Vattenrådets arbete. Samrådsmaterialet. Engagemang och målkonflikter

Transkript

1 Vattenrådet Nyköpingsån och Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbunds samrådsyttrande gällande vattenmyndigheten i Norra Östersjöns förslag till åtgärdsprogram mm, dr nr Vattenrådets arbete Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund samlar företag, kommuner, ideella organisationer och enskilda i ett samlat recipientkontrollprogram för Nyköpingsån, Kilaån och Svärtaån, inklusive omfattande sjösystem. Vattnet rinner genom stora delar av Södermanlands län, samt mindre delar av Örebro och Östergötlands län, innan de tre åarna når havet utanför Nyköping. Vattenvårdsförbundet är även vattenråd för området och arbetar praktiskt med olika lokala grupper i området. Som vattenråd har förbundet deltagit på samrådsmötet i Katrineholm och har inhämtat synpunkter från allmänhet och företagare som är aktiva i de lokala grupperna, eller på annat sätt knutna till förbundets verksamhet. Ett särskilt öppet möte har ordnats för att informera om och samla in synpunkter på remissen. Samrådsmaterialet Vattenvårdsförbundets resurser att utöva vattenrådsverksamhet är starkt begränsade. Ansvaret att, i frånvaro av såväl Länsstyrelser som vattenmyndighet, nå ut med information till medborgare och inhämta deras synpunkter på det omfattande åtgärdsprogrammet vilar tungt på vattenrådet. Denna situation, i kombinerat med vattenmyndighetens mycket omfattande och komplicerat remissmaterial, har skapat en svår situation. Vattenmyndigheten borde ta ett mycket större ansvar för att föra diskussionen om samrådsmaterialet, alternativt avsätta väsentligt mer resurser till det lokala arbetet i vattenråden. Därtill behöver materialet göras betydligt mer lättgenomträngligt, utan att göra avkall på innehållet. Det hade varit en fördel om vattenmyndigheten kunde göra en prioritering mellan åtgärder i programmet, eftersom engagemang och ekonomiska resurser inte räcker till i samhället. Det finns en stor frustration i avrinningsområdet över samrådsmaterialet och över informationen i VISS. Svårigheterna att förstå vad som föreslås och vilka grunder som vattenmyndigheten har för sina förslag till åtgärder är högst oklart. Det efterlyses mer information om vad tekniskt omöjligt och orimliga kostnader innebär, och vilka verksamheter som ingår i analysen över det omöjliga. Det saknas också en del uppgifter i VISS som har direkt anknytning till det arbete som genomförts med stöd av vattenrådet, t ex genomförda åtgärder i jordbruket och utfiskning av vitfisk i Skundern. Engagemang och målkonflikter Det finns ett starkt lokalt engagemang för, på olika sätt, bättre vatten runt många sjöar och vattendrag i området. Alla är beredda att bidra till bättre vattenkvalitet, men det finns naturligtvis målkonflikter mellan olika värden kopplade till vatten och vattenanvändning och åsikterna om prioriteringar och ansvar växlar naturligtvis bland dem som är engagerade. Vattenrådet kan inte ta nämnvärd ställning i dessa målkonflikter. Vattenregleringen vid Sibro som har varit en lång följetång

2 av målkonflikter är ett sådant exempel. De synpunkter som inlämnats till vattenrådet av Inbåvens fiskevårdsförening återfinns i bilaga 1. Vattenvårdsförbundet har en lång historia av att arbeta tillsammans - lokala organisationer, kommuner och enskilda för att ta vara på engagemang och skapa mesta möjliga miljönytta för pengarna. Påbud uppifrån skapar motstånd, medan lokalt arbete kan skapa handlingskraft. Vattenmyndigheten behöver ta mycket bättre vara på det lokala engagemanget som finns och underlätta för vattenråden att skapa engagemang på nya platser. Tyvärr inspirerar inte vattenmyndighetens förslag till sådant arbete och resurser för vattenrådet saknas i stort sett. Förslaget behöver innehålla en större satsning mer på vattenrådgivare och processledare än på kontrollanter. Vattenkanslier som driver förändringsprocesser, söker pengar och underlättar för människor kan vara en bra väg att gå framåt. Åtgärdsarbete tar lång tid och kräver en fingertoppskänsla man inte kan få med lagstiftning som styrmedel. Vår erfarenhet är att det är framgångsrikt att arbeta med morötter i form av bidrag mm i kombination med individers engagemang. I stället för att bygga upp omfattande tillsyn bör man bygga upp och utveckla en rådgivande organisation, t ex som Greppa Näringen eller med vattenrådgivare såsom i Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund. Vattenmyndigheten bör också bygga upp en stödfunktion för ansökningar om medel ur EUs fonder. Reglering/dammar Inom vattenrådets relativt stora område finns gott om dammar och inom vattenvårdsförbundet finns en särskild regleringskommitté för dessa typer av frågor. Engagemanget är stundtals stort, både hos mindre och medelstora kraftverksägare, som hos företrädare för fiske- och turistintressen längs vattenvägarna. Vattenrådet har tagit emot synpunkter som handlar såväl om att det är viktigt att undanröja vandringshinder som att åtgärden inte är prioriterad. En av vattenrådets lokala grupper framför att mindre meandrande bäckar är att föredrag framför kostgjorda laxtrappor. Det finns vidare stora frågetecken kring vem som ska bekosta åtgärder vid dämmen och det efterlyses en prioritering mellan fiskeintresset och energiuttaget. Vattenmyndigheten behöver också göra en mycket tydligare rumslig prioritering mellan olika vandringshinder, så att åtgärderna genomförs längst ned i vattensystemen först och högst upp i systemet sist. Övergödning Vattenrådets område utgörs av omfattande jordbruksområden. Jordbruket uttrycker stor oro för åtgärdsprogrammet och ser inte hur näringen ska kunna bära de kostnader som följer av programmet. Här behöver vattenmyndigheten ha bättre kostnadstäckning för sina föreslagna åtgärder och samhället borde ta mycket större ekonomiskt ansvar. Vattenrådet vill även framföra vissa tveksamheter kring föreslagen strukturkalkning. Åtgärden innebär en stor utgift för jordbruksföretagen och har relativt lång avskrivningstid. Här behöver vattenmyndigheten överväga bidrag som morot. En MKB för framtagande av kalken efterfrågas, liksom en mer noggrann analys över vilken nytta stukturkalken kan ge i verklighetens valldominerade och ekoodlade landskap (där kalkning inte är möjlig). Lagstiftning riskerar att krångla till kontakterna med myndigheterna i onödan, varför andra styrmedel är att föredra. Det är också ett problem att mätningar inte är flödesproportionella i någon nämnvärd omfattning. Fosforförlusterna följer tydligt flödet.

3 Både när det gäller enskilda avlopp och jordbruk finns önskemål om att tillsynsmyndigheterna skulle arbeta mer med samverkanslösningar, för att öka såväl kostnadseffektivitet och miljönytta. Exempel som framförs är fångstdammar för fosfor som kan anläggas i ett vattendrag eller våtmark och dit ytvatten från flera gårdar och bostäder kan ledas. Se även avsnitt om engagemang och målkonflikter. Kvicksilver och andra miljögifter Vattenmyndigheten har föreslagit generellt undantag för kvicksilver och föreslår inga åtgärder. Att lämna problemet utan åtgärd upplevs otillfredsställande då det bland annat drabbar fisken hårt. Åtgärder för att begränsa tillförseln från luften och från det delvis omfattande skogsbruket efterfrågas. Det finns också en allvarlig oro över det utbredda problemet med andra miljögifter i vattnet, t ex organiska miljögifter, läkemedelsrester mm. Upplevelsen är att alltför mycket kraft har ägnats åt de mest synbara, och möjligen politiskt korrekta, problemen med övergödning och vandringshinder, medan de osynliga orosmolnen med olika typer av miljögifter tonats ner i åtgärdsarbetet. Vattenmyndigheten behöver ta frågan om miljögifter på långt större allvar. Främmande arter När det gäller främmande arter har det framförts till vattenrådet att det är viktigt att även beakta lokala raser/populationer. Ett exempel gäller isättning av odlad gös som kan hota de lokala genetiskt anpassade bestånden. Recipientkontroll Vattenvårdsförbundet samordnar recipientkontrollen för förbundets medlemmar. Syftet med denna är att visa den egna verksamhetens påverkan på vattnet, inte att visa att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. Vattenmyndighetens önskan om att ta del av vattenvårdsförbundets data kan bejakas, möjligen med en ekonomisk motprestation, men steget är långt till att vattenvårdsförbundet ska åta sig att genomföra det miljöövervakningsprogram som myndigheter har ett ansvar för att genomföra är långt. Vattenvårdsförbundet ser en risk i att vattenmyndigheten, genom föreslagen åtgärd 11 till HaV: en uppstyrd och strukturerad recipientkontroll, skjuter över sitt ansvar att kartlägga och analysera vattenförekomsterna på förbundet, som saknar resurser. HaV kan inte direkt styra över vattenvårdsförbundets verksamhet. Många vattenvårdsförbund har svårt att finansiera redan dagens omfattning på recipientkontrollen, och nya krav kommer att bli mycket svåra att finansiera utan ekonomiskt stöd från t ex vattenmyndigheten eller Länsstyrelsen. För styrelsen i Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund Annelie Carlén Ordförande

4 Bilaga 1 Föreningen Inbåvens fiskevårdsförenings synpunkter på samrådsmaterialet Åtgärdsprogram för Båven inom Nyköpingsåns åtgärdsområde. Föreningen bildades 1940 av vattenägarna i den inre delen av Inbåven (Boxfjärden, Rösundet, Öviken och Millingsnäsviken uppströms Jälundsbron). Området ligger sydväst om Stjärnhov på gränsen mellan Gnesta och Flens kommuner. Förening är ideell och verksamheten bygger på medlemmarna intresse för fiske-, vatten- och naturfrågor. Föreningen har under alla år engagerat sig i vattenstånds- och regleringsfrågorna för Båven i kontakter med länsstyrelsen, dåvarande Nyköpings Elverk sedermera Nyköpings kommun som ägare av dammen vid Sibro, kammarkollegiet samt Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund. Föreningen är djupt bekymrad över att det nuvarande, enligt föreningen otidsenliga, sättet att reglera utflödet vid Sibro, dvs alla tre dammluckor helt öppna 1 april 31 augusti, medför bland annat - onaturliga nivåvariationer till men för storlommens häckningar, malens reproduktion m.m., - extremt låga vattennivåer torrår under sensommar och tidig höst vilket gynnar pågående igenväxtning av delar av sjön samt - fortsatt sjunkande medelvattenstånd. Föreningen vill därför att nuvarande reglering vid Sibro, i stället för strikt tillämpning av en av på formella skäl idag ifrågasatt kalenderbunden regel, ska ändras till att baseras på de vid varje tidpunkt gällande hydrologiska förhållandena. Föreningen menar att det behövs nytt tillstånd enligt Miljöbalen kap 7 28 för dammen i Sibro. Föreningen ser gärna också att Nyköpingsåarna Vattenvårdsförbund anförtros uppdraget att inom gällande bevarandekrav och miljökvalitetsmål löpande ge dammägaren hydrologiskt grundade riktlinjer för lucköppningarna under hela året, inte som nu bara under vinterhalvåret. Sammanfattning sid 4-5(38) Föreningen vill att punkten För miljöproblemet förändrade habitat genom fysisk påverkan : kompletteras med: Nyköpings kommun som ägare till dammen vid Sibro i samråd med länsstyrelsen i Södermanland inhämta tillstånd för vattenregleringen vid Sibro på sätt som uppfyller 2009 års NATURA 2000-bevarandeplanen för Båven. 2.5 Förändrade habitat genom fysisk påverkan sid 22 (38) I andra stycket anges

5 Kartläggning avseende flöde och morforlogi bygger främst på modellerad data respektive GIS-analyser och har därför en något lägre tillförlitlighet.. Detta medför att miljöproblemen kopplade till förändringar i flöde och morforlogi är underskattade liksom behovet av åtgärdes. Föreningen menar att för Båven finns mycket långa tidsserier för flödes- och nivåobservation och omfattande dokumentation av de problem som nuvarande reglering medför. För att öka tillförlitligheten bör modellanalysen kompletteras med en utvärdering av tillgängliga mätningar och probleminventeringar, se bland annat i Natura 2000-bevarandeplanen för Båven Tillstånd sid 24(38) andra stycket under Hyrdologisk regim Föreningen anser att SMHI:s klassificering blir missvisande eftersom den inte särbehandlar perioden 1 april 31 augusti. Under den perioden blir avvikelsen, med nuvarande regleringssätt, mellan uppnått och naturligt vattenstånd betydligt större än gränsen för god status. Avsnittet bör därför kompletteras Förbättringsbehov sid 26(38) Med hänvisning till synpunkterna under 2.5 och ovan anser föreningen att text under Flödesförändringar ska ändras till att det behövs ändring av nuvarande sätt för vattenreglering vid Sibro perioden 1 april 31 augusti. Det stöds ju också av sista meningen under motsvarande rubrik under Miljöproblem och källor till påverkan Åtgärder sid 27(38) Föreslagna åtgärder Flödesförändringar Här vill föreningen att som förslag till åtgärder förs in text från Dom Mål nr M NACKA TINGSRÄTT miljödomstolen. Domstolen anför på sid 15(16) : Det finns mot den angivna bakgrunden all anledning att närmare se över Båvens vattenreglering, vilket även styrks av den utredning länsstyrelsen gjort, Utredning om ändrad vattenhushållning i Båven. 6 Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig Utan att förringa övergödning som miljöproblem föreslår föreningen att avsnittet kompletteras med kostnader och ansvar för den översyn av tillstånd för regleringen av Båven. Det verkar alla inblandade vara överens om behövs för att Båvens ekologiska status inte ska försämras i strid mot NATURA 2000-bevarandeplanens krav och ickeförsämringskraven i övrigt.