Översiktsplan 2014 för Sigtuna kommun. Svar på samråd

Transkript

1 SIGTUNA KOMMUNS LANDSBYGDSRÅD Översiktsplan 2014 för Sigtuna kommun Svar på samråd Sigtuna Kommuns Landsbygdsråd 10 september 2013 V1.1

2 1 Kommentarer till dokumentet Landsbygdrådet har valt att i vårt svar i huvudsak fokusera på de frågor i översiktsplanen som påverkar utvecklingen av Sigtuna kommuns landsbygd och förutsättningarna för de människor som bor och verkar där. Översiktsplanen med sina bilagor är ett omfattande dokument med mycket information. Många saker dyker upp under olika rubriker. För en lekman är det mycket svårt att få ett grepp över planen. Det är mycket ord och många ord och begrepp saknar definitioner. I vissa fall upplevs det att planen och tillhörande informationsmaterial beskriver samma sak men med olika innebörd. Vi har därför valt att samla frågor som berör olika kapitel och strategier och som är svåra att beskriva fragmenterat utifrån olika utgångspunkter i ett kapitel kallat: Övergripande synpunkter. Frågeställningar som är helt och hållet kopplade till ett kapitel eller en strategi redovisas med samma rubrik som i Översiktsplanen. Landsbygdsrådet har på ett möte särskilt avsatt för översiktsplanen fått en muntlig presentation av ansvariga tjänstemän och sakkunniga. I de olika landsbygdsdelarna har åsikter samlats in och diskuterats lokalt. Ett informellt möte har hållits med LRF:s lokalgrupp i Sigtuna Kommun där representanter från flera landsbygdsdelar deltog. Åsikterna har sedan sammanställts av Sigtuna kommuns landsbygdsråd 2 Övergripande synpunkter Planens uppdelning i olika strategier är ett bra anslag som skapar förutsättningar för en bra struktur och tydlighet. Tyvärr är översiktsplanen trots det svår att sätta sig in i på grund av mängden information. Visst innehåll bland annat kring landsbygdsfrågor beskrivs dessutom med lite olika vinklingar i det olika strategierna. 2.1 Landsbygdsfrågor Det är positivt att landsbygdsfrågor lyfts fram i översiktsplanen. Planens intentioner att bevara landsbygden och samla den huvudsakliga bebyggelseutvecklingen i ett stråk mellan Arlanda, Märsta och Sigtuna där goda förutsättningar för service och kollektivtrafik finns är bra. I planen beskrivs landsbygden oftast ur ett tätortsperspektiv. Natur, kultur samt rekreationsvärden lyfts fram samt vikten av att odlingslandskapet bevaras för att bidra till att Sigtuna kommun skall vara attraktiv att bo i. Det är viktigt att frågeställningar kring landsbygden utveckling också ses utifrån de boende på landsbygdens villkor om man vill ha en levande landsbygd som utvecklas. Sid 1

3 2.1.1 Produktiv jord och skogsbruksmark Odlingslandskapet alternativt landsbygden beskrivs primärt utifrån natur- och kulturvärden. Intentionen kanske inte är så men det är lätt att det uppfattas så som det är skrivet nu. Begreppen används oftast i stället för att använda begreppen jord- och skogsbruksmark i planen. Produktiv jord- och skogsbruksmark är den viktigaste naturresursen vi har i kommunen och kommer att vara av mycket stor ekologisk och ekonomisk betydelse i framtiden för produktion av livsmedel samt för bioenergi. I planen tas detta upp på sid 33. Det är viktigt att skogs-och jordbruksmark inventeras och klassificeraspå samma sätt som natur, kultur och rekreationsvärden i Översiktsplanen och Allmänna intressen. Byggnation på produktiv jord- och skogsmark förstör marken för all framtid och skall endast tillåtas i mycket sällsynta fall. Detta gäller även tätortsnära marker. (Marken kan dock få ligga i träda eller användas t.ex. för hästhållning utan att ta skada) Värderingsskiften bland befolkningen på landsbygden Fram till början av 60-talet hade de flesta boende på landsbygden sin utkomst i eller kring jordbruk. I dag brukas samma arealer av en minoritet av de boende på landsbygden. I stället har människor med sin försörjning någon annan stans kommit att bli en majoritet. För många som valt att flytta ut på landet är detta ett medvetet val. Man har aktivt sökt de värden som landsbygden erbjuder samtidigt som man är medveten om dess nackdelar med längre avstånd till service etc. Sigtuna Kommuns landsbygd ligger i den mest expansiva regionen i Sverige med akut bostadsbrist. Många flyttar idag ut på landet för att bara bo. Tätorten är fortfarande navet i deras liv. Det är där man jobbar, det är där de sociala nätverken finns och man är van vid att ha tillgång till service. Behovet av bostäder i regionen innebär att trycket på markområden kommer att öka samt att priserna på mark accelererar bortom vad som är ekonomiskt möjligt för att kunna bedriva en lönsam jord- och skogsbruksverksamhet. I översiktsplanen framhävs att ny bebyggelse ska koncentreras till områden där det är möjligt att bygga ett större antal fastigheter för skaffa underlag för kollektivtrafik och service. Erfarenhetsmässigt innebär det också att man kommer att få koncentrationer av innevånare med i huvudsak tätortsvärderingar som kommer att ha låg acceptans för störningar från jord- och skogsbruk. I samband med planering av sådana områden är det viktigt att inse att det inte är de nyinflyttades krav som skall vara styrande på hur jord- och skogsbruk bedrivs i anslutning till sådana områden. I planeringen av sådana områden måste hänsyn tas till störningar i form av buller, damm och lukter som orsakas av ett normalt brukande av marker. Det är viktigt att omgivande markägarnas äganderätt respekteras i samband med etablering av nya bostadskoncentrationer. Det måste finnas väl tilltagna buffertzoner mellan nya bebyggelsekluster och omgivande fastigheter Ekonomiska villkor för jordbrukare idag kopplat behovet av att sälja tomter för att täcka investeringar, lösa arvsskiften och generationsboenden De relativt sett få jord- och skogsbrukarna har otroligt små marginaler i sin verksamhet. I de flesta fall måste man kombinera jord och skogsbruk med annan verksamhet som snöröjning etc. för att få ihop ekonomin. Kostnadsläget för maskiner och drift gör att jord- och skogsbrukare ofta har stora lån och höga räntekostnader. I samband med arvskiften, nyinvesteringar och som buffert för att täcka upp ett dåligt år måste det finnas möjligheter att sälja av enstaka tomter. Det är viktigt att man i översiktsplanen anger förståelse för samt riktlinjer för sådan bebyggelse och att man i samband med byggnadslov och planfrågor visar en positiv inställning och vilja till att lösa problem. Om inte denna möjlighet finns så riskeras marken köpas upp av exploatörer och odlingslandskapet och odlingsmarken (resurserna) hotas på sikt. Detta synsätt står dock delvis i motsats till vad som anges på sid 33 i Översiktsplanen. Sid 2

4 Det måste också finnas möjligheter för ett sådant synsätt inom större delar av Arlandas influensområde där det idag endast är möjligt att i sällsynta fall få bygga nytt för s.k. generationsboende. Kommunen måste trycka på mot andra myndigheter för att man ska få bygga i den östra delen av kommunen. Byggregler med höga krav på bullerdämpning borde kunna gälla i dessa områden. Det är också viktigt att stor hänsyn tas till Jordbrukets behov i samband med byggande av ekonomibyggnader i områden med sammanhållen bebyggelse. 3 Bebyggelse 3.1 Venngarn På sigtunahalvön saknas idag en plats där innevånarna kan mötas på samma sätt som i andra delar av kommunens landsbygd där det finns etablerade bygdegårdar, kollektivtrafiknoder etc. De planer som nu finns för Venngarn öppnar helt nya möjligheter för att skapa en aktiv mötes- och marknadsplats för de boende på Sigtunahalvön. Genom upprättande av en kollektivtrafiknod samt pendlarparkering kommer Venngarn bli en bra plats att förlägga t.ex. förskola och annan service som betjänar en stor del av Sigtunahalvöns behov tillsammans med förskolan i Granby. Venngarn bör därför läggas till som ett bebyggelsecentra på sid Tekniska försörjningssystem 4.1 Vatten avlopp Det är viktigt att man i den plan för VA på landsbygden som hänvisas till på sid. 48 också omfattar de möjligheter som modern småskalig teknik för avloppsrening ger. En sådan anpassning bidrar till ett mer flexibelt synsätt som lättare kan lösa enskilda problem utan att kostnaderna blir allt för höga. Som en del i denna strategi bör kommunen anställa en avloppsrådgivare som är väl insatt i gällande regelverk och moderna småskaliga lösningar. Den absolut övervägande majoriteten av boende på Sigtuna kommuns landsbygd accepterar kraven på att inte förorena grundvatten, vattendrag och sjöar. Man upplever dock att det är svårt att få relevanta råd över vilka alternativ och tekniska lösningar som finns. Den pågående avloppsinventeringen i kommuen går för sakta och måste snabbas på. 4.2 Återvinningsstationer Kommunen bör medverka till att återvinningsstationer för källsortering förläggs till strategiskt belägna ställen på landsbygden. 4.3 Trafik Den positiva utvecklingen i tätorterna samt etableringen av företag i Arlanda-Rosersbergstråket generar en kraftig ökning av trafiken, framförallt tung trafik, längs de regionala vägarna V263, V952, V273, v858 samt V255. Vägarna utgör redan idag barriärer mellan byar på landsbygden. Detta gäller framförallt V263 på sträckan från Sigtuna ut till Erikssund samt V925 mellan Österbykorset och Vassunda. Samtliga vägar är smala och farliga för gång och cykeltrafikanter. Det går idag inte att röra sig mellan byarna på ett säkert sätt utan bil. Detsamma gäller för resor till tätorterna. Många vill kunna cykla men vågar det inte. Det är i många fall livsfarligt att gå till busshållplatser. Sid 3

5 Det är inte rätt att befolkningen på landsbygden får betala priset för tätorternas tillväxt med en markant ökad fara för oskyddade trafikanter och ett större bilberoende. Separata cykel- och gångbanor kombinerat med säkra busshållplatser längs framförallt dessa vägar kommer öka trafiksäkerheten radikalt. Kollektivtrafiken kommer också att gynnas av detta och resultatet blir ett minskat beroende av biltransporter mellan byarna men också till och från tätorterna. Pendlar- och bytespunkter för kollektivtrafik saknas helt på Sigtunahalvön. En sådan punkt borde kunna förläggas till Venngarn. 4.4 IT-infrastruktur I översiktsplanen på sid 49 finns mål avseende utbyggnad av fibernät. Det är positivt att man diskuterar i termer av öppna och operatörsneutrala nät. Samtidig ges möjligheter att via olika EU-projekt bygga så kallade byanät. Ett stort problem med detta är att allt jobb läggs på de olika byarna. Att planera struktur av basnäten som kopplar byarna till telestationer eller andra noder måste hanteras centralt för att hålla kostnadsnivåerna och arbetsinsatserna nere. Här måste kommunen ta ett direkt ansvar. 5 Utveckling landsbygd Som angetts tidigare så skapar närheten till Stockholms och Uppsalas ekonomier speciella krav för utveckling av landsbygden i kommunen genom ett skifte av värderingar från jordbruk till någonstans att bo. Mindre och mindre pengar stannar i den lokala ekonomin. Pengarna tjänas in och förbrukas istället i regionens tätorter. Man tenderar också till att hålla kvar sina sociala nätverk i tätorterna. För att bryta det mönstret krävs att man skapar mötesplatser, fysiska eller virtuella, där människor kan mötas lokalt och skapa nya nätverk kring olika intressen och aktiviteter. Ideella föreningar är ett viktigt inslag i detta samt att dessa föreningar har tillgång till lokaler på strategiska ställen på landsbygden. För företagande på landsbygden har också stora förändringar skett. I dag är de flesta företagare på landsbygden sysselsatta med helt andra saker än jord- och skogsbruk. Även här jobbar man i huvudsak mot tätorten och man har generellt mycket liten kontakt med kunder och andra företagare i sin hembygd. Även här är det viktigt att det skapas bra förutsättningar med mötesplatser och aktiviteter för att bygga nya lokala nätverk där man gemensamt kan hitta nya möjligheter att utveckla den lokala marknaden. Småskaliga företagscentra med mötesrum i anknytning till ovan nämnda mötesplatser är en viktig resurs för den lokala ekonomin. Ett snabbt utbyggt fibernät på landsbygden är en viktig förutsättning för utveckling av lokala företagares möjligheter. 5.1 Landsbygdsprogram Sigtuna kommun har ett landsbygdsprogram. Det är viktigt att programmet speglar intentionerna avseende strategin för landsbygdsutveckling i den nya översiktsplanen. Därför bör landsbygdsprogrammet revideras snarast efter att översiktsplanen beslutats. 5.2 Landsbygdsråd Sigtuna kommuns Landsbygdsråd är ett viktigt inslag i utvecklingen av landsbygden samt ett forum för att diskutera och hantera problem och frågeställningar kring landsbygden i kommunen. Även landsbygdsrådets roll borde kopplas till strategin för landsbygdsutveckling i Översiktsplanen. Sid 4

6 5.3 Fortsatt medverkan i Leaderprogrammet genom Leader Upplandsbygd. Leader är ett sätt att finansiera genomförandet av utvecklingsidéer på landsbygden. Pengarna kommer från EU, staten och från de deltagande kommunerna. Frivilligorganisationer och näringsliv deltar med medfinansiering. Ett antal Leaderprojekt med fokus på landsbygdsutveckling har startats i kommunen hitintills av olika föreningar. Flera projekt är inriktade på att skapa bättre förutsättningar för egenföretagare. En fortsatt medverkan i Leader är en viktig strategisk komponent i kommunens landsbygdsstrategi. 6 F-områden I Trosta, Odenslund m.fl. är det viktigt att produktiv jordbruksmark ej tas i anspråk. 7 U-områden 7.1 Sigtunahalvön Granby-Bärmö I U-området Granby Bärmö är det viktigt att hänsyn tas till barriäreffekterna och hur korsningar, busshållplatser m.m. vid V263 kan lösas. I dag ligger det en förskola i Granby. Om boende ska transportera sig från området söder om V263 till förskolan i Granby, norr om V263, är det viktigt att de kan göra det på ett säkert sätt, både till fots, med cykel och med bil Torsborg I U området Torsborg är det viktigt att beakta rekreations- och naturvärdena vid och kring Pilsbo friluftsområde. 8 Miljökonsekvensutredning Vi upplever generellt utredningen som svag. Den borde kunna formuleras skarpare Utredningen belyser inte konflikten mellan landsbygdens och tätortens behov. Vi efterlyser också en konsekvensutredning kring problemen med gles bebyggelse i förhållande till att markägare upphör med jordbruk och säljer mark till exploatörer. Vi saknar också djupare analys av behovet av produktiv jordbruksmark för framtida livs och drivmedelsförsörjning m.m. Landsbygdsrådet i Sigtuna Kommun Bo Andersson Ordförande Lars Hellquist Vice ordförande Sid 5