NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN

Transkript

1 NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN Inledning Inför en planerad exploatering vid södra Törnskogen i Sollentuna kommun har Ekologigruppen AB genomfört en bedömning av områdets naturvärden. och sammanställande av rapport för naturvärdena har gjorts av ekolog Johan Allmér på Ekologigruppen AB. Fältarbetet utfördes vid tre tillfällen sommaren Fältarbetet utfördes i slutet av juni, mitten av juli och september. Naturvärden Sammanfattning Naturvärdena är framför allt knutna till en tallhögmosse (Törnskogsmossen) och gamla barrblandskogar. Tallmossen bedöms vara av regionalt intresse, klass 2, och de finaste barrblandskogarna bedöms vara av kommunalt intresse, klass 3. Ett parti med gallrad talldominerad skog bedöms vara av kommunalt intresse, klass 3. Två rödlistade arter hittades vid fältbesöken sommaren 2010, tallticka (NT) och knärot (NT). Talltickan växer på levande gamla tallar och förekommer huvudsakligen i mycket skyddsvärda miljöer. Knärot växer i mossan i gamla barrblandskogar och indikerar lång obruten markkontinuitet. Ett antal artinventeringar har gjorts i området rörande fåglar, insekter och svampar. Där så har varit möjligt har dessa fynd nämnts under respektive beskrivning av naturvärdesobjekt. 1 (7)

2 Naturvärdesobjekt Nedan beskrivs de objekt med höga naturvärden som hittades i undersökningsområdet. Se naturvärdeskartan för objektens utbredning och läge. 1. Barrblandskog söder om vägen. Kommunalt intresse, klass 3. Objektet utgörs av en olikåldrig gammal barrblandskog. Området är kuperat med inslag av hällmarker. På hällmarkerna växer senvuxen tall, varav några bedöms vara över 150 år gamla. I sluttningarna och sänkorna växer en högvuxen skog som domineras av gran, inslaget av asp, björk och tall är bitvis stort. Död ved förekommer sparsamt och enstaka hålträd av asp och tall förekommer. I den västra delen av objektet står enstaka grova gamla tallar. Objektet bedöms vara av kommunalt intresse, klass 3, vilket motiveras av förekomsten av olikåldrig skog och förekomst av rödlistade arter. Tallticka (NT), knärot (NT) Signalarter Blåsippa, grönpyrola, knärot, tallticka 2. Barrblandskog norr om vägen, intill bebyggelsen. Kommunalt intresse, klass 3. Objektet utgörs av en olikåldrig gammal barrblandskog som ligger i anslutning till Törnskogsmossen. Området är småkuperat och har ett förhållandevis stort inslag av surdråg och sumpskogspartier. Granen dominerar på de friskare partierna, bitvis är inslaget av löv stort. Många av lövträden i sumpskogspartierna har välutvecklade sockelbildningar vilket tyder på en förhållandevis lång kontinuitet och att området är hydrologiskt opåverkat. Död ved förekommer sparsamt, men ett par grövre lågor finns i objektet. Objektet bedöms vara av kommunalt intresse, klass 3, vilket motiveras av förekomsten av olikåldrig skog, förekomst av opåverkade sumpskogspartier och förekomst av signalarter. Inga rödlistade arter registrerades från objektet i denna inventering. Marken är dock kalkpåverkad vilket gör att en rödlistad art, violspindling (NT), som är funnen en bit nordväst om objektet även skulle kunna finnas här. Signalarter Blåsippa, grönpyrola, glansfläck, kortskaftad ärgspik 2 (7)

3 3. Talldominerad skog söder om Törnskogsmossen, kommunalt intresse, klass 3. Objektet utgörs av en huggen talldominerad skog. Skogen är till viss del olikåldrig och spridda förekomster av gammal tall finns i objektet. Död ved förekommer sparsamt, både som torrträd och lågor. Skogen har brunnit relativt nyligen vilket skulle kunna gynna vedlevande insekter. Objektet bedöms vara av kommunalt intresse, klass 3, vilket motiveras av förekomsten av äldre tall och förekomst av viss åldersstruktur samt brandskadad skog. Området kommer att ingå i naturreservatet som planeras för Törnskogen. En förekomst av tallbarkbomal (VU) finns i området, det är mycket troligt att arten finns i detta objekt eftersom den är beroende av skadade och döda tallar. I artfaktabladet som Artdatabanken har tagit fram för arten beskrivs just brandpåverkad tallskog som viktig för arten. 4. Törnskogsmossen. Regionalt intresse, klass 2. Objektet utgörs av en tallbevuxen högmosse. I kantzonen mot fastmark övergår mossen till blandsumpskog med tall, gran, klibbal och björk. Död ved förekommer spritt i objektet, framför allt i kantzonen och är huvudsakligen av klenare dimensioner. Mossen bedöms ha en opåverkad hydrologi. Objektet bedöms vara av regionalt intresse, klass 2, vilket motiveras av förekomsten av opåverkad högmosse, förekomst av äldre tall och förekomst av åldersstruktur. Området kommer att ingå i naturreservatet som planeras för Törnskogen. Tallbarkveckare (VU) 3 (7)

4 NATURVÄRDESKARTA Naturvärdeskarta. Kartan visar objekt med höga naturvärden. Gul markering visar på objekt som är av kommunalt intresse, klass 3, för naturvården, orange markering visar på objekt som är av regionalt intresse, klass 2, för naturvården. 4 (7)

5 REFERENSEER Artdatabanken Registerutdrag på rödlistade arter. Gärdenfors. Ed i Sverige. Signalarter: indikatorer på skyddsvärd skog. Skogsstyrelsen 2000 Svampinventering utförd av Stockholms svampvänner 2010 Insektsinventering utförd av Hasse Hellberg (7)

6 Bilaga 1. Metodik Fältarbetet har kompletterats med tidigare känd kunskap, i detta fall främst genom eftersök i databaser. Vi anser att kunskapsunderlaget på detta sätt är tillräckligt för den naturvärdesbedömning som finns i rapporten. En detaljerad inventering skulle också sannolikt uppdaga ytterligare rödlistade arter. Det är dock rimligt att anta att iakttagelser av ekologiska strukturer och signalarter har täckt in områdets värdekärnor på ett acceptabelt sätt. En naturvärdesbedömning grundar sig främst på vetenskapliga fakta om ekologiska samband och förekomster av skyddsvärda arter. På kommunal och lokal nivå är den lokala situationen viktig för bedömningen, där värdefull natur relateras till hur vanlig naturtypen är i kommunen eller stadsdelen. På så sätt kan bristen på en värdefull naturtyp rendera denna ett högre värde än annars. Samtidigt innebär starka ekologiska samband att värdet bedöms högre. Med värdekärnor avses särskilt värdefulla områden (naturvärdesobjekt) med sådana ekologiska kvaliteter att de kan fungera som revir eller hemort för olika ovanliga eller rödlistade arter. Det rör sig ofta om mindre vanliga naturtyper eller om naturtyper med viktiga ekologiska element (t.ex. död ved, rörligt markvatten, hålträd, blockmarker, gamla ädellövträd, etcetera). Samtliga objekt har klassificerats med avseende på naturvärde. Med naturvärde menas här värde för biologisk mångfald. Friluftslivsaspekter med sådana parametrar som tillgänglighet, närhet, framkomlighet, samt estetiska värden, dvs om ett område upplevs som vackert eller ej, bedöms inte vid en naturvärdesbedömning. en gjordes i en fyrgradig skala enligt de riktlinjer som utarbetats av Naturvårdsverket. Naturvärdesklasserna är som följer: - Klass 1 Högsta naturvärde (riksintresse) - Klass 2 Mycket höga naturvärden (regionalt intresse/länsintresse) - Klass 3 Höga naturvärden (stort kommunalt intresse) Ekologigruppen AB använder dessutom ytterligare en klass: - Klass 4. Lokala naturvärden (stort lokalt intresse/visst kommunalt intresse) Med denna klass avses värden som är av betydelse för kommundelens biologiska mångfald. Denna värdeklass kan ofta vara den svåraste att avgränsa då värdena i de mindre värdefulla biotoperna kan vara mindre tydliga. Klassen kan sägas representera värden som bestämt bör uppmärksammas, men som inte alltid kan hävda sig i en prioritering mellan olika värden. Vid värdeklassificeringen har bedömning gjorts av följande parametrar: 1. Naturtypens eller geologiska formationens ovanlighet/sällsynthet. Exempelvis naturmiljöer som är mycket ovanliga ur ett riksperspektiv, exempelvis större ansamlingar av grova ihåliga ädellövträd, eller artrika betesmarker, klassas minst som regionalt intressanta. 2. Objektets storlek, samt kontinuitet. Ju större objekt och ju längre kontinuitet, desto högre värde. Storlek och kontinuitet är de två enskilt viktigaste ekologiska faktorerna för biologisk mångfald. 6 (7)

7 3. Ekologiska samband med intilliggande miljöer. Detta kriterium kan ersätta storlekskriteriet i de fall många små objekt med starka ekologiska samband ligger i nära anslutning till varandra. 4. Ekologiskt viktiga strukturer eller småmiljöer, exempelvis förekomst av död ved eller hålträd, som utgör viktiga livsmiljöer för hotade insekts- svamp-, moss- och lavarter. En rik förekomst av grov död ved eller hålträd innebär alltid minst värdeklass Förekomst av hotade / rödlistade arter. I allmänhet tilldelas objekt med förekomst av akut eller kritiskt (EN, CR) hotade arter minst naturvärde 2. Områden med förekomst av sårbara arter (VU) tilldelas som regel minst värdeklass 3. Detta gäller även för områden med förekomst av sällsynta missgynnade arter (NT). Observera att undantag gäller för tämligen allmänt förekommande missgynnade fågelarter, där rödlistekriteriet utgörs av starkt minskande trend. Dessa arter utgörs av sånglärka, törnskata, stenskvätta, hämpling och entita. Förekomst av dessa arter medför inte automatiskt att området betraktas som kommunalt intressant. 6. Förekomst av signalarter. Arterna delas in i tre signalvärdekategorier, mycket högt signalvärde (3), högt signalvärde (2) och visst signalvärde (1). Om arter med mycket högt signalvärde förekommer, signalerar det oftast regionala intressen. På motsvarande sätt signalerar högt indikatorvärde kommunala intressen. Arter med visst indikatorvärde signalerar höga naturvärden om de förekommer i stor mängd eller med många arter. I naturliga gräsmarker och öppna sandmarker är indikatorarter den viktigaste grunden för klassificering. I övrigt utgör de en viktig hjälp men utgör inte den viktigaste faktorn (se vidare nedan). 7. Förutsättningar för bibehållande av värde. En liten naturlig gräsmark, exempelvis en liten åkerholme kan tilldelas en lägre värdeklass om det bedöms vara omöjligt att på praktiskt sätt upprätthålla värden genom skötsel. Skogliga nyckelbiotoper och objekt med naturvärde Skogliga nyckelbiotoper utpekade av Skogsvårdsstyrelsen har som regel tilldelats klass 2, regionala naturvärden. Motiv för detta är att nyckelbiotoper endast utgör några få procent av länets skogsmark och att samtliga därför är av regional betydelse för den biologiska mångfalden. Undantag har gjorts för några områden där signalarter saknades eller var få, där den skogliga kontinuiteten var begränsad och där förekomst av ekologiskt viktiga strukturer var sparsamt förekommande. Objekt med naturvärde, enligt nyckelbiotopsinventeringen, har som regel tilldelats naturvärdeklass 3. 7 (7)