LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA
|
|
|
- Sandra Eklund
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA REMISSYTTRANDE Länsstyrelsen i Västmanlands län Samrådssvar dnr: Vattenmyndighetens kansli Västerås Yttrande över förslag till förvaltningsplan, förslag till miljökvalitetsnormer samt över förslag till åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt () LRF Dalarna har beretts möjlighet att lämna synpunkter på rubricerat förslag och vi redovisar härmed vårt yttrande. LRF Dalarna ställer sig bakom yttrandet från LRF Mälardalen. Dock vill lämna några synpunkter om angelägna frågeställningar i åtgärdsprogrammet. Generella synpunkter LRF Dalarna företräder medlemmar verksamma i en region med många sjöar och vattendrag. Lantbruket har medverkat aktivt och även varit initiativtagare till informationsaktiviteter och kurser samt olika projekt i regionen vilka har syftat till att bidra till god status i länets sjöar och vattendrag. Det har skett genom samarbete med Länsstyrelsen. LRF Dalarna har ordnat flera vattendragsvandringar för jord och skogsägare med medverkan från såväl Länsstyrelsen som Skogstyrelsen. LRF Dalarna är aktiv i Dalarnas vattenråd som är upprättad i området. Sedan några år tillbaka finns Greppa Näringen, rådgivning till jordbrukare där många deltagare har deltagit kurser och aktiviteter. Vi är övertygade om att genom frivillighet samt att ta vara på den professionalism och de kunskaper som finns inom lantbruket så skapas en av nycklarna till framgång även i fortsättningen i vattenförvaltningen. Dalarna län är ett skogstätt län vilket består till övervägande delen skog. Åkerarealen i Dalarnas län omfattar endast 2,6 procent av länets totala yta. Länet bör värna om åkermark och odlingsmark för att möjliggöra livsmedelspro- GUSTAFSSON, PIRJO, [email protected] Dalarna och Gävleborg Postadress Postnr Ort Besöksadress adress Tfn +46 (0) Växel Tfn växel Lantbrukarnas Ekonomi AB Säte Stockholm Org.nr SE
2 REMISSYTTRANDE 2(5) duktion för kommande generationer. Ett livskraftigt lantbruk i länet är en förutsättning för att landskapet ska kunna hållas öppet. Länets skogar är en viktig resurs för virkesproduktion och energiutvinning. Sveriges regering presenterade nyligen en konkurrenskraftsutredning för jordbruks- och trädgårdnäringen och regeringen har även inlett ett arbete med att ta fram en nationell livsmedelsstrategi. LRF Dalarna välkomnar detta initiativ vilket vi ser som ett stöd för oss i vårt arbete med att skapa de bästa förutsättningarna för ett aktivt, biologiskt och ekonomiskt hållbart lantbruk i regionen. Dalarnas län har förutsättningar för att öka livsmedelsproduktionen. En säker, trygg och frisk livsmedelsproduktion blir allt viktigare för många människor. LRF Dalarna menar att många av de föreslagna åtgärdena innebär ett direkt hot mot den biologiska mångfalden som är kopplat till odlingslandskapet. Marker riskerar att förloras med den följden att det blir ännu mer igenväxning och beskogning av åkermark inte minst på mindre rationella odlingsområden. Samrådsunderlaget LRF Dalarna anser att underlaget för olika åtgärdsförslag är svårt att ta till sig. Det är svårt att få grepp om effekterna av de möjliga åtgärderna. För att få bättre förståelse för förslagen har LRF tagit initiativ till informationsmöten med Länsstyrelsen i Dalarna. Medlemmar har även haft möjlighet att delta i möten som initierats av LRF Mälardalen. De miljöproblemen som enligt Vattenmyndighet är vanlig i Dalarna är vandringhinder och morfologiska förändringar och de främsta påverkanskällorna är dammar och andra vandringshinder samt fysiska förändringar av vattendragsfåran t.ex. flottningsleder. En del dammar och vandringshinder har koppling till produktion av vattenkraft och energiproduktionen både i stort och smått. Vi vill påpeka att dammar även kan bidra till attraktiv boende miljö och kan ha funnits flera hundra år. Bergslagen Bygderna, sjöarna och vattendragen inom Ludvikas och Smedjebackens kommun räknas in Norra Östersjöns vattendistrikt. Byar har en bebyggelsestruktur som historiskt är uppbyggd runt de dämda vattendragen. Byar och gårdar är belägna vid dessa och stora värden skulle försvinna om dammbyggnaderna utrivs. Detta finns inte i de presenterade kalkylerna. De flesta dammar och dammsjöar har funnits länge och är mycket gamla, t.ex. i Bergslagen upp till 800 år, varvid ett nytt naturtillstånd har etablerats. Inget finns i åtgärdsprogrammet som belyser hur flora och fauna påverkas vid en
3 REMISSYTTRANDE 3(5) utrivning. Flera av dammbyggnaderna finns i områden som är klassade som riksintresse för kulturmiljövård och övriga dammbyggnader är till flertalet klassade som fasta fornlämningar och är belägna inom fornminnesområden. Föreslagna åtgärder är då otillåtna enligt en annan lagstiftning. LRF Barkenbygden har lämnat en särskilt yttrande till Norra Östersjöns vattenmyndighet om förhållandena i området och LRF Dalarna hänvisar till deras yttrande som tar upp flera aspekter i detta. Nytta och skada (exempel) Rivning av ett vandringshinder på ett mindre vattendrag bedöms som en åtgärd som bör göras för att nå god ekologisk status. Det blir en del kostnader. Vattenmyndigheten hänvisar till studier där kostnader för åtgärderna ställs i relation till värdet s.k. ekosystemtjänster i sjöar och vattendrag. En rivning av ett vandringshinder kan innebära att vattennivån i vattendraget höjs. Ett täckdikningssystem som mynnar i ett sådant vattendrag kan därmed komma att fungera sämre eller i värsta fall inte alls. Detta i sin tur leder till att grödorna ger sämre skörd. Täckdikningen kanske måste göras om eller i värsta fall få den följden att fälten inte kan brukas överhuvudtaget. Allt detta påverkar ekonomin för jordbruket. Den här typen av intrångskostnader måste tas med i beslutsunderlaget för åtgärderna. Vattenkraften är viktig Inom regionen finns många dammar som har koppling till energiproducerande vattenkraft. De små och mindre vattenkraftsanläggningarna har stor betydelse för energiförsörjningen i området och ger skatteinstäkter till staten. LRF Dalarna har tillsammans med LRF Gävleborg varit huvudman för projektet Energilots 2.0 vilket i huvudsak finansierats genom landsbygdsprogrammet. Projekt Energilots 2.0 har kommentarer angående småskalig vattenkraft och vattenverksamhetsutredningen: - Den småskaliga vattenkraften är ett av de affärsområden inom förnybar energi som ett antal landsbygdsföretagare i Dalarna/Gävleborg antingen bedriver eller har möjlighet att utveckla. - Det finns lång tradition för nyttjande av vattnets kraft i mindre vattendrag främst för kvarndrift. - Energilots 2.0 har anordnat temadagar i småskalig vattenkraft, ett i respektive län, med ett 30-tal intressenter - Det finns en potential att modernisera gamla kraftverk och bygga om gamla kvarndammar.
4 REMISSYTTRANDE 4(5) - Den småskaliga vattenkraften bidrar till förnyelsebar elproduktion, stabiliserar elnätet på landsbygden och erbjuder möjliga inkomster för företagande på landsbygden. Markavvattningsföretag/dikesföretag Dalarnas län har ett stort antal markavvattningsföretag som kan falla under och påverkas av detta åtgärdsförslag. LRF Dalarna är enig med Vattenmyndighetens slutsats att: ansvaret ofta oklart på grund av att man inte kontinuerligt uppdaterat företaget med avseende på ingående fastigheter. LRF Dalarna och Länsstyrelsen har genomfört flera kurser och aktiviteter som riktat sig till markägare för att få igång de övergivna och inaktiva markavvattningsföretagen. LRF har med hjälp av Jordbruksverkets vattenenhet tagit fram boken Äga och förvalta diken och andra vattenanläggningar i jordbrukslandskapet som är en mycket uppskattad faktabok. Bara i Dalarna län har ca hundra markägare beställt boken eller haft den som kurslitteratur. Enligt LRF Dalarna är aktiva markavvattningsföretag mycket viktiga för länets jordbruk. Diken som underhålls är grunden för väl fungerande markavvattning som i sin tur innebär att åkrar fungerar bättre för alla typer av livsmedelsproduktion. Fält som då har mindre fosforläckage, mindre markpackning etc. LRF Dalarna anser att resurser behövs för att få igång de övergivna och inaktiva markavvattningsföretagen. En väl fungerande markavvattning gör att matproduktion och vattenvård kan kombineras. Dalarna domineras av skog. Ett vattendrag som börjar i skogen passerar sedan jordbrukslandskapet. Det är ett koppel av myndigheter som ska hantera markavvattning och dikesrensning. LRF Dalarna kräver tydlighet och samordning av olika frågor som berör markavvattning och underhåll av diken. De åtgärder som främjar aktivt brukande är åkermarken bör prioriteras. Detta är ytterst angeläget t.ex. för Smedjebackens kommun som är skogrikaste i Sverige. Skog växer på 88 % av kommunen yta. Greppa Näringen LRF Dalarna vill framhålla att frivillighet i kombinationen med rådgivning, främst Greppa Näringen, kan stimulera länets jordbrukare att anlägga olika typer av skyddszoner i den mån det också är ekonomiskt intressant att räkna hem investeringen. Dalarnas län har haft möjlighet att ta del av Greppa Näringen rådgivningen endast under några år.
5 REMISSYTTRANDE 5(5) Lantbruksföretagen bör ha få samma chans för som man har haft i södra Sverige. Att genom frivilligt deltagande i Greppa Näringen få rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på och visa att företagen kan minska utsläpp av klimatgaser, minska övergödning och ha säker användning av växtskyddsmedel. LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Enligt uppdrag/ Pirjo Gustafsson
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA REMISSYTTRANDE Länsstyrelsen Västernorrlands län Samrådsvar dnr 537-7197-14 Att: Vattenmyndigheten 871 86 Härnösand Yttrande över förslag till förvaltningsplan,
Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29 Bilaga 1 - Sammanställning per åtgärdsområde Fortum lämnar i det följande synpunkter på de avrinningsområden där företaget bedriver reglering och
Areella näringar 191
Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om
61 Norrström - Sagåns avrinningsområde
61 Norrström - Sagåns avrinningsområde Sammanfattning Sagåns avrinningsområde, som tillhör Norrströms huvudavrinningsområde, ligger i Enköpings och Heby kommun i Uppsala län samt Sala och Västerås kommun
Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021
Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Övre Österdalälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Västra Götaland
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Västra Götaland REMISSYTTRANDE 2016-04-29 Länsstyrelsen Västra Götaland Yttrande om utökat strandskydd i 21 kommuner LRF Västra Götaland har beretts möjlighet att lämna yttrande
ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA NÄRINGSLÄCKAGET FRÅN GRISBÄCKENS DELAVRINNINGSOMRÅDE TILL KALMAR SUND.
BILAGA 1 GRISBÄCKEN STEG 2 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA NÄRINGSLÄCKAGET FRÅN GRISBÄCKENS DELAVRINNINGSOMRÅDE TILL KALMAR SUND. Bilder från Grisbäckens avrinningsområde som togs vid vattendragsvandring ut med
UTKAST MILJÖKONSEKVENSER
1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad
LRF ÖSTHAMMAR KOMMUNGRUPP YTTRANDE OM VATTEN VÅREN 2015. Avser yttrande tillhörande diarienummer 537-5058-14.
LRF ÖSTHAMMAR KOMMUNGRUPP YTTRANDE OM VATTEN VÅREN 2015. Avser yttrande tillhörande diarienummer 537-5058-14. Centrala frågor. Grundläggande att översvämningar måste förhindras. Detta är det bästa för
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: [email protected] Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns
Nedre Motala ströms och Bråvikens vattenråd har erbjudits att svara på rubricerad remiss med ert diarienummer 537-5346-2014.
YTTRANDE 1(10) 2015-05-05 SPN 2009/0810 349 Handläggare, titel, telefon Magnus Gullstrand, fysisk planerare 011-15 19 66 Vattenmyndigheten Södra Östersjön Länsstyrelsen Kalmar län Samråd om förslag till
Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet?
Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Else-Marie Mejersjö 1. EU:s vattendirektiv. Beslut om åtgärdsprogram tas i december 2009. 2. Baltic Sea Action Plan. 13 åtgärder föreslogs i somras av Jordbruksverket
MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.
Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor
Sammanfattning av Svenskt Växtskydds synpunkter och förslag:
Stockholm 2014-09-01 Remissyttrande Ert Dnr: M2013/2065/Ke Vårt Dnr: SV/2/14 Miljödepartementet Kemikalieenheten 103 33 Stockholm Förslag till ny nationell reglering om avgifter för ansökningar som rör
Tullstorpsån. från vattenrening. till Landskapsprojekt. Skånska Landskapsdagen 27 mars 2014. Otto von Arnold ordförande. Vy från visningssträckan
Tullstorpsån från vattenrening till Landskapsprojekt Skånska Landskapsdagen 27 mars 2014 Otto von Arnold ordförande Vy från visningssträckan I Begynnelsen var vattnet Jordberga 1767 Ängen var åkerns moder
HS Skaraborg rapport nr 1/12. Christina Marmolin
Fosforförluster i Örekilsälvens avrinningsområde Delprojekt 1. HS Skaraborg rapport nr 1/12 Christina Marmolin Fosforförluster i Örekilsälvens avrinningsområde. Delprojekt 1. Kvalitativ studie för att
Denna konsekvensutredning följer Tillväxtverkets mall.
1(5) KONSEKVENS- UTREDNING 2014-10-20 Dnr 3.4.16-9853/14 Samordningsenheten Konsekvensutredning med anledning av förslag till ändring av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:90) om ansökan om
Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt
Torshälla stads nämnd 2015-02-12 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning & administration TSN/2014:413 Ulrika Hansson 016-710 73 25 Torshälla stads nämnd Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns
informationsmöte NATUR
Arbetsgrupp Uppströms Sommen informationsmöte NATUR Onsdag 11 december kl. 18 Kommunhuset, Stora sammanträdesrummet Trots arbete med att minska vår klimatpåverkan står det klart att klimatförändringarna
Rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län 1
Rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län 1 Bakgrund till rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län Denna policy ska ses som ett stöd för föreningens medlemmar vid arbete med
Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?
Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?
Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken
Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:
Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram
Åtgärdsprogram Med detta kapitel avser vi att, utifrån gällande lagstiftning, ge främst vattenmyndigheterna vägledning i utarbetandet av åtgärdsprogram för vatten Syftet är också att ge information till
Vattenövervakning i Sverige. Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar
Vattenövervakning i Sverige Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar Innehållsförteckning Inledning...... 3 Definitioner... 4 Vattenövervakning i Sverige ur ett historiskt perspektiv...
Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Skånskt lantbruk En snabb blick in i framtiden till år 2025 G.A. Johansson, L. Jonasson, H. Rosenqvist, K. Yngwe (red) 2014 Hushållningssällskapet Skåne och Länsstyrelsen i
Promemoria 2014-11-07
Naturvårdsenheten Promemoria 2014-11-07 sid 1 (6) 511-4251-14 0584 Nedan följer en sammanställning av inkomna yttranden över förslag till utvidgat strandskydd i Vadstena kommun samt Länsstyrelsens eventuella
Åtgärder för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet
för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet En kunskapssammanställning Joakim Ahlgren [email protected] Institutionen för Vatten och Miljö SLU Bakgrund 89000 mil diken i Sverige
FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013
FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 Ett samarbete mellan Findus Sverige AB, Vegeåns Vattendragsförbund & lokala fiskeriintressen Förslag på åtgärder i samband med donation från Findus för restaureringsprojekt i
Lokala miljömål för Tranemo kommun
Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska
Mervärden i svensk kycklingproduktion
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2016-06-20 Mervärden i svensk kycklingproduktion Kommunikationen av svenska mervärden är en del av Jordbruksverkets arbete med hållbar produktion och konsumtion
Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde
Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde Sammanfattning I Snärjebäcken finns problem med miljögifter, försurning, övergödning och fysiska förändringar. Ansvariga myndigheter för att åtgärda miljöproblemen
Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010
Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens
Förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsplan för södra Östersjöns vattendistrikt
Länsstyrelsen GOTLANDS LÄN YTTRANDE Datum 2015-05-05 D nr 537-501-14 1(5) Länsstyrelsen i Kalmar län Samrådssvar dnr: 537-5346-2014 [email protected] Förslag till förvaltningsplan,
Riktlinjer för hög skyddsnivå för miljöskydd vid anläggande av enskilda avlopp
Dnr MN-2012-0027 Dpl 545 sid 1 (5) MILJÖFÖRVALTNINGEN Tjänsteskrivelse 2012-01-04 Linnea Broström, 054-540 46 67 Bengt Jonsson, 054-540 46 73 Miljönämnden Riktlinjer för hög skyddsnivå för miljöskydd vid
Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning
Sida 1(9) Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning Bildmaterial härrör från Ronny Sköller, Anuschka Heeb (länsstyrelsen Östergötland), Tilla Larsson och Magdalena Nyberg (jordbruksverkets vattenenhet)
Mellanbygdens vattenråd
Mellanbygdens vattenråd Presentationens huvudpunkter: Varför finns vattenrådet? Hur arbetar vattenrådet? Vilka är vattenrådets produkter och tjänster? Nutida och framtida generationers behov är sveriges
Vattenrådets arbete. Samrådsmaterialet. Engagemang och målkonflikter
Vattenrådet Nyköpingsån och Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbunds samrådsyttrande gällande vattenmyndigheten i Norra Östersjöns förslag till åtgärdsprogram mm, dr nr 537-5346-2014 Vattenrådets arbete Nyköpingsåarnas
Hur mår miljön i Västerbottens län?
Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken
Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014
Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Hällefors kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Hällefors kommun antogs i komunfullmäktige 2010-11-16. I denna kortversion
Presentation av Länsstyrelsen Östergötland
Presentation av Länsstyrelsen Östergötland Stöd och bidrag exempel på finansieringsmöjligheter för vattenvårdande åtgärder Målet med denna sammanställning av bidrag är att underlätta för kommuner, vattenråd
Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?
www.logiken.se Omslagsbild: Skäfthulsjön, foto: Jennie Malm Vattenöversikt Hur mår vattnet i Lerums kommun? Lerums kommun Miljöenheten I 443 80 Lerum I Tel: 0302-52 10 00 I E-post: [email protected]
Förenklingsresan handlingsplan för en enklare vardag för lantbrukare
Förenklingsresan handlingsplan för en enklare vardag för lantbrukare Under 2013 har Jordbruksverket tillsammans med Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, genomfört Förenklingsresan. Vi har besökt lantbrukare
ENABYGDENS MILJÖMÅL 2010-2015
Enabygdens miljömål Siktar mot framtiden ENABYGDENS MILJÖMÅL 2010-2015 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2009-11-17 Enabygdens Miljömål 2010-2015 Enköpings kommun ska vara en föregångare inom miljöområdet.
12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik
12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika
Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och täckdikningen
Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna Klimatförändringarna och täckdikningen Klimatförändringarna och täckdikningen Odlings landskapets tekniska system måste anpassas
Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?
Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken
Gemensamt delprogram för stormusslor
Bakgrund: Gemensamt delprogram för Revidering av länens miljöövervakningsprogram för perioden 2009-2014 Gemensamma delprogram: för att öka samordningen mellan länen samt mellan RMÖ och NMÖ - på så sätt
Översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan i Södra Östersjöns vattendistrikt sammanställning av inkomna remissvar
REMISSAMMANSTÄLLNING -11-13 537-1-7 Enligt sändlista Vår referens: Johanna Egerup - 9 Översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan i Södra Östersjöns vattendistrikt sammanställning av inkomna remissvar
Nissebo Dösjebro direkt, I5 16/12/2014
Nissebo Dösjebro direkt, I5 16/12/2014 Nissebo Dösjebro ID I5 Namn Nissebo Dösjebro direkt Åker (ha) 1 040 Åker (%) 85 Bebyggt (ha) 40 Bebyggt (%) 3 Övrigt (ha) 140 Övrigt (%) 11 Total area (ha) 1 220
Verksamhetsbeskrivning för Övre Motala ströms Vattenråd 2012-07-30
Verksamhetsbeskrivning för Övre Motala ströms Vattenråd 2012-07-30 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 1. Inledning...2 1.1 Geografisk avgränsning...2 1.2 Syfte...4 2. Deltagare...4 2.1 Övriga
