Anna-Lena Axelsson. Anna-Lena Axelsson. Forest Landscape Change in Boreal Sweden a multi-scale approach. Historiska källmaterial

Transkript

1 Anna-Lena Axelsson Anna-Lena Axelsson Forest Landscape Change in Boreal Sweden Forest Landscape - a multi-scale Change in approach Boreal Sweden a multi-scale approach Historiska källmaterial Historiska källmaterial Analyser i olika skalor Analyser i olika skalor Historisk bristanalys Historisk bristanalys

2 Lycksele kommun Lycksele district Former state-owned forest AssiDomän Västerbotten county Dalarna county Orsa Forest Common

3 Föreställningar om naturlandskapet Bild 1. Lövdominerade bestånd var vanliga förr Likåldrig lövskog, lövbrännor Bild 2. Alla träd dör vid en skogsbrand Kronbrand, intensiva bränder, USA & Kanada

4 Föreställningar om naturlandskapet Bild 1. Lövdominerade bestånd var vanliga förr Likåldrig lövskog, lövbrännor Bild 2. Alla träd dör vid en skogsbrand Kronbrand, intensiva bränder, succesionsskogar Dessa påståenden stämmer inte överallt Behov av regionalt anpassade refererenser

5 Hur mycket lövdominerad skog fanns det? Talldominerat landskap, Lycksele kommun, Västerbotten ha produktiv skogsmark Lövandel % av areal Inget löv 54 Inslag (10-30 %) 28 Blandbestånd (30-50 %) 6 Lövdominerad ( %) 9

6 Regional variation i andelen lövrik skog Andel Bl1914 lövrik skog (>30 % löv) % % % % % (Axelsson 2001)

7 Regional variation i andelen lövrik skog Andel Bl1914 lövrik skog (>30 % löv) % % % % % Miljonstämplingen 1888

8 Variation på landskapsnivå 1914 Kronoparken Bjurbäckslandet Myrar Sjöar/Vattendrag Lövförekomst 1914 Inget löv % % % Kilometers

9 Variation på landskapsnivå Myrar Sjöar/Vattendrag Lövförekomst 1914 Inget löv % % % Kilometers % löv Knutna till höjder/ bränd mark

10 Variation på landskapsnivå Myrar Sjöar/Vattendrag Lövförekomst 1914 Inget löv % % % Kilometers % löv Knutna till höjder/ bränd mark

11 Variation på landskapsnivå Myrar Sjöar/Vattendrag Lövförekomst 1914 Inget löv % % % Kilometers % löv Små områden Knutna till fuktig mark

12 Struktur på enskilda lövbrännor Förekomst av spridda barrträdsöverståndare gav stor andel blandskog och liten andel ren lövskog Dimensionsavverkning och efterföljande brand gav ett kraftigt lövuppslag Dagens lövbrännor med höga naturvärden kan vara en produkt av mänsklig påverkan

13 Bild 1. Lövdominerade bestånd var vanliga förr Regional nivå Lövrik skog koncentrerat till få områden Större delen av regionen har låg andel lövrik skog Landskapsnivå Mycket små bestånd med lövdominerad skog Lövet förekom mest i barrdominerade blandbestånd Beståndsnivå Överlevande barrträd kvar efter branden, mosaikartad struktur på brännorna Trädslagsrena lövbrännor - en kulturprodukt?

14 Andel olikåldrig skog 1914 Bl % % % % % Rivers.shp (Axelsson 2001) I genomsnitt var 83 % av arealen olikåldrig

15 Förändringar under 1900-talet 1914 Våtmark Likåldrig yngre skog (0-100 år) Inslag av äldre träd ( år) 1997 (Axelsson & Östlund 2001)

16 Förändringar under 1900-talet 1914 Våtmark Likåldrig yngre skog (0-100 år) Inslag av äldre träd ( år) 1997 Stora sammanhängande områden med olikåldrig skog har ersatts med. (Axelsson & Östlund 2001) små fragmenterade områden med genomhuggen äldre skog

17 Grova träd 1891 Antal träd per hektar (>26 cm DBH) Kilome

18 Bränd mark ca 1870 Grova träd 1891 Antal träd per hektar (>26 cm DBH) Kilome

19 Åldersfördelning för grova träd i Orsa besparingsskog grova träd (>33.76 cm DBH) per hektar Av dessa var 4 träd per hektar äldre än 400 år 1 grov tall äldre än 700 år på vart 8:e hektar Minst 6 % av tallarna var äldre än 400 år

20 Historisk bristanalys Det aktuella landskapet följs bakåt i tiden Ger möjlighet till bättre regional anpassning av miljömål Bättre förståelse för lokal störningsdynamik ger effektivare naturvård; rätt struktur på rätt plats Lokala exempel - har ett stort pedagogiskt värde och skapar mentala bilder Hittills har bristanalyser varit baserade på ett fåtal referenser från andra områden eller ett tänkt naturtillstånd

21 Historisk bristanalys i Bjurbäckslandet % av produktiv skogsmark Nuvarande miljömål (FSC) 1800-tal Idag Äldre skog (>120 år), nyckelbiotoper Skog >80 år Lövrika bestånd (>30 %) Brandpåverkan <0.05

22 Historisk bristanalys i Bjurbäckslandet % av produktiv skogsmark Nuvarande miljömål (FSC) 1800-tal Idag Nuvarande mål jämfört med 1800-tals landskapet Äldre skog (>120 år), nyckelbiotoper % Skog >80 år % Lövrika bestånd (>30 %) % Brandpåverkan < %

23 Historisk bristanalys Om det långsiktiga målet är att härma naturlandskapet.. Hyfsat utgångsläge när det gäller löv (unga succesioner) Långt kvar när det gäller andel äldre skog och brand (Förutsätter att det går att återskapa värden på tidigare kalavverkade områden) Varför har lövet varit i fokus? Stor andel av rödlistade arter knutna till löv Att skapa lövsuccesioner är billigt idag Att återskapa olikåldrig tallskog genom att spara äldre grova träd kostar betydligt mer i förlorad virkesintäkt idag

24 Vad bör prioriteras långsiktigt i just detta landskap? Återskapa olikåldrig tallskog som var den helt dominerande beståndstypen Spara fler överståndare vid avverkning Mer bränning i stående skog eller under fröträd

25 Information från äldre skogsindelningskartor

26 Information från äldre skogsindelningskartor

27 Historisk kartdatabas Satellitbild Kartöverlägg Skogsindelningskartor Avvittringskarta Hydrologi, höjdförhållanden

28 Data från första Riksskogstaxeringen