Naturvärdesinventering i skogsområden söder om Ängersjö

Transkript

1 Naturvärdesinventering i skogsområden söder om Ängersjö Utförd av Peter Andreasson, FORAN Sverige AB för O2 Vindkompaniet AB, augusti-september 2009

2 Inledning På uppdrag av O2 Vindkompaniet AB har FORAN Sverige AB gjort en naturvärdesinventering i skog och på myr omfattande totalt ca 700 hektar. Inventeringsområdet är uppdelat i två block, båda belägna intill varandra strax söder om Ängersjö i Härjedalens kommun. Inventeringsområdet berörs av planerad etablering av en vindkraftspark. Vid inventeringstillfället var det emellertid inte känt i detalj var vindkraftverk, vägar och annan infrastruktur ska lokaliseras. Inventeringen är ett komplement till tidigare genomförda inventeringar i omkringliggande områden. Inventeringen syftar till att lokalisera och beskriva skogsområden med höga naturvärden; ge en generell bedömning av hur naturvärden kan påverkas vid en exploatering samt lämna förslag på hur negativ påverkan kan undvikas alternativt minimeras. Resultatet från inventeringen presenteras i föreliggande rapport. Samtliga foton i rapporten har tagits av författaren. Peter Andreasson i september Innehållsförteckning Inledning 2 Inventeringsområde 3 Utförande 4 Förutsättningar för skogliga naturvärden i trakten 6 Resultatövergripande 7 i detalj 9 arealfördelning 18 2

3 Inventeringsområdet Inventeringsområdets båda block vars yttergränser här är markerade med rött. Inventeringsområdets yttergränser markerade med rött. Inom dessa gränser förekommer delområden fyllda med mörkgrön färg, dessa delområden är skogar som tidigare utförda inventeringar funnit höga naturvärden i. Delområden fyllda med rosa färg är skog < 20 år alternativt contortaskogar. De mörkgröna och de rosa områdena ingår ej i den nu genomförda inventeringen. 3

4 Utförande Naturvärdena i de av uppdragsgivaren utpekade skogsområden har inventerats, bedömts och beskrivits. Avgränsningen av inventeringsområdets yttergränser framgår av karta. Inom yttergränserna förekommer delområden som tidigare utförda inventeringar klassat som skogar med höga naturvärden, dessa områden ingår ej i den nu genomförda inventeringen. Inventeringen omfattar inte heller de delområden som utgörs av skogar som är yngre än 20 år eller består av contortaskogar (se karta ovan). Fältarbetet genomfördes under den andra halvan av augusti, Inventeringen omfattade såväl skog som myr. I inventeringsområdet identifierades ett antal delområden med skiftande naturvärden, alla delområden beskrivs nedan. Vägledande för avgränsning och naturvärdesbedömning av respektive delområde har varit skogens struktur, förekomst av olika substrat, trädslagssammansättning, ålder mm samt förekomst av rödlistade arter eller andra arter och företeelser med relevans för en bedömning av naturvärden. Den nu genomförda artinventeringen inriktades på kryptogamfloran, dvs mossor, lavar och vedsvampar. Artinventeringen var av översiktlig karaktär och gör inte anspråk på att vara komplett eller heltäckande. Varje delområde har utifrån en sammanvägd naturvärdesbedömning, dvs biotopkvalitet och artfynd, klassats i tre klasser enligt följande: Område med höga/mycket höga naturvärden- avser biotop i skog eller på myr som genom sin historik, struktur och förekomst av substrat och andra naturvärdeselement hyser, eller har förutsättningar, att hysa rödlistade arter. Nyckelbiotoper hamnar i denna klass. Område med naturvärden/punktvisa naturvärden- avser antingen biotop i skog eller på myr som inom en inte alltför avlägsen framtid kan utvecklas till en nyckelbiotop eller biotop i skog eller på myr som hyser spridda förekomster av rödlistade arter eller värdefulla naturelement, såsom exv torrakor eller gamla sälgar. Inom inventeringsområdet är det relativt vanligt med sådana spridda förekomster av t ex torrakor med varglav(nt) eller sälgar med lunglav(nt) och skrovellav(nt). Att det förhåller sig på detta sätt förklaras huvudsakligen av skogshistoriska orsaker, mer om det längre fram i texten. Områden som saknar påtagliga naturvärden- avser skog som sköts enligt moderna skogsbruksmetoder, vilket inkluderar generell naturhänsyn. Myrar som i stort sett saknar träd och/eller har dikats eller på annat sätt utsatts för kraftig påverkan ingår också i denna klass. Kategoriseringen av funna arter följer nomenklaturen i den svenska rödlistan som tas fram av ArtDatabanken, den nu gällande rödlistan antogs Följande förkortningar används: NT=missgynnad, VU=sårbar, EN=starkt hotad, CR= akut hotad; därutöver används förkortningen S för signalarter, dvs arter som inte är rödlistade då de inte har fullt så höga krav på livsmiljön som rödlistade arter men ändå signalerar intressanta biotoper. 4

5 Som underlag för inventeringen har diverse digitalt kartmaterial använts. Tidigare genomförda naturvärdesinventeringar har tillhandahållits av uppdragsgivaren. Digitalisering och arealberäkningar mm har gjorts i ArcMap. En tämligen vanlig bild från inventerings området: näringsfattig myr bevuxen med olikåldriga tallar, relativt gott om gamla torrakor - såväl grova som klena. I övergången till skogsmark finns ofta långsamtväxande granar. Myrarna omges allt som oftast av kulturskogar, som i detta fall av 30-årig tall och contorta. Digerberget. 5

6 Förutsättningar för skogliga naturvärden i trakten Klimat Inventeringsområdet har en varierande topografi, flera bergstoppar reser sig markant från omgivningarna och flera av dem når över 600 meter över havet. Klimatet här är kärvt med relativt svala och nederbördsrika somrar och kalla snörika vintrar. Berggrund och vegetation Berggrunden i området varierar och ger i allt väsentligt upphov till intermediära växtbetingelser. Jorddjupet är ofta mäktigt. Bergsluttningarna påverkas av näringsberikat rörligt markvatten och domineras oftast av gran, medan tall dominerar i flackare terräng. Lövträd förekommer spritt och aldrig i någon större omfattning. Förutom björk som är det vanligast förekommande lövträdet så finns det relativt gott om sälg, inte minst gamla grova sådana. Myrar förekommer i både flack terräng och i sluttningar, sk hängmyrar, vilka företrädesvis återfinns på hög höjd. Myrar förekommer dels som näringsfattiga myrar som är glest bevuxna med tallar och dels som mer näringsrika myrar vilka ofta har ett stort inslag av gran och björk. Fältvegetationen domineras helt av bärris, ljung och kråkbär. På de högt belägna terrängpartierna är det vanligt med tjocka sumpmossmattor. Skogshistoria Naturlig I likhet med stora delar av de boreala skogarna så har även inventeringsområdet historiskt sett varit påverkat av upprepade naturliga bränder. Spår av eldens framfart kan bl a ses i mängder av nu levande träd där övervallningar skvallrar om träd som överlevt flera bränder. Även på de ställvis rikligt förekommande torrakorna kan brandspår ses. Branden påverkar också vegetationsammansättningen på så sätt att den ger föryngringsmöjligheter för exv tall, björk men också sälg som förekommer relativt rikligt i några delområden. Mänsklig påverkan-skogsbruk I naturskogen finns gott om olika substrat, nyckelelement och mikromiljöer som ger livsutrymme för många olika arter, även sådana arter med mycket specifika krav på miljön. Torr, hård, soltorkad ved är ett exempel på substrat som var vanligt förekommande i naturskogarna men som minskat i dagens skogslandskap. När substrat försvinner så försvinner också de arter som har substratet som en livsförutsättning. Varglav är en rödlistad art som kräver hård soltorkad ved, arten har varit betydligt vanligare men har i takt med att skogarna omvandlats blivit utträngd på myrarna där det fortfarande kan finnas kvar stående döda träd, företrädesvis talltorrakor. På sådana torrakor i inventeringsområdet växer det ställvis gott om varglav. På likartat sätt har gamla grova sälgar, som substrat för bl a de rödlistade arterna lunglav och skrovellav, minskat kraftigt. 6

7 Vy över skogslandskapet, sett från inventeringsområdets östra block. I stort är inventeringsområdet med dess omgivande landskap kraftigt påverkat av moderna skogsskötselmetoder, vilket också inkluderar stora arealer planterade med främmande trädslag (contorta-tall). I några smärre områden finns kvar fragment av naturskog som endast påverkats marginellt genom dimensionsavverkning utförd för mycket länge sedan. På flera av myrarna, även avlägset belägna och på hög höjd, finns gamla diken. I de flesta fall har emellertid den önskade dikningseffekten nästan helt uteblivit. Resultat Övergripande: Inventeringen resulterade i avgränsningar av ett antal delområden, namngivna från A--P (se kartbilaga). Av den totalt inventerade arealen om ca 700 hektar har 94,5 hektar skog och/eller myr klassats som områden med höga-mycket höga naturvärden. Den nästa högsta klassen, dvs områden med naturvärden/punktvisa naturvärden omfattar 82,6 hektar, medan den lägsta klassen (dvs produktionsskog) omfattar ca 520 hektar. Ett av de högst klassade områdena, delområde A, karaktäriseras av en skogmyrmosaik med hänglavsrik gammal barrblandskog i höjdläge, ett annat högt klassat område är delområde C, en högt belägen myr, något litet påverkad av ett dike, med riklig förekomst av talltorrakor. Dessa torrakor är det livsnödvändiga substratet för 7

8 varglaven som här förekommer i stor myckenhet. Ytterligare ett annat område, delområde I, består av det som skogsmän ibland kallar för tras- och restskog. Här finns spridda gamla sälgar med god förekomst av bl a lunglav och skrovellav samt en och annan gammal talltorraka. Dessa tre olika biotoper med tre olika artsammansättningar representerar också olika biotopers skilda förmåga att klara olika typer av exploateringsingrepp. Generellt kan sägas att den gamla hänglavsrika höjdlägesskogen med dess arter far illa av i stort sett alla mänskliga ingrepp, dvs sådana ingrepp som leder till att de biotiska och abiotiska förhållandena ändras. Detta eftersom många av gammelskogens arter är ofta ytterst kräsna vad gäller lång kontinuitet med avseende på hög luftfuktighet, måttlig vindexponering, naturlig småskalig störning, gott om stående och liggande död ved, långsamtväxande träd mm. Helt annorlunda förhåller det sig med den glest bevuxna myren med sina exponerade talltorrakor och långsamt växande granar i kantzonen. De arter som lever i denna miljö är av lätt förståeliga skäl inte beroende av låg vindexponering eller liknande. Här är hotbilden en helt annan. Om ett ingrepp inte medför bortförande av träd eller ved så kan en flerhundraårig talltorraka bevuxen med varglav mycket väl stå granne med ett vindkraftverk utan att ta nämnvärd skada. Hänglavsrik skog, här violettgrå tagellav (NT), delomr B. Torraka och ymnigt med varglav (NT), delomr C. 8

9 Resultat i detalj: Här följer en beskrivning av de avgränsade delområden som har klassats antingen som Område med höga/mycket höga naturvärden eller Område med naturvärden/punktvisa naturvärden. Förutom biotopbeskrivning lämnas förslag på hur befintliga naturvärden kan hanteras för att undvika eller minimera negativa effekter vid en eventuell exploatering. De områden som klassats som Område som saknar påtagliga naturvärden beskrivs inte närmare i detalj. Detta är visserligen den arealmässigt största klassen men består av skogar som i första hand sköts för virkesproduktion och är därför av ringa värde i det sammanhang som denna rapport syftar till. B C A D E F Inventeringsområdets västra block. I detta område har 6 delområden(a-f) med naturvärden identifierats. 9

10 Delområde A: Område med höga/mycket höga naturvärden Höjdlägesskog och myrmosaik. Olikåldrig, upp till ca 300 år, heterogen barrblandskog med stort inslag av lövträd, främst björk som här är kortvuxen, 8-10 meter, och påminner mest om fjällbjörk. Skogen omger en myr som är intakt, med gott om gamla träd och torrakor. Övergången mellan myr och skog är ofta diffus. Brandspår kan ses, om än sparsamt. Det har för länge sedan förekommit dimensionsavverkning i området, men naturskogskaraktären är ändå påtaglig. Det kanske mest anmärkningsvärda i området är den ymniga förekomsten av violettgrå tagellav (NT). Den växer här inte bara på långsamtväxande gran som annars är det vanligaste substratet, utan återfinns också på tall, björk och sälg! På flera sälgar hittades också lunglav (NT) och skrovellav (NT). På myren finns enstaka torrakor med varglav (NT). Skogen håller nyckelbiotopklass. Med mycket noggrann detaljplanering kan möjligen något enstaka och litet ingrepp göras i området utan att dess naturvärden ödeläggs. Höjdlägesskogen i delområde A. Här hittades anmärkningsvärt mycket violettgrå tagellav (NT), dessutom på alla förekommande trädslag. 10

11 Delområde B, Område med naturvärden/punktvisa naturvärden. Omgivet av relativt färska hyggen ligger detta delområde som till största delen består av årig granskog i sluttande terräng. En mindre del av en större myr ingår i delområdet, liksom dess kantzon. I den lägst liggande delen av skogen finns rikligt med violettgrå tagellav (NT), men också sälgar med lunglav (NT) och skrovellav (NT). Inventeringens enda fynd av knottrig blåslav (NT) gjordes här på en gran. Det är särskilt delområdets lägst liggande del samt på den angränsande myren som exploateringsingrepp helt bör undvikas. I övrigt torde smärre väl detaljplanerade ingrepp kunna göras utan att väsentligt förstöra biotopens kvalitéer. Gammal sälg intill en grov tallåga. Delomr B. Knottrig blåslav (NT) på gran. Delomr B. Delområde C, Område med höga/mycket höga naturvärden samt Område med naturvärden/punktvisa naturvärden. Högt uppe på Digerberget ligger en näringsfattig myr med mycket höga naturvärden, i nordost kantas myren av ett skogsområde med naturvärden. På myren och i kantzoner finns gott om gamla träd och torrakor. På ett stort antal av torrakorna växer varglav (NT) som förefaller trivas gott på den här myren då den uppträder rikligt (se foto ovan). Ett mycket gammalt dike skär in i myren, dock är dikningseffekten begränsad till endast några meter på ömse sidor om diket. Alla ingrepp som innebär fällande eller bortförande av torrakor innebär stora förluster för områdets naturvärde, och bör därför helt undvikas. Eftersom varglavens torrakor 11

12 är ett substrat som har lång leveranstid, så är också avverkning av mer än enstaka nu levande tallar på sikt ett hot mot substrattillförseln och därmed varglavens möjligheter att fortleva på myren och i dess kantzon. Delområde D, Område med naturvärden/punktvisa naturvärden. Ett litet skogsområde uppe på bergets topp. Skogen består till stor del av ett mycket tätt och klent stavagrans -liknande bestånd. Insprängda här och var i granskogen står gamla döda tallar som uppenbarligen tidigare haft gott om utrymme eftersom de är påtagligt grovgreniga. Violettgrå tagellav (NT) förekommer här och var i små mängder liksom garnlav (S). Gammal spärrgrenig talltorraka i delomr D. Gamla, levande och döda, träd. Delomr E. Delområde E, Område med naturvärden/punktvisa naturvärden. Litet delområde bestående av gamla tallar och granar på fuktig mark som här och där övergår i myr. Ett djupt dike skär rakt igenom biotopen. Området är helt och hållet omgivet av ungskog. Det betyder att det för några tio-tal år sedan var helt kalt runt det lilla delområdet, vilket i sin tur sannolikt på ett negativt sätt har påverkat förutsättningarna att hysa krävande arter. Inga signalarter förutom garnlav (S) hittades men biotopen innehåller trots allt en hel del substrat och livsmiljöer som gör det möjligt för krävande arter att leva här. Området är litet och tål knappast några ytterligare försämringar av biotopkvalitéerna. 12

13 Delområde F, Område med höga/mycket höga naturvärden. Ett långsmalt delområde med grandominerad 150-årig skog i delvis mycket brant nordostvänd terräng. Här finns stående och liggande död ved i olika stadier av nedbrytning, på en av lågorna hittades ullticka (S). På de gamla granarna växer garnlav (S) och violettgrå tagellav (NT). Spridda i området finns gamla sälgar med lunglav (NT) och skrovellav (NT). Delområdet håller nyckelbiotopklass. Alla ingrepp i detta delområde bör undvikas. K M N H J L P O G I Inventeringsområdets östra block. I detta område har 10 delområden(g-p) med naturvärden identifierats. Delområde G, Område med höga/mycket höga naturvärden. Svagt sluttande myrmark vars centrala del är bevuxen med tall, medan gran, björk och sälg växer i övriga delar. Bortsett från kanteffekter från omgivande avverkningar så är området endast marginellt påverkat av tidigare ingrepp. Det finns således 13

14 förhållandevis gott om stående död ved, långsamt växande träd och gamla grova sälgar. Hela området består av gamla, långsamt växande träd. Delomr G. Gamla grova sälgar står spridda i myrkanten. På denna sälg växer lunglav (NT) och skrovellav (NT). Delomr G. 14

15 De gamla granarna är växtplats för bl a garnlav (S) och violettgrå tagellav (NT) medan de gamla sälgarna bl a härbärgerar lunglav (NT), skrovellav (NT) samt stuplav (S). Fotot på försättsbladet till denna rapport är taget i riktning mot den centrala delen av delområde G. Med mycket noggrann detaljplanering kan möjligen något enstaka och litet ingrepp göras i områdets centrala delar utan att dess naturvärden ödeläggs. Delområde H, Område med höga/mycket höga naturvärden. Ett litet sumpskogsområde med olikåldrig gran i åldersintervallet år, med enstaka inslag av gammeltallar. Trots att det är en sumpskog så kan man här finna spår av brand. Garnlav (S) och violettgrå tagellav (NT) liksom flera arter knappnålslavar växer i området. Området är så litet att sumpskogens mer krävande arter inte tolererar några ingrepp i vare sig själva biotopen eller dess nära omgivningar. Delområde I, Område med naturvärden/punktvisa naturvärden. Intill skogsbilvägen ligger delområde I, Skogen här består av olikåldrig barrblandskog, på ställvis sumpig mark, med spridda förekomster av björk och sälg. Skogen är gles och påverkad av upprepade plockhuggningar. Spår av brand kan ses på gamla torrakor och stubbar. Områdets naturvärden är främst kopplade till de gamla grova sälgar som finns spridda, liksom till förekommande torrakor. Vid en eventuell exploatering torde det vara möjligt att genom noggrann planering undvika att beröra nämnda naturvärden. Delområde J, Område med höga/mycket höga naturvärden. En näringsfattig myr med en anslutande barrblandskog i nordost. Särskilt i den östra delen av myren finns gott om gamla tallar och torrakor. På flera av dessa torrakor växer varglav (NT). Den anslutande barrblandskogen i nordost är en oskött, ca 100- årig, skog vars naturvärden i första hand är lokaliserade närmast myren, längre bort från myren avtar dessa värden. I kantzonen finns flera åriga tallar, gamla sälgar och trånväxta granar. I mosstäcket växer den lilla orkidéen knärot (S). Lunglav (NT) och skrovellav (NT) växer ymnigt på några av sälgarna. Vid ev ingrepp bör områdets gamla träd och torrakor genom noggrann planering kunna bevaras. De norra delarna av skogen har betydligt lägre naturvärden. 15

16 Utbrunnen torraka intill sälg med lunglav (NT). Delomr I. Knärot (S).. Delområde K, Område med naturvärden/punktvisa naturvärden. Myrområde med relativt gott om gamla tallar och torrakor, i kantzonerna växer gran. Spridda förekomster av varglav (NT) samt garnlav (S) och enstaka violettgrå tagellav (NT). Vid ev ingrepp bör områdets gamla träd och torrakor genom noggrann planering kunna bevaras. Delområde L, Område med höga-mycket höga naturvärden. En fattig till intermediär myr med relativt gott om gamla tallar och torrakor. Varglav (NT) växer sparsamt på områdets torrakor. Myren har ett utflöde i sydväst. Här sker en anrikning av näringsämnen vilket avtecknar sig i vegetationen, med inslag av sälg, viden, enbuskar och vass. Utflödet bildar flera småbäckar och drar delvis underjordiskt i den nu blockiga terrängen som fortsätter nedströms och efter några hundra meter rinner in i en tidigare identifierad nyckelbiotop. Vid ev ingrepp bör områdets gamla träd och torrakor genom noggrann planering kunna bevaras. Vidare är det av stor vikt att områdets hydrologiska förhållanden bevaras intakta, inte minst för att undvika att naturvärden i den nedströms liggande nyckelbiotopen äventyras. 16

17 Delområde M, Område med naturvärden/punktvisa naturvärden. Ungefär 150-årig grandominerad skog, delvis skött under sen tid. Litet bäckdrag drar igenom området. Ställvis finns stora block. I den södra delen finns sälg med lunglav (NT) och skrovellav (NT), på gran växer garnlav (S) och sparsamt med violettgrå tagellav (NT) Vid ev ingrepp bör områdets sälgar genom noggrann planering kunna bevaras. Delområde N, Område med naturvärden/punktvisa naturvärden. En sluttande fattig-intermediär myr bevuxen med tall i de centrala delarna och gamla granar i kanterna. Spår av brand kan ses i stubbar samt något anmärkningsvärt: spår av dimensionsavverkade tallar som i stubbhöjd är ca en halvmeter i diameter, det har med andra ord vuxit grova tallar här. På granar växer violettgrå tagellav (NT) tillsammans med garnlav (S). Vid ev ingrepp bör områdets gamla träd och torrakor genom noggrann planering kunna bevaras. Delområde O, Område med naturvärden/punktvisa naturvärden. Ca 100-årig barrblandskog med inslag av björk, asp och sälg i brant och stenig terräng. Skogen har sannolikt uppkommit naturligt efter avverkning och därefter i stort sett fått utvecklats fritt. På toppen avtar naturvärdena. Vid ev ingrepp bör områdets branta lövrika delar i möjligaste mån undantas. Delområde P, Område med naturvärden/punktvisa naturvärden. Långsmal myr av intermediär typ. Gamla tallar och torrakor finns spridda i området. I kanterna växer trånvuxna granar. Enstaka violettgrå tagellav (NT) förekommer. Vid ev ingrepp bör områdets gamla träd och torrakor genom noggrann planering kunna bevaras. 17

18 Arealfördelning Inventeringen resulterade i följande fördelning av naturvärdesklasser: NATURVÄRDESKLASS SKOG/MYR HEKTAR Omr med höga-mycket höga natv Skog 43,2 Omr med höga-mycket höga natv Myr 51,3 SUMMA 94,5 Omr med natv-punktvisa natv Skog 51,9 Omr med natv-punktvisa natv Myr 30,7 SUMMA 82,6 TOTALT 177,1 Björnar uppehåller sig gärna i inventeringsområdets skogar. Skogsbilvägen väster om Garpkölen. 18