap samt riksintresse för naturvården. Störst påverkan har alternativet mellan km där järnvägen passerar genom det kuperade landskapet omväxlande på bank och i skärning. Hur stor påverkan blir är beroende på vald profil. Profil 10 promille ger en större påverkan än 25 promille genom mer omfattande ingrepp i landskapet Järnvägen innebär ytterligare ett infrastrukturelement i området. Närmast flygplatsen är konsekvenserna av ingreppet små, men längs övriga delar av sträckan bedöms konsekvenserna för området som helhet som måttliga - stora. Lövskogsområden splittras, landskapsbilden påverkas på delar av sträckan starkt och landskapets historiska värden kan bli svårare att uppfatta. UA2v4 passerar två Natura 2000-områden. Det är ett skogsområde vid Lemmeströtorp och ett kärr vid Hunneröd. Järnvägen passerar öster om Lemmeströtorp i skärning. Korridorens västra kant ligger ca 100 m och den östra kanten ca 500 m från området. Området påverkas inte genom något direkt ingrepp. Det finns en viss risk för påverkan på områdets grundvattennivåer, men en bäckravin mellan Natura 2000-området och järnvägen minskar risken för påverkan. Störst risk för påverkan är det vid profil 10 promille, då järnvägen ligger i skärning på upp till 15 m djup. Åtgärder för att minska risken för grundvattenpåverkan kommer att vidtas. Natura 2000-området blir avskuret från det större skogsområdet runt Björkesåkrasjön och konsekvenserna av detta kan bli minskad biologisk mångfald. Framförallt sällsynta arter kan vara känsliga för denna typ av störning. Söder om E65 passeras det andra Natura 2000-området. Korridorens västra kant ligger ca 100 m och den östra kanten ca 500 m från området. Korridorens västra del ligger inom tillrinningsområdet till kärret. Järnvägen medför inte några direkta ingrepp i området, men kan komma att påverka tillflödet till våtmarken % av tillflödet riskerar att snöras av. Detta är avsevärt mindre än variationen i årsmedelnederbörd (± 35%). Åtgärder som återinfiltrering kan vidtas för att minska konsekvenserna av påverkan. Skillnaden i påverkan mellan profilerna är liten eftersom båda alternativen passerar E65 i samma nivå. Järnvägen kan förläggas utanför Hunneröds mosses tillrinningsområde (i den östra delen av korridoren). Alternativ UA2v4 berör betesmarker väster om Björkesåkrasjön. Profil 10 promille går på landskapsbro på delar av sträckan medan profil 25 promille ligger i stort sett i nivå med marken. Även i anslutning till E65 och Hunneröd berörs en del betesmark. På stora delar av sträckan passeras åkermark. Sydväst om Björkesåkrasjön passerar järnvägen genom sammanhängande skogsmark med sumpskog och andra värdefulla skogsbiotoper. I den södra delen ligger Natura området Lemmeströtorp. Mindre skogsområden passeras vid Skanör och Sotebjär. 6. MILJÖKONSEKVENSER 107
4 6. MILJÖKONSEKVENSER Värdefulla småvatten och våtmarker passeras vid Skanör och Hunneröd (Natura 2000-området). Vid Skanör finns en väletablerad lövgrodelokal med ett par dammar. Om dessa helt slås ut av järnvägen innebär det stora konsekvenser för artens möjlighet att överleva i södra Skåne. Viltvandringsstråk passeras söder om Björkesåkrasjön och vid Sotebjär. Det finns vissa möjligheter att ordna viltpassager i dessa lägen se vidare figur Profil 10 promille innehåller djupare skärningar och högre bankar än profil 25 promille som följer marken bättre. En jämförelse mellan profilernas risk för yt- och grundvattenpåverkan visar att profil 10 promille innehåller längre sträckor med mycket stor - stor risk för yt- och grundvattenpåverkan. Profil 25 promille innehåller dock längre sträckor med liten - måttlig risk för yt- och grundvattenpåverkan. Risken för grundvattenpåverkan kan påverkas främst genom detaljjustering av profilerna. UA2v4 innebär mindre risk för yt- och grundvattenpåverkan än alternativ UA2o. Det är framförallt vid Slätteröd, Skanör och Dalstorp som det är mycket stor risk för grundvattenpåverkan. De höga bankarna och djupa skärningarna vid profil 10 promille innebär även att järnvägen kommer att utgöra en större barriär än vid profil 25 promille. Dock har de högsta bankarna ersatts av landskapsbroar vilket gör att barriäreffekten vid profil 10 promille minskar något. Jämfört med UA2o går UA2v4 genom ett mer påverkat landskap, framförallt vid flygplatsen. Alternativ UA2v4 innebär risk för påverkan på två Natura 2000-områden, men åtgärder för att minska risken för påverkan kan vidtas. Konsekvenserna för Natura 2000-områdena bedöms som måttliga. Tabell Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA2v4 - profil 25 promille Björkesåkraån I-III Björkesåkrasjön och dess södra/ västra strand Slätterödsskogen - II Lemmeströtorp - Prästaskogen Natura 2000 Skanör I - III Hunneröds mosse Natura 2000 Killeröd - Dalstorp Tärnö I km km km km km km 13+7 km km Järnvägen ligger i nivå med den omgivande marken ca 100 m efter tunnelmynningen. Risken för yt- och grundvattenpåverkan bedöms till liten - måttlig. Risken för påverkan på Björkesåkraån bedöms som måttlig eftersom järnvägen ligger i nivå med markytan där järnvägen ligger som närmast ån. Omgrävning av ån kan krävas på en sträcka. Järnvägen går på låg bank genom området. Risken för grundvattenpåverkan bedöms som måttlig och risken för ytvattenpåverkan som liten. Järnvägen passerar genom betesmark. Tillskottet av buller kommer i en redan bullerstörd miljö. Järnvägen går i viss skärning i den norra delen, sedan på bank följt av djup skärning vid Slätteröd. Järnvägen kan komma att påverka bl a sumpskogar längs sträckan. Det är måttlig - stor risk för grundvattenpåverkan. Risken för ytvattenpåverkan bedöms som liten, men måttlig vid passager av ett par mindre bäckar. Vid skärningen vid Slätteröd är det stor - mycket stor risk för påverkan, se nedan. Tillskottet av buller kommer i en redan bullerstörd miljö. Järnvägen går i skärning genom åkermark m öster om området. Skärningen är som mest ca 9 m djup. Området berörs inte direkt. I avsnitt 4.3 Hydrogeologi redovisas de hydrogeologiska konsekvenserna för området. Det är liten - mycket stor risk för påverkan på grundvatten och liten - stor risk för påverkan på ytvatten. Förändringarna bedöms dock inte beröra Natura 2000-området. Området är mycket stört av buller från flygplatsen. Järnvägen går i viss skärning genom området (ca 5 m) vilket medför stor - mycket stor risk för påverkan på grundvatten och liten - stor risk för påverkan på ytvatten. Det är stor risk för påverkan på de värdefulla småvattnen. Järnvägen går m öster om området genom Hunneröds mosses tillrinningsområde om järnvägen läggs i den västra delen av korridoren. Den östra delen av korridoren ligger utanför tillrinningsområdet. Inget direkt ingrepp i området. I avsnitt 4.3 Hydrogeologi presenteras risken för påverkan på yt- och grundvatten utförligt. Området är bullerstört av både buller från flygplatsen och E65. Hagmarken söder om E65 ligger delvis inom den östra delen av korridoren. Järnvägen går i skärning på i stort sett hela sträckan. Skärningen är ca 13 m djup vid det skogsklädda höjdpartiet vid Dalstorp. Järnvägen går på bank (upp till ca 10 m) i den norra delen av området. Miljön i och runt Björkesåkraån riskerar att påverkas på en kortare sträcka. Järnvägen kan komma att påverka enskilda biotoper och växtlokaler längs sträckan, konsekvenserna av detta bedöms dock som begränsade. De sammantagna konsekvenserna för naturmiljön bedöms som små. Järnvägen kan få konsekvenser för viltets rörelser i området. Järnvägen medför inte några direkta konsekvenser för naturmiljön i Natura 2000-området. Järnvägen medför dock en barriär som kan ha betydelse för vilt, smådjur och den lägre faunan eftersom området blir avskuret från det större skogsområdet runt Björkesåkrasjön. Konsekvenserna av detta är svåra att överblicka med dagens kunskaper om området. Konsekvenserna för naturmiljön i området bedöms som måttliga. Jämfört med profil 10 promille är risken för påverkan på Natura 2000-området betydligt mindre vid 25 promille. Järnvägen kommer att utgöra en kraftig barriär för grodorna i området och det är stor risk att biotoper försvinner. Konsekvensen av detta kan bli att lövgrodan minskar i antal eller helt försvinner. Även växter och andra djur i området kan komma att påverkas. De sammantagna konsekvenserna bedöms som stora. Järnvägen kan få en viss påverkan på tillflödet till Natura 2000-området, konsekvenserna av detta bedöms dock som måttliga då det är en liten påverkan. Det finns dock risk för att järnvägen påverkar närliggande biotoper, t ex de utströmningsområden för vatten som finns i de angränsande sluttningarna. Järnvägen får konsekvenser för viltets rörelser i området och förlust av naturmark. Inventering av Björkesåkraån och kringliggande område. Åtgärder för att begränsa ingreppet i vattendraget. Nogrann inventering av vilt, smådjur och lägre fauna inom Natura 2000-området och angränsande områden i syfte att kartlägga rörelser mellan olika delar av naturområdet. Fortsatta studier av områdets geologi och hydrogeologi med syfte att begränsa projektets påverkan på Natura 2000-området. Bästa lokalisering i plan och profil inom korridoren söks. Inventering av växter och djur i området. Fortsatta studier av järnvägens läge i plan och profil i syfte att minska projektets påverkan på småvattnen. Åtgärder vidtas för att begränsa påverkan på småvattnen och ersättningsbiotoper för skapas för de småvatten som ev påverkas. Fortsatta studier av områdets geologi och hydrogeologi med syfte att begränsa projektets påverkan på Natura 2000-området. Bästa lokalisering i plan och profil inom korridoren söks. 108
5 Tabell Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA2o - profil 10 promille Björkesåkraån I Björkesåkrasjöns norra strand, Uggleberg Björkesåkrasjöns norra strand, Vasaholm Gissholm Gissholm Julbäck Laholmsrännan - Svartesjö I Iglesjö väst I Österskog Stenbäck I Stjärneholm och Lillesjö Söder om Ystadbanan Läge Påverkan Konsekvenser km km km km km km km 13+3 km 13+5 km km km km Järnvägen ligger i skärning på mellan 1-6 m djup. Vid passagen av ån ligger järnvägen ca 1 m under markytan. Omgrävning av ån kan krävas på en sträcka. Risken för grundvattenpåverkan bedöms som stor och risken för ytvattenpåverkan som mycket stor vid passagen av ån. Påverkan är koncentrerad främst till åns närområde. Järnvägen går i skärning, upp till ca 10 m. Risken för grundvattenpåverkan bedöms som måttlig - stor. I den västra delen är det liten risk för ytvattenpåverkan, men längs övriga delar av sträckan är det inte någon risk. Den relativt djupa skärningen gör att järnvägen blir en barriär för vilt. Järnvägen ligger till en början i skärning för att sedan ligga på bank. Upp till ca 10 m skärning lokalt. Risken för grundvattenpåverkan bedöms som måttlig - stor. Runt km 10 finns ett parti med liten risk för ytvattenpåverkan. Järnvägen går i huvudsak på bank (upp till 5 m). I ett kortare parti är det skärning och här bedöms det finnas en stor - måttlig risk för påverkan på grundvattnet och liten risk för ytvattenpåverkan. Ett par mindre vattendrag passeras. Järnvägen ligger förhållandevis väl i nivå med marken och utgör ingen större barriär för viltet. Järnvägen går på låg bank (upp till 4 m). Det bedöms inte vara någon risk för yt- eller grundvattenpåverkan. Järnvägen ligger förhållandevis väl i nivå med marken och utgör ingen större barriär för viltet. Järnväggen går till största delen på bank av varierande höjd (upp till 6 m). Det finns ett par kortare partier med skärning. Risken för grundvattenpåverkan bedöms som liten - måttlig på korta sträckor. Det är ingen - liten risk för ytvattenpåverkan. Ett mindre vattendrag passeras. Korridoren passerar över den östligaste delen av området på låg bank, 5 m. Bäcken passeras. Det bedöms inte vara någon risk för yt- eller grundvattenpåverkan. Korridoren passerar i den västra delen av området. Järnvägen går in i skärning. Småvattnet berörs inte direkt. Det bedöms föreligga stor risk för grundvattenpåverkan. Risken för ytvattenpåverkan bedöms som liten. Järnvägen går i mycket djup skärning, upp till ca m, genom skogspartiet. Skärningens djup gör att ett mycket brett område, upp till ca 80 m, berörs av skärningen. Den djupa skärningen gör att det är stor - mycket stor risk för grundvattenpåverkan längs sträckan. Risken för ytvattenpåverkan bedöms som mycket stor vid passage av ett vattendrag. I den norra delen är det i övrigt liten - måttlig risk för ytvattenpåverkan. Järnvägen går i djup skärning (ca 16 m) genom den högre delen av skogsmarken. Järnvägen fortsätter på bank en kort sträcka innan den långa landskapsbron som fortsätter över jordbruksmarken och E65. I delen med skärning är det stor - mycket stor risk för grundvattenpåverkan. Längs övriga delar av sträckan är det inte någon risk för yt- eller grundvattenpåverkan. Järnvägen går i nivå med marken genom den södra delen av området. Risken för grundvattenpåverkan bedöms som stor men risken för ytvattenpåverkan som liten. Ett mindre vattendrag passeras. Järnvägen går i nivå med marken. Risken för grundvattenpåverkan bedöms som måttlig - stor men risken för ytvattenpåverkan som liten. Skärningen medför ett omfattande ingrepp i naturmiljön kring ån och i ån. Järnvägen kommer att vara en barriär för djurs rörelse längs med ån. Sammantaget bedöms konsekvenserna bli stora för den lokala naturmiljön. Ingreppet får framförallt konsekvenser för viltets rörelser eftersom området i huvudsak är uppodlat. Konsekvenserna av en eventuell grundvattenpåverkan är koncentrerad till skärningarnas närområde. Järnvägen innebär ett ingrepp i skogsmarken som har höga naturvärden. Järnvägen och bildar en barriär och en del av skogsmarken förlorar den direkta kontakten med det sammanhängande skogsområdet runt Björkesåkrasjön. Konsekvenserna av ingreppet bedöms som måttliga. Järnvägen bildar en barriär och en del av skogsmarken förlorar den direkta kontakten med skogsområdet runt Björkesåkrasjön. Järnvägen innebär ett ingrepp i skogsmarken som har höga naturvärden. Järnvägen och bildar en barriär och en liten del av skogsmarken förlorar den direkta kontakten med det sammanhängande skogsområdet runt Björkesåkrasjön. Konsekvenserna av ingreppet bedöms som måttliga. Järnvägen bildar en barriär genom den öppna marken. Ingrepp i värdefulla småbiotoper som trädridåer och solitärträd kan få konsekvenser för flora och fauna. Konsekvenserna bedöms som små. Järnvägen bedöms inte få några direkta konsekvenser för hagmarken. Järnvägen innebär dock en barriär som leder till försämrad kontakt med andra värdefulla naturområden öster om järnvägen. Det finns en viss risk att vattenmiljön påverkas vilket kan få konsekvenser för grodorna i området. Järnvägen innebär en barriär för kontakt med andra småvatten väster om järnvägen. Konsekvenserna bedöms som måttliga. Skärningen leder till omfattande fysiska ingrepp och grundvattenpåverkan vilket leder till förändringar i växtförutsättningar och den lokala miljön. Järnvägen kommer att vara en betydande barriär i skogsmarken och dela denna i en östlig och västlig del. Sammantaget bedöms konsekvenserna för naturmiljön i skogsområdet som mycket stora. Skärningen leder till omfattande fysiska ingrepp och grundvattenpåverkan vilket leder till förändringar i växtförutsättningar och den lokala miljön. Järnvägen kommer att vara en betydande barriär i skogsmarken och dela denna i en östlig och västlig del. Sammantaget bedöms konsekvenserna för naturmiljön i skogsområdet som mycket stora. Järnvägen tar en viss del av naturområdet i anspråk, men konsekvenserna av detta bedöms som måttliga. Järnvägen får inte några konsekvenser för området söder om Ystadbanan. Fortsatt arbete och möjliga åtgärder Omgrävning av ån så att den naturliga vattenföringen bibehålls. Ledning av viltet mot viltpassage. Viltpassage kan samordnas med vägpassage vid km Det finns möjlighet att utföra vägpassagen vid km som en viltpassage. Behov av passage för groddjur utreds. Behov av passage för groddjur utreds. Åtgärder för att minimera risken för påverkan på grund- och ytvattnet vidtas. Åtgärder för att begränsa skärningens bredd samt begränsa påverkan på grundvattennivån. Åtgärder för att begränsa skärningens bredd samt begränsa påverkan på grundvattennivån. UA2o Järnvägskorridoren ligger nästintill i sin helhet inom riksintresset för naturmiljön samt området med särskilda bestämmelser enligt MB kap 4. Alternativet går genom en tidigare relativt opåverkad del av backlandskapet. I denna del går järnvägen omväxlande på bank och skärning. Profil 10 promille innebär stor påverkan på höjdområdet vid Österskog. Järnvägen innebär ett nytt infrastrukturelement i ett tidigare relativt opåverkat och småskaligt landskap öster om Björkesåkrasjön. Sammantaget innebär alternativet mycket stora konsekvenser för riksintresseområdet som helhet. Korridorens norra del går genom Häckeberga naturreservat. För naturreservatet gäller särskilda förordningar, se avsnitt 1.8 Hushållning med mark och vatten. Området har stort värde för rekreation och friluftsliv i regionen. Landskapet är tidigare relativt ostört och järnvägen innebär ett påtagligt intrång i området. Områdets värde som rekreationsområde minskar och järnvägen kan få konsekvenser för viltet i området genom sin barriärverkan. Järnvägen kan även få konsekvenser för flora och fauna genom det fysiska intrånget där naturmiljö tas i anspråk och delar av biotoper snörs av från angränsande områden. De sammantagna konsekvenserna för naturreservatet bedöms som stora. Järnvägen korsar större skogsområden norr om Björkesåkrasjön samt vid Österskog. Vid Österskog korsas ett skogsparti med äldre träd. Även öppna jordbrukslandskap korsas. Järnvägskorridoren tangerar till en aktiv lövgrodelokal. vid Svartesjö. Förlust av lövgrodelokaler innebär stora hot mot artens existens i området. Vid Kallsjö/Stjärneholm löper korridoren nära en våtmark, där kärrvegetationen kan påverkas negativt om dränering sker. Mellan Vasaholm och Julbäck, vid Svartesjö samt vid Österskog korsas viltvandringsstråk. Risken för kollision med djur är högre här än på övriga ställen. Vid skogsområdena som korsas minskas möjligheterna för djurs och växters spridning, vilket kan leda till urholkning av den biologiska mångfalden. Profil 10 promille innehåller djupare skärningar och högre bankar än profil 25 promille som följer marken bättre. En jämförelse mellan profilernas risk för yt- och grundvattenpåverkan visar att profil 10 promille innehåller längre sträckor med mycket stor - stor risk för yt- och grundvattenpåverkan. Profil 25 promille innehåller dock längre sträckor med liten - måttlig risk för yt- och grundvattenpåverkan. Risken för grundvattenpåverkan kan påverkas främst genom detaljjustering av profilerna. UA2o är det alternativ som innebär störst risk för yt- och grundvattenpåverkan. Det är framförallt vid den stora skärningen genom höjdpartiet vid Österskog som det är mycket stor risk för grundvattenpåverkan. De höga bankarna och djupa skärningarna vid profil 10 promille innebär även att järnvägen kommer att utgöra en större barriär än vid profil 25 promille. 6. MILJÖKONSEKVENSER 109
6 6. MILJÖKONSEKVENSER Jämfört med UA2v4 går UA2o genom ett mer opåverkat landskap. Sträckningen är även längre totalt sett. Alternativet får stora - mycket stora konsekvenser för Häckeberga naturreservat och skogspartiet vid Österskog. Vid vissa områden bedöms konsekvenserna som måttliga och längs övriga delar av sträckan bedöms konsekvenserna som små. Tabell Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA2o - profil 25 promille Björkesåkraån I Björkesåkrasjöns norra strand, Uggleberg Björkesåkrasjöns norra strand, Vasaholm Gissholm Gissholm Julbäck Laholmsrännan - Svartesjö I Iglesjö väst I Österskog Stenbäck I Stjärneholm och Lillesjö Söder om Ystadbanan km km km km km km km 13+3 km 13+5 km km km km Järnvägen ligger på låg bank. Vid passagen av ån ligger järnvägen ca 4 m över markytan. Risken för grundvattenpåverkan bedöms som måttlig och risken för ytvattenpåverkan som stor vid passagen av ån, men ingen - liten på övriga delar av sträckan. Påverkan är koncentrerad främst till åns närområde. Järnvägen går på låg bank. Risken för grundvattenpåverkan bedöms som liten - måttlig. I den västra delen är det liten risk för ytvattenpåverkan, men längs övriga delar av sträckan är det inte någon risk. Järnvägen går i huvudsak i skärning. Upp till ca 7 m djup. Risken för grundvattenpåverkan bedöms som måttlig - stor. Runt km 10 finns ett parti med liten risk för ytvattenpåverkan. Järnvägen går i huvudsak på bank (upp till 6 m). I ett kortare parti är det skärning och här bedöms det vara en stor - måttlig risk för påverkan på grundvattnet och liten risk för ytvattenpåverkan. Ett par mindre vattendrag passeras. Järnvägen ligger förhållandevis väl i nivå med marken och utgör ingen större barriär för viltet. Järnvägen går på låg bank (upp till 3 m). Risken för grundvattenpåverkan bedöms som måttlig - stor i den södra delen. Det bedöms inte vara någon risk för ytvattenpåverkan. Järnvägen ligger förhållandevis väl i nivå med marken och utgör ingen större barriär för viltet. Järnvägen går till största delen på bank av varierande höjd (upp till 7 m). Det finns ett par kortare partier med skärning. Risken för grundvattenpåverkan bedöms som måttlig på korta sträckor. Det är ingen - liten risk för ytvattenpåverkan. Ett mindre vattendrag passeras. Korridoren passerar över den östligaste delen av området på låg bank, 2 m. Bäcken passeras. Det bedöms vara liten någon risk yt- och grundvattenpåverkan. Korridoren passerar i den västra delen av området. Järnvägen går in i skärning. Småvattnet berörs inte direkt. Det bedöms föreligga stor risk för grundvattenpåverkan. Risken för ytvattenpåverkan bedöms som liten. Järnvägen går i djup skärning, upp till ca 10 m, genom skogspartiet. Skärningens djup gör att ett brett område, upp till ca 55 m, berörs av skärningen. Den djupa skärningen gör att det är måttlig - mycket stor risk för grundvattenpåverkan längs sträckan. Risken för ytvattenpåverkan bedöms som mycket stor vid passage av ett vattendrag. I den norra delen är det i övrigt liten risk för ytvattenpåverkan. Järnvägen går i skärning (ca 10 m) genom den högre delen av skogsmarken. Järnvägen fortsätter på bank en kort sträcka innan den långa landskapsbron som fortsätter över jordbruksmarken och E65. I delen med skärning är det stor - mycket stor risk för grundvattenpåverkan. Längs övriga delar av sträckan är det inte någon risk för yt- eller grundvattenpåverkan. Järnvägen går i nivå med marken genom den södra delen av området. Risken för grundvattenpåverkan bedöms som stor men risken för ytvattenpåverkan som liten. Ett mindre vattendrag passeras. Järnvägen går i nivå med marken. Risken för grundvattenpåverkan bedöms som måttlig - stor men risken för ytvattenpåverkan som liten. Konsekvenserna för naturmiljön längs ån bedöms som måttliga genom den begränsade risken för påverkan på yt- och grundvatten. Järnvägen kommer att vara en barriär för djurs rörelse längs med ån. Ingreppet får framförallt konsekvenser för viltets rörelser eftersom området i huvudsak är uppodlat. Konsekvenserna bedöms som små. Järnvägen innebär ett ingrepp i skogsmarken som har höga naturvärden. Järnvägen och bildar en barriär och en del av skogsmarken förlorar den direkta kontakten med det sammanhängande skogsområdet runt Björkesåkrasjön. Konsekvenserna av ingreppet bedöms som måttliga. Järnvägen bildar en barriär och en del av skogsmarken förlorar den direkta kontakten med skogsområdet runt Björkesåkrasjön. Järnvägen innebär ett ingrepp i skogsmarken som har höga naturvärden. Järnvägen och bildar en barriär och en liten del av skogsmarken förlorar den direkta kontakten med det sammanhängande skogsområdet runt Björkesåkrasjön. Konsekvenserna av ingreppet bedöms som måttliga. Järnvägen bildar en barriär genom den öppna marken. Ingrepp i värdefulla småbiotoper som trädridåer och solitärträd kan få konsekvenser för flora och fauna. Konsekvenserna bedöms som små. Järnvägen bedöms inte få några direkta konsekvenser för hagmarken. Järnvägen innebär dock en barriär som leder till försämrad kontakt med andra värdefulla naturområden öster om järnvägen. Det finns en viss risk att vattenmiljön påverkas vilket kan få konsekvenser för grodorna i området. Järnvägen innebär en barriär för kontakt med andra småvatten väster om järnvägen. Konsekvenserna bedöms som måttliga. Skärningen leder till omfattande fysiska ingrepp och grundvattenpåverkan vilket leder till förändringar i växtförutsättningar och den lokala miljön. Järnvägen kommer att vara en betydande barriär i skogsmarken och dela denna i en östlig och västlig del. Sammantaget bedöms konsekvenserna för naturmiljön i skogsområdet som mycket stora. Skärningen leder till omfattande fysiska ingrepp och grundvattenpåverkan vilket leder till förändringar i växtförutsättningar och den lokala miljön. Järnvägen kommer att vara en betydande barriär i skogsmarken och dela denna i en östlig och västlig del. Sammantaget bedöms konsekvenserna för naturmiljön i skogsområdet som mycket stora. Järnvägen tar en viss del av naturområdet i anspråk, men konsekvenserna av detta bedöms som måttliga. Järnvägen får inte några konsekvenser för området söder om Ystadbanan. Omgrävning av ån så att den naturliga vattenföringen bibehålls. Ledning av viltet mot viltpassage. Viltpassage kan samordnas med vägpassage vid km Det finns möjlighet att utföra vägpassagen vid km som en viltpassage. Behov av passage för groddjur utreds. Behov av passage för groddjur utreds. Åtgärder för att minimera risken för påverkan på grund- och ytvattnet vidtas. Åtgärder för att begränsa skärningens bredd samt begränsa påverkan på grundvattennivån. Åtgärder för att begränsa skärningens bredd samt begränsa påverkan på grundvattennivån. 110
7 Borttagande av befintlig bana Borttagandet av den befintliga banan innebär en minskad barriäreffekt och att naturen kan återerövra banområdet. Genom den låga höjden på järnvägsbanken utgör järnvägen en mycket begränsad barriär för det större viltet. Borttagandet av banvallen innebär att den biotop som den utgör försvinner. Det dröjer lång tid innan den nya järnvägens banvall har uppnått samma artrikedom som Ystadbanans. Det bör övervägas att banvallen inventeras och särskilt värdefulla delar bevaras. Järnvägen har en mycket begränsad påverkan på områdets hydrologi då den i huvudsak går på bank. Fortsatt arbete och förslag till åtgärder I det kommande arbetet krävs fördjupade undersökningar längs med valt alternativ i syfte att begränsa konsekvenserna av projektet. Det krävs: Fördjupad inventering av våtmarker och småvatten, värdefulla skogs- och hagmarker samt viltets rörelser. Utförlig hydrogeologisk och geologisk utredning. Åtgärder för att begränsa projektets konsekvenser och kompensera förluster föreslås enligt nedan. Barriärer - fragmentering ekoportar grodtunnlar och passager för smådjur binda samman skogspartier på andra ställen för att skapa större sammanhängande vegetationsområden Ädellövskog och värdefulla träd 6. MILJÖKONSEKVENSER återplantering av lövträd i anslutning till järnvägen eller på annat ställe för att skapa större ädellövsområden och öka andelen lövskog i området särskilt värdefulla träd inventeras och hänsyn tas till dessa så långt som möjligt i den kommande planeringen, projekteringen och anläggandet. äldre träd som måste avverkas lämnas som lågor i angränsande mark för att öka andelen död ved i området Våtmarker och småvatten åtgärder för att begränsa påverkan på våtmarker och småvatten enligt avsnitt 4.3 Hydrogeologi skapa nya småvatten och våtmarker i området förbättra kontakten mellan småobjekt för att skapa en sammanhängande vattenmiljö skapa meandrande lopp för vattendrag för att förbättra vattenkvalitén och skapa en bättre livsmiljö för växter, djur och fisk Livsmiljöer för hotade arter Spara död ved som lågor på marken för att gynna vedinsekter (placeras med hänsyn till viktiga länkar mellan kärnområden). förbättra livsmiljön för fladdermöss i området, t ex genom uppsättning av fladdermusholkar Övrigt kompensation av förlust av biotoper och ökad fragmentering genom vård- och skötselinsatser inom utredningsområdet eller i angränsande områden. 111
8 6. MILJÖKONSEKVENSER 6.5 Rekreation och friluftsliv Beskrivningen av konsekvenserna för rekreation och friluftsliv har sin utgångspunkt i påverkan på områdets attraktivitet och nyttjande. Attraktiviteten och nyttjandet beror bl a på aktivitetsmöjligheter, tillgänglighet, närhet till bostad, utblickar, natur- och kulturvärden samt landskapsbilden. Nollaternativ Ingen ny järnvägsanläggning innebär att inte någon ny störning tillkommer i området. Dock leder den ökade biltrafiken till ökade störningar längs de större vägarna. Konsekvenserna av nollalternativet bedöms dock som små. Gemensamt för samtliga alternativ Järnvägen medför ökat buller, visuella störningar och minskad tillgänglighet till delar av området. Bullerberäkningar längs sträckan redovisas i avsnitt 6.7 Hälsa och säkerhet. Det rörliga friluftslivet (strövande, svamp- och bärplockning etc) påverkas av järnvägens barriärverkan då den skär av befintliga skogsbilvägar och stigar. Samtidigt anläggs nya vägar för att klara underhållet av järnvägen och ersätta befintliga vägar vilket i viss mån ökar tillgängligheten till området. Järnvägen gör också att det blir lättare att ta sig med allmänna kommunikationer till Sturup. Jakten i området påverkas dels genom den barriär som den utgör för människan, men även genom den påverkan som den kan ha på viltet. Påverkan på viltet beskrivs i avsnitt 4.3 Naturmiljö. Jakten har stor betydelse för friluftslivet i området och en negativ påverkan på vilttillgången får stora konsekvenser för möjligheterna att jaga. Golfanläggningen vid Sturup park påverkas inte direkt av järnvägsprojeket. Dock ökar tillgängligheten med den förbättrade kommunikationen till området. Detta kan göra anläggningen tillgänglig för en bredare grupp människor. Skillnaden i påverkan på områdets värde för friluftslivet mellan profilerna med 25 eller 10 promilles lutning är små och beskrivs inte. UA1o med triangel öst Järnvägen går inte genom några primära strövområden då banan till stor del går på åkermark samt genom ett mindre skogsområde nära flygplatsen. Börringe kloster, Börringe station, Byn och Börringe utgör tillsammans en kulturhistorisk miljö som är ett intressant utflyktsmål. Järnvägen kommer att påverka områdets värde negativt och medföra att områdets värde som utflyktsmål minskar. Detta innebär negativa konsekvenser för områdets friluftsliv. UA1v Järnvägen går inte genom några primära strövområden, men påverkar upplevelsen av kulturmiljön runt Börringe Kloster. Alternativ UA1v innebär ett relativt omfattande ingrepp i skogsområdet väster om Börringe Kloster. Omfattningen av ingreppet beror på vald profil samt i vilket läge som E65 byggs ut till motorväg. Alternativ UA1v påverkar områdets värde för friluftslivet mindre än alternativ UA1o. Skjutbanan vid Olsbjär kommer troligen inte att kunna ligga kvar i dagens läge. Ny bana behöver anläggas. På den övriga delen av sträckan bedöms inte alternativet påverka områdets värden för rekreation och friluftsliv. UA2v4 Området närmast flygplatsen är stört av flygplatsen, men har ändå ett värde för t ex fågelskådare som studerar fåglar vid Björkesåkrasjön. Järnvägen ökar bullerstörningen och minskar tillgängligheten till området. Det finns behov av en passagemöjlighet för att kunna komma till sjön. Slätterödsskogen genomkorsas vilket ger konsekvenser för jakten och strövandet. Ingreppets storlek beror på vilken profil som väljs, profil 10 promille ger ett större ingrepp i miljön är profil 25 promille. Passagemöjligheter bör ordnas i skogsområdet. Vid Skanör - Lemmeströtorp finns fina marker med några småvatten som har ett upplevelsevärde för landskapet. Områdena förlorar delar av sitt värde som frilutsområde och konsekvenserna bedöms som stora. Järnvägen går nära Hunneröds mosse som vårdas av Naturskyddsföreningen i Svedala som bl a ordnar slåtter av kärrmarken. Området är redan stört av närheten till E65 och järnvägen innebär ytterligare en störning. Konsekvenserna för områdets värde bedöms dock som små. I övrigt är området söder om E65 är i huvudsak åkermark med ett mindre skogsområde som inte har någon stor betydelse för friluftslivet. UA2o Alternativ UA2o går genom Häckeberga naturreservat som har stor betydelse för friluftslivet i regionen. Området är relativt ostört av större infrastrukturprojekt även om flygplatsens närhet märks. Även området söder om naturreservatet är värdefullt för friluftslivet eftersom det är ett varierat landskap och skogsområdet vid Österskog utgör ett större sammanhängande skogsområde. Området är rikt på vilt och det bedrivs mycket jakt i området. Järnvägen innebär ett betydande ingrepp i miljön och minskar områdets attraktivitet som friluftsområde och kan komma att ge konsekvenser för tillgången på vilt, se vidare avsnitt 4.4 Naturmiljö. Konsekvenserna blir troligen färre besökande i området. Söder om E65 är landskapet i sin helhet uppodlat och har inte någon stor betydelse för friluftslivet. Fortsatt arbete och förslag till åtgärder I nästa skede kommer passagemöjligheterna av järnvägen studeras vidare. Det är viktigt att se till både djurs och människors behov av att kunna korsa järnvägen i den fortsatta planeringen. I viss mån kan den minskade attraktiviteten i området kompenseras med t ex ökad tillgänglighet till andra områden genom anordnade av parkeringsplatser, vandringsleder mm. Tabell Område med särskilda bestämmelser Benämning, objektnr Påverkan Konsekvenser Möjliga åtgärder Nollalternativ UA1o med triangel öst Hela sträckan UA1v km UA2v4 km UA2o km Ökat buller längs med befintliga vägar. Ingrepp i den kulturhistoriskt intressanta miljön runt Börringe Kloster - Börringe station - Byn - Börringe. Ingrepp i Börringe Klosters närområde, dock ett mindre ingrepp än vid alternativ UA1o. Ingrepp i Slätterödsskogen och värdefulla småvatten- och våtmarksmiljöer som har stor betydelse för upplevelsen av landskapet. Järnvägen går genom backlandskapet och kommer att påverka upplevelsen av området med en förändring av landskapsbilden, buller och det fysiska hinder som järnvägen utgör. Konsekvenserna för områdets värde som riksintresse enligt MB 4 kap bedöms som små. Områdets värde som kulturmiljö och utflyktsmål minskar. För områdets värde som riksintresse enligt MB 4 kap innebär ingreppet måttliga konsekvenser då området redan är stört av infrastrukturingrepp. Områdets värde som kulturmiljö och utflyktsmål minskar något. För områdets värde som riksintresse enligt MB 4 kap innebär ingreppet måttliga konsekvenser då området redan är stört av infrastrukturingrepp. Områdets värde som rekreations och friluftsliv minskar. För områdets värde som riksintresse enligt MB 4 kap innebär ingreppet måttliga konsekvenser då området är stört av buller från flygplatsen samt E65. Områdets värde som rekreations och friluftsliv minskar. För områdets värde som riksintresse enligt MB 4 kap innebär ingreppet stora konsekvenser då området idag är relativt ostört av infrastrukturanläggningar. Inpassning av järnvägen på bästa sätt i landskapet för att minimera störningen. Inpassning av järnvägen på bästa sätt i landskapet för att minimera störningen. Inpassning av järnvägen på bästa sätt i landskapet för att minimera störningen. Inpassning av järnvägen på bästa sätt i landskapet för att minimera störningen. 112
3. UTREDNINGSALTERNATIV
3. UTREDNINGSALTERNATIV Figur 3.6.1 Översikt över studerade alternativ 65 3. UTREDNINGSALTERNATIV UA1o med triangel öst UA1o innebär att Ystadbanan bibehålls och kompletteras med ett stickspår till Sturups
8.14 Samlad bedömning
8.14 Samlad bedömning I detta och tidigare kapitel har förutsättningarna för och effekterna av en dragning av Norrbotniabanan inom respektive korridor redovisats. För att ge en mer helhetlig bild görs
Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009
Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)
7.5.7 Häckeberga, sydväst
7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap
Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16
SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 bruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3, OMRÅDESBESKRIVNINGAR bruk Dalsland består av följande dokument: Planförslag
7.5.4 Risen - Gräntinge
7 och analys Fäladsmarken på Risen 7.5.4 Risen - Gräntinge Naturförhållanden Söder om Genarp ligger ett större skogs- och fäladslandskap som är avsatt som naturreservat för sina höga naturvärden och betydelse
UTKAST MILJÖKONSEKVENSER
1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad
Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2
2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...
E18 Enköping-Stockholm,Tpl Kockbacka
E18 Enköping-Stockholm,Tpl Kockbacka Upplands-Bro kommun, Stockholms län UNDERLAG FÖR SAMRÅD: generella biotopskydd, artskydd och strandskydd, 2013-10-09 Projektnummer: 884258 Bakgrund om projektet Befintlig
I arbetet med denna handling har ett antal förutsättningar identifierats:
4 Alternativ 4.1 Förutsättningar för lokaliseringen I arbetet med denna handling har ett antal förutsättningar identifierats: Vägkorridorer för ny sträckning av väg 44 studeras, se avsnitt 2.5.1 Geografiska
Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010
Göteborg 2010-06-22 Byggnadsnämnden Box 2554 403 17 Göteborg Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Historik och nutid Fässbergsdalens
Preliminär Miljökonsekvensbeskrivning för cykel och gångled mellan
Preliminär Miljökonsekvensbeskrivning för cykel och gångled mellan Kyrkesund och Rönnäng Sammanställd av Sofia Olsson & Jan Rydberg Tjörns kommun 2003 Icke teknisk sammanfattning Denna MKB tar upp effekter
Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se
Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)
Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa
Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa 2013 Bengt Oldhammer Innehåll Uppdrag 3 Metodik 3 Resultat 3 Referenser 7 Bilagor bilder och karta 8 Omslagsbild: Råtjärnen med
Nissebo Dösjebro direkt, I5 16/12/2014
Nissebo Dösjebro direkt, I5 16/12/2014 Nissebo Dösjebro ID I5 Namn Nissebo Dösjebro direkt Åker (ha) 1 040 Åker (%) 85 Bebyggt (ha) 40 Bebyggt (%) 3 Övrigt (ha) 140 Övrigt (%) 11 Total area (ha) 1 220
VÄG 68 FÖRBI FORS, AVESTA KOMMUN VÄGUTREDNING 3 BEHOV AV FÖRÄNDRAD INFRASTRUKTUR. 3.1 Riksväg 68
3 BEHOV AV FÖRÄNDRAD INFRASTRUKTUR 3.1 Riksväg 68 Av alternativen från förstudien har tre korridorer valts att gå vidare att studeras närmare i den fortsatta planeringsprocessen. Alternativen Genom Fors
Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan. Nacka kommun
Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan Nacka kommun Innehållsförteckning Uppdraget 3 Bakgrund 3 Planprocessen 3 Metodik 3 Översiktlig kartering av livsmiljöer för
Morakärren SE0110135
1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-02-05 Beteckning 511-2005-071404 Morakärren SE0110135 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Inledning Bevarandeplanen
Information till prospekteringsföretag i Västerbotten
Maj 2010 Information till prospekteringsföretag i Västerbotten OMRÅDEN SOM KRÄVER SÄRSKILD HÄNSYN Nationalparker Syftet med nationalparker är att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp.
Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.
1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430156 psci beslutat av Regeringen 2002-01. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun:
Behovsbedömning för planer och program
BEHOVSBEDÖMNING 1 (13) Kommunstyrelseförvaltningen Behovsbedömning för planer och program Enligt Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken (MB) och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905)
Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg
Naturvärdesbedömning 1 (9) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg POSTADRESS Miljö- och
Remissvar till Program för Landvetter Park
Till Härryda kommun Sektorn för samhällsbyggnad Remissvar till Program för Landvetter Park Först och främst vill Göteborgs ornitologiska förening (GOF) göra klart att vi inte är motståndare till att golf-
ANTAGANDEHANDLING. Behovsbedömning. Dnr MOB 2015-72. tillhörande ändring av detaljplan för. del av Hultsfred 3:1 m.fl
ANTAGANDEHANDLING Dnr MOB 2015-72 tillhörande ändring av detaljplan för del av Hultsfred 3:1 m.fl 1 Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan upprättas. en är ett
Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16
Naturvårdsplan 2010 Lysekils kommun DEL 2 Åtgärdsprogram Antagandehandling 2010-12-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Innehåll 1.3 Begränsningar 1.4 Beskrivning av hur planen arbetats
SÖRÅKER-TORSBODA LOGISTIKCENTER Timrå kommun, Västernorrlands län
Kombiterminal, logistikföretag Indalsälven Upplagsytor gods Torsboda E4 Norrån Kråkholmen Söråker Natura 2000-område Utredningsområde för eventuell framtida utbyggnad till containerhamn FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN
6. MILJÖKONSEKVENSER. Sturupspendeln - Järnvägsutredning
85 80 75 db(a) Planeringsmål för buller, maximal ljudnivå utomhus vid uteplats. 65 6. MILJÖKONSEKVENSER db(a) FRIFÄLT Figur 6.7.4 Maximala bullernivåer 2 m över markyta vid profil 25 promille år 2020.
Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna
Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna I samverkan mellan: Innehållsförteckning Bilaga 1. Beskrivning av landskapets karaktär och värden 3 1.1 Topografi 4 1.2 Infrastruktur
Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun
1(10) Naturvårdsenheten Naturvårdshandläggare Linnea Bertilsson Enligt sändlista Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun Innehåll Förslag till beslut Ärendets handläggning
Miljökonsekvensbeskrivning
Miljökonsekvensbeskrivning 2015-03-23 Miljökonsekvensbeskrivning Vallmon 11 m fl Knislinge, Östra Göinge kommun Område där strandskydd upphävs Ny byggrätt, industri Fri pa ssa ge - gån g vä g Inf iltra
Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun. Behovsbedömning KS 13.386
KS 13.386 Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun Behovsbedömning Sektor samhällsbyggnad Plan- och exploateringsenheten 2016-03-04 Innehåll 1 Allmänt 3 2 Kort beskrivning
SAMRÅDSHANDLING Del av Gällivare 12:74 Öster om Treenighetens väg/e 45 2013 08 29 Bilaga 1. BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING
BEHOVSBEDÖMNING Inledning Denna checklista används som hjälpmedel när det kommer till att bedöma behovet av en miljökonsekvensbeskrivning. Checklistan används även för att avgränsa vilka typer av miljöpåverkan
Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken
Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:
Kommunalt ställningstagande
Tillkommande bebyggelse bör i första hand utnyttja ur produktionssynpunkt sämre marker eller marker mellan jord och skog. Alternativt kan bebyggelse lokaliseras till mindre skogsområden eller till kanten
Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn
Underlag för samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län 2014-03-21 1 Inledning 1.1
Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs
Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs Sammanfattning Innehållsförteckning Inventering av upplevelsevärden och faktorer av värde för friluftsliv och
Naturvärdesinventering Johannisdalsskogen och Västra Sömsta Köpings kommun
Naturvärdesinventering Johannisdalsskogen och Västra Sömsta Köpings kommun Sammanfattning 3 Allmän beskrivning av området 4 Metodik 6 Resultat naturvärdesinventering 7 Delområden med naturvärden 7 Rekommendationer
Naturvårdens intressen
Naturvårdens intressen I Motala är det alltid nära till naturen. Inom Motala tätort är så mycket som en tredjedel av landarealen grönytor, med skiftande kvalitet och betydelse för boendemiljön och för
Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken
FÖRSLAG TILL BESLUT 1 (6) Datum Vår beteckning 2009-06-02 2009-001066 Handläggare: Peter Klintberg Tel: 0226-645047 E-post: peter.klintberg@avesta.se Er beteckning Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken
Översiktlig avgränsning av naturvärden och gröna samband inför detaljplanering Alfred Nobels allé
Översiktlig avgränsning av naturvärden och gröna samband inför detaljplanering Alfred Nobels allé Tumba 2015-03-05 Avgränsning är utförd av Dan Arvidsson och Nils Nygren, Samhällsbyggnadsförvaltningen,
Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06
UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3E, OMRÅDESBESKRIVNINGAR FÖR ÅMÅLS KOMMUN Planhandlingen består
BILAGA 1 NATURVÄRDEN
Underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken Näsudden Öst Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, Gotland BILAGA 1 NATURVÄRDEN Vattenfall Vindkraft Sverige AB och Näsvind AB,
ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark
ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark 2 mark- och vegetationskartering kring videbäcksmåla 2008 Uppdrag Föreliggande
Fylleåleden. en vandring längs Fylleån TEKNIK- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN
Fylleåleden en vandring längs Fylleån TEKNIK- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN Förord Anläggandet av en led längs Fylleån är ett sätt att ta till vara på redan befintliga kvaliteér och göra Fylleån mer tillgänglig
DEL 3: INNEHÅLL 1. FÖRUTSÄTTNINGAR...464 2. KONSEKVENSANALYS...466
DEL 3: FÖRDJUPNING 11. MARKANVÄNDNING Markanvändning kan definieras som reella, fysiska strukturer av naturligt eller mänskligt ursprung som innehar eller möjliggör åtkomst till ekonomiska värden. INNEHÅLL
3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald
Kantzonernas funktioner Vattendrag och sjöar med omgivande skog, kantzoner, ska betraktas som en enhet. Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller sjön och dess omgivning är inte den andra
VÄGUTREDNING TILLFART MALMAKVARN
Innehåll Bakgrund... 2 Översiktskarta... 3 Nulägesbeskrivning... 4 Alternativ 1... 6 Alternativ 2... 9 Alternativ 3... 12 Alternativ 4... 15 SWECO VBB G:a Rådstugug. 1, 602 24 Norrköping Telefon 011-495
Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun
Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Underlag för ASTA Provbana för trafiksäkerhetssystem På uppdrag av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut via Ramböll Sverige AB 2011-09-03 Uppdragstagare
Bevarandeplan för Natura 2000-område
SE 0 5201 61 Gus ta vs b er g- K o rpberge t 2005-08-15 Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0520161 Gustavsberg-Korpberget EU:s medlemsländer bygger upp ett sk. ekologiskt nätverk av naturområden som
Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog
Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog sida 2 Naturvärdesbedömning För att kunna avgöra vilka områden i en
Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,
Naturinventering av skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, bl a fastighet 1:76, Norrköpings kommun, Östergötlands län inför fortsatt planarbete för nybyggnation av bland annat förskola och bostadshus
4. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR
4. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 4.1 Allmänna intressen Riksintressen och skyddsområden Naturvård Två områden i Bollebygds kommun är av riksintresse för naturvård. Skogsbygden är ett våtmarks- och odlingslandskap
rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund
rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län arbetsmaterial naturvärden och 2009 metodik Rikkärr för uppföljning av biologisk Älvkarleby mångfald kommun Pär Eriksson Jan-Olov och Frida Björklund, Hermanson
Anteckningar från Dialogexkursionen 8 november 2012
Datum 2012-11-21 Diarienr 1(6) Stockholms distrikt Sören Nissilä, Natur/Miljö Sörmlands distrikt Linda Nilsson Anteckningar från Dialogexkursionen 8 november 2012 Introduktion till dagen Frågeställningar
Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT
Riksintresse för kulturmiljövården Eriksgatan" Önnersta - Aspa (fd Penningby) (D43) KUNSKAPSUNDERLAG Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Värden Kunskapsvärde Ursprunglig vägsträckning, kontinuerligt brukad
Detaljplan för del av Vångerslät 7:96 i Läckeby, Kalmar kommun
BEHOVSBEDÖMNING (för MKB) 1(6) Avdelning/Handläggare Datum Ärendebeteckning Plan-, bygg- och trafikavdelningen 2011-03-29 2010-3803 Rebecka Sandelius 0480-45 03 33 Detaljplan för del av Vångerslät 7:96
Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06
UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3A, OMRÅDESBESKRIVNINGAR FÖR BENGTSFORS KOMMUN Planhandlingen
NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN
NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN Inledning Inför en planerad exploatering vid södra Törnskogen i Sollentuna kommun har Ekologigruppen AB genomfört en bedömning av områdets naturvärden.
Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6
Förvaltningen för samhällsplanering Alvesta kommun 342 80 Alvesta Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6 Ett program för planering av bebyggelse på vissa delar av Horgenäs 1:6
Karta över inventeringsområdet
HL Taigabas Henrik Liliedahl Sörbäcken 6 780 64 LIMA 073-830 51 91 taigabas@algonet.se 9 1 8 7 2 5 4 6 3 Karta över inventeringsområdet Naturvärdesinventering för presumtiv fortsatt utbyggnad i Stöten
3 Vägprojektet en översikt
3 Vägprojektet en översikt 3.1 Nuvarande väg Vägens funktion E20 har en nationell, regional och lokal funktion och den kraftigt ökande lastbilstrafiken visar också att E20 har en vital betydelse för näringslivet
Förlängning av tillstånd för två 130 kv luftledningar mellan Hammarforsen och Bandsjö (Ragunda, Sundsvall och Timrå kommun)
E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Samrådsunderlag Förlängning av tillstånd för två 130 kv luftledningar mellan Hammarforsen och Bandsjö (Ragunda, Sundsvall och Timrå
Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé i Södra Freberga. Motala kommun 2012-07-18
Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé i Södra Freberga Motala kommun 2012-07-18 1. Inledning... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Alléer i Motala befintlig kunskap... 3 1.3 Brister och problem... 3
Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig
Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig Naturtypsinventering av område Garpkölen med omnejd Området norr om Garpkölen domineras av produktionsskog med stora ytor med contortatall (Pinus contorta).
Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta
2011-02-25 Dnr Sven-Olof Johansson Samhällsföreningen i Nitta Drabantvägen 4 523 99 HÖKERUM Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta 2010-05-28 träffades K-G Fridén, Sven-Olof Johansson samt Peter
Underlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson
Underlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson Översiktlig beskrivning av planområdet och dess influensområde
3. Principer för avgränsning av vindkraftsområden
3. Principer för avgränsning av vindkraftsområden Detta kapitel redovisar, med utgångspunkt i förutsättningsanalysen och de remissvar som inkommit, hur avgränsningskriterierna tagits fram och motiverats.
Bildande av naturreservatet Norsa hagar i Köpings kommun
Köping1000, v4.0, 2013-05-21 FÖRSLAG TILL BESLUT 1 (12) Miljökontoret Lars Bohlin, Ekolog 0221-253 17 lars.bohlin@koping.se Enligt sändlista Bildande av naturreservatet Norsa hagar i Köpings kommun Beslut
Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun
Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och
Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun
Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun 2015 Innehåll 1 BAKGRUND OCH SYFTE... 3 1.1 Koncessionsansökan... 3 1.2 Projektets omfattning... 3 1.3 Tidplan... 3 1.4 Samråd...
3 Utredningsalternativ
3 U T R ED N I N GS A LT ER N AT I V O CH U R VA L SPRO CESS 3 Utredningsalternativ Det finns tre korridorer (Röd, Blå och Grön) för Ostlänken mellan Norrköping och Linköping som skiljer sig åt genom att
rör naturvård, lokalisering och exploatering. DEL 1 FAKTA Dokumentet finns på www.halmstad.se/natur
Halmstads Från insektsliv till Friluftsliv Halmstads kommun är fantastisk med sin rika och omväxlande natur, där kusten, åarna, myrmarkerna, slättlandskapet, skogarna och stadsmiljöerna skapar en variation
Vatten. Mål och riktlinjer. Skyddszoner, dammar och våtmarker ska anläggas i syfte att öka vattendragens självrenande effekt.
Vatten Mål och riktlinjer Skyddszoner, dammar och våtmarker ska anläggas i syfte att öka vattendragens självrenande effekt. Strandområden av betydelse för bad och rekreation ska långsiktigt skyddas från
WISTRAND. Läs LYSEKILSKOMMUN
LYSEKILSKOMMUN REGISTRATUREN 2015-09- ns Läs Lysekils kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 453 80 Lysekil E-post: registrator@lysekil.se YTTRANDEÖVER GRANSKNINGSHANDLINGAR Skaftö Fiskebäck
Miljökonsekvensbeskrivning för detaljplan Eriksbergs verksamhetsområde del av Marstrand 6:7 m.fl., Kungälvs kommun
Miljökonsekvensbeskrivning för detaljplan Eriksbergs verksamhetsområde del av Marstrand 6:7 m.fl., Kungälvs kommun Datum 16 februari 2015 Beställare Kungälvs kommun (Kontaktperson: Mikaela Ranweg) Konsult
BETESMARKEN. BYSAMHÄLLET Bete. Foder NYA ODLINGSMETODER FÖRÄNDRAR LANDSKAPET
Betesmarken är mycket värdefull för artrikedomen och variationen i odlingslandskapet. Tillsammans med ängen är de bland de mest artrika markslagen i vårt land och har dessutom en lång historia bakom sig...
4. UPPNÅDD FUNKTION. Effekter på resandet
Effekter på resandet Utgångsläge - delmarknader För att kunna analysera olika alternativ för trafik till Sturup måste totalresandet i korridoren längs Ystadbanan beaktas. Gjorda analyser visar att totalresandet
Inventering av bäver i Nacka kommun
Inventering av bäver i Nacka kommun SVENSK NATURFÖRVALTNING AB www.naturforvaltning.se E post: info@naturforvaltning.se Telefon: 031 22 30 45 Sammanfattning Svensk Naturförvaltning AB har på uppdrag av
Täkters betydelse för biologisk mångfald. Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter.
Täkters betydelse för biologisk mångfald Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter. Måns Bruun Koordinator för ÅGP Länsstyrelsen i Skåne Artskyddsförodningen Grund
30 juni 2008. Byggnadsnämnden Göteborgs stad oversiktsplan@sbk.goteborg.se. Yttrande över Förslag till Översiktsplan för Göteborg
Naturskyddsföreningen i Göteborg Fjällgatan 3 E 413 17 Göteborg info.goteborg@snf.se 30 juni 2008 Byggnadsnämnden Göteborgs stad oversiktsplan@sbk.goteborg.se Yttrande över Förslag till Översiktsplan för
Behovsbedömning av detaljplan för del av Skavsta 8:9 m.fl, Skavsta, Nyköping, Nyköpings kommun
Samhällsbyggnad Plan- och naturenheten Datum Dnr 1/5 2013-04-02 SHB12/134 Behovsbedömning av detaljplan för del av Skavsta 8:9 m.fl, Skavsta, Nyköping, Nyköpings kommun Behovsbedömningen ska utgöra underlag
Del av ARNANÄS 3:2 i Virestad, Älmhults kommun, Kronobergs län
ANTAGANDEHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för Del av ARNANÄS 3:2 i Virestad, Älmhults kommun, Kronobergs län Plankarta med översikt Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Utlåtande Behovsbedömning
Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Blekinge län
Myrskyddsplan för Sverige Objekt i Blekinge län Särtryck ur Myrskyddsplan för Sverige, delrapport: Objekt i Götaland. Rapport 5670 April 2007 ISBN 91-620-5670-7 ISSN 0282-7298 NATURVÅRDSVERKET NATURVÅRDSVERKET
Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?
Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken
2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge
2.10 Kulturmiljö Allmänt År 1993 gjordes ett planeringsunderlag med inriktning på forn lämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (Artelius med fl era, 1993). Inför denna vägutredning framförde
Nacka Tingsrätt Miljödomstolen, enhet 3 Box 1104 131 26 Nacka Strand. Stockholm 2009.01.12
Nacka Tingsrätt Miljödomstolen, enhet 3 Box 1104 131 26 Nacka Strand Stockholm 2009.01.12 Yttrande över Fortum Dalälven Kraft AB:s ansökan om att anlägga ett nytt kraftverk i anslutning till Untra kraftverk
3.2 Trafik och trafikanter resor och transporter
3.1.4 Viktiga målpunkter Marieberg centrum och kringliggande handelsområde är den viktigaste målpunkten i området. Flera olika företag finns här och lokaliseringen en bit utanför Örebro centrum gör att
CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING
CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till
Spånstad 4:19 och 2:14
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för del av Spånstad 4:19 och 2:14 ÅLED, HALMSTADS KOMMUN plan 1056 K Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2013-04-16 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR
Vindpark Lyckås komplettering till ansökan, bilaga 3
Vindpark Lyckås komplettering till ansökan, bilaga 3 - Aktuella höjdlägen, vägar vägområden tänkbar påverkan på dessa. 25 höjdlägen återstår som tänkbara för placering av turbiner. Jämfört med ansökan
Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun
2012-12-20 1 (9) Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun Restaureringsplan inom Life+-projektet GRACE för delområde Balgö. Bilaga 1 Karta med restaureringsområden Jeanette
Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014
Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Hällefors kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Hällefors kommun antogs i komunfullmäktige 2010-11-16. I denna kortversion
Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i Falun den 17 april, där merparten av distriktets personal medverkade.
Distrikt Södra Dalarnas synpunkter på remiss Ändringar av föreskrifter och allmänna råd till 30 skogsvårdslagen samt remiss Målbilder för god miljöhänsyn. Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i
Beslut om bildande av naturreservatet Karsvreta träsk i Österåkers kommun
Österåkers kommun Samhällsbyggnadsnämnden Datum: 2015-09-18 Ärende/nr: 2012/0210-0043 Beslut om bildande av naturreservatet Karsvreta träsk i Österåkers kommun (3 bilagor) Uppgifter om naturreservatet
Bevarandeplan. Åtmyrberget SE0810484
Bevarandeplan Åtmyrberget E0810484 Namn: Åtmyrberget itecode: E0810484 Områdestyp: CI Area: 35 320 ha Kommun: I huvudsak Vindeln, men berör också Vännäs, Bjurholm och Lycksele Karta: Vindeln 21 J, ekonomiska
STRANDSKYDD. Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan
STRANDSKYDD Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan 1 SAMRÅDSHANDLING STRANDSKYDD Allmänt Ändrade strandskyddsbestämmelser gäller fr o m 1 juli 2009. För ett utvecklat strandskydd med bättre lokal
Inbjudan till samråd enligt miljöbalken 6 kap 4
1(22) Inbjudan till samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 Anslutning av vindkraftsparkerna Fjällberg, Hornmyran och Vinliden med 52 kv luftledningar och ny station vid Västermyrriset, samt ny 170 kv luftledning
Ansökan om bidrag för Fjärilarnas marker i Stora Vika
BILAGA 1 2005-03-14 Ansökan om bidrag för Fjärilarnas marker i Stora Vika Nynäshamns kommun ansöker om bidrag med 70 000 kronor för projektet Fjärilarnas marker i Stora Vika enligt beskrivning nedan. Projektets
E22 Malmö Kristianstad förbi Linderöd
ARBETSPLAN E22 Malmö Kristianstad förbi Linderöd Kristianstad kommun, Skåne län Samrådsredogörelse 2013-05-03 Projektnummer: 881097 Arbetsplan E22 Malmö-Kristianstad, förbi Linderöd Projektnr: 881097 Samrådsredogörelse