Areella näringar 191

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Areella näringar 191"

Transkript

1 Areella näringar 191

2 192

3 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen som inte kunnat tillgodoses på annat håll. Samtidigt är jordbruket en verksamhet som påverkar många intressen. Förändringar kommer att påverka landskapsbild, kulturhistoriska värden, flora och fauna, vattenvård mm, men också friluftsliv och turism. Areella näringar 14 MÅLSÄTTNING - Att bibehålla antalet gårdar och en livskraftig landsbygd, samt att binäringar till lantbruket uppmuntras och stimuleras - Livsmedel som produceras i kommunen ska vara av god kvalitet i både konventionell och ekologisk odling - Odlingslandskapets kulturhistoriska struktur och spår ska värnas och skyddas, såsom värnande av Mackleans skifteslandskap i planeringssammanhang - Målet är att den goda åkermarken sparas i största möjliga mån när exploatering för bebyggelse och vägar planeras - Öka andelen ekologisk odling Rapsfält Odlingslandskap Höbalar 193

4 NULÄGESBESKRIVNING Landytan i Skurups kommun är 195km2 varav 82% räknas som jordbruksmark. Marken brukas av 265 jordbruksföretag med vardera minst 2ha. Åkerarealens användning (2004) är uppdelad i spannmål 62%, foderväxter 11%, andra växtslag 22%, samt träda och obrukad åker 5%. Den svenska åkermarken graderades 1970 i 10 klasser efter dess produktionsförmåga. De högsta klasserna, det vill säga 8-10, finns huvudsakligen i Skåne och utgör en stor del av Skurup kommuns markareal. Även sett ur ett internationellt perspektiv har dessa områden mycket hög produktionsförmåga, vilket gör att det bör vara mycket angeläget att behålla denna åkermark för produktion av livsmedel. I Skurups kommun domineras kustområdet och åssluttningen av jordar i klasserna 4-6. Slättbygdsjordarna upp till E65:an klassificeras i de tre högsta klasserna, 8-10, medan jordarna i backlandskapet ovanför E65 i huvudsak värderas till klasserna 6 och 7. Sedan 1962 har 281ha mark tagits i anspråk för tätortutbyggnad i kommunen, av dessa har 182ha skett på jordbruksmark som är åkerklassad mellan 8 och 10. Helt naturligt är jordbruk och angränsande verksamheter en betydande näring i kommunen. År 2004 motsvarade andel sysselsatta inom jord- och skogsbruk 6% av samtliga sysselsatta och tillsammans med de indirekt sysselsatta (t.ex. foder-, maskin-, och förpackningsindustrin, åkerier) är siffran uppe i 24%. Liksom i övriga Sverige går tendenserna även i Skåne mot att jordbruksföretag växer i storlek medan småjordbruk blir allt färre. Andelen jordbruk med mer än 100ha har fördubblats samtidigt som jordbruk med mindre än 50ha har minskat betydligt. De gårdar som styckas av finns ofta kvar som boendelantbruk, vilket innebär att gården fortfarande är bebodd men har t.ex. bara ett fåtal djur. De som bor på gård blir allt mer mångsysslare idag och försörjer sig på andra sätt bredvid lantbruket. 194

5 UTVECKLINGSFÖRSLAG Inom mjölkproduktionen förväntas de specialiserade mjölkgårdarna att dominera mjölkproduktionen i framtiden där besättningarna väntas öka. Även gårdar med blandad produktion förväntas öka. Antalet mjölkkor förväntas minska samtidigt som produktionen blir mer effektiv. Inom nötkötts- och svinproduktionen förväntas samma utveckling där djurantalet minskar, samtidigt som produktionen koncentreras på färre antal gårdar med större besättningar. I stordriften är det viktigt att bevara de visuella avgränsningarna, så att Mackleans skifteslandskap inte förstörs. Samtidigt är det även viktigt att värna om det småskaliga jordbrukandet som fortfarande bedrivs i norra delen av kommunen. Vid planering av nya bostads- eller utvecklings områden ska åkermark av högsta klass undvikas att exploateras. Vid bebyggelse på åkermark klass 8-10 ska tätheten vara hög så att onödigt stora markarealer inte tas i anspråk. Kommunen är framför allt positiv till ökad förtätningsgrad i tätorterna genom att bl.a. minska tomtstorlekarna vid nybyggnation. Satsningar på åtgärder för att minska miljöbelastningen från jordbruket behöver utökas kraftigt. En miljövänlig energiproduktion kan bland annat skapa en ny produktionsgren som komplement till den traditionella produktionsinriktningen, samtidigt som en omläggning till ekologisk odling är en av flera möjliga vägar för att nå en mer hållbar utveckling. Incitament för en mer ekologisk odling behövs, särskilt i anslutning till åar och vattentäkter för att minska risken för förorening av grundvattnet. Mer ekologisk odling förespråkas bl.a. genom att stora inköpare i kommunen väljer att handla närproducerad och ekologisk mat. Dessutom föreslås Nils Holgersson gymnasiet utforma sina utbildningar mot ekologiskt jordbruk. Areella näringar

6 SKOGSBRUK Skogsbruksmark är av nationell betydelse och skogsmark som har betydelse för skogsnäringen ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra ett rationellt skogsbruk enligt Miljöbalkens hushållningsbestämmelser. Skogen ska skötas så att den ger en god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden bibehålls, enligt Skogsvårdslagen. MÅLSÄTTNING - Skogen och skogsmarken ska utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att den ger en uthållig god avkastning - I kommunen ska ambitionen vara att nyplantera skog i samma omfattning som avverkning sker, exempelvis vid exploatering - Skogsmarken ska ha en mångsidig användning med ett ömsesidigt hänsynstagande från skogsbruk och friluftsliv NULÄGESBESKRIVNING Skogen i Skurups kommun är placerad på landets allra högst klassade bördiga mark för skog, och ädellövskog är procentuellt dominerande. Av kommunens totala markareal är 4,7% skogsmark, vilket främst förekommer i kommunens norra delar. Skogsmark är, enligt Skogsvårdslagen, mark som är lämplig för virkesproduktion och som inte i väsentlig utsträckning används för annat ändamål. Skogsmark anses lämplig för virkesproduktion om den kan producera i genomsnitt minst en skogskubikmeter per hektar och år. Brukad mark i kommunen är 921ha där allt är inom familjeskogsbruk (2003). Tillväxten i skogen är mycket hög, ca 9m3 årlig tillväxt av stamvolymen/ha. Den årliga avverkningen kan uppskattas till ca 6-7m3/ha. Till Skogsstyrelsen anmäld areal för föryngring (hyggen samt bland annat naturlig föryngring av bok och andra ädla lövträd) under perioden uppgick till 16 objekt, vilket omfattade totalt 42,3ha. Av totala arealen föryngras 34ha genom så kallad naturlig föryngring (självsådd) medan resten planteras. I kommunen finns 10 stycken utpekade nyckelbiotoper av en sammanlagd areal på 15,7 ha och 13 stycken sumpskogar av en areal på 45 ha. Nära kusten finns en del tallskog som utgör ett viktigt skydd mot vind. Bok, ek och gran är de ekonomiskt sett viktigaste trädslagen i kommunen och ca % av arealen skogsmark är bevuxen med lövskog, främst bok och ek. Skogen inom Skurups kommun är allra viktigast för biologisk mångfald, landskapsbild, skydd mot vind, rekreation och för kulturmiljön. UTVECKLINGSFÖRSLAG Vid avverkning av skog i kommunen ska återplantering ske i samma utsträckning för att inte minska på skogsbeståndet. Återplanteringen ska ske i samma linje som i nuläget med mestadels ädellövskog. Skogsstig i Svaneholm 196

7 FISKE Mark- och vattenområden som har betydelse för yrkesfisket eller för vattenbruk ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra näringarnas bedrivande (miljöbalkens hushållningsbestämmelser). MÅLSÄTTNING - Förbättra förutsättningarna för fiskens reproduktion - Ett miljöanpassat fiske i balans med vad fiskbestånden långsiktigt avkastar - Att höja marknads- och turistvärdet av fritidsfisket - Fiskerinäringen ska sträva efter att bedriva ett så miljövänligt fiske som möjligt NULÄGESBESKRIVNING I Skåne finns en lång tradition av småskaligt kustnära fiske. Ett småskaligt fiske som bedrivs i balans med vad bestånden långsiktigt avkastar är viktigt för bevarandet av en levande kust- och skärgård. Havet utanför Skurup kommuns kust är av riksintresse för fiskenäringen och kommunen, såväl som hela Skåne, har ett mycket strategiskt läge i direkt anslutning till Sveriges viktigaste fångstområden för torsk och sill. I kommunen finns registrerade båtar som bedriver yrkesfiske, vilka utgår från Abbekås och Hörte hamn. Under 2007 landade ca kg fisk i Hörte och Abbekås hamn vilket var till ett värde av ca 1,3 miljoner kr. Största beståndet bestod av torsk följt av ål och skrubbskädda. Skivarpsån är en havsöringsreproducerande å som mynnar ut öster om Abbekås på sydkusten. Fiskesträckan sträcker sig från mynningen cirka 2 km uppströms. Delar av sträckan har gjorts attraktivare både för fisk så väl som för sportfiskare. Mindre dammar har anlagts där trösklar håller kvar vattnet vid lågvattenperioder. Stora stenar har skapat ståndplatser på denna sträcka som tidigare hade slät botten. Under lekperioden dominerar havsöringen men även regnbåge. Under övrig tid är det främst gädda och abborre som fångas i ån. Reglerat sportfiske är tillåtet tiden januari till september i åns nedre del. UTVECKLINGSFÖRSLAG Areella näringar 14 Fisket i kommunen är viktigt för näringslivet såväl som ur rekreations och turistsynpunkt. Länsstyrelsen anser att Sverige snarast bör införa ett system som innebär att tillgänglig nationell kvot fördelas så att det regionala fisket får en fast andel av kvoten. En fördelning av kvoterna måste utgå från den fångstmängd som krävs för att uppnå målet med att bevara det småskaliga kustnära fisket, vilket skulle gynna fiskenäringen i Skurups kommun. Kommunen verkar för att dammar byggs i avrinningsområden för dagvatten, för att sedimentera och få bort kväve och fosfor innan det går ut i åarna och förstör för djurlivet. Dammarna kommer samtidigt att fungera som naturliga reproduktionsplatser för fiskyngel. Yrkesfiskarnas möjligheter att bedriva sina verksamheter ska värnas i största möjliga mån, bland annat genom att skapa goda näringsmässiga förutsättningar så som utrymme i hamnarna för redskap och landning av fisk. Hamnarna i kommunen behöver bli mer tillgängliga för att öka attraktiviteten som fiskeläge och målpunkt för turister. Kommunen kommer att söka EU-bidrag för att rusta upp hamnområdet. Fiskebåt i Abbekås hamn 197

8 KONSEKVENSER KOPPLING TILL MILJÖMÅLEN Ett flertal av de nationella/regionala miljömålen berör areella näringar. Mest uttalade är dock: 3 Bara naturlig försurning 7 Ingen övergödning 8 Levande sjöar och vattendrag 10 Hav i balans samt levande kust och skärgård 12 Levande skogar 13 Ett rikt odlingslandskap Läs mer om betydande miljöpåverkan i översiktsplanens miljökonsekvensbeskrivning GENOMFÖRANDE I översiktsplanen från 1992 anges som målsättning att kommunen ska verka för odlingsfria zoner längs sjöar och vattendrag samt att ingå avtal mellan kommunen och berörda markägare att inte använda kemiska gödningsmedel inom 50m från sjöar och vattendrag. För detta anges att ersättning för skördenedsättning ska utgå, om skada eller skördenedsättning kan visas. Detta anges om än i annan utformning även i denna version. FÖRÄNDRING FRÅN ÖP92 I översiktsplanen från 1992 finns inget kapitel som behandlar området areella näringar specifikt, vilket gör att några förändringar inte kan anges. ETT KLIMATSMART SKURUP Ökad andel ekologisk odling förespråkas bl.a. genom att stora inköpare i kommunen väljer att handla närproducerad och ekologisk mat. Dessutom föreslås Nils Holgersson gymnasiet utforma sina utbildningar mot ekologisk odling. Träd ska nyplanteras i samman omfattning som avverkning sker för att inte minska på trädbeståndet och fiskerinäringen ska sträva efter att bedriva ett så miljövänligt fiske som möjligt i balans med vad fiskbestånden avkastar. 198

9 EKONOMISKA, SOCIALA OCH EKOLOGISKA KONSEKVENSER Åtgärd Ekonomiska konsekvenser Sociala och kulturella konsekvenser Jordbruk Bibehålla de visuella avgränsningarna av Mackleans skifteslandskap Värna om det småskaliga jordbrukandet Åkermark av klass 8-10 ska undvaras exploatering i så stor mån som möjligt Satsningar på bioenergiproduktion Ekologisk odling Minskade möjligheter för storjordbruk + Mindre risk att de små jordbrukarna försvinner helt Mindre effektivt jordbrukande + Bevarat jordbruk med hög avkastning Restriktiva utbyggnadsmöjligheter Risk för utglesning eller enbart förtätning Kostnader i samband med anläggning Kan leda till att avkastningen blir lägre än för traditionellt jordbruk Miljö- och ekologiska konsekvenser + Den historiska kopplingen bevaras + Ökat biotopskydd + En levande landsbygd är en förutsättning för kommunens utveckling + Variation i brukande är bra för mångfalden + Bidrar till miljömål nr 13: ett rikt odlingslandskap + Bevarande av högklassig jordbruksmark + Bidrar till miljömål nr 13: ett rikt odlingslandskap + Ökad medvetenhet + Möjlighet till miljövänlig energiförbrukning + Bidrar till miljömål nr 1: begränsad klimatpåverkan Kan leda till ökade transporter + Ökad medvetenhet + Bidrar till en hållbar utveckling + Minskad risk för förorening av grundvattnet (Miljömål nr 9, grundvatten av god kvalitet) Areella näringar 14 Kan medföra betydande miljöpåverkan Förespråka närproducerad och ekologisk mat i kommunen + Ökad försäljning för brukarna i kommunen Produkterna kan bli dyrare + Bidrar till folkhälsomål nr 10: Goda matvanor och säkra livsmedel + Mindre transporter och mindre avgaser Skogsbruk Återplantering av skog i samma takt som avverkning Kostnader i samband med återplantering + Ökad tillgång till strövområden + Ökad folkhälsa + Bevarande av skogsmiljö + Bidrar till miljömål nr 12: levande skogar 199

10 Åtgärd Ekonomiska konsekvenser Sociala och kulturella konsekvenser Ökad trädvegetation i anslutning till tätorterna Kostnader i samband med plantering m.m + Ökad tillgång till närnatur + Större möjlighet till rekreation + Ökad folkhälsa Miljö- och ekologiska konsekvenser + Bidrar till miljömål nr 16: ett rikt växtoch djurliv + Bidrar till miljömål nr 2: frisk luft Kan medföra betydande miljöpåverkan Fiske Byggnation av dammar i avrinningsområden för dagvatten Goda näringsmässiga förutsättningar för yrkesfisket Ökad tillgänglighet till Abbekås hamn Ökad tillgänglighet till Hörte hamn Kostnader i samband med utbyggnad + Bevarande av yrkesfisket Kostsam utbyggnad + Ökad möjlighet till verksamheter + Ökad turism Svår utbyggnad + Bra läge för utbyggnad + Ökad turism + Kan utgöra fina fiskeplatser + Sedimentering får bort kväve och fosfor innan det går ut i åarna vilket bidrar till miljömål nr 7: ingen övergödning + Naturliga reproduktionsplatser för fiskyngel + Fortsatt ruljans i hamnarna Ökad trafik + Ökad tillgänglighet Kan leda till fler transporter och ökat utsläpp + Ökad tillgänglighet Kan leda till fler transporter och ökat utsläpp 200

På Orust nns drygt 6 000 ha åkermark och cirka 1 300 ha betesmark. Lantbruksnämnden klassi cerade 1990 jordbruksmarken i tre kategorier:

På Orust nns drygt 6 000 ha åkermark och cirka 1 300 ha betesmark. Lantbruksnämnden klassi cerade 1990 jordbruksmarken i tre kategorier: 5 AREELLA NÄRINGAR AREELLA NÄRINGAR 5.1 JORDBRUK Jordbruket är en näring av nationell betydelse enligt miljöbalken 3:4. Det betyder att brukningsvärd jordbruksmark inte får tas i anspråk för annat ändamål,

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

TURISM NULÄGESBESKRIVNING MÅLSÄTTNING. Turism 10

TURISM NULÄGESBESKRIVNING MÅLSÄTTNING. Turism 10 Turism 147 148 TURISM MÅLSÄTTNING - Nils Holgersson varumärket bör vidareutvecklas och profileras i turismsammanhang - Besöksnäringen ska utvecklas och stimuleras genom ett aktivt samarbete med olika intressenter

Läs mer

DEL 3: INNEHÅLL 1. FÖRUTSÄTTNINGAR...464 2. KONSEKVENSANALYS...466

DEL 3: INNEHÅLL 1. FÖRUTSÄTTNINGAR...464 2. KONSEKVENSANALYS...466 DEL 3: FÖRDJUPNING 11. MARKANVÄNDNING Markanvändning kan definieras som reella, fysiska strukturer av naturligt eller mänskligt ursprung som innehar eller möjliggör åtkomst till ekonomiska värden. INNEHÅLL

Läs mer

MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER

MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER 52(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER Ett genomförande av de möjligheter till utveckling som den fördjupade översiktsplanen medger ger olika konsekvenser i samhället. I följande

Läs mer

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Lokala miljömål för Tranemo kommun Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska

Läs mer

Behovsbedömning för planer och program

Behovsbedömning för planer och program BEHOVSBEDÖMNING 1 (13) Kommunstyrelseförvaltningen Behovsbedömning för planer och program Enligt Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken (MB) och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905)

Läs mer

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2 2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...

Läs mer

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning

Läs mer

En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar. Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän

En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar. Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän Innehållsförteckning INLEDNING...2 1. BOSTAD OCH BYGGANDE

Läs mer

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

Kommunalt ställningstagande

Kommunalt ställningstagande Tillkommande bebyggelse bör i första hand utnyttja ur produktionssynpunkt sämre marker eller marker mellan jord och skog. Alternativt kan bebyggelse lokaliseras till mindre skogsområden eller till kanten

Läs mer

Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD

Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Upplandsstiftelsens naturvårdspolicy 2009-03-26 1(6) Beslutad av styrelsen 2009-03-06 UPPLANDSSTIFTELSENS NATURVÅRDSPOLICY INLEDNING Naturvårdsarbetet

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning 241 242 SYFTE OCH INNEHÅLL Översiktsplanens innebörd och vilka som kan inträffa vid genomförandet ska kunna utläsas utan svårighet. Därför görs en konsekvensbeskrivning vars

Läs mer

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Skånskt lantbruk En snabb blick in i framtiden till år 2025 G.A. Johansson, L. Jonasson, H. Rosenqvist, K. Yngwe (red) 2014 Hushållningssällskapet Skåne och Länsstyrelsen i

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun. Behovsbedömning KS 13.386

Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun. Behovsbedömning KS 13.386 KS 13.386 Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun Behovsbedömning Sektor samhällsbyggnad Plan- och exploateringsenheten 2016-03-04 Innehåll 1 Allmänt 3 2 Kort beskrivning

Läs mer

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och

Läs mer

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens

Läs mer

Rör inte vår åkerjord

Rör inte vår åkerjord Rör inte vår åkerjord Om Skåne läns nollvision för bebyggelse på jordbruksmark 12 mars 2013 Elisabet Weber länsarkitekt Skåne i korthet! 33 kommuner 12 x 12 mil i kvadrat 1, 2 miljoner inv en del av Öresundsregionen

Läs mer

2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv

2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv 2012-04-27 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA REMISSYTTRANDE Länsstyrelsen i Västmanlands län Samrådssvar dnr: 537-5058-14 Vattenmyndighetens kansli 721 86 Västerås Yttrande över förslag till förvaltningsplan,

Läs mer

Remissvar Bygg Gotland förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010 2025 Dnr 82004

Remissvar Bygg Gotland förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010 2025 Dnr 82004 Gotlands Ornitologiska Förening c/o Måns Hjernquist Sproge Snoder 806 623 44 Klintehamn 0498-24 42 63 gof@blacku.se Stadsarkitektkontoret Gotlands Kommun 621 81 Visby Remissvar Bygg Gotland förslag till

Läs mer

Miljöprogram 2030. Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24

Miljöprogram 2030. Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24 Miljöprogram 2030 Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24 Vänersborgs kommun - attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet Vi har en vision om att Vänersborgs kommun ska vara attraktiv och

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 172 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING INLEDNING Syfte Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är att i ett tidigt skede införa ett miljöperspektiv i projekt som kan ha miljöpåverkan för att underlätta

Läs mer

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6.1 Miljömål Agenda 21 är FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling. Programmet är ett globalt samarbete som anger mål och riktlinjer för att uppnå

Läs mer

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde 61 Norrström - Sagåns avrinningsområde Sammanfattning Sagåns avrinningsområde, som tillhör Norrströms huvudavrinningsområde, ligger i Enköpings och Heby kommun i Uppsala län samt Sala och Västerås kommun

Läs mer

Potentialbedömningar förnybar energi Synergier och konfliktområden

Potentialbedömningar förnybar energi Synergier och konfliktområden Miljömålsdialog energi målkonflikter och miljöpåverkan Potentialbedömningar förnybar energi Synergier och konfliktområden Falun 2012 05 11 Håkan Sternberg, HSAE-konsult Potentialbedömningar förnybar energi

Läs mer

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Hällefors kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Hällefors kommun antogs i komunfullmäktige 2010-11-16. I denna kortversion

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007

HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007 Beredningsgruppen för miljö 2004-11-30 HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007 Inledning Beredningsgruppen för miljö har tillsammans med en rad aktörer utarbetat en strategi för vilka insatsområden

Läs mer

Generationsmål RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR

Generationsmål RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR Generationsmål Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför

Läs mer

Detaljplan för del av Vångerslät 7:96 i Läckeby, Kalmar kommun

Detaljplan för del av Vångerslät 7:96 i Läckeby, Kalmar kommun BEHOVSBEDÖMNING (för MKB) 1(6) Avdelning/Handläggare Datum Ärendebeteckning Plan-, bygg- och trafikavdelningen 2011-03-29 2010-3803 Rebecka Sandelius 0480-45 03 33 Detaljplan för del av Vångerslät 7:96

Läs mer

TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT

TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT Sida 1 av 6 TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT Giftfri miljö Frisk luft god kvalitet Levande sjöar och vattendrag Hav i balans samt levande kust och skärgård Ett rikt odlingslandskap Levande skogar Myllrande våtmarker

Läs mer

Miljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande

Miljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande Miljöbokslut 22 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration

Läs mer

Kultur, fritid och rekreation

Kultur, fritid och rekreation Kultur, fritid och rekreation 153 154 KULTUR MÅLSÄTTNING - Det ska finnas förutsättningar för ett rikt kulturellt utbyte inom kommunen - Kommunen ska sträva efter att bli ett filmcentrum i regionen - Ett

Läs mer

Utställningshandling april 2011 45

Utställningshandling april 2011 45 Miljökonsekvensbeskrivning miljökonsekvensbeskrivning Utställningshandling april 2011 45 Bakgrund Ändringar i strandskyddslagstiftningen Ändringar i miljöbalken och plan- och bygglagen beslutade av riksdagen

Läs mer

Vatten. Mål och riktlinjer. Skyddszoner, dammar och våtmarker ska anläggas i syfte att öka vattendragens självrenande effekt.

Vatten. Mål och riktlinjer. Skyddszoner, dammar och våtmarker ska anläggas i syfte att öka vattendragens självrenande effekt. Vatten Mål och riktlinjer Skyddszoner, dammar och våtmarker ska anläggas i syfte att öka vattendragens självrenande effekt. Strandområden av betydelse för bad och rekreation ska långsiktigt skyddas från

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv

Ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt och djurliv Agenda 21:s mål Senast till år 2010 har förutsättningar skapats för att bibehålla eller öka antalet djur och växtarter med livskraftig förekomst i jordbruks och skogslandskapet

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 bruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3, OMRÅDESBESKRIVNINGAR bruk Dalsland består av följande dokument: Planförslag

Läs mer

Grundläggande miljökunskapsutbildning

Grundläggande miljökunskapsutbildning Grundläggande miljökunskapsutbildning 3 oktober 2013 Per Nordenfalk per.nordenfalk@jarfalla.se, 08-580 287 06 Jessica Lindqvist jessica.lindqvist@jarfalla.se, 08-580 291 36 www.jarfalla.se/miljodiplom

Läs mer

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun

Läs mer

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling.

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling. 10. Nationella mål är livsviktigt för människan och en förutsättning för allt liv på jorden. Vattnet rör sig genom hela ekosystemet, men för också med sig och sprider föroreningar från en plats till en

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Levande sjöar och vattendrag Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Hav i balans samt levande kust och skärgård Sida 1 av 7 Grundvattnet ska vara

Läs mer

25(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 25(60)

25(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 25(60) 25(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 25(60) 26(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka NATUR, FRILUFTSLIV OCH TURISM Människan mår bra av att uppleva grönska. Grönstrukturen tilldelas i huvudsak

Läs mer

Härnösands kommun. Innehåll. Bilaga 1 Härnösands kommun... 2. Kommunens naturvårdsorganisation... 2. Underlag... 2. Datahantering...

Härnösands kommun. Innehåll. Bilaga 1 Härnösands kommun... 2. Kommunens naturvårdsorganisation... 2. Underlag... 2. Datahantering... Bilaga 1 Härnösands kommun Innehåll... 2 Kommunens naturvårdsorganisation... 2 Underlag... 2 Datahantering... 2 Översiktlig beskrivning av Härnösands kommun... 3 Naturen... 4 Friluftsliv... 5 Sidan 1 av

Läs mer

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun 1(10) Naturvårdsenheten Naturvårdshandläggare Linnea Bertilsson Enligt sändlista Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun Innehåll Förslag till beslut Ärendets handläggning

Läs mer

Miljöbokslut 2003. Miljöåtgärder år 2003

Miljöbokslut 2003. Miljöåtgärder år 2003 Miljöbokslut 2003 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration

Läs mer

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun? www.logiken.se Omslagsbild: Skäfthulsjön, foto: Jennie Malm Vattenöversikt Hur mår vattnet i Lerums kommun? Lerums kommun Miljöenheten I 443 80 Lerum I Tel: 0302-52 10 00 I E-post: lerums.kommun@lerum.se

Läs mer

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån. Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor

Läs mer

Bestämmelser för FISKE inom Gotlands län ------------------------- FRÅN OCH MED 1 JANUARI 2006

Bestämmelser för FISKE inom Gotlands län ------------------------- FRÅN OCH MED 1 JANUARI 2006 Länsstyrelsen på Gotland har uppdrag av regeringen att arbeta för att det på ett långsiktigt och hållbart sätt genomförs en ansvarsfull hushållning av fiskresurserna så att de ger en god och långsiktig

Läs mer

Miljöprogram för Högsby kommun

Miljöprogram för Högsby kommun Miljöprogram för Högsby kommun 2 Inledning 2008-12-19 antog Kommunfullmäktige ett lokalt miljöprogram, för Högsby kommun, med koppling till de nationella miljökvalitetsmålen. Detta dokument är en sammanställning

Läs mer

Vattendagarna Kristianstad 2014 Priset på vatten / Värdet av vatten? Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne & RUS

Vattendagarna Kristianstad 2014 Priset på vatten / Värdet av vatten? Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne & RUS Vattendagarna Kristianstad 2014 Priset på vatten / Värdet av vatten? Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne & RUS Priset på vatten / Värdet av vatten Kan vatten prissättas utifrån några inneboende

Läs mer

ENABYGDENS MILJÖMÅL 2010-2015

ENABYGDENS MILJÖMÅL 2010-2015 Enabygdens miljömål Siktar mot framtiden ENABYGDENS MILJÖMÅL 2010-2015 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2009-11-17 Enabygdens Miljömål 2010-2015 Enköpings kommun ska vara en föregångare inom miljöområdet.

Läs mer

Vi växer för en hållbar framtid!

Vi växer för en hållbar framtid! Datum 2015-04-20 Vision Vi växer för en hållbar framtid! Politisk viljeinriktning Hållbarhet och tillväxt Vi i vill verka för en hållbar tillväxt. Vi vill skapa goda förutsättningar för ett hållbart samhälle,

Läs mer

Tullstorpsån. från vattenrening. till Landskapsprojekt. Skånska Landskapsdagen 27 mars 2014. Otto von Arnold ordförande. Vy från visningssträckan

Tullstorpsån. från vattenrening. till Landskapsprojekt. Skånska Landskapsdagen 27 mars 2014. Otto von Arnold ordförande. Vy från visningssträckan Tullstorpsån från vattenrening till Landskapsprojekt Skånska Landskapsdagen 27 mars 2014 Otto von Arnold ordförande Vy från visningssträckan I Begynnelsen var vattnet Jordberga 1767 Ängen var åkerns moder

Läs mer

ÖVERSIKTSPLAN för utveckling av Ånge kommun

ÖVERSIKTSPLAN för utveckling av Ånge kommun 1 av30 2 av30 Se även temahäfte 2 Byggande, boende, temahäfte 19 Energi, Innehåll Kommunala skäl för arbete med vindkraft 2 Kommunala mål 2 Vindkraft i översiktsplanen 2 Kommunala åtgärder i översiktsplaneringen

Läs mer

Översiktsplan 2014 för Sigtuna kommun. Svar på samråd

Översiktsplan 2014 för Sigtuna kommun. Svar på samråd SIGTUNA KOMMUNS LANDSBYGDSRÅD Översiktsplan 2014 för Sigtuna kommun Svar på samråd Sigtuna Kommuns Landsbygdsråd 10 september 2013 V1.1 1 Kommentarer till dokumentet Landsbygdrådet har valt att i vårt

Läs mer

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas

Läs mer

Länsstyrelsens arbete med områdesskydd LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN

Länsstyrelsens arbete med områdesskydd LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Länsstyrelsens arbete med områdesskydd Länsstyrelsen områdesskydd Djur- och växtskyddsområden Biotopskyddsområden Naturreservat Naturvårdsavtal Natura 2000 Naturminne Landskapsbildsskydd Naturreservat

Läs mer

Östersjöfiske 2020. Sedan konferensen ÖF2020 i Simrishamn i november, har vi ägnat oss åt två saker.

Östersjöfiske 2020. Sedan konferensen ÖF2020 i Simrishamn i november, har vi ägnat oss åt två saker. Östersjöfiske 2020 Hej! Fisk är en fantastisk råvara. Helst skall den vara riktigt färsk och dessutom fångad på ett ansvarsfullt och ekologiskt sätt. Fisk finns nära oss i Östersjön. Vi har kunniga fiskare

Läs mer

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)

Läs mer

Miljösituationen i Malmö

Miljösituationen i Malmö Hav i balans samt levande kust och skärgård Malmös havsområde når ut till danska gränsen och omfattar ca 18 000 hektar, vilket motsvarar något mer än hälften av kommunens totala areal. Havsområdet är relativt

Läs mer

Svenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn

Svenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn Svenska modellen Skydd Ex HF Generell hänsyn MILJÖHÄNSYN VID SKOGLIGA ÅTGÄRDER BEVARA FÖRST -- NYSKAPA NU!!... ÅTERSKAPA B E V A R A F Ö R S T Ä R K Skog med naturvärden knutna till marksvampar, hänglavar,

Läs mer

rör naturvård, lokalisering och exploatering. DEL 1 FAKTA Dokumentet finns på www.halmstad.se/natur

rör naturvård, lokalisering och exploatering. DEL 1 FAKTA Dokumentet finns på www.halmstad.se/natur Halmstads Från insektsliv till Friluftsliv Halmstads kommun är fantastisk med sin rika och omväxlande natur, där kusten, åarna, myrmarkerna, slättlandskapet, skogarna och stadsmiljöerna skapar en variation

Läs mer

7.5.7 Häckeberga, sydväst

7.5.7 Häckeberga, sydväst 7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1997:1336) om miljöstöd; SFS 1999:29 Utkom från trycket den 23 februari 1999 utfärdad den 11 februari 1999. Regeringen föreskriver i fråga

Läs mer

Ur karta Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande I 2007/0589. Miljökonsekvensbeskrivning. Ledning för naturgas från Norge till den svenska västkusten

Ur karta Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande I 2007/0589. Miljökonsekvensbeskrivning. Ledning för naturgas från Norge till den svenska västkusten Ur karta Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande I 2007/0589. Miljökonsekvensbeskrivning Ledning för naturgas från Norge till den svenska västkusten Januari 2008 Sammanfattning Bakgrund Skanled är ett

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:

Läs mer

Vattnets betydelse i samhället

Vattnets betydelse i samhället 9 Vattnets betydelse i samhället Vatten är vårt viktigaste livsmedel och är grundläggande för allt liv, men vatten utnyttjas samtidigt för olika ändamål. Det fungerar t.ex. som mottagare av utsläpp från

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3A, OMRÅDESBESKRIVNINGAR FÖR BENGTSFORS KOMMUN Planhandlingen

Läs mer

Riksintressen & skyddade naturområden kring Höganäs

Riksintressen & skyddade naturområden kring Höganäs Riksintressen & skyddade naturområden kring Höganäs 2013-08-20 Ebba Löfblad & Gun Lövblad, Profu i Göteborg AB Lennart Lindeström, Svensk MKB AB BILAGA C:3 till MKB 1 Inledning En genomgång har gjorts

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING ANTAGANDEHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE DNR KS 2011/416 2014-06-02 PLAN NR 158 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Del av Kv. Svärdet, Tomelilla kommun, Skåne län INLEDNING Varje detaljplan

Läs mer

Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN

Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN En förutsättning för allt liv på jorden är vatten. Vatten som befinner sig i ständig rörelse i sitt kretslopp mellan hav, atmosfär och kontinenter. Det avdunstade

Läs mer

Skogsbrukets hållbarhetsproblem

Skogsbrukets hållbarhetsproblem Skogsbrukets hållbarhetsproblem Vattendagarna 20-21:a november 2006 Johan Bergh Sydsvensk Skogsvetenskap Miljömålet "Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga skall bevaras. En biologisk mångfald och

Läs mer

Beslut om bildande av naturreservatet Karsvreta träsk i Österåkers kommun

Beslut om bildande av naturreservatet Karsvreta träsk i Österåkers kommun Österåkers kommun Samhällsbyggnadsnämnden Datum: 2015-09-18 Ärende/nr: 2012/0210-0043 Beslut om bildande av naturreservatet Karsvreta träsk i Österåkers kommun (3 bilagor) Uppgifter om naturreservatet

Läs mer

Kommunstyrelsen 2014-05-08. Plats och tid Kulturhuset Kajutan, Henån 2014-05-08 17:00-17:30

Kommunstyrelsen 2014-05-08. Plats och tid Kulturhuset Kajutan, Henån 2014-05-08 17:00-17:30 1 Plats och tid Kulturhuset Kajutan, Henån 2014-05-08 17:00-17:30 Beslutande Eva Skoglund Lotta Husberg Kerstin Gadde Elsie-Marie Östling Claes Nordevik Michael Relfsson Els-Marie Ragnar Ingrid Cassel

Läs mer

Bilaga 1. Nationella miljökvalitetsmål, regionala och lokala mål för översiktsplan 2000 för Vallentuna kommun

Bilaga 1. Nationella miljökvalitetsmål, regionala och lokala mål för översiktsplan 2000 för Vallentuna kommun 1 Bilaga 1. Nationella miljökvalitetsmål, regionala och lokala mål för översiktsplan 2000 för Vallentuna kommun 1. Frisk luft Luftens innehåll av partiklar och ett antal organiska ämnen överskrider inte

Läs mer

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD

Läs mer

Välkomna till info-träff, VA samt detaljplan för Ekensholm 4:1, Grundby 3:3, Kullersta 1:5 med flera Mälarstranden

Välkomna till info-träff, VA samt detaljplan för Ekensholm 4:1, Grundby 3:3, Kullersta 1:5 med flera Mälarstranden Välkomna till info-träff, VA samt detaljplan för Ekensholm 4:1, Grundby 3:3, Kullersta 1:5 med flera Mälarstranden Anna Ekwall, Petter Skarin och Mari Lundkvist från planavdelningen Detaljplanering Planprocessen

Läs mer

Fördjupad översiktsplan 12.1 Natur- och kulturmiljö

Fördjupad översiktsplan 12.1 Natur- och kulturmiljö Fördjupad översiktsplan 12.1 Natur- och kulturmiljö Grönstruktur Landskapet runt är omväxlande. Skogsmarken dominerar men det finns även stora arealer med åkermark eller öppen mark. En levande landsbygd

Läs mer

Norrbotten. Älska landsbygd! Alla som verkar och lever på landsbygden. Landsbygdsprogrammet 2014-2020

Norrbotten. Älska landsbygd! Alla som verkar och lever på landsbygden. Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Norrbotten Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Älska landsbygd! Alla som verkar och lever på landsbygden 1 Rådgivning Kurser och demonstrationer Rekreation Miljö Idrott och fritidssysselsättning Service Natur

Läs mer

Begäran om planbesked inom Kattleberg 1:3 m.fl.

Begäran om planbesked inom Kattleberg 1:3 m.fl. TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) Sektor samhällsbyggnad Diarienummer: KS.2015.296 Datum: 2015-10-29 Planarkitekt Elin Celik E-post: elin.celik@ale.se Kommunstyrelsen Begäran om planbesked inom Kattleberg 1:3 m.fl.

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Planprogram för del av. TYLUDDEN 1:1 m fl. Tylösand, HALMSTAD KS 2012/0326

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Planprogram för del av. TYLUDDEN 1:1 m fl. Tylösand, HALMSTAD KS 2012/0326 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Planprogram för del av TYLUDDEN 1:1 m fl Tylösand, HALMSTAD KS 2012/0326 Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2012-06-18 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM

Läs mer

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Göteborg 2010-06-22 Byggnadsnämnden Box 2554 403 17 Göteborg Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Historik och nutid Fässbergsdalens

Läs mer

Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet

Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet Myndigheter med ansvar för biologisk mångfald Naturvårdsverket, övergripande ansvar Länsstyrelserna, 21 stycken Kommuner, 290 stycken Jordbruksverket,

Läs mer

Fåglar, fladdermöss och vindkraft

Fåglar, fladdermöss och vindkraft Foto: Espen Lie Dahl Fåglar, fladdermöss och vindkraft Martin Green & Jens Rydell Biologiska institutionen, Lunds Universitet Foto: fåglar Åke Lindström, fladdermöss Jens Rydell Fåglar, fladdermöss & vindkraft

Läs mer

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16 Naturvårdsplan 2010 Lysekils kommun DEL 2 Åtgärdsprogram Antagandehandling 2010-12-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Innehåll 1.3 Begränsningar 1.4 Beskrivning av hur planen arbetats

Läs mer

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, Naturinventering av skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, bl a fastighet 1:76, Norrköpings kommun, Östergötlands län inför fortsatt planarbete för nybyggnation av bland annat förskola och bostadshus

Läs mer

Förslag till ändring i förordningen om områdesskydd. KS 2014-346

Förslag till ändring i förordningen om områdesskydd. KS 2014-346 Beslutsförslag 2014-11-17 Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnadskontoret Daniel Helsing Förslag till ändring i förordningen om områdesskydd. KS 2014-346 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår

Läs mer

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Plats Dialogmöte 1 hölls i Ladan, som ligger på Lennartsnäs, Öråkers gård. I byggnaden finns olika butiker, verksamheter och det anordnas även en del aktiviteter. Beskrivning

Läs mer

Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna

Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna I samverkan mellan: Innehållsförteckning Bilaga 1. Beskrivning av landskapets karaktär och värden 3 1.1 Topografi 4 1.2 Infrastruktur

Läs mer

Enskilda fiskevatten och landsbygdsutveckling

Enskilda fiskevatten och landsbygdsutveckling Halmstad 2015-12-04 Parlamentariska Landsbygdskommittén Johan Persson Enskilda fiskevatten och landsbygdsutveckling Sveriges Fiskevattenägareförbund vill redan i ett tidigt stadium få en dialog med den

Läs mer

Sammanställning. Fördjupad översiktsplan Furuhäll. Medborgardialog 21 jan 2015 kl. 18.30 20.30

Sammanställning. Fördjupad översiktsplan Furuhäll. Medborgardialog 21 jan 2015 kl. 18.30 20.30 Sammanställning Fördjupad översiktsplan Furuhäll Medborgardialog 21 jan 2015 kl. 18.30 20.30 Mötets upplägg: Totalt deltog 56 fastighetsägare, dessa representerade 38 av fastigheterna i området (av totalt

Läs mer

STRANDSKYDD. Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan

STRANDSKYDD. Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan STRANDSKYDD Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan 1 SAMRÅDSHANDLING STRANDSKYDD Allmänt Ändrade strandskyddsbestämmelser gäller fr o m 1 juli 2009. För ett utvecklat strandskydd med bättre lokal

Läs mer

Tillfälligt förordnande om utvidgat strandskydd i Tjörns kommun

Tillfälligt förordnande om utvidgat strandskydd i Tjörns kommun 2016-03-10 1(10) Naturavdelningen John Dagobert Landskapsarkitekt Enligt sändlista Tillfälligt förordnande om utvidgat strandskydd i Tjörns kommun Innehåll Beslut om tillfälligt utvidgat strandskydd enligt

Läs mer

Kronoberg inför 2010. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010

Kronoberg inför 2010. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010 Kronoberg inför 2010 s valprogram 2006 2010 Vision: I Kronobergs län skapar vi det goda livet! Vi tar tillvara det vi är bra och unika på. Känslan av det goda livet lever och sprids långt utanför våra

Läs mer

Grönt kuvert. Skapad: 2016-05-03 Kommun: UPPSALA Fastighet: FROSSARBO 1:1, FROSSARBO 1:2

Grönt kuvert. Skapad: 2016-05-03 Kommun: UPPSALA Fastighet: FROSSARBO 1:1, FROSSARBO 1:2 Grönt kuvert Skapad: 2016-05-03 Kommun: UPPSALA Fastighet: FROSSARBO 1:1, FROSSARBO 1:2 1/12 Sida 1 och 2 är en delad karta där sidorna ska läggas intill varandra vid betraktning. Övriga kartor har centrumprojektion.

Läs mer

Naturvårdens intressen

Naturvårdens intressen Naturvårdens intressen I Motala är det alltid nära till naturen. Inom Motala tätort är så mycket som en tredjedel av landarealen grönytor, med skiftande kvalitet och betydelse för boendemiljön och för

Läs mer