Intressanta naturområden inom och i direkt anslutning till det planerade verksamhetsområdet norr om gården Bårhult i Härryda kommun

Transkript

1 Intressanta naturområden inom och i direkt anslutning till det planerade verksamhetsområdet norr om gården Bårhult i Härryda kommun Bakgrund I samband med upprättande av detaljplan för verksamheter i markerna norr om Bårhult har jag av Thomas Grönlund på Ramböll, Sverige AB, fått i uppdrag att inventera tio naturavsnitt. Thomas Grönlund har gjort bedömningen att de kan ha förhöjda naturvärden och mitt uppdrag bestod därför i att närmare beskriva och naturvärdesbedöma dessa. Beställningen liksom inventeringen har skett under hösten Områdena inventerades i fält den 18 oktober I nedanstående redovisning har samtliga miljöer som räknats upp i förfrågan fått en beskrivning och klassats enligt det sätt som beskrivs under Metoder. De har benämnts med siffror enligt de bifogade kartorna. Den exakta avgränsningen för några av objekten har dock ändrats jämfört med i förfrågningsunderlaget för att bättre motsvara de förhöjda naturvärdenas avgränsning. Samtliga av de inventerade ytorna redovisas på den bilagda kartan. Förutom denna naturinventering har ytterligare naturmiljöer inventerats av mig inom ramen för arbetsplan för väg 549 förbi Bårhult. Även dessa inventeringar genomfördes på uppdrag av Ramböll Sverige AB under hösten Den aktuella sträckan av väg 549 kommer tillsammans med verksamhetsområdet att ingå i den detaljplan som håller på att upprättas av Härryda kommun. Inventeringsresultaten redovisas i rapporten Intressanta naturområden i anslutning till ny planerad sträckning för väg 549 förbi Bårhult i Härryda kommun daterad 6 november Metoder För de olika förekommande naturavsnitten har författaren gjort en ny naturvärdesbedömning där en sammanvägning av äldre information och egna fältiakttagelser har skett. Inga rödlistade arter uppdagades under denna inventering. De arter som omnämns i rapporten är antingen signalarter enligt Skogsstyrelsens lista eller på annat sätt naturvårdsintressanta arter men kan också vara vanliga arter som omnämns för att ge en beskrivning av de olika naturavsnittenas speciella karaktär. När någon art är rödlistad, utgör en signalart, är sällsynt eller på annat sätt är särskilt intressant, framgår detta av texten. De olika naturavsnitten har markerats och numrerats på en bifogad kartbilaga. Dessa mindre områden har graderats i en subjektiv tregradig skala där klass 1 innebär mycket höga naturvärden, klass 2 höga naturvärden och klass 3 vissa naturvärden. Klass 1-områden har så pass höga naturvärden att de bör få ett formellt områdesskydd (skogsmark), antingen som naturreservat (=större sammanhängande områden) eller som biotopskydd/naturvårdsavtal (mindre områden). Klass 1-markerade odlingslandskap bör få olika typer av samhällsstöd (ex EU:s miljöstöd) för att hävden ska fortsätta med traditionella metoder (bete, slåtter). Klass 2- områden har betydande naturvärden som bör beaktas t ex vid utarbetandet av gröna skogsbruksplaner eller vid certifieringar (för skogsmarker) och noga övervägas vid alla typer av arbetsföretag som kan påverka dessa i ett eller annat hänseende. 1

2 Klass 3-områden har vissa naturvärden som bör beaktas t ex vid utarbetandet av ambitiösa gröna skogsbruksplaner eller vid certifieringar (för skogsmarker). Områden inom utredningsområdet som inte är klassade (markerade med ett streck efter klassningen och som oklassad på kartan) utgörs av mer eller mindre alldaglig natur där jag inte kan peka på några speciella naturvärden. Eftersom några objekt ligger delvis eller helt utanför den föreslagna plangränsen, har beskrivningarna utgått från den föreslagna plangräns som gällde vid inventeringstillfället den 18 oktober I den färdiga MKB:n till detaljplanen kommer den definitiva plangränsen att redovisas. Beskrivning av enskilda naturavsnitt De olika naturavsnittens avgränsningar framgår av en separat kartbilaga. Naturavsnitt 1 Väster om den betade eksluttningen söder om gården Bårhult viker sluttningen av och blir mer västvänd. I den södra delen finns en hel del grov hassel tillsammans med grov al och glasbjörk. På den något högre marken i norr dominerar eken och i de södra delarna dominerar granen. Enstaka askar ingår också i beståndet. En grov ask nära gården mäter 269 cm i omkrets och är bevuxen med guldlockmossa Homalothecium sericeum. Mäktiga stenmurar löper inne i skogsbeståndet och flera av träden är grova. Området är rikt på grova torrakor och lågor och bland dessa dominerar alar och björkar men här finns också en del död ek, framförallt i de norra delarna. Här finns också en mindre, mer öppen, inhägnad för hästarna Vedsvampsfloran är artrik och på de gamla hasselbuskarna finns signalarten kantarellmussling Plicatura crispa (signalart) tillsammans med hasselfrätskinn, styvskinn, hasseldyna m.m. På de äldre björklågorna finns rikligt med storvuxna äldre fnösketickor som har blivit ordentligt insektsangripna. De äldre alarna har rikligt med altickor och på dem även den parasitiska strävtickan Antrodiella hoenhelii. Denna del ligger utanför det föreslagna planområdet. Ett artrikt lövskogsbestånd som hyser rikligt med död ved i olika former. Värdeklass: Klass 2 I de norra delarna, inom planområdet, finner man först en liten instänglad och röjd del med enstaka ekar. Marken är lerig och störd genom hästarnas tramp och beten. Ekarna i denna del är medelgrova. Norr om detta område finns en skogsbeklädd kulle som sträcker sig som en halvö ut i ängsmarkerna norr om gården Bårhult. Halvöns västra sida, intill viltåkern domineras av klen medelgrov ek med inslag av rönn och björk. I den östra delen finns ett barrskogsdominerat parti. Marken växlar mellan ristyp och grästyp. På döda och döende ekar finns rikligt med västlig rostticka Phellinus ferreus. På en grov rönnlåga växte rönndyna Biscognauxia repanda. Denna del är något mindre värdefull men har vissa förhöjda naturvärden som kan kopplas till att lövskogsbeståndet självgallrar och att det nu finns en del vedsvampar på de döda träden Denna del ligger inom det föreslagna planområdet. 2

3 Ett lövskogsbestånd som hyser en del självgallrad ek, rönn och björk med en del vedsvampar. Naturavsnitt 2 I de västra delarna växer en ganska klen och ung ekskog, med inslag av gran, asp och björk, på tämligen fuktig mark där blåtåtel dominerar tillsammans med blåbärsris. Här och där dominerar granvitmossa och björnmossa. Enstaka klena lågor och torrakor ingår. Mot åkerkanten i väster finns en del ung bok. I de östra delarna, mot den lilla viltåkern och betesmarkerna, blir marken våtare och inslaget av gran ökar. En alsumpskog kan avskiljas närmast åkerkanten. Flera lågor förekommer också av både ek, gran och björk. Markfloran är tämligen trivial och i den starkt tuviga marken förekommer majbräken, älggräs, ängsvädd, stagg, tuvtåtel men även slidstarr och hirsstarr tillsammans med blåtåtel och blodrot. Mossfloran är ymnig med thujamossa, kranshakemossa och olika vitmossor. Vedsvampsfloran är rik men inga anmärkningsvärda arter sågs vid besöket. En ovanlig miljö med vissa botaniska värden som ingår i ett större värdefullt lövskogsområde. Naturavsnitt 3 Ett område med grov ek som står tämligen glest och marken är förmodligen en gammal betesmark. Nu ingår också rikligt med grov gran och björk. Föryngringen av unggran är ställvis massiv. Fältskiktet är av grässtyp och intill åkerkanten finns olvon. I avsnittet ingår rikligt med grova lågor och torrakor. Några björktorrakor är rikligt angripna av björksplintborren Scolytus ratzeburgi och eken har ibland täta angrepp av smalbandad ekbarkbock Plagionotus arcuatus och och eksplintborre Scolytus intricatus. Området är därmed en optimal miljö för hackspettar. Vedsvampfloran är mycket artrik och på de kullfallna granarna växer nu ymningt med violticka Trichaptum violaceum med sin parasitiska ticka isabellaticka Skeletocutis carneogrisea. Andra arter som sågs var bitterticka Oligoporus stipticus, vintermussling Panellus mitis och rödmusslingen Crepidotus subsphaerosporus. På en grov granhögstubbe fanns också den för Göteborgstrakten ganska ovanliga trådtickan Climacocystis borealis (signalart). På ekar växte rikligt med västlig rostticka Phellinus ferreus tillsammans med brunskinn Stereum gausapatum, epålettsvamp Panellus stipticus, rynkskinn Phlebia centrifuga. Vid basen av ekarna står grupper med silverhätta Mycena polygramma och tuvad sprödskivling Psathyrella spadicea. På klena självgallrade småekar växer mycket raggskinn Sterum hirsutum tillsammans med björkmussling Lenzites betulinus och ekkrös Exidia truncata. En blandlövskogsmiljö med riklig förekomst av död ved. Värdeklass: Klass 2 3

4 Naturavsnitt 4 Ett friskt-fuktigt svagt sluttande skogsparti som domineras av ung till medelgrov gran med ett stort inslag av björk och asp och ett litet inslag av tall. Då skogen nu sluter sig alltmer har de konkurrenskänsliga lövträden börjat att dö av, varför det nu finns ganska rikligt av klenare till medelgrova torrakor och lågor av björk och asp med en hel del vedsvampar på. På en nedfallen gren av björk sågs pipklubbsvamp Macrotyphula fistulosa. Ett blandbestånd som har tämligen rikligt med dödved. Naturavsnitt 5 En ås med grov och gammal tall. Enstaka tallar har också dött och berikar nu åsen som lågor eller torrakor. Inslaget av gran är ganska stort och ökar nu efterhand. Här och där står grov björk och gamla avdöende enbuskar. Små bergbranter med bl a nervlevermossa Diplophyllum albicans. Ett äldre tallbestånd som visar på en äldre betespräglad skogstyp i området. Naturavsnitt 6 Ett kärrdråg som i de blötaste partierna domineras av olika starrarter som flaskstarr, småstarr och stjärnstarr tillsammans med sotvitmossa Sphagnum papillosum. I kanterna står lågvuxen tall och björk tillsammans med pors, tuvull, tuvsäv, klockljung och blåtåtel. På ett ställe växer granbräken Dryopteris cristata som är en ganska ovanlig sumpskogsart. Ett fuktdråg med vissa botaniska värden. Naturavsnitt 7 En gallrad och gles ekskog med inslag av enstaka björkar. I fältskiktet finner man olika gräs som vårtåtel, krusttåtel, tuvtåtel och blåtåtel. Här växer också harsyra Oxalis acetosella. I buskkiktet är det tätt med brakved och enstaka en. Ett lövskogsbetsånd som ansluter till ett större värdefullt lövskogsbestånd. Naturavsnitt 8 Ett litet skogsparti med dominans av ek och ett stort inslag av asp, gran och rönn. Enstaka lågor och torrakor förekommer. I den södra delen finns en hel del hassel men också några odlingsrösen. Här är marken något näringsrikare med harsyra, vårfryle och skogstjärnmossa Plagiomnium affine. 4

5 I den öppna marken söder om detta avsnitt finns en gammal (övergiven?) odling av trädgårdsbuskar som rödspirea, apel, tok och doftschersmin. Ett skogsparti utan några observerade förhöjda naturvärden. Naturavsnitt 9 En stenmur som på bägge sidor är omgiven av åker- eller ängsmarker. Stenarna är fattiga gnejser och på dessa växer mest raggmossor, cypressfläta och Cladonia-arter. Stenmuren är delvis omgiven av öronviden och björkar. I den norra delen, som viker av mot öster är något näringsrikare och här är muren omgiven av klena stubbskott av ädla lövträd som alm, ask och lönn. En kulturhistorskt intressanta stenmur men utan observerade höga biologiska värden. Naturavsnitt 10 En klen ekskog med stort inslag av asp och björk. Enstaka mer grova ekar ingår också. Massiv föryngring av gran och här finns även enstaka grövre granar. En del lågor och torrakor av asp och björk. Fältskiktet är fuktigt med arter som blåtåtel och ett ställvis tätt buskskikt av brakved. Mot vägen i söder står en del hassel och några buskar av olvon. På döda aspar noterade zonticka Trametes multicolor, purpurskinn Chondrostereum purpureum och asptickor Phellinus tremulae. Ett skogsparti utan några observerade förhöjda naturvärden. Göteborg den 20 oktober 2008 Reviderad 14 november 2008 Thomas Appelqvist Pro Natura 5