Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012

Transkript

1 ADOXA Naturvård org.nr F-skattsedel finns Skogshall Sköldinge Telefon: , Pg Janne Elmhag Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012 Exempel på mycket höga naturvärden i inventeringsområdet: De rödlistade svamparna tallticka och ekticka och en grov hålig ek med död ved, mulm och vedsvampar ett naturvårdsträd.

2 Inledning Naturvärdesbedömningen har utförts av Adoxa Naturvård. Upplands Bro kommun har varit uppdragsgivare. Inventeringen genomfördes under två dagar i november 2012 med syfte att belysa områdets naturvärden och därmed komplettera kommunens beslutsunderlag i detaljplanearbetet. På grund av det sena inventeringsdatumet saknas många kärlväxter i inventeringen och naturvärdesbedömningen görs därför i högre grad än vanligt med tonvikt på förekomst av död ved, naturvärdesträd, trädslagssammansättning och andra strukturer med avgörande betydelse för områdets naturvärden. Beskrivning Inventeringsområdet är beläget på en halvö i Mälaren strax norr om Ådö säteri och utgörs av ett knappt 10 ha stort landområde. Ca 75 % av marken är beskogad. Resterande del utgörs av tomtmark och mer eller mindre öppna gräsmarker som tidigare varit åkermark. De trädklädda delarna har tidigare fungerat som betesmark men är sedan länge igenväxande. Ek och tall dominerar trädskiktet men inslaget av andra trädslag är stort t ex förekommer asp och gran liksom ädellövträden ask, lönn och fågelbär. Flera av ekarna är grova naturvårdsträd med förutsättningar att hysa en lång rad organismer på bark, i ved, i håligheter, i blad och i kronan. Under inventeringen noterades t ex knappnålslavar på ett par träd och detsamma gäller den rödlistade svampen ekticka (NT). I några av de håliga ekarna har gnagmjöl ansamlats tillsammans med insektsspillning, svamphyfer mm. Materialet kallas mulm och är ett viktigt substrat för t ex skalbaggar och klokrypare. Områdets gamla tallar är också värdefulla naturvårdsträd. Den rödlistade talltickan (NT) förekommer talrikt och flera av träden bär spår av spillkråkans födosök. De grova dimensionerna och plattade kronor gör dem även lämpliga som boträd för t ex fiskgjuse och spillkråka. Ett par tallar har misstänkta angrepp av reliktbock (NT) en skallbagge som bara trivs i barken på mycket gamla och soluppvärmda tallar. Inslaget av död ved är stort över större delen av det trädklädda området. Vid den västra stranden finns bäverfällda aspar och i övrigt märks lågor, torrträd och högstubbar av de flesta förekommande trädslag i olika nedbrytningsstadier. I höjdlägen på båda sidor om vägen går berget i dagen och viss blockighet förekommer liksom mossbevuxna lodytor där förutom mossor även arter som svartbräken och gaffelbräken trivs. Inom området förekommer tomtmark och mark som tidigare varit odlad men som sedan många decennier inte har brukats som åker (se de historiska kartorna). Här har inga höga naturvärden ännu hunnit utvecklas. Vegetationen präglas av höga närsalthalter och hallon, brännässla, hundloka, hundäxing m fl kvävegynnade arter dominerar. De träd som etablerat sig är av naturliga skäl i klenare dimensioner och betydligt yngre än träden i omgivningen. Grov ek finns dock i nära anslutning till tomterna och till den före detta åkermarken. Genom området löper Ådövägen mellan Ådö säteri och Säbyholm. I öster och väster gränsar marken till Mälaren och i norr ansluter ett bebyggt område Ådö skog. Även inom inventeringsområdet förekommer byggnader bla Ekbacken som länge fungerat som barnkoloni och ägs av Stockholm stad. Hit 2

3 hör även en mindre badplats och en brygga. Marken i övrigt ägs av Bro kommun och privata markägare. Ett mindre område ( Trekanten ) intill mälarstranden en kilometer norr om det egentliga inventeringsområdet är glest trädklätt med bl a medelålders vårtbjörk, asp och ung gran. Berget går i dagen nära stranden. Området präglas av sin närhet till tomtmark och har inte utvecklat höga naturvärden. ( Visst naturvärde i enlighet med övrig klassificering). Naturvårdstallar växer dock i nära anslutning vid stranden och den fridlysta halvparasiten mistel förekommer rikligt på apel men främst på asp närmare vägen. Kulturhistoria Områdets trädklädda delar har med stor sannolikhet betats under mycket lång tid. Inte minst vittnar de grova och spärrgreniga ekarna och de döende enarna om tidigare betydligt mer öppna förhållanden. Merparten av de öppna delarna brukades som åker ända in på 1900-talets senare hälft. Riksantikvarieämbetet har registrerat tre fornlämningar i området samtliga på västra sidan av vägen. Låssa 90:1 Ångsåg (enl uppg fr B Sanden) Låssa 48:1 Stensättning Låssa 48:2 Stensträng Den häradsekonomiska kartan från förra sekelskiftet visar att inventeringsområdet då som nu var beskogat med både lövträd och barrträd. Den gulmarkerade åkern sammanfaller med områden som idag inte har utvecklat höga naturvärden. 3

4 Ekonomiska kartan från 1950 talet visar att åker (gulmarkerat) sammanfaller med de områden som i dag inte hunnit utveckla höga naturvärden. Sammanfattning / diskussion Det påtagliga inslaget av gamla grova tallar och ekar, rödlistade arter, signalarter och ädellövträd tillsammans med stor förekomst av viktiga strukturer som lodytor, gamla träd, grova träd, lågor, torrträd, högstubbar, hålträd mm som uppträder i varierande omfattning över hela den trädklädda arealen visar på höga eller mycket höga naturvärden. De trädklädda delarna är skyddsvärda. Om exploatering ändå genomförs bör särskild hänsyn tas till ekar med en diameter över 100 cm och alla tallar med grov bark och plattad krona. Redan idag hyser de träden flera olika värdefulla organismer och förutsättningarna för rödlistade arter att etablera sig är goda i synnerhet efter en eventuell naturvårdsrestaurering. Substrat i form av naturvårdsträd och död ved finns alltså redan idag men solinstrålningen är otillräcklig för många arter. 4

5 Den före detta åkermarken som nu är igenväxande har relativt låga naturvärden men är indirekt viktig som en förutsättning för de artrika brynzoner som utvecklats på gränsen mellan skog och öppen mark. Brynzonerna hyser arter både från skog och från öppen mark däribland en lång rad bärande träd och buskar. Brynzonerna bör glesas ur och skötas av naturvårdsskäl. Inventeringsområdets naturvärden utgörs i huvudsak av: De glest trädklädda biotoperna med stort inslag av ädellövträd och grov tall. Rödlistade och andra skyddsvärda arter (Reliktbock NT, tallticka NT, ekticka NT, svartöra NT, spillkråka (skyddsvärd enligt Eus habitatdirektiv)) Många gamla och grova träd (naturvårdsträd) och de organismer som är knutna till dem. Naturvårdsträden i inventeringsområdet utgörs nästan uteslutande av ek och tall. Hålträd (asp, tall och ek, några få med mulm) Rikligt med död ved i form av lågor, torrträd och stubbar i olika nedbrytningsstadier liksom grova döda grenar. Bäveraktiviteten bidrar med död ved. Artrika brynzoner med bärande träd och buskar (slån, trubbhagtorn, apel, olvon, rönn m fl. Sjönära lodytor med stor förekomst av mossor o småormbunkarna svartbräken och gaffelbräken. Det sjönära läget. 5

6 Signalarter, rödlistade eller på annat sätt intressanta arter funna i inventeringsområdet: (Signalarter indikerar förekomst av ovanliga och rödlistade arter). Det fullständiga inventeringsresultatet redovisas i bilaga 1. Svampar Tallticka (NT) Rödlistad signalart som angriper tallar äldre än 150 år. I inventeringsområdet förekommer fruktkroppar av tallticka på flera gamla träd och ännu fler är med stor sannolikhet redan angripna av arten. Ekticka (NT) Svartöra (NT) Rödlistad ticka som i Sverige växer på stammar och ibland även grenar av gamla ekar. Den hovformade fruktkroppen kan bli mycket gammal (>70 år). Här noterades den i områdets södra del på två av de grövsta ekarna en väster om vägen och en på den östra sidan. Rödlistad svamp som vanligtvis påträffas på död almved men här växer den på en ask söder om barnkolonin. Blomkålssvamp Signalart som är knuten till gamla tallar. Funnen intill en tall vid inventeringsområdets sydgräns öster om vägen. Kärlväxter Ask (VU) Vippärt Blåsippa Ett högvuxet ädellövträd som 2010 togs upp i den nya rödlistan på grund av arten drabbats av aggressiva angrepp av en svampsjukdom, askskottsjukan, som angriper både unga och gamla träd och därmed hotar att allvarligt reducera det svenska beståndet. Här förekommer ung och medelålders ask i lövskogspartierna. Högvuxen upprätt ärtväxt och signalart som trivs i torra och glesa tall- och ekbestånd. Här växer den glest men allmänt i området söder om barnkolonin. Signalart som här förekommer mycket talrikt i de lövträdsdominerade delarna - i synnerhet i området söder om barnkolonin. 6

7 Insekter Myskbock Reliktbock (NT) Signalart. Vackert grönskimrande skalbagge vars larver lever huvudsakligen i sälg. Flera lämpliga sälgar finns spridda i inventeringsområdet. Spår efter myskbock noterades i ett träd söder om barnkolonin. Rödlistad skalbagge som kräver solbelysta, mycket gamla tallar för sin överlevnad. Sannolika angrepp noterades på två tallar i inventeringsområdets södra del. Granbarkgnagare Signalart som avslöjar sig genom millimeterstora flyghål i barken på äldre granar. I inventeringsområdet noterades flera sådana granar på båda sidor om vägen. Fåglar Spillkråka Vår största hackspett som tycks ha klarat att anpassa sig till det moderna skogsbruket utan tydliga tecken till minskade bestånd. Den är vanlig i de flesta skogsmiljöer men tillgång på barrträd är viktig för födosöket och grov tall och asp för häckning. Spillkråka hördes vid två tillfällen under inventeringen och träd med hackmärken förekommer talrikt. Spillkråkan är upptagen på Eus fågeldirektivs förteckning över skyddsvärda arter. Däggdjur Bäver Vildsvin Numer mycket vanlig art i de flesta mellansvenska vatten (sjöar, åar, större diken). Bävern är skygg och trots den stora förekomsten är det få förunnat att få se djuren. Däremot är det lätt att hitta spår av dem och de har stor påverkan på den miljö de lever i. I inventeringsområdet finns gnagspår och fällda aspar längs mälarstranden i väster. En art som genom sitt bökande i jorden kraftfullt påverkar naturen där den förekommer. I inventeringsområdet bär många gräs- och mossklädda ytor tydliga spår av vildsvinsaktivitet. 7

8 Rödlistans koder: LC = Livskraftig NT = Missgynnad VU = Sårbar EN = Starkt hotad CR = Akut hotad Bilagor: 1. Artlista 2. Karta över inventeringsområdet. 3. Naturvärdeskarta Referenser: Den nya nordiska floran, Mossberg, Stenberg, Wahlström & Widstrand, 2003 Sörmlands flora, Rydberg, Wanntorp, Botaniska sällskapet i Stockholm, Upplands flora, Jonsell L, SBF-förlaget, 2010 Signalarter indikatorer på skyddsvärd skog, Nitare m fl, Skogsstyrelsens förlag, (Lantmäteriets historiska kartor), Häradskartan ca 1900, Ekonomiska kartan ca (Riksantikvarieämbetets fornlämningsregister) Skogsstyrelsen. Nyckelbiotopsinventeringen. År Gärdenfors, U. ed. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Rödlistade arter i Sverige, Bleckert S, Pettersson R, Liv i skogen, Södra, Sköldinge Janne Elmhag